• No results found

Smartare ljudmiljö

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Smartare ljudmiljö"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skolresultaten i Sverige har försämrats kraftigt jämfört med andra OECD-länder. Kunskapsnivån sjunker och allt färre klarar uppsatta mål. En del av orsaken är att många skollokaler har en ljudmiljö som är olämplig för kommunikation och koncen- tration. Eleverna får helt enkelt inte en ärlig chans.

HRF anser därför att alla kommuner ska:

l Mäta och kartlägga ljudmiljön i alla skolor.

l Söka medel för att skyndsamt vidta åtgärder för bättre ljudmiljö, med stöd av akustikexperter.

l Utbilda rektorer och andra skolansvariga om ljudmiljö – problem och lösningar.

Smartare ljudmiljö

=SMARTARE SKOLA

Många av landets elever går i skolor med dålig ljudmiljö. Det gör att de ofta har svårt att uppfatta vad som sägs och de får också betydligt svårare att lära sig, visar ny forskning.

Vi uppmanar därför landets skolor och kommunpolitiker att satsa på en ljudsmart skola – och ta ett viktigt steg mot bättre kunskapsresultat.

(forts. nästa sida)

(2)

Ett faktablad från Hörselskadades Riksförbund (HRF). Läs mer på www.hrf.se

HRF, 2018

Läs mer om ljudmiljö på: www.hörsellinjen.se

Det finns ett klart samband mellan ljudmiljö och kunskapsinhämtning, visar flera forsk- ningsstudier. När ljudmiljön är dålig går en stor del av arbetsminnet åt till att försöka uppfatta vad som sägs, vilket gör att det finns mindre ”utrymme” kvar till informa- tionsbearbetning och problemlösning. Det är också vanligt med trötthet, koncentra - tions problem med mera.

Svaga grupper särskilt utsatta

Dålig ljudmiljö får negativa konsekvenser för alla elever, men drabbar särskilt hörsel - skadade elever, samt elever med annat första- språk än svenska, elever med koncentra- tionsproblem och lågpresterande elever.

Regelverk ställer för låga krav

Det ställs i dag alldeles för låga krav på ljud- miljön i skolan. Enligt gällande regelverk ska nybyggda eller nyrenoverade skolor ha en ljudmiljö som når upp till ljudklass C. Det är inte alls tillräckligt, anser HRF – och särskilt inte för barn och ungdomar med hörselned- sättning.

”Bättre ljudkrav kan väljas”, heter det i Boverkets byggregler. Men det valet gör alldeles för få kommuner i dag. I Special - pedagogiska skolmyndighetens (SPSM) undersökning i Stockholms län 2013 klarade inte ens 80 procent av de 85 undersökta klass rumen det lågt ställda kravet på ljudklass C. Och i Arbetsmiljöverkets skol - inspektioner 2015-16, där HRF gått igenom ett slumpmässigt urval av inspektionsproto- koll, så fanns det vid närmare hälften av in- spektionerna bullerrelaterade anmärkningar.

Mät ljudmiljön!

HRF vill att varje kommun ska ta sitt ansvar för skolans ljudmiljö, och se det för den vik- tiga arbetsmiljöfråga det är.

Kommuner bör genomföra mätningar av ljudmiljön i samtliga skollokaler. Mätningar ska se över ljud styrkan, efterklangstiden och

annat som påverkar möjligheten att utan svårigheter uppfatta tal.

Utifrån sådana kartläggningar av ljud - miljön i skolan bör kommunerna se till att det upprättas handlingsplaner om åtgärder för att förbättra och underhålla ljudmiljön.

Skaffa rätt kunskap

I alla projekt för att skapa god ljudmiljö i skolan är det viktigt att anlita erkända aku- stikexperter, så att åtgärderna genomförs på rätt sätt.

Det är också viktigt att skolansvariga har viss kunskap om ljudmiljö – problem och lösningar. Kommunerna bör därför se till att alla rektorer och andra ansvariga får grund - läggande utbildning om ljudmiljö; om problemens orsaker och konsekvenser, samt om vad som krävs för att uppnå bra ljudmiljö med goda förutsättningar att uppfatta tal.

En del av arbetsmiljöarbetet

Ljudmiljöbristerna i skolan drabbar inte bara eleverna. I en undersökning bland landets lärare uppgav två av tre att de hade problem med ljudmiljön på jobbet i stort sett hela tiden (”Kakofonien”/HRF 2010).

Det här visar hur viktigt det är att ljud - miljöfrågor uppmärksammas vid skydds - ronder och i det systematiska arbetsmiljö- arbetet vid varje skola.

En investering som lönar sig

När nybyggda skolor måste ljudsaneras i efterhand kan det bli onödigt dyrt, därför är det viktigt att planera för bra ljudmiljö redan från början.

Men även i befintliga skolor är ljudmiljö- åtgärder en investering som lönar sig. Det skapar bättre förutsättningar för goda skol - resultat och ger både lärare och elever en arbetsmiljö som de mår bättre av.

Att lägga grunden för en akustisk skol- miljö som främjar lärande och social sam- varo är något som alla tjänar på.

References

Related documents

Följande strategier formuleras: vi ska planera för god ljudmiljö i nybyggnation, åtgärda för god ljudmiljö i befintliga miljöer och arbeta för att minska buller

Tekniska nämnden har översänt förslag till Plan för god ljudmiljö i Malmö 2020–2028 till miljönämnden för samråd.. Plan för god ljudmiljö är Malmö stads

Stadsbyggnadsnämnden har fått Plan för god ljudmiljö i Malmö 2020–2028 från tekniska förvaltningen för yttrande.. Yttrandet ska vara tekniska nämnden tillhanda den

Ljudmiljöaspekter bör därför vägas in redan på projekteringsstadiet, innan olika lokaler byggs eller byggs om. Anlita akustiker redan från start, för att få expertråd om

Samtidigt finns det en grupp lärare som inte instämmer i att individualisering måste vara i fokus men ändå instämmer helt med 3 procent respektive delvis 11 procent i att

Med detta menar vi att även om studenterna i utbildningen inte fått veta vem som har det yttersta ansvaret för förskolans ljudmiljö så antar vi att det måste finnas

I figurerna 11-16 visas jämförelser mellan före- och eftermätningarna för de olika rumsakustiska måtten. Efterklangstiden överlag minskats i och

När ett rum ska planeras akustiskt finns enligt föregående avsnitt en mängd parametrar att ta hänsyn till. De olika materialen i ytskikt, möbler och annan inredning, antalet