Vad kan orsaka stress hos föräldrar på en neonatal intensivvårdsavdelning?
En litteraturöversikt om vilka stressorer föräldrar på en neonatal intensivvårdsavdelning kan uppleva.
What can cause stress among parents at a neonatal intensive care unit?
A literature study about what stressors parents in the neonatal intensive care unit might live through.
N. N.
Fåglund Susanna
Omvårdnad GR (C) Vetenskapligt arbete Huvudområde: Avdelningen för Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: Termin 6 HT 2016 Handledare: Ingela Andersson Examinator: Ingela Enmarker
ABSTRAKT
Bakgrund: Föräldrar som får ett prematurfött barn kan uppleva en känslomässig berg-och- dalbana när deras barn får ligga på en neonatal intensivvårdsavdelning. Föräldrarna hamnar i en ny situation som kan medföra nya stressorer. Som sjuksköterska bör man uppmuntra till en närkontakt mellan föräldrar och barnet så att föräldrar kan skapa en god anknytning med barnen. På en neonatal intensivvårdsavdelning är familjecentrerad vård är ett centralt
begrepp där man fokuserar på både patient och familj samtidigt. Föräldrar är konstant i behov av information och därför bör sjuksköterskan finnas tillhands och ha en god kommunikation med föräldrarna. Syfte: Syftet är att belysa vilka stressorer föräldrar som har ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning kan uppleva. Metod: En
litteraturöversikt med tolv artiklar: fem kvantitativa, sex kvalitativa och en mixad. Resultat:
Stressorer från analysen redovisas under fyra huvudkategorier: Förväntningar, Det förtidigt födda barnet, Omgivningen och Vårdpersonalen. Slutsats: Föräldrar som har ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning upplever olika stressorer. Föräldrar som haft en god kommunikation och ett gott informationsutbyte med sjuksköterskan har upplevt mindre stress. Klinisk betydelse: Denna litteraturöversikt kan bidra med kunskap om stressorer föräldrar med ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning kan mötas av. Det är kunskap som sjuksköterskan kan använda i sitt arbete med föräldrar, eller andra anhöriga.
Nyckelord: Föräldrar, neonatal intensivvårdsavdelning, stress, stressorer
ABSTRACT
Background: Parents with a premature infant can experience an emotional rollercoaster when their child is admitted to a neonatal intensive care unit. The parents end up in a new situation that could cause new stressors. A nurse should encourage a close encounter between parents and the child so that the parents can establish a good connection with their child. In a neonatal intensive care unit family-centered care is a central concept where you focus on both the patient and family at the same time. Parents are constantly in need of information and therefore the nurse should be available and have a good communication with the parents. Purpose: The purpose is to highlight the stressors that parents who have a child in a neonatal intensive care unit may experience. Method: A literature review of twelve articles: five quantitative, six qualitative and one mixed study. Results: Stressors from the analysis are presented under four main categories: Expectations, The premature baby, Surroundings and The nursing staff. Conclusion: Parents who have a child in a neonatal intensive care unit experience different stressors. Parents who have been having a good communication and a good information sharing with the nurse were experiencing less stress.
Clinical importance: This literature study can contribute with knowledge about stressors parents with a child in a neonatal intensive care unit may face. The nurse has an important role in providing parents with information and creating a safe atmosphere.
Keywords: Parents, neonatal intensive care unit, stress, stressors
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING
INLEDNING 1
BAKGRUND 2
PROBLEMFORMULERING 5
SYFTE 5
METOD 5
Urval 5
Inklusionskriterier 5
Exklusionskriterier 5
Datainsamlingsmetod 6
Dataanalys 8
Etiska aspekter 8
RESULTAT 9
Förväntningar 9
Att bli förälder till ett förtidigt fött barn 10
En saknad föräldraroll 11
Det förtidigt födda barnet 11
Barnets utseende och beteende 11
Förälderns oro över barnets framtid 12 Separation mellan föräldern och det förtidigt födda barnet 13
Omgivningen 13
Miljön på avdelningen 13
Världen utanför sjukhuset 12
Vårdpersonal 13
Relation och kommunikation mellan föräldern och sjuksköterskan 14 Att som förälder dela sitt barn med vårdpersonalen 15
DISKUSSION 15
Metoddiskussion 15
Resultatdiskussion 17
Slutsats 20
Klinisk betydelse 20
Förslag på vidare forskning 21
Författarnas insatser 21
REFERENSER 22
BILAGOR 26
INLEDNING
I Sverige föds mer än 400 barn extremt prematurt varje år. Av dessa 400 är det ungefär 300 barn som föds levande. Det är innebär att 0,3 procent av alla födslar som sker i Sverige är levande extremprematurer (Socialstyrelsen, 2014). En studie som gjordes år 2009 visar på att 70 % av alla barn som föds mellan vecka 22-26 i Sverige överlever och att den siffran bara stiger (Fellman, et al., 2009). Sverige är bland de bästa i världen på vård av extremt
prematura barn och vården blir bara bättre och mer avancerad för varje dag som går (ibit.). I Sverige arbetar man med familjecentrerad neonatalvård, vilket innebär att barnets familj (framförallt föräldrar) är aktiva i vården av sitt barn och förväntas vara på plats. Detta gör de viktigt för sjuksköterskan att ha en förförståelse för vilka stressorer som föräldrar kan
komma i kontakt med, för att kunna underlätta för föräldrarna och arbeta för att lindra deras stressituation (Jackson & Hedberg-Nyqvist, 2013, s.44).
BAKGRUND
Till extremprematura barn räknas barn som är födda mellan graviditetsveckan 22-28. Det finns flera olika orsaker till att ett barn kan tvingas förlösas före fullgången tid. En prematur förlossning kan indikeras av bland annat ett högt blodtryck hos modern, intrauterin
infektion, placentaavlossning eller blödning. Mellan vecka 21-28 sker en omfattande utveckling av barnets lungor och hjärna, vilket gör att de är väldigt känsliga. Även de viscerala bukorganen ligger under utveckling vilket gör att barnen är känsliga för föda och kan ha svårigheter med avföring och miktion (Glasper, Coad & Richardson, 2015, s. 84-92).
På grund av barnens omognad är de i många fall behov av olika hjälpmedel. Det kan innebära att barnet behöver ligga i kuvös för att hålla kroppsvärmen, att barnet behöver få hjälp att andas via respirator eller att barnet behöver få hjälp att tillföra näring via sond eller intravenös infart (Glasper et al., 2015, s. 95).
Under en graviditet förväntar sig de flesta föräldrar en ideal förlossning med ett friskt, fullgånget barn. När ett barn hamnar på en neonatal intensivvårdsavdelning är det sällan fallet. Många gånger har graviditeten varit komplicerad, förlossningen akut och det friska barnet de förväntat sig att få hålla om och ta hem får plötsligt ligga i en varm kuvös
samtidigt som de får hjälp att andas via en maskin. Föräldrar kan uppleva en känslomässig berg-och-dal-bana och lyckan över att ha fått ett barn blandas med känslor av hjälplöshet, förvirring och rädsla för vad som kommer att hända (Hummel, 2003). Joyce Travelbee beskriver hur sjukdom och lidande går hand i hand och hon förklarar vikten av att känna att det finns en mening i vad som sker. Hon förklarar att den meningen kan finnas i känslan av att någon behöver en (Kirkevold, 2000, s. 133 & 140). Det är därför viktigt att sjuksköterskan uppmuntrar föräldrarna till att vara nära sitt barn och att de kan förklara för föräldrarna hur närkontakten är bra för både barnet och föräldern (Turner, Chur-Hansen & Winefield, 2014).
Joyce Travelbee beskriver även vikten av att alla människor upplever händelser på olika sätt (Kirkevold, 2000, s. 132). Det gör att det är viktigt att sjuksköterskan se varje familj och situation som ny och kommunicerar med familjen för att veta hur just de känner.
Familjecentrerad omvårdnad är ett begrepp som framkom på 1980-talet men familjen var en stor del av vården långt innan det. Under sjukvårdens begynnelse bedrevs all sjukvård i
patientens egna hem och det inföll naturligt att familjen var en del av vården (Wright &
Leahey, 1993). Under 1930-talet började all sjukvård förflyttas in på sjukhus (Williams, 2016) och förändringen medförde en högre kunskap om smittspridning, något som gjorde att familjen uteslöts från vården. Familjecentrerad vård växte fram som koncept under 1970- talet (Williams, 2016) då forskare kunde se hur separation mellan barn och föräldrar hade en negativ inverkan hos båda parter (Maree & Downes, 2016). Vid familjecentrerad omvårdnad ser vården till familjen som helhet och fokuserar på både patienten och dess familj som en enhet (Saveman & Benzein, 2002). Familjecentrerad vård kan förtydligas med fyra grunder:
värdighet och respekt, informationsutbyte, familjedeltagande i vården och samarbete mellan familjen och sjukvårdspersonalen. Värdighet och respekt kommer från att sjuksköterskan alltid ska försöka ta hänsyn till familjens värderingar, kultur och religiösa tankar när det kommer till barnets omvårdnadsplanering (Griffin, 2006). Joyce Travelbee beskriver att planering av omvårdnadsåtgärder är en del av sjuksköterskans uppgift men hon menar på att det är viktigt att kunna se att det finns fler sätt att göra saker på (Kirkevold, 2000, s. 138).
Begreppet "partnerskap" framkom då sjukvårdspersonal börjat inse att de ”tagit över”
föräldrarnas roll gällande barnets basala omvårdnad. Meningen med partnerskap är att sjuksköterskan ska planera barnets vård i samråd med föräldrarna för att sedan dela på uppgifterna utefter förmåga att utföra de. Sjuksköterskan ska finnas till hands för att hjälpa föräldrarna utföra omvårdnad av sitt barn själva. Personalen är med och observerar när föräldrar utför omvårdnadsåtgärder som till exempel sondmatning, fram till det att
föräldrarna blir självständiga och kan utföra uppgifterna på egen hand (Jackson & Hedberg- Nykvist 2013, s.43). Familjen ska inte bara ha möjligheten att delta vid barnets omvårdnad utan de ska bli stöttade och uppmuntrade till att delta, detta gör att samarbetet mellan familjen och vårdpersonalen är en förutsättning för att vården ska bli så bra som möjligt (Griffin, 2006).
Joyce Travelbee beskriver omvårdnad som en process där två av de viktigaste begreppen är relation och kommunikation (Kirkevold, 2000, s. 130). Relation och kommunikation ligger i grunden för att familjecentrerad vård ska fungera. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur hen ska bemöta föräldrarna samtidigt som hen strävar efter att vara lyhörd över föräldrarnas behov, funderingar och rädslor (Trajkovski, Schmied, Vickers & Jackson,
konstant behov av information (Turner, Chur-Hansen & Winefield, 2014). Information gällande barnets tillstånd ska vara lätt att förstå och vara fullständigt. Det är viktigt att föräldrarna förstått informationen korrekt för att det inte ska ske några missförstånd och för att föräldrarna inte ska få en falsk uppfattning om att situationen är bättre eller sämre än vad den är (Jackson & Hedberg-Nykvist, 2013, s.38). I en studie från 2015 framkommer det att föräldrar som känt sig förstådda och lyssnade på, många gånger haft det lättare att prata om, och uttrycka sina funderingar. Föräldrar som däremot känt sig misstrodda eller dömda har haft svårare att delta i ett gott informationsutbyte med vårdpersonal, något som kan skada partnerskapet (Tallon, Kendall & Snider, 2015).
En neonatal intensivvårdsavdelning är en plats som kan uppfattas som stressfull (Griffin, 2006). Stress är en reaktion i kroppen som utlöses av fysiska och/eller psykiska påfrestningar eller av stressfaktorer, s.k. stressorer. En stressreaktion kan beskrivas som en alarmreaktion när psykiska och kroppsliga skeenden sammanlänkas. När det finns en balans mellan kraven som ställs och vår förmåga att hantera dem kan stress kännas som en positiv utmaning, medan i de fall kraven överstiger vår förmåga kan man istället drabbas av negativ stress (Ottosson & Ottosson, 2007). Joyce Travelbee beskriver hur alla människor är olika rustade för att bemästra olika situationer (Kirkevold, 2000, s. 133). Hanteringen av en stressfull situation kallas för coping och kan se ut på olika sätt för olika personer och kan förändras utefter situationen. Man kan ha en strukturell strategi och vill lista upp en planering för vad som ska göras, man kan vara analytisk och vill söka mycket information, eller så kan man vara lagstrategisk och vill arbeta nära och i kontakt med sjuksköterskan. Det finns inget sätt som är mer rätt eller fel än det andra utan det handlar om hur vi som människor fungerar i oss själva (Jackson & Hedberg-Nyqvist, 2013, s.41).
PROBLEMFORMULERING
Allteftersom sjukvården utvecklas, ökar även chansen att rädda förtidigt födda barn. När ett barn hamnar på en neonatal intensivvårdsavdelning ligger fokus främst på barnet, något som kan göra att föräldrarnas behov glöms bort. Det kan få negativa konsekvenser för föräldrarnas psykiska och fysiska välmående. Om föräldern inte mår bra kan det försämra deras förmåga att stötta och vårda sitt barn, något som kan komma att leda till ett lidande för barnet. Det är viktigt att belysa föräldrars stressorer för att sjuksköterskan ska kunna
underlätta och lindra stressituationen för föräldrar med ett extremprematurt barn.
SYFTE
Syftet med denna litteraturöversikten var att belysa de stressorer som föräldrar kan uppleva när de har ett barn som vårdas på en neonatal intensivvårdsavdelning.
METOD
För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt som inkluderade både kvalitativa och kvantitativa studier. En litteraturöversikt görs för att skapa en överblick över ett visst område, något som kan användas som underlag för fortsatt forskning inom ämnet (Friberg, 2006, s. 87). Den kvalitativa forskningen har som grund att öka förståelsen för ett visst ämne.
Det används för att redovisa människors upplevelser, erfarenheter eller förväntningar. Den kvantitativa forskningen syftar till att finna en generell giltighet av ett specifikt vårdproblem (Friberg, 2006, s. 24).
Urval
Inklusionskriterier
Artiklar skrivna mellan 2006-2016. Artiklar där det huvudsakligen deltar föräldrar till barn på en neonatal intensivvårdsavdelning. Artiklar med fokus på upplevelsen från föräldrar till ett prematurfött barn på neonatalavdelning.
Exklusionskriterier
Studier som fokuserar på barnet. Studier som enbart belyser vårdpersonalens synvinkel.
Studier som involverar föräldrar till barn på andra avdelningar än på neonatal intensivvårdsavdelning. Review artiklar.
Datainsamlingsmetod
För denna litteraturöversikt genomfördes sökningar i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo. Innan startad datainsamling identifierade författarna vilka sökord som skulle användas för att få fram relevant information. Sökorden kombinerades sedan genom de booleska söktermerna AND och OR (Friberg, 2006, s. 57-60). Booleska söktermer används för att sökningen ska få med alla relevanta artiklar, även involverade synonymer. AND används för att databasen ska förstå att man vill ha artiklar som innefattar båda orden och OR används om man vill få fram en artikel med antingen det ena sökordet eller det andra. Författarna använde sig även av trunkering av ordet parent* för att få med alla olika böjningar av ordet (ibid.).
Urvalet inleddes med att läsa abstract från artiklar vars titel svarade till syftet. Från abstrakten lästes relevanta artiklar igenom innan de gick vidare för
kvalitetsgranskning. Två av artiklarna har tillkommit genom manuell sökning.
Sökresultatet redovisas i Tabell 1.
Tabell 1: Söktabell
Datum Databas Söktermer Avgränsningar Träffar /Lästa Titlar
Lästa abstracts
Lästa artiklar
Utvalda artiklar
160919 Pubmed parents[MeSH Terms] AND care, neonatal
intensive[MeSH Terms] OR neonatal intensive
care[MeSH Terms]
OR neonatal intensive care units[MeSH Terms]
OR NICU AND stress,
psychological[MeSH Terms] OR stress, emotional[MeSH Terms] OR Stressors
10 years 104 17 6 4
160919 Cinahl Parents AND Neonatal intensive care unit AND stressors
2006-2016 26 3 1 1
160919 Cinah l Parents AND neonatal intensive care AND stress
2006-2016 141 10 5 2
160919 Pubmed Parents AND stressors AND Neonatal intensive care
10 years 14 2 2 2
160926 PsycInfo Parent* AND (neonatal intensive care OR Neonatal intensive care unit) AND (Stressors OR experiences)
Artiklar efter 2006
232 23 4 1
Dataanalys
Materialet analyserades på ett sätt inspirerat av innehållsanalysen. En innehållsanalys innebär att data delas upp stegvis för att kunna hitta mönster och teman för att på så sätt kunna beskriva ett visst fenomen (Forsberg & Wengström, 2013, s.151). Mängden material reduceras genom att gå från enskilda eller flera uttalanden och sammanföra dem till större helheter/grupper (Nyberg & Tidström, 2012, s.135). Analysen startade med att båda författarna läste artiklarna var för sig. De bearbetade sedan artiklarna enskilt genom att skriva en egen sammanfattning, för att sedan jämföra de olika sammanfattningarna för att se så de uppfattat artiklarna på samma sätt. Vid meningsskillnader diskuterades innehållet för att få en gemensam förståelse. Varje artikels resultat bearbetades och innehållet delades upp i meningsenheter, vilka tog upp de olika stressorer som föräldrar upplevde. De olika
stressorer som upprepades i artiklarna fick egna kategorier, ur detta bildades sedan subkategorier. De kvantitativa artiklarna kvalitetsgranskades utifrån
kvalitetsutvärderingsmallen enligt Forsberg & Wengström (2003), och de kvalitativa enligt SBU:s granskningsmall (Version 2012: 1.4). Granskningsmallarna redovisas som bilaga 1 och 2.
Etiska aspekter
Eftersom författarna själva inte kunnat fråga deltagarna om godkännande till att delta i denna litteraturöversikt har de lagt stor vikt vid att enbart använda studier som har blivit godkända av en etisk kommitté under forskningsprocessen (Forsberg & Wengström, 2013).
På så sätt säkerställs att deltagarna har givit sitt godkännande till att materialet används i forskningssyfte och givit sitt godkännande att bli citerade.
RESULTAT
Resultatet innehåller material från tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Från analysen framkom fyra huvudrubriker och tio subkategorier. Huvudrubrikerna är: förväntningar, det förtidigt födda barnet, föräldrarnas omgivning och vårdpersonal. Subkategorierna är: Att bli förälder till ett förtidigt fött barn, en saknad föräldraroll, barnets utseende och beteende, separation mellan föräldern och det förtidigt födda barnet, förälderns oro över barnets framtid, miljön på avdelningen, världen utanför sjukhuset, relation och kommunikation mellan föräldern och sjuksköterskan och att som förälder dela sitt barn med vårdpersonalen.
Figur 1. Presentation av kategorier och subkategorier.
Förväntningar
Det för tidigt födda barnet
Omgivningen
Vårdpersonal
Att bli förälder till ett förtidigt fött barn
En saknad föräldraroll
Barnets utseende och beteende
Separation mellan föräldern och det förtidigt födda barnet
Förälderns oro över barnets framtid
Miljön på avdelningen
Världen utanför sjukhuset
Relation och kommunikation mellan föräldern och sjuksköterskan
Att som förälder dela sitt barn med vårdpersonalen
Förväntningar
Att bli förälder till ett förtidigt fött barn
Att få ett barn som föds för tidigt kan skapa mycket känslor hos föräldrarna. Det kan beskrivas som en chockartad situation som föräldrarna inte kunnat förbereda sig på
(Lindberg & Öhrling, 2008) eller en oväntad krissituation (Chang Lee, Long & Boore, 2008).
Att vara med när ens barn läggs in på en neonatal intensivvårdsavdelning kan vara
stressfullt och det kan framkalla känslor av sorg och förlust (Heidari, Hasanpour & Fooladi, 2013).
I en studie skriven utav Hagen, Iversen och Svindseth (2016) kunde föräldrarna känna känslor av overklighet. Att det som hände här och nu egentligen inte var en del av deras verkliga liv utan att de var åskådare som från utsidan stod och tittade på. Olika känslor avlöste varandra och kom som glädje, sorg, hopp och tvivel om vartannat (ibid.).
I en studie som inriktat sig på mödrars erfarenheter berättar mödrarna hur den första tiden var väldigt traumatisk och stressfull och inte alls lika vacker och kärleksfull som de hade förväntat sig (Chang Lee et al., 2008). Ett barn som föds för tidigt kan skapa känslor av skuld hos modern. En del mödrar berättar om hur de haft skuldkänslor för att de inte kunnat fullborda sin graviditet, att de haft tankar om att den förtidiga förlossningen varit deras fel och att om de klarat gå hela graviditeten hade situationen för deras barn sätt annorlunda ut (Turner, Chur-Hansen & Winefield, 2015; Wraight, McCoy & Meadow, 2015).
En del föräldrar menar på att de inte hunnit förbereda sig på att bli föräldrar. Barnet var inte beräknat på flera månader vilket gjorde att alla förberedelser inte var färdiga (Hagen et al., 2016; Lindberg & Öhrling, 2008; Turner, Chur-Hansen & Winefield, 2015) och mognaden inför att faktiskt bli föräldrar var inte riktigt funnen än (Hagen et al., 2016). En del mödrar förklarade att de tyckte att det var svårt att förstå att förlossningen ägt rum och att barnet framför dem var deras och att det var en känsla som inte försvann på flera dagar. Även några dagar efter att den initiala chocken lagt sig kunde mödrarna känna känslor av likgiltighet och svårigheter med att ta till sig situationen. Trots att mödrarna haft
förväntningar angående att få bli mamma blev det inte som de tänkt sig, de saknade den initiala känslan av lycka efter att ha fött barn (Lindberg & Öhrling, 2008). En del mödrar
sig medan de själva inte fick ha det så. De förklarar att de kunde undvika att träffa andra mödrar för att de kände sig bestulna på den första tiden med sitt eget barn (Lindberg och Öhrling, 2008).
En saknad föräldraroll
Föräldrar upplever känslan av sin föräldraroll olika, men kan förklaras som de känslor och aktiviteter som kan uppstå när man som nybliven förälder får ett barn (Hagen et al., 2016).
En förändrad föräldraroll kan uppstå när ett barn föds förtidigt och är något som kan orsaka stress för föräldrar (Baía et al., 2016; Busse et al., 2013; Hagen et al., 2016; Musabirema et al., 2015; Sweet and Mannix, 2012; Turner, Chur-Hansen, Winefield & Stanners, 2015; Wright et al., 2015; Woodward et al., 2014).
I en studie av Hagen et al. (2008) berättar föräldrar om hur de behövde tid på sig för att anpassa sig till att ha blivit föräldrar. Känslan av att inte ha kontroll över situationen var något som ett flertal föräldrar reflekterade över. Att inte kunna byta blöja, att inte kunna ta upp sitt barn i famnen när de önskade (Hagen et al., 2016; Musabirema, Brysiewicz &
Chipps, 2015; Turner, Chur-Hansen, Winefield & Stanners, 2015) och inte kunna ta hand om sitt barn som de annars hade gjort var situationer som fick föräldrar att fundera över sin föräldraroll (Hagen et al., 2016). Föräldrar kan ibland känna känslor av hopplöshet när de inte kan beskydda sina små barn från smärtsamma procedurer eller provtagningar, något som kan få föräldrarna att känna en förändrad föräldraroll (Woodward et al, 2014). I en studie talade föräldrarna om sin roll som förälder och att de kände en oro över att inte kunna knyta an med sitt barn på samma sätt som om de fått ett friskt barn (Lindberg & Öhrling, 2008). Mödrarna beskrev att de hade ett behov att vara nära barnet så mycket som möjligt, och att "känslan av moderskap" växte när de fick vara omkring sitt barn (ibid.).
Det förtidigt födda barnet Barnets utseende och beteende
Under graviditeten skapar föräldrar ibland en bild av hur barnet skulle se ut vid födelsen, en föreställning som ibland kan skilja sig från bilden av ett prematurfött barn (Lindberg &
Öhrling, 2008). Förtidigt födda barn kan vara små och ha olika pågående behandlingar och tillhörande utrustning. Detta kan förhindra föräldrarna att interagera med dem (Turner,
beskrev barnet som väldigt litet. Insikten av att barnet var svagt och outvecklat och även ha intrycket av att barnet kanske var sjukt, gjorde att föräldrarna upplevde stress (ibid.).
Förtidigt födda barn kan bete sig annorlunda än friska, fullgångna barn. Beteendefaktorer som framkommit att kunna orsaka stress hos föräldrarna är: när barnet slutar att andas, när barnet uppfattas som trött och svagt, när barnet rör sig ryckigt eller rastlöst, när barnet har ett avvikande andningsmönster, när barnet behöver sond eller intravenös näring, när barnet har blåmärken eller skärsår, när barnen inte gråter som andra barn (Musabirema et al, 2015;
Sweet & Mannix, 2012) samt när barnet hade smärta och såg ledset ut (Turner, Chur-Hansen, Winefield & Stanners, 2015). Flertalet föräldrar har uttryckt att barnets utseende och
beteende var det som orsakade mest stress under deras tid på avdelningen (Busse et al., 2013;
Chang Lee et al, 2008; Musabirema et al., 2015; Woodward et al., 2014).
Förälderns oro över barnets framtid
När ett barn föds förtidigt kan föräldrar uppleva en rädsla över att förlora sitt barn (Hagen et al., 2016; Turner, Chur-Hansen & Winefield, 2015; Wraight et al., 2015). Föräldrarna fick ibland möta det faktum att även om deras barn överlevt förlossningen, fanns risken att de inte skulle överleva tiden på avdelningen. Även när vårdpersonalen berättat att barnet var på bättringsvägen kunde föräldrarna känna oro över att barnet skulle bli sämre och insjukna igen. Det fanns även en stor oro hos föräldrarna att barnet skulle få bestående men, som hjärnskador eller ett konstant behov av syrgas (Turner, Chur-Hansen & Winefield, 2015;
Lindberg & Öhrling, 2008).
För en del föräldrar är tankarna efter att ha fått ett förtidigt fött barn dominerat av
ångestkänslor och känslor orsakade av rädslan för vad som kommer att hända med deras barn. Att förstå att deras barn kanske inte skulle klara sig kunde orsaka en stressfull situation. En del föräldrar kände att ångesten dämpades i samband med att barnen blev bättre (Lindberg & Öhrling, 2008). Ovissheten var en faktor som orsakade mycket rädsla hos föräldrarna, en rädsla som gjorde att många föräldrar inte kunde lämna sina barns sida, oavsett om deras egen sömn blev lidande. Föräldrarna menar på att de ändå inte skulle kunnat sova (Wraight et al., 2015). Föräldrarna beskriver att ju mer de visste och förstod runt vad som hände med deras barn, vilka åtgärdar som togs och vad de innebar desto lugnare
understanding the readings...” (Sweet & Mannix, 2012)
Separation mellan föräldern och det förtidigt födda barnet
Ett flertal studier tar upp den emotionella stressen föräldrarna upplevde av att behöva vara ifrån sitt barn (Lindberg & Öhrling, 2008; Sweet & Mannix, 2012; Turner, Chur-Hansen &
Winefield, 2015; Woodward et al, 2014) och situationen benämns även som extremt stressfull (Musabirema et al., 2015). Stressen av att vara ifrån sitt barn kunde i många fall intensifieras om barnets diagnos blivit sämre, samt under tiden som modern fortfarande låg kvar på BB för förlossningsvård (Sweet and Mannix, 2012). Föräldrarna önskade att alltid kunna få vara nära sitt barn och de kunde känna att det jobbigaste med inläggningen på avdelningen var att de inte kunde de (Lindberg & Öhrling, 2008). Speciellt jobbigt var det när modern var utskriven från BB och föräldrarna fick börja åka hem från sjukhuset utan sitt barn.
Förberedelser inför barnets hemkomst som säng, kläder och barnvagn blev till emotionella triggerpunkter och gjorde vistelsen hemma mer smärtsam (Turner, Chur-Hansen &
Winefield, 2015).
Föräldrarnas omgivning Miljön på avdelningen
Stressnivån är fördubblad på ett sjukhus där atmosfären är obekant för föräldrarna. Detta gäller framförallt på en neonatal intensivvårdsavdelning där miljön upplevs mer sluten (Hasanpour, Heidari & Fooladi, 2013). På en neonatal intensivvårdsavdelning är det mycket teknisk utrustning och livsuppehållande apparatur, något som kan upplevas som chockartat och läskigt (Chang Lee et al., 2008). En av föräldrarna angav att situationen upplevdes som kaotisk, stressfull och galen. Föräldrarna angav att avdelningen kunde kännas som en overklig (Hagen et al., 2016; McCoy, Meadow, Wraight, 2015) och överväldigande plats (McCoy et al., 2015). Avdelningen kunde upplevas som full av olika känslor och aktiviteter, det var alltid något som pågick och föräldrarna kunde känna att de alltid var upptagna (Hagen, Iversen & Svindseth, 2016). Enligt en av föräldrarna upplevdes allt oljud på
avdelningen som stressfullt och det kunde upplevas som om människor skrek till varandra över rummet (Sweet & Mannix, 2012). Syn- och ljudintryck från avdelningen upplevdes ha en stressfull inverkan på ett flertal förälder (Sweet & Mannix, 2012; Woodward et al, 2014).
stressfull (Brysiewics et al, 2015; Busse et al, 2013; Sweet & Mannix, 2012).
Världen utanför sjukhuset
I en artikel framkom det att föräldrarna kunde uppfatta att den riktiga stressen kom från
"världen utanför" och menade att de upplevde stress från jobbet, pappersarbete, ändrade planer och brist på förståelse från familj och vänner. Föräldrarna kunde även uppleva utmattning av att springa fram och tillbaka mellan avdelningen och hemmet, något som gav en sekundäreffekt av sömnbrist (Sweet & Mannix, 2012).
Mödrar som hade fler barn uppgav att de kämpade med att räcka till för sina andra barn hemma samtidigt som de ville finnas på sjukhuset för sitt nyfödda barn (Lindberg &
Öhrling, 2008; Wraight, McCoy & Meadow, 2015). Det var svårt för föräldrarna att finnas där för alla sina barn, när de inte kunde befinna sig hos alla samtidigt (Wraight et al., 2015). Att ha ett prematurfött barn kan påverka familjelivet på olika sätt. I en artikel som inriktat sig på mödrar framkom att de saknade resten av familjen och att de kunde känna sig ensamma, på grund av att de inte kunde spendera lika mycket tid tillsammans längre (Lindberg &
Öhrling, 2008).
Vårdpersonal
Relation och kommunikation mellan föräldern och sjuksköterskan
På en neonatal intensivvårdsavdelning är kommunikation mellan sjuksköterskan och barnets föräldrar viktig (Sweet & Mannix, 2012). En del föräldrar beskriver information som den viktigaste delen under vårdtiden, då brist på information och god kommunikation lätt kunde skapa onödig stress för föräldrarna (Hagen et al., 2016; Sweet and Mannix, 2012).
Situationer som visat sig förvärra stressen hos föräldrarna var då informationen kring
provtagningar eller vårdåtgärder varit bristande eller att informationen som givits involverat svåra medicinska termer (Musabirema, Brysiewicz & Chipps, 2015).
God information var viktig ur fler aspekter än att föräldrarna behövde veta vad
vårdpersonalen gjorde med deras barn. Föräldrar kunde ibland känna att deras kunskaper kring neonatalvård var bristande, något som kunde leda till att föräldrarna blev avvaktande och inte vågade närma sig sina barn i risk för att flytta på slangar eller att skada barnet (Chang Lee et al., 2008). Föräldrar som inte känt full tillit och trygghet till sjuksköterskan
berättar att de ibland inte vågat säga ifrån eller vågat dela med sig av sina funderingar på grund av att de varit rädda för hur sjuksköterskan skulle reagera (Hagen et al., 2016). Det är viktigt, inte bara vilken information som kommer fram, utan även hur den gör det. I en studie skriven av Sweet och Mannix (2012) beskriver en förälder hur hen ansåg att det var viktigt att sjuksköterskan inte berättade vad eller hur föräldrarna skulle känna då detta hade en negativ inverkan på deras stressituation.
Att som förälder dela sitt barn med vårdpersonalen
Föräldrar beskrev att de ibland inte kunde fatta beslut om deras barns vård, då de inte kom överens med personalen på avdelningen. Det kunde bland annat handla om att de inte fick ha fysisk kontakt med sitt barn när de önskade. En förälder beskrev: "I wanted to hold him, the nurses say, 'depending on how he's going.' When I go back, they'll decide if I can, I just don´t get why they don't see how important that is." (Turner, Chur-Hansen & Winefield, 2015). Det framkom att föräldrar inte alltid "vågade" säga vad de tyckte om hur de skulle ta hand om sitt barn. De fanns en oro över att personalen skulle säga något negativt om de inte fullföljde allt (Hagen, Iversen & Svindseth, 2016). Föräldrar angav även att de kunde uppleva det som att barnet inte tillhörde dem, utan att de tillhörde sjukhuset och vårdpersonalen. En av föräldrarna upplevde att hen blev tillsagd när hen fick komma in eller när hen fick mata barnet. Att bli mer bestämda när dem talade med personalen, fick föräldrar att känna sig mindre hjälplösa och ha mer kontroll över situationen (Turner, Chur-Hansen & Winefield, 2015). Mödrarna kände att det var viktigt att få vara med och bestämma hur mycket de önskat få vara involverade i barnets vård. När de frågade om tillåtelse om att kunna delta i barnets vård kändes det som att barnet tillhörde personalen (Lindberg, Öhrling, 2008). Att känna att personal har en närmare relation till barnet kunde leda till stress för många föräldrar (Turner, Chur-Hansen, Winefield & Stanners, 2015).
DISKUSSION Metoddiskussion
Fördelen med att göra en litteraturöversikt är att man kan framställa en bred och givande bakgrund som kan stå till grund för ytterligare forskning inom ett område (Forsberg &
Wengström, 2013). En litteraturöversikt baseras på artiklar och rapporter som systematiskt
att göra en litteraturöversikt är att materialet som inkluderas redan är analyserat av någon annan och de finns i begränsad form, vilket ökar risken att viktig fakta inte kommer med då de kanske inte finns i forskningen. Något som kan vara ett hinder och en svaghet är risken för förförståelse hos författaren och att det då bildas förutfattade meningar och att det blir svårare att hålla en opartisk syn i informationssökningarna och analysen av information (Friberg, 2006, s. 116). En av författarna till denna litteraturöversikt har tidigare erfarenhet av arbete på en neonatal intensivvårdsavdelning och har därmed en förförståelse inom ämnet.
Ett opartiskt synsätt har eftersträvats under hela processen utan att använda sig av tidigare kunskaper och erfarenheter.
Under den här litteraturöversikten genomfördes sökningar i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo för att få en så bred sökning som möjligt. PsycInfo skiljer sig från Pubmed och Cinahl då PsycInfo riktar in sig på den psykologiska delen av omvårdnad, något som var intressant då vi sökta artiklar skulle inrikta sig på föräldrars upplevda stressorer. Den första, initiala sökningen genomfördes brett innan de slutgiltiga MeSH-termerna fastställdes för att bli pålästa inom ämnet. Det söktes efter MeSH-termer för att veta säkert att artiklarna inriktade sig på utvalt ämne. Då den neonatala vården utvecklas väldigt fort sett till både vilka barn man kan rädda och utrustningen som används på avdelningen önskades att få fram så tidsenlig information som möjligt. Detta gjordes genom att begränsa sökning till artiklar som var skrivna inom en 10 års period, 2006-2016. Detta begränsade också antalet träffar. Det genomfördes en kontrollsökning för att se hur sökningarna skiljde sig och ett antal artiklar från sent 80-tal och tidigt 90-tal upptäcktes. Även om det begränsade antalet träffar kan ses som en svaghet då de exkluderar forskning och då eventuellt viktig
information, vägdes fördelarna vid att se till nyare forskning. Något som kan ses som en svaghet för studiens kvalitet är ett bristande antal artiklar som berör moderns partners tankar, något som kan ge en vinklad uppfattning av resultatet då påverkan av stressorer eventuellt kan skilja sig hos den förlösande modern och eventuell extra förälder.
För att hålla en hög etisk standard valdes att enbart inkludera artiklar som blivit godkända av en etisk kommitté eller som haft ett etiskt resonemang, något som ledde till att ett fåtal artiklar blev exkluderade. Något som höjer det vetenskapliga värdet på denna rapport är att alla artiklar som inkluderats har blivit noggrant bedömda utefter passande kvalitetsmallar
av båda författarna och att enbart artiklar med hög eller medelhög kvalitet involverats i resultatet (Forsberg & Wengström, 2013, s.115). Alla artiklar var skrivna på engelska vilket gör att det finns en risk för feltolkningar hos författarna. I en av artiklar som inkluderats i resultatet har författarna till nämnd artikel valt att slå samman sitt resultat med sin
diskussion. De gjorde dock detta på ett tydligt sätt vilket gör det enkelt att urskilja vilka fynd som tillhört resultat och vad som tillkom som diskussionsmaterial. Vi anser därför att det inte sänker kvalitén på artikeln varpå den fick ingå i resultatet.
Resultatet innehåller sex kvalitativa, fem kvantitativa och en mixad studie. Det ses som en fördel av att ha med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Det ger en större
kunskapsbredd då fynden från de kvalitativa studierna kompletterar och förklarar fynden i de kvantitativa, samtidigt som de ger en mer närgående uppfattning om varför något är som det är (Forsberg & Wengström, 2013, s.53-59). Underlaget för artiklarna har varierat när man ser till geografiskt område, etnicitet, kultur, kön och sociala relationer. Detta ses som en styrka när det kommer till kvantitativa artiklar då det ger en större spridning av data (Forsberg & Wengström, s. 170). Under analysen uppmärksammades att artiklarna som granskats sett till familjen som en ”mamma-pappa-barn”-konstellation, författarna vill uppmärksamma om att familjer kan se ut på många olika sätt, något som kan komma att påverka resultatet då det kan finnas skillnader i stresspåverkan hos de olika könen.
Vi har i denna litteraturöversikt valdes att använda citat, något som kan ses både som en svaghet och en styrka. En svaghet kan finnas i för långa citat då de kan innehålla flera meningsbärande enheter, men ett citat kan även vara för kort och hamna helt ur sin ursprungliga kontext (Nyberg, 2012, s. 104). Citat både kan förstärka och förtydliga på ett sätt som kan underlätta för läsaren.
Resultatdiskussion
Den här litteraturöversikten belyser föräldrars upplevda stressorer när ett barn läggs in på en neonatal intensivvårdsavdelning. De framhävande fynden kommer att diskuteras tillsammans med omvårdnadsteoretiska tankar från Joyce Travelbee.
När ett förtidigt fött barn får ligga på en neonatal intensivvårdsavdelning uppstår en
separation mellan föräldern och barnet (Feeley, Genest, Niela-Vilén, Charbonneau & Axelin,
2016). Joyce Travelbee beskriver hur separation från en närstående kan orsaka lidande (Kirkevold, 200, s. 130). Därför är det inte allt för förvånansvärt att resultatet tyder på att det finns en högre tendens till stress hos föräldrar när de behöver separeras från sina barn. En studie från Italien visar på att mödrar som inte haft restriktioner angående att träffa sitt barn som låg på en neonatal intensivvårdsavdelning upplevde mindre stress än de mödrar som bara fick träffa sina barn under specifika tider (Trombini, Suricinelli, Piccioni, Alessandroni och Faldella, 2008). Avdelningsrutiner i Sverige kan se annorlunda ut än i andra länder, som i Taiwan skiljer sig rutinerna angående hur mycket kontakt föräldrarna får med sina barn. I Sverige när ett barn läggs in på en neonatal intensivvårdsavdelning har föräldrarna tillgång till ekonomiskt bistånd för att de ska kunna vara ifrån sitt arbete och kunna delta dygnet runt i vården av sitt barn (Lindberg & Öhrling, 2008). I Taiwan får mödrarna enbart träffa sitt inlagda barn i trettio minuter, två gånger om dagen. Om de önskar mer tid med sitt barn får de ansöka om detta (Chang Lee et al., 2008). Trots att det ser så olika ut mellan hur mycket föräldrarna får träffa sitt barn har både Lindberg och Öhrling (2008) och Chang Lee et al.
(2008) skildrat hur föräldrarna i båda länderna finner separation från sitt barn bland de mer stressfulla faktorerna vid inläggning, vilket visar på hur viktigt det är att föräldrarna har möjlighet att spendera så mycket tid de bara kan med sitt barn. Ur analysen framkommer även en rädsla hos föräldrarna för att inte kunna knyta an till sitt förtidigt födda barn på samma sätt som om barnet varit friskt samt hur föräldrarna hade svårt att finna sig i sin föräldraroll. Heinemann, Hellström-Westas & Hedberg Nyqvist (2013) och Guillaume et al.
(2013) visar på hur en ökad närvaro kan underlätta för föräldrarna att skapa en god
anknytning till sitt barn samt att det stärkte föräldrarollen. Sjuksköterskan bör alltså arbeta för att underlätta stressen som kan uppstå vid separationen genom att främja aktioner av närhet mellan föräldern och hens barn (Feeley et al., 2016).
Det framkommer ur analysen hur föräldrar kunnat känna hjälplöshet och brist på kontroll över situationen. Pepper, Rempel, Austin, Ceci & Hendson (2012) beskriver hur föräldrar som haft en god relation med sjuksköterskan när deras barn var inlagt på en neonatal intensiv vårdavdelning hade det lättare att känna tillit över vården av sitt barn. Detta resulterade i att föräldrarna kände att de hade mer kontroll. Det är viktigt att som sjuksköterska främja föräldrarnas autonomi och hjälpa föräldrarna att finna en känsla av
bortom den hierarkiska strukturen som finns på ett sjukhus och se varandra som jämlikar och främja varandras individuella egenskaper (Kirkevold, 2000, s. 130-131). Detta kan sjuksköterskan göra genom att hjälpa föräldrarna att själva utföra olika
omvårdnadsuppgifter och visa för föräldrarna att de finns vid deras sida om de behöver stöd (Feeley et al., 2016).
Resultatet skildrar hur föräldrarna kunnat uppfatta miljön på avdelningen som kaotisk och stressfull, med starka ljus, mycket ljud och okänd teknisk utrustning. Det är fynd som stödjer tidig forskning utförd av Lavinia Raeside (1997). Hennes forskning visar på att föräldrar kunnat uppleva miljön på den neonatala intensivvårdsavdelningen som främmande och obekant. Även hon förklarar att föräldrarna kunde uppleva ljud och larm från monitorerna som stressfullt. Pepper et al. (2012) förklarar hur en neonatal intensivvårdsavdelning är som en egen värld med en egen kultur, ett eget språk och sina egna normer. Att som förälder oförberett kastas in i denna nya värld kan kännas stressfullt och överväldigande (ibit.). För att nå omvårdnadens syfte menar Joyce Travelbee att sjuksköterskan bör sträva efter att hjälpa människor hantera, bära och finna mening i svårigheter som kan följa med sjukdom (Jahren & Kristoffersen, 2006). Som Joyce Travelbee beskriver är det viktigt för
sjuksköterskan att sträva efter att förstå hur varje enskild familj upplever sin situation för att kunna bedriva omvårdnad för varje enskild familj (Kirkevold, 2000, s. 138).
Enligt Joyce Travelbee är kommunikation ett av de viktigaste redskapen en sjuksköterska har för att kunna uppnå syftet med omvårdnaden (Kirkevold, 2000, s.137). Utifrån analysen hade kommunikation och informationsutbyte mellan sjuksköterskan och föräldrarna en
betydelsefull roll i föräldrarnas stressupplevelse. Travelbee menar även på att det är lika viktigt att sjuksköterskan lär känna patienten och familjen som att ge den aktiva
omvårdnaden (Kirkevold, 2000, s.137). Resultatet tyder på att en god relation mellan
sjuksköterskan och föräldrarna är viktigt för informationsutbytet och för att föräldrarna ska känna sig säkra med att dela med sig av sina tankar funderingar. Det belyser Wigert, Dellenmark Blom och Bry i sin artikel från 2014. De menar på att föräldrar som inte kände tillit för personalen valde att inte prata om när de mådde dåligt. De kände sig inte bekväma med att dela med sig av känslor om rädsla eller ledsamhet. Både Wigert et al. (2014) och
sjuksköterskan där de kunde prata i lugn och ro fått föräldrarna att känna sig trygga och på så sätt känna tillit för vårdpersonalen. Sjuksköterskan har en bra position att underlätta för att föräldrarna genom att komma med information som är enkel att förstå och vid en tid då föräldrarna kan ta emot den. Det går samman med vad Zani, Marcon, Tonete & De Lima Parada kom fram till 2014. I deras artikel berättar anhöriga till patienter på en
akutmottagning om vikten av att få tillräckligt med information från sjuksköterskan samt att informationen var enkel att förstå. Detta visar på hur information och kommunikation som sker mellan patienters anhöriga och sjuksköterskan är viktig även om miljön kan skilja sig.
Slutsats
Slutsatsen med den här litteraturöversikten är att föräldrar till barn på en neonatal
intensivvårdsavdelning kan uppleva ett flertal olika stressorer. Stressorerna kan komma från förväntningar som inte stämmer in, barnet, omgivningen och vårdpersonalen. Resultatet skildrar hur föräldrar som upplevt en god kommunikation och haft ett gott
informationsutbyte med sjuksköterskan upplevde mindre stress. Stress är en subjektiv känsla som föräldrar upplever olika. Med kunskap om vilka stressorer föräldrar kan uppleva kan sjuksköterskan arbeta både förebyggande och lindrande i föräldrars stressituation.
Klinisk betydelse
Att få vara nära sitt barn och att få delta i vården sänkte stressen hos föräldrarna.
Informationen från sjuksköterskan har betydelse för hur föräldrarna upplever sin situation.
Sjuksköterskan bör sträva efter att få en god kontakt med föräldrarna som baseras på medmänsklighet och försöka se bort från den hierarkiska strukturen som kan uppstå.
Föräldrar som har information om apparatur, barnets beteende, barnets vård och vad som händer runt omkring har en större chans att uppleva lägre stress. Sjuksköterskan kan alltså lindra föräldrarnas stress genom god information och kommunikation. Sjuksköterskan bör informera föräldrarna om vården kring deras barn utan att använda svåra medicinska termer. Det kan även vara av vikt att som sjuksköterska ha i åtanke att föräldrarna inte är i tillstånd för att kunna ta emot informationen vid givet tillfälle och vara lyhörd om
informationen behöver upprepas vid senare tillfälle.
Förslag på vidare forskning
Vården skulle vara nytta av fortsätt forskning om de stressorer som föräldrar stöter på när deras barn ligger på en neonatal vårdavdelning, främst för att utvecklingen går så fort. Det skulle vara av fördel att tillföra mer kvalitativ forskning till området för att bredda
kunskapen om föräldrars känslor om stressorerna. Forskningen bör även riktas till fadern, eller moderns partner, för att få en större förståelse för hur denne ser på situationen och då får en större uppfattning om hur sjuksköterskan kan stötta dessa.
Författarnas insatser
Under arbetet av denna litteraturöversikt har arbetet varit jämnt fördelat mellan författarna och artiklarna har bedömts och granskats av båda parter. Det har varit en fördel att vara två författare då det öppnar upp för diskussioner och ger en bättre förståelse för artiklarna då båda läser och pratar om vad de säger.
REFERENSER
* = Artiklar som inkluderats i resultatet
* Baía, I., Amorim, M., Silva, S., Kelly-Irving, M., de Freitas, C., & Aleves, E. (2016). Parenting very preterm infants and stress in Neonatal Intensive Care Units. Early Human Development.
101, 3-9. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.earlhumdev.2016.04.001.
* Busse, M., Stromgren, K., Thorngate, L., & Thomas, A, K. (2013). Parents Responses to Stress in the Neonatal Intensive Care Unit. Critical Care Nurse, 33(4), 52-59. Doi:
http://dx.doi.org/10.4037/ccn2013715
* Chang Lee, S-N., Long, A., & Boore, J. (2008). Taiwanese woman’s experiences of becoming a mother to a very-low-birth-weight preterm infant: A grounded theory study. International Journal of Nursing Studies, 46, 326-336. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2008.10.004
Feeley, N., Genest, C., Niela-Vilén, H., Charbonneau, L., & Axelin, A. (2016). Parents and nurses balancing parent-infant closeness and separation: a qualitative study of NICU nurses´perceptions. BMC Pediatrics, 16(134). Doi: 10.1186/s12887-016-0663-1
Fellman, V., Hellström- Westas, L., Morman, M., Westgren, M., Källén, K., Lagercrantz, H., Marsál, K., Serenius, F., & Wennergren, M. (2009). One-year survival of extremely preterm infants after active perinatal care in Sweden. JAMA. 301(21), 2225-2233. Doi:
10.1001/jama.2009.771.
Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 115-124). Danmark: Studentlitteratur
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation (3e utgåvan), (s.151). Stockholm: Natur & Kultur.
Glasper, A., Coad, J., & Richardson, J. (2015). Children and young people’s nursing: at a glance.
Wiley-Blackwell.
Griffin, T. (2006). Family-centred Care in the NICU. Journal of perinatal and neonatal nursing, 20(1), 98-102.
Guillaume, S., Michelin N., Amrani, E., Benier, B., Durrmeyer, X., Lescure, S., Bony, C., Danan, C., Baud, O., Jarreau, P-H., Zana Taieb, E., & Caeymaex, L. ( 2013). Parents´
expectations of staff in the early bonding process with their premature babies in the intensive
* Hagen, H, I., Iversen, C, M., & Svindseth F, M. (2016) Differences and similarities between mothers and fathers of premature children: a qualitative study of parents’ coping
experiences in a neonatal intensive care unit. BMC Pediatrics, 16(92), 1-9. Doi: 10.1186/s12887- 0160631-9
* Heidari, H., Hasanpour, M., & Fooladi, M. (2013). The experiences of parents with infants in noenatal intensive care unit. Iranian journal of nursing and midwifery research, 18(3), 208-213.
Heinemann, A-B., Hellström-Westas, L., & Nyqvist Hedberg, K. (2013). Factors affectiong parents´ presence with their extremely preterm infants in a neonatal intensive care room.
ACTA peadiatrica, 102, 695-702. Doi: 10.1111/apa.12267
Hummel, P. (2003) Parenting the high-risk infant. Newborn and Infant Nursing Reviews, 3(3), 88-92. http://dx.doi.org/10.1016/S1527-3369(03)00035-7
Jackson, K., & Hedberg-Nykvist, K. (2013). Att bli förälder till ett för tidigt fött eller nyfött sjukt barn. I K, Jackson & Wigert, H (Red.) Familjecentrerad neonatalvård (s. 31-59). Lund:
Studentlitteratur.
Jahren Kristoffersen, N. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I N. Jahren
Kristoffersen, F, Nortvedt & E-A, Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad (del 4). (s. 53-60).
Stockholm: Liber
Kirkevold. M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering (2a uppl.) (s.130-146).
Lund: Studentlitteratur.
* Lindberg, B., & Öhrling, K. (2008). Experiences of having a prematurely born infant from the perspective of mothers in northern Sweden. International Journal of Circumpolar Health.
67(5), 461-471.
Maree, C., & Downes, F. (2016). Trends in Family-Centered Care in Neonatal Intensive Care.
The journal of perinatal and neonatal nursing, 30(3), 265-269. Doi:
100.1097/JPN.0000000000000202
Miles, M. S., Funk, S.G., & Kasper, M.A. (1991). The neonatal intensive care unit enviroment:
sources of stress for parents. AACN Clin Issues Critical Care Nursing, 2, 346-354.
neonatal intensive care unit in Rwanda. Curationis, 38(2), 1-8. Doi:
http://dx.doi.org/10.4102/curationis.v38i2.1499
Nyberg. R., Tidström. A. (2012). Beskriv material och metoder. Nyberg. R., Tidström. A.
(Red.). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar (s.135). Lund:
Studentlitteratur AB.
Ottosson, H., & Ottosson, J-O. (2007). Psykiatriboken (s. 33-37). Stockholm: Liber AB.
Pepper, D., Rempel, G., Austin, W., Ceci, C., & Hendson, L. (2012). More then information.
Advances in neonatal care, 12(5), 303-309. Doi: 10.1097/ANC.0b013e318265b3d5
Raeside, L. (1997). Perceptions of enviromental stressors in the neonatal unit. British Journal of nursing, 6(16), 914-923.
Socialstyrelsen. (2014). Vård av extremt för tidigt födda barn – en vägledning för vård av barn födda före 28 fullgångna graviditetsveckor. Hämtad 20 Maj, 2016, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-9-10
* Sweet, L., & Mannix, T. (2012). Identification of parental stressors in an Australian neonatal intensive care unit. Neonatal, paediatric and child health nursing, 15(2), 8-16.
Tallon, M. M., Kendall, E. G., & Snider, D. P. (2015). Rethinking family centred care for the child and the family in hospital. Journal of Clinical Nursing, 24, 1426-1435. Doi:
10.1111/jocn.12799
Trajkovski, S., Schmied, V., Vickers, M., & Jackson, D. 2012. Neonatal nurses’ perspectives of family-centred care: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 21, 2477-2487. Doi:
10.1111/j.1365-2702.2012.04138.x
* Turner. M., Chur-Hansen. A., & Winefield. H. (2015). Mothers’ experiences of the NICU and a NICU support group programme. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 33(2), 165-179. Doi: 10.1080/02646838.2014.998184
Turner, M., Chur-Hansen, A., & Winefield, H. (2014). The neonatal nurses´ view of their role in emotional support of parents and its complexities. Journal of Clinical Nursing, 23, 3156- 3165. Doi: 10.1111/jocn.1255
* Turner, M., Chur-Hansen, A., Winefield, H., & Stanner, M. (2015). The assessment of parental stress and support in the neonatal intensive care unit using the Parent Stress Scale – Neonatal Intensive Care Unit. Women and birth, 28, 252-258. Doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.wombi.2015.04.001
Trombini, E., Surcinelli, P., Piccionu, A., Alessandroni, R., & Faldella, G. (2008).
Enviromental factors associated with stress in mothers of preterm newborns. Acta Paediatrica, 97, 894-898. Doi: 10.1111/j.1651-22227.2008.00849.x
Zani. A. V., Marcon. S. S., Tonete. V. L. P., De Lima Parada. C. M. G. (2014). Communicative process in the emergency department between nursing staff and patients:
socialrepresentations. Online Brazilian Journal of Nursing, 13(2), 135-145.
Wigert, H., Dellenmark Blom, M., & Bry, K. (2014). Parents experiences of communication with neonatal intensive-care unit staff: an interview study. BMC Pediatrics, 14(304).
Williams, L. (2016). Impact of Family-Centred Care on Pediatric and Neonatal Intensive Care Outcomes. ACCN Advanced Critical Care, 27(2), 158-161. Doi:
http://dx.doi.org/10.4037/aacnacc2016579
* Woodward. L.J., Bora. S., Clark C.A.C., Montgomery-Hönger. A., Pritchard. V.E., Spencer.
C., & Austin. N.C. (2014). Very preterm birth: maternal experiences of the neonatal intensive care environment. Journal of Perinatology, 34, 555-561. Doi: 10.1038/jp.2014.43.
Wright, M, L., Watson, L, W., & Bell, M, J. (2008). Familjefokuserad omvårdnad. (s.13-15).
Malmö: Studentlitteratur.
* Wraight. C.L., McCoy. J., Meadow. W. (2015). Beyond stress: describing the experiences of families during neonatal intensive care. Acta Pediatrica, 104, 1012-1017. Doi:
10.1111/apa.13071
BILAGOR Bilaga 1.
Bilaga 2.
Bilaga 3. Artikelmatris
Författare, År, Titel, Land
Syfte Typ av
studie
Metod, Urval, Antal deltagare (=n)
Resultat Kvalitet
Baía, I., Amorim, M., Silva, S., Kelly-Irving, M., de Freitas, C., &
Alves, E 2016
Parenting the very preterm infant ans stress in neonatal intensive care units
Portugal
Att identifiera stresskällor hos föräldrar till förtidigt födda barn på
neonatal
intensiven samt dess association med
sociodemo- grafi, obstetrik och egenskaper hos barnet
Kvantitativ, observations och
tvärsnits- studie
PSS:NICU självskattnings- skala samt intervjuer med strukturerade frågor. Urval: 126 familjer fick en förfrågan att delta, 122 familjer
tackade ja. 120 mödrar och 91 fädrar
(n=211)
Fyra kategorier:
Företeelser & ljud, barnets utseende &
uppförande, en förändrad
föräldrarroll samt overall stress.
Medelhög
Busse, M., Stromgren, K.,
Thorngate, L., &
Thomas, A, K.
2013 Parents responses to stress in the neonatal intensive care unit
USA
Att undersöka relationen mellan stress, ångest, depression, utmattning och sömnstörning bland föräldrar med ett barn på en neonatal intensivvårds- avdelning
Kvantitativ exloritativ studie
PSS:NICU självskattnings- skala. Urval:
(n=30)
Tre
huvudkategorier:
Företeelser & ljud, barnets utseeende samt föräldrarroll
Medelhög
Chang Lee, S- N., Long, A.,
Att utforska Taiwanskanesi-
Kvalitativ, grounded
Djup-intervjuer och deltagar-
Fem
huvudkategorier:
Medelhög
& Boore, J.
2008 Taiwanese women’s experiences of becoming a mother to a very-low- weight preterm infant: A grounded therory study.
Kina
upplevelse av att ha ett på barn på en Neonatal intensivvårds- avdelning.
theory observationer.
(n= 26)
bariärer till föräldrarskap, support program, att skapa kontakt samt kärleksfulla relationer.
Hagen, H, I., Iversen, C, V., &
Svindseth, F, M.
2016 Differences and
similarities between mothers and fathers of premature children: a qualitative study of parents’
coping experiences in a neonatal intensive care unit
Norge
Att utforska och beskriva copingerfaren- heter hos föräldrar med barn på en neonatal intensivvårds- avdelning
Kvalitativ Djupa, semistruk- turerade
intervjuer.
Urval: 8 mödrar och 8 fädrar (n=16)
4 kategorier: att närma sig barnet, att vara sällskap, kaotiska känslor samt föräldrarroll
Medelhög
Heidari. H., Hasanpour.
M., Fooladi.
M.
2013.
The
experiences of parents with infants in Neonatal intensive care unit.
Iran
Att belysa föräldrars upplevelser av vården för deras barn på neonatala intensivvårds- avdelningen.
Kvalitativ Intervjuer med open-ended frågor.
Innehållsanalys.
(n=21)
Två
huvudkategorier:
1. Definitionen av stress – tvivel, nervositet, obalans
& separation. 2.
Föräldrars reaktion på stress med subkategorier som emotionella-, psykotiska- och beteendereaktioner
Medelhög
Lindberg, B.
& Öhrling, K.
2008
Experiences of having a prematurely born infant from the perspective of mothers in northern Sweden Sverige
Att beskriva mödrars erfarenheter av att ha ett prematurfött barn, med fokus på födelse och tiden strax efter
Deskriptiv kvalitativ design
Narrativa intervjuer.
Urval: avsiktligt urval med 6 mödrar.
(n=6)
5 kategorier: Att bli mamma utan att vara förberedd, att vara i en
situation full av ångest, kämpa med att känna sig nära sitt barn, effekter på
familjelivet och att kunna hantera situationen
Hög
Musabirema, P.,
Brysiewicz, P., & Chopps, J.
2015 Parents perceptions of stress in an neonatal intensive care unit in
Att undersöka föräldrars uppfattning av stress när deras barn ligger på en neonatal intensivvårds- avdelning.
Kvantitativ PSS:NICU självskattnings- skala. Urval: 110 blev erbjudna att delta, 98 svarade ja. 74 mödrar och 24 fädrar.
(n=98)
Två
huvudkategorier:
Företeelser och ljud och
föräldrarroll
Medelhög
Rwanda.
Ruanda Sweet, L. &
Mannix, T.
2012
Identification of parental stressors in an australian neonatal intensive care unit
Australien
Att undersöka olika typer och olika nivåer av stress hos föräldrar med nyfödda på en neonatal intensivvårds- avdelning
En mixad studie med både kvalitativ och
kvantitativ data
Tre olika former av skattnings- system:
PSS:NICU, CCMNI och NTISS.
Urval: 24 mödrar och 16 fädrar (n=40)
Redovisning av PPS:NICU i Tabel 2 och redovisning av de
förutbestämda 5 teman: Stress av seperation, stress från dålig
kommunication, stressen av att inte veta vad som ska hända, stress orsakad av vårdpersonals uppförande och stress från att inte känna sig förstådd
Hög
Turner, M., Chur- Hansen, A.,
& Winefield, H.
2015 Mothers’
experiences of the NICU and a NICU support group programme.
Australia
Att förstå mödrarnas upplevelser av en neonatal intensivvårds- davdelning och deras syn på en stödgrupp för föräldrar med förtidigt födda barn
Kvalitativ Semistrukturerade intervjuer med open-ended frågor. Tematisk analys.
(n=9)
Teman om;
Graviditet &
barnet
Föräldratema, Sjuksköterske- relation & stöd.
Mödrar upplevde skuld, ångest, men även positiva känslor. Dem behövde information &
stöd.
Hög
Turner, M., Chur- Hansen, A., Winefield, H., &
Stanners, M.
2015 The
assessment of parental stress and support in the neonatal intensive care unit using the Parent Stress Scale – Neonatal intensive care unit.
Australien
Att identifiera förändringsbara stressfaktorer hos föräldrar på en neonatal intensivvårds- avdelning
Kvantitativ PSS:NICU självskattnings- skala. Urval 61 mödrar och 12 fädrar.
(n=73)
En kategori med högst
stresspåverkan:
Relationship and parental role
Medelhög
Wraight, L, C., McCoy, J.,
& Meadow, W.
2015 Beyond stress:
describing the
exreriences of families during neonatal intensive care.
USA
Att bestämma om föräldrar till kritiskt sjuka barn kände att vården på neonatal intensivvårds- avdelningen var värd det, oberoende hur slutsatsen blev.
Kvalitativ Semistrukturerade intervjuer med open-ended frågor.
(n=10)
Fem huvudteman:
Guarded
optimism, fear and uncertainty,
coping with fear, stress, do
everything vs. best interest.
Föräldrarna upplevde stress, rädsla och
övervägde det som var för barnets bästa, och ingen av föräldrarna i studien ångrade sitt val.
Hög
Woodward.
L.J., Bora. S., Clark. C.A.C., Montgomery- Hönger. A., Pritchard.
V.E.,
Spencer., C.,
& Austin.
N.C.
2014
Very preterm birth:
maternal experiences of the neonatal intensive care environment.
Nya Zeeland
Beskriva källor till stress hos mödrar till förtidigt födda barn på
neonatal intensiven.
Identifiera faktorer hos barnet, modern
& sociala bakgrunds- faktorer familjen som kan innebära en risk för
mödrarna på neonatal intensiven att upplever mer stress. Att utreda samband mellan graden av stress hos mödrar på neonatalen och barnets
utveckling vid korrigerad ålder 4 år.
Kvantitativ PSS:NICU självkattnings- skala Urval: 157 mödrar fick förfrågan att delta, 133 tackade ja.
(N=133)
Fem
huvudkategorier bedömdes i PSS:NICU;
förändrad föräldraroll,
barnets utseende &
beteende, Ljud och företeelser,
Vårdpersonals uppförande och kommunikation, &
övergripande stress. Förändrad föräldraroll bedömdes högst stressgfullt.
Medelhög
