Fakultetet för Hälsa och samhälle
KOMMA FÖRSENT SÅ TIDIGT SOM MÖJLIGT
EN KVALITATIV STUDIE OM SRHR:S PREVENTIVA EFFEKTER PÅ SOCIALT ARBETE
ANNIE EHLO WEIDOW
Examensarbete i socialt arbete 15 hp
Socionomprogrammet
Hösten 2020
Malmö Universitet
Fakultetet för Hälsa & Samhälle
205 06 Malmö
Fakultetet för Hälsa och samhälle
EARLIEST PREVENTIVE WORK POSSIBLE
A QUALITATIVE STUDY ABOUT SRHR AND IT´S PREVENTIVE EFFECTS ON SOCIAL WORK
ANNIE EHLO WEIDOW
Examensarbete i socialt arbete 15 hp
Socionomprogrammet
Hösten 2020
Malmö Universitet
Fakultetet för Hälsa & Samhälle
205 06 Malmö
Abstract
The aim of this study is to examine if early preventive work, focusing on sexual and reproductive health and rights (SRHR), can promote a decreasing need for future social work. Furthermore, the purpose is to examine preschool as a context for this kind of work, and whether students becoming preschool teachers
experience that they have received adequate knowledge about SRHR. More importantly this also includes their perceived ability to pass the knowledge on to the preschool children. The study has a qualitative approach and is based on semi structured interviews with four students from two different university studying to preschool teachers. Earlier studies and the empirical result both display a lack of knowledge and interventions concerning SRHR from a broad perspective.
Reasons for this includes the belief that the subject is taboo or not age appropriate.
This eventuates in teachers not having the right tools how to handle situation concerning this area. Earlier research in this area is sparse, but it exist a demand from preschool teachers on how to provide an age adequate, curricula-based, comprehensive sexuality education. However, both this study and earlier research also show a positive potential of SRHR starting to become a prioritized topic in earlier ages. After all, the knowledge about SRHR is a human right for all the kids.
Keywords: Comprehensive sexuality education, Human rights, Preschool,
Preschool teachers program, Sexuality
Innehållsförteckning
Problemformulering ... 6
Syfte ... 8
Frågeställningar ... 8
Begreppsdefinition ... 8
Kunskapsläge ... 10
Tillvägagångssätt ... 10
Sammanfattning av litteratur ... 10
Förebyggande insatser för socialt arbete ... 11
Det sociala arbetet med koppling till SRHR ... 12
Arbeta med SRHR i tidig ålder ... 14
Teori ... 17
Kulturhistorisk verksamhetsteori ... 17
Sexuella script ... 18
Metod ... 19
Förförståelse... 19
Urval ... 19
Förberedelse & tillvägagångssätt ... 19
Bearbetning & analys av data ... 20
Trovärdighet & tillförlitlighet ... 21
Källkritik ... 21
Etisk reflektion ... 21
Resultat och analys ... 23
Resultat av data ... 23
Analys av data ... 28
Kunskap ... 28
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ... 34
Diskussion ... 39
Metoddiskussion ... 41
Referenser... 43
”Alla människor föds med en sexualitet. I barndomen kan det innebära en
nyfikenhet på den egna och andras kroppar, eller ett intresse för att leka
utforskande lekar. Barn har också frågor och tankar om sin egen och vuxnas
sexualitet. Om man ser sexualiteten som något som är en del av alla människor,
och som uttrycks på olika sätt i olika åldrar, blir sexualiteten i barndomen en
integrerad del av en människas liv, utveckling och självuppfattning.” (RFSU
2015, s.1)
6
Problemformulering
Titeln Komma för sent så tidigt som mjöligt bygger i grunden på en gammal skämtteckning om vad socialt arbete egentligen är för något och har sen kommit att användas inom olika litterära verk gällande drogprevention. Meningen syftar till att ingripa snabbt när något redan har gått fel (Johnson et al. 2017), vilket är själva problemet, att något redan har gått fel. Titeln sätter fingret på vad själva kärnan med uppsatsen är, att belysa vikten av det förebyggande arbetet och att detta arbete ska få börja så tidigt som möjligt. I bästa fall kan ett förebyggande arbete vara det som krävs för att en insats från exempelvis socialtjänsten inte ska behövas (a.a.). Det är med hjälp av mitt syfte och frågeställning jag vill koppla samman tidigt förebyggande insatser och socialt arbete.
Definitionen av tidig insats kommer utgå ifrån förskolan och ämnet som det förebyggande arbetet ska fokusera på är SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter). SRHR är en mänsklig rättighet som täcker in ett brett område av så väl fysiskt som känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande i förhållande till alla aspekter av sexualitet och reproduktion. Området SRHR omfattar hela
befolkningen och berör hela en människas liv (Folkhälsomyndigheten 2020-11- 05). Alla har inte sex eller genomgår en graviditet, men alla berörs eftersom sexualitet är ett brett område och innefattar mer än sexuella handlingar. Utöver de psykologiska, biologiska och sociologiska aspekterna handlar det om så väl rätten till sin egen identitet som betydelsen av hur man ser på sig själv och hur man behandlar andra (RFSU 2010).
Förskolan ingår i grundskolan och en central del i läroplanen för grundskolan är sex och samlevnadsundervisning, även för förskoleelever (Skolverket 2020-11- 28). Skolan har i uppdrag att främja förståelse för andra människor samt en förmåga till inlevelse och att motarbete diskriminering utifrån någon av våra diskrimineringsgrunder eller annan kränkande behandling. Det är även skolans uppgift att förbereda eleverna för deras framtid som medborgare att leva och verka i samhället, och främja deras förmåga att göra personliga ställningstaganden och handla ansvarfullt mot sig själva och andra (a.a.).
Vänder vi blicken mot Socialtjänsten så hittar vi liknande retorik även där, inte minst i 1:1 i socialtjänstlagen (SFS 2020:1260) eller i den globala definitionen av socialt arbete (Akademikerförbundet SSR 2014). Dessa båda väldigt stora
instanserna vi har i samhället, förskolan och Socialtjänsten, vilar på våra demokratiska grunder och har en förankring i de mänskliga rättigheterna. Det ligger alltså i de bådas intresse att verka för att individer så långt som möjligt får sina rättigheter uppfyllda, att dessa individer ska få vara aktiva deltagare i samhället och stärkta i sina egna resurser (SFS 2020:1260; Skolverket 2020-11- 28).
Flera rapporter och även nationella strategier har det senaste decenniet tagits fram där bland annat Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens offentliga utredning argumenterar för en förbättring av Sveriges förebyggande insatser och vilken positiv påverkan detta skulle kunna ha både för individen men även ekonomiskt för landet (Statens Folkhälsoinstitut 2010; Socialstyrelsen 2014;
SOU 2018:32). Socialstyrelsen (2014) diskuterar specifikt i sin rapport hur ett
förstärkt nationellt arbete inom SRHR-området ämnar till att stärka individers
hälsa och att vårdande och behandlande insatser därmed ska minska. Både i
Socialstyrelsens (2014) och i regeringens utredning (SOU 2018:32) tar man även
här avstamp från portalparagrafen i socialtjänstlagen med dess mål och principer i
en utformning av ett möjligt förebyggande arbete riktat mot sociala problem och social utestängning. Förskolan och skolan utnämns då här som viktiga arenor för att tidigt nå målgruppen innan ett behov av stöd blir för stort, men även för ett ökat kunskapsutbyte och samverkan verksamheterna emellan. Socialtjänsten och det sociala arbetet ses som potentiella verktyg för en samhällsförändring och viktiga roller i det förebyggande arbetet av sociala problem. Resurserna ska användas mer effektivt istället för att behöva kompensera och reparera i efterhand (SOU 2018:32). Helt enkelt att komma försent så tidigt som möjligt.
Arbetet med SRHR inom socialt arbete ser idag olika ut och även om frågan om sexualitet är en viktig aspekt inom det klientnära arbetet behandlas ämnet
förvånansvärt lite i facklitteratur och vetenskapliga rapporter kopplade till det sociala arbetet (Knutagård 2016). Idag har socialarbetare goda kunskaper när det gäller ett införlivande av ämnen som genus och etnicitet i mötet med klienten men många upplever däremot att de fått lite eller ingen förberedelse alls under sin utbildning att arbete med sexualitet inom det sociala arbetet (a.a.). Att kunna ha ett avslappnat förhållningssätt till ämnet sexualitet är viktigt eftersom det är något som påverkar oss alla oavsett vilka vi är men dessvärre är det ett ämne som ofta är förknippat med skuld och skam (a.a.). På grund av detta negligeras det ofta inom människobehandlande yrken vilket då innefattar en negligering av något så grundläggande som individens hälsa och välmående.
En känsla av skuld och skam i relation till ämnet sexualitet upplevs inte bara hos både hos klienten och socialarbetaren (Knutagård 2016) det är även ett ämne som anses tabubelagt och olämpligt hos många i förhållande till en tidig ålder (Braeken
& Cardinal 2008; Cowan et al. 2019; Kastbom 2015). Det blir därför relevant att studera en verksamhet i samhället som möter så mycket som 94% av Sveriges barn mellan 3-5år (SCB 2019). Förskolan ska aktivt arbeta med att belysa olika normer i samhället och rusta barnen inför framtiden och deras förhållningssätt till omvärlden (Skolverket 2020-11-28). Den blir även för många barn första mötet med omvärlden utanför hemmet, och förskolelärarna blir en viktig nyckelperson i detta möte och i barnens identitetsskapande (Balter et al. 2017).
Ämnet SRHR är relevant eftersom det är tätt sammankopplat med en individs identitet, fysiska och psykiska hälsa och rätten till kunskap om ämnet. Skolverket hänvisar bland annat till flera europeiska studier som visar att:
… långsiktigt nationella satsningar på sex- och
samlevnadsundervisning minskar sexuellt överförbara sjukdomar, leder till färre sexuella övergrepp, minskar homofobi och ökar medvetenhet om mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett mer kritiskt förhållningssätt hos unga personer (Skolverket 2020-11-09).
Sexualitet har även betydelse för en individs välbefinnande, hälsa, lust och livsglädje. Folkhälsomyndigheten har genom sin studie UngKab15 hänvisat till flera tidigare studier som visat på att ungas riskutsatthet hänger samman med ett ökat risktagande. Riskutsattheten handlar om sociala förutsättningar och
levnadsvillkor som den unge själv inte direkt kan påverka och riskfaktorer som kan kopplas till ett sexuellt risktagande är bland annat erfarenhet av sexuella övergrepp, svåra uppväxtförhållanden, depression, känsla av hopplöshet eller självmordsförsök (Folkhälsomyndigheten 2017). Avgörande för ett ökat
risktagande kan också påverkas av sociala stimuli som föräldrar, familjestrukturer,
vänner, skola eller andra samhällsinflusenser (Linderoth 2013). En central del för
grundskolan är ett nära samarbete med barnens familjer och ett arbete med SRHR
skulle potentiellt därför kunna möjliggöra identifiering av problem och negativa
upplevelser kopplat till hemmet.
Problemformuleringen har ämnat visa att ett tidigt förebyggande arbete, med fokus på SRHR, inte bara är en aktuell fråga inom det sociala arbetet område, utan även argumenteras för att ha en positiv stärkande inverkan på individers hälsa och välmående (Socialstyrelsen, 2014). Det är med detta som bakgrund fokus kommer läggas på förskolan och barnens möte med denna verksamhet, och hur denna kontext skulle kunna gynna en minskning av kommande insatser för socialt arbete.
Om ett förebyggande arbete ska utföras inom förskoleverksamheter och detta arbete ska bli nationellt likvärdigt för alla barn blir det relevant att undersöka förskolelärarstudenter eftersom det är dessa blivande pedagoger som ska forma barnen och rusta dem inför framtiden. Tittar vi på deras kursplan (Malmö Universitet 2020-11-09) finns det ingen delkurs som direkt uttrycker sig beröra något ämne inom SRHR. Därför blir det intressant att undersöka vilken
kompentens studenter på förskollärarutbildningen upplever att de fått inför sitt kommande praktiska arbete.
Syfte
Syftet att undersöka förskolan som kontext för ett tidigt förebyggande arbete med fokus på SRHR, och om förskolelärarstudenter idag upplever att de fått kunskap under sin utbildning i förhållande till ämnet SRHR. Om kunskapen bekräftas är en vidare fråga om de kan använda sig av denna i det praktiska arbetet inom
förskoleverksamheter men framförallt förmedla vidare denna kunskap till barnen.
Frågeställningar
- Beskriver studenterna att de fått kunskap om SRHR i sin utbildning?
- Upplever studenterna att de kan använda sig av denna kunskap i det praktiska arbetet?
Begreppsdefinition
I studien har jag valt att utgå ifrån begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i utformningen av mitt syfte och frågeställning eftersom det täcker in ämnets bredd. Ett begrepp, som sexualitet förkommer ofta då andra författare jag valt att referera till använder sig av detta i sina beskrivningar. Till sist kräver även begreppet tidig ålder en förtydligande definition.
Sexualitet
Sexualitet är ett brett område som handlar om mer än kroppen och fysiska
handlingar. Sexualiteten är en integrerad del i samhället och i enskilda människors liv och vardag på många olika sätt (RFSU 2010)
Sexuality may thus be understood as a core dimension of being human wich includes the understanding of and relationship to the human body; emotional attachment and love; sex; gender; gender identity;
sexual orientation; sexual intimicy; pleasure and reproduction.
Sexuality is complex and includes biological, social, psychological, spritual, religious, political, legal, historical, ethical and cultural dimensions that evolv over a lifespan.
The word sexuality has different meanings in different languages and in different cultural contexts. (UNESCO 2018 s.17)
SRHR
Sexuell och reproduktiva hälsa och rättigheter presenteras av
Folkhälsomyndigheten (2020-11-23) på följande sätt:
Sexuell och reproduktiv hälsa är ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt,
psykiskt och socialt välbefinnande i förhållande till alla aspekter av sexualitet och reproduktion, inte bara avsaknad av sjukdom, dysfunktion eller skada. Därför bör ett positivt förhållningssätt till sexualitet och reproduktion bekräfta den roll njutbara sexuella relationer, förtroende och kommunikation har för självkänsla och allmänt välbefinnande. Alla har rätt att fatta beslut om sina egna kroppar och ha tillgång hälso- och sjukvård och andra hälsofrämjande insatser som stödjer den rätten. För att uppnå sexuell och reproduktiv hälsa krävs erkännande av sexuella och reproduktiva rättigheter, som baseras på mänskliga rättigheter för alla att:
• respekteras i sin kroppsliga integritet, sitt privatliv och sitt personliga självbestämmande
• fritt få definiera sin egen sexualitet, inklusive sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck
• avgöra om och när man vill vara sexuellt aktiv
• välja sina sexualpartners
• ha säkra och njutbara sexuella upplevelser
• välja om, när och med vem äktenskap ska ingås
• avgöra om, när och hur man vill ha barn och hur många barn man vill ha
• under hela livet ha tillgång till information, resurser, tjänster och det stöd som krävs för att uppnå det ovanstående, utan risk för diskriminering, tvång, utnyttjade och våld.
Grundläggande hälso- och sjukvård och övriga insatser inom sexuell och reproduktiv hälsa måste uppfylla allmän standard för folkhälsa och mänskliga rättigheter, inklusive "tillgång, tillgänglighet,
godtagbarhet och kvalitet" som ram för rätten till hälsa. Insatserna bör innefatta:
• korrekt information och rådgivning om sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive evidensbaserad, allsidig och omfattande sex- och samlevnadsundervisning
• information, rådgivning och vård när det gäller sexuell funktion och nöjdhet
• att förebygga, upptäcka och hantera sexuellt och könsbaserat våld och tvång
• möjlighet att välja bland flera säkra och effektiva preventivmetoder
• säker och effektiv mödravård, förlossningsvård och barnhälsovård
• säker och effektiv abortvård
• prevention, vård och behandling av infertilitet
• prevention, upptäckt och behandling av sexuellt överförbara infektioner, inklusive hiv, och av infektioner i de reproduktiva organen
• prevention, upptäckt och behandling av cancer i de reproduktiva organen
Tidig ålder
Begreppet tar fäste på förskoleåldern som i Sverige är mellan 1 och 5 år.
Framförallt är fokus riktat till barn i 5 års åldern eftersom UNESCO:s studie
(2018) som intervjuguiden är baserad på har 5 år som sin lägsta ålder i sin
utformning av sitt metodmaterial. Avsnittet Kunskapsläget kommer däremot
beröra begreppet ur ett bredare synsätt eftersom det ibland definieras specifikt av
författarna och ibland inte.
Kunskapsläge
I detta kapitel går jag till en början igenom mitt tillvägagångsätt för hur jag fick tillgång till den litteratur jag använt mig av. Därefter presenteras en
sammanfattning av litteratur som delats in i tre teman bestående av:
- Förebyggande insatser för socialt arbete - Det sociala arbetet med koppling till SRHR - Arbeta med SRHR i tidig ålder
Eftersom mitt kunskapsläge består både av tidigare forskning, rapporter och övrig kurslitteratur och jag har valt att inte göra en indelning därefter. Kapitlet kommer därför redovisa litteraturen blandat i flytande text.
Tillvägagångssätt
Sökning av tidigare forskning har genomförts på flera olika sätt. Eftersom jag har ett starkt intresse av ämnet SRHR sedan tidigare har jag haft tillgång till litteratur som berör dessa ämnen. Därför är mycket av litteraturen som presenteras nedan av denna sort som jag haft möjligheten att använda mig av. Sökning har även gjorts via sökportaler som SwePub, Sociological Abstract och Psycinfo. Träffarna har dessvärre varit få eller inte alls relevanta när sökningar av forskning har gjort.
Sökningarna har då berört förebyggande insatser inom socialt arbete med fokusområde sexuell hälsa, eller förbyggande insatser i förskola med koppling socialt arbete. Sökord och kombinationer som bland annat användes var ”(social work) AND (impact) AND (prevention ), (preventive work) AND preschool AND reducing (social work)” eller ”Effect of (preventive work) AND preschool AND sexuality”. Eftersom lite litteratur stämde överens med det jag var ute efter resulterade det i sökning via andra sökportaler som Google och Google Scholar för att lättare kunna se om det fanns relevanta rapporter, vetenskapliga artiklar eller mindre examensarbeten som jag med hjälp av deras referenser kunde finna tips på relevant forskning. Litteraturen som används i uppsatsen är publicerad mellan 2008 till 2019 med ett undantag för Ankrah (1992).
Träffar som SwePub och Sociological Abstract gav presenteras nedan.
Litteratursökning via sökmotorn SwePub:
Sökning (201119) var avgränsad till sökorden: (sexuell hälsa) unga. Sökningen vad utökad och inget specifikt årtal avgränsade. Sökningen gav 28 träffar.
Litteraturen jag fann var Linderoth (2013)
Litteratursökning via sökmotorn Sociological Abstracts:
Sökning (201119) var avgränsad till sökorden: (preventive) AND (sexual health) AND (social work). Sökningen var avgränsad till ” Advanced Search”, Peer review och gav 104 träffar. Sökningen var inte avgränsad till ett visst årtal.
Litteraturen jag fann var Ankrah (1992) Sammanfattning av litteratur
Kunskapsläget är indelat i tre teman för att så gott som möjligt täcka in den
litteratur jag hittat utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Generellt nämner
flera skrifter att forskning inom området SRHR saknas och att förebyggande
insatser för att främja god hälsa inom SRHR är ett oprioriterat område. Däremot
vittnar litteraturen om en potentiell förändring
Förebyggande insatser för socialt arbete
Att arbeta med förbyggande insatser inom socialt arbete är inte ett nytt fenomen och särskilda bestämmelser om socialtjänstens förebyggande arbete finns, men med fokus på missbruk och beroende, samt barn och unga (SOU 2018:32). Vid sökning av tidigare forskning kom det därför, inte helt oväntat, upp nästan enbart artiklar som behandlade preventivt arbete riktat mot barn och unga med koppling till missbruk och beroende. Däremot är det flera rapporter som tolkar
Socialtjänstens mål och innebörden av begreppet socialt arbete både på en
nationell nivå men även globalt (SOU 2018:32; Akademikerförbundet SSR 2014).
Regeringen tillsatte 2017 en utredning med uppdraget att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av dess uppgifter, där fokus låg på förebyggande insatser (SOU 2018:32). Här menar man på att socialtjänsten och det sociala arbetet kan vara ett verktyg till en samhällsförändring. Bland annat beskrivs det att socialtjänsten spelar en viktig roll i att förebygga sociala problem och att resurser bör användas mer effektivt istället för att behöva kompensera och reparera i efterhand. Utredning kunde i tidigt skede konstatera att socialtjänstens förebyggande arbete är oprioriterat och ett eftersatt område (SOU 2018:32). I 1:1 socialtjänstlagen (2001:453) framgår bland annat att Socialtjänsten ska främja ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt människors aktiva deltagande i samhällslivet. Arbetet ska även sträva efter att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser. Med utgångspunkt i detta gör man därför en tolkning av syftet med ett förebyggande arbete inom socialtjänsten till att avse insatser som förhindrar eller motverkar uppkomsten av sociala problem och social utestängning (SOU 2018:32).
Inte ovanligt för socialtjänsten delas också detta insatsinriktade arbete in i att kunna verka på en samhällsnivå, grupp/områdesnivå samt individnivå (SOU 2018:32). Insatserna bör inte heller bara ske på olika nivåer, det argumenteras även för hur centralt en samverkan är mellan olika samhällssektorer och olika aktörer är. Socialtjänstens uppdrag och socialt arbete står tätt intill ett
folkhälsoarbete och folkhälsovetenskap, därav blir goda, jämlika uppväxt- och levnadsvillkor fokus för att undvika sociala problem och för att uppnå en jämlik hälsa hos befolkningen. Ett exempel på hur samverkan och samordning behöver utvecklas är inom kommunen och mellan skolan och socialtjänsten (a.a.).
Förskolan och skolan utlyses som viktiga arenor för att tidigt nå barn och unga i ett preventionsarbete, och tidigt identifiera dem som löpen en risk att utvecklas negativt. En samverkan skulle inte bara gynna skolan och dess elevhälsa utan även underlätta ett informationsutbyte aktörerna emellan, skapa e medvetenhet hos eleverna av socialtjänstens syfte och underlätta en rollfördelning gällande åtgärder (SOU 2018:32).
Att uppmärksamma våld, vilket SRHR inkluderar, i god tid är en stark anledning till förebyggande arbete och där verksamheter som möter barn och föräldrar kan möjliggöra en identifiering av detta i ett tidigt skede. I regeringens utredning (SOU 2018:32) hänvisar dem till en studie vid BUP Gamla-staden i Göteborg som beskriver att behandlare som har erfarenhet av att arbeta med våld i familjer, i större utsträckning ställer våldsrelaterade frågor än deras medarbetare som inte har den erfarenheten. Samma utredning presenterar flera studier som visar på att när barn väljer att bryta tystnaden om våld är det viktigt att det ges tillfälle för barnet att kunna berätta och att de ser ett syfte med själva berättandet.
Faktorer som kan underlätta detta är tillgängliga vuxna som aktivt frågar och ger
information om vilken hjälp som finns. Därmed synliggörs betydelsen av att ha
kunskap om hur ett problem ska behandlas och värdet av ett förebyggande arbete.
Ur ett brukarperspektiv kan detta därför innebära ett minskat behov av socialtjänsten insatser när färre blir klienter i behov (SOU 2018:32).
Som regeringens rapport nu beskrivit är folkhälsan ett viktigt område där förebyggande insatser kan göra skillnad. Detta lyfte även dåvarande Statens Folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) i en rapport vid namn
Framtidens folkhälsa – allas ansvar (2010). Ett övergripande mål för folkhälsa är att, på lika villkor, skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Riksdagen har bland annat beslutat om 11 delmål för att uppnå detta där bland annat delmål 3 Barns och ungas uppväxtvillkor och delmål 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa finns med. Folkhälsomyndigheten menar att ett förebyggande arbete i tidigt skede inte bara kan motverka marginalisering och onödig ohälsa det kan ofta vara lönsamt på sikt ur ett samhällskostnadsperspektiv.
Andra motiv för att satsa på folkhälsan är att ohälsa kostar mycket pengar samt att god folkhälsa minskar många av våra vanliga folksjukdomar. Dessutom stödjer Sverige FN:s konvention om mänskliga rättigheter vilket innebär åtaganden om att aktivt förbättra detta område (Statens Folkhälsoinstitut 2010).
Trots en argumentering för minskade samhällskostnader vid förebyggande insatser är det även samhällskostnaden som är en anledning till att arbetet inte prioriteras. Problemet ligger mycket i att den sociala investeringen generellt inte betalar sig förens längre fram och därför blir en stor ekonomisk belastning i början. En helhetssyn saknas och ytterligare faktor som bidrar till detta är den rådande reformen av New public management som kom på 90-talet. En reform som inspirerat kommunernas lednings-, ersättnings- och styrsystem att få offentlig sektor att ledas och styras likt företagsliknande former. Detta resulterar därför i ökade krav på effektivisering och kostnadsbesparing vilket i sin tur kan skapa ett ensidigt fokus där akutstyrda verksamheter ökar och i praktiken tenderar att tränga undan förebyggande arbete (SOU 2018:32).
Det sociala arbetet med koppling till SRHR
Som nämnt tidigare upplever sig socialarbetare idag ha goda kunskaper vad gäller att inkludera ett perspektiv av genus och etnicitet i mötet med klienten. Däremot upplever många att det delvis eller helt saknar förberedelse från sin utbildning att arbeta med sexualitet i det sociala arbetet (Knutagård 2016). Frågor om sexualitet påverkar oss alla och blir därför viktigt i arbeten inom socialtjänsten, hälso- och sjukvård eller i frivilligorganisationer. En författare som belyser detta är Hans Knutagård som i sin bok Sexualitet och socialt arbete ger en introduktion i ämnet sexualitet med utgångpunkt från en bred repertoar av målgrupper däribland ensamkommande flyktingbarn, äldre och unga, personer som lever med hiv, personer med funktionsnedsättning, missbruk m.fl. (Knutagård 2016). Oavsett graden på utsatthet eller behovet av socialtjänsten så är sexualitet ett brett område som berör psykologi, biologi som sociologi.
…sexualitet är ett brett område som berör kroppen, hälsa, rättigheter, värderingar och normer, relationer, sexuell läggning, synen på manligt och kvinnligt och mycket mer. Det finns både positiva och negativa aspekter av sexualitet. Sexualitet märks i samhället inte minst i media och kultur och det finns lagar som rör sexualitet. (RFSU 2010, s.37)
Därför omfattar ett område som SRHR hela befolkningen och en människas
livscykel (Socialstyrelsen 2014). Relevansen för att arbete med SRHR inom alla
former av socialt arbete kan därför tänkas aktuellt.
En målgrupp som det bland annat forskats om i Sverige gällande socialt arbete med koppling till SRHR är ungdomar som lever i utsatthet och vistas på SiS-hem.
Linderoth (2013) är en av dessa forskare som pekar på att svensk forskning på området är knapphändig men att internationella studier visar att motsvarande grupp har sämre sexuell hälsa än sina jämnåriga. En av de mest utsatta grupperna i samhället är unga som varit föremål för socialtjänstens insatser. Denna ökade utsatthet hos ungdomar är ofta kopplad till ett ökat risktagande och riskfaktorerna kommer sällan en och en utan utgör ofta ett kluster, däribland ett sexuellt
risktagande (Linderoth 2013; UNESCO 2018). Dessvärre saknas även här en utökad forskning kring sexuellt risktagande och dess komplexitet men framförallt vad unga själva tolkar som sexuella handlingar (Linderoth 2013). När en koppling mellan ett ökat sexuellt risktagande och utsatthet finns hos ungdomar blir vikten av att ha kunskap om och arbeta med SRHR betydande i det klientnära arbetet med ungdomarna. Att i undervisning lära ut en omfattande sexualundervisning till barn och unga har visat sig öka deras kunskaper, attityder och färdigheter, positiva värderingar, respekt för mänskliga rättigheter men framförallt säkrare och
hälsosammare relationer (UNESCO 2018).
Andra samband mellan en utsatthet och sexuell ohälsa bland klienter generellt i socialt behandlingsarbete kan vara att klienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller diskriminering kan bli självdestruktiva, få försämrad psykisk hälsa eller kränker andra på olika sätt. Tvärtom kan det för andra klienter handla om en social, ekonomisk eller psykisk utsatthet som leder till ökad
problematik för deras sexuella hälsa. Ett missbruk av alkohol eller narkotika leder exempelvis ofta till ökad sexuell utsatthet i form av övergrepp eller sexuella tjänster för att finansiera sitt missbruk (RFSU 2010).
2014 tog Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, på uppdrag av regeringen, fram ett underlag för en nationell strategi för ett arbete inom området för SRHR.
Visionen utgår ifrån Bästa möjliga sexuella och reproduktiva hälsa – på lika villkor för hela befolkningen och med uppfyllande av allas sexuella och reproduktiva rättigheter (Socialstyrelsen 2014, s. 7). För att etablera ett gemensamt ramverk föreslår Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten en nationell SRHR-strategi som utgår ifrån att det samlade begreppet, för aktörer som arbetar med detta område, är SRHR. Samt att ett arbete med SRHR
genomsyras av ett rättighetsperspektiv och ett normkritiskt perspektiv. Strategin omfattar även följande utvecklingsområden, att hälsofrämjande arbete förstärks inom SRHR och att det förbyggande arbetet fortsätter att utvecklas inom SRHR- området (Socialstyrelsen 2014). En viktig uppgift för staten i detta hälsofrämjande och förebyggande arbete är att verka för en effektiv kunskapsstyrning så att berörda målgrupper får insatser som bygger på bästa möjliga kunskap. En del i detta innebär att främja och förtydliga ett samspel mellan olika aktörer på olika nivåer. Huvudsakliga aktörer och arenor som utnämns som viktiga är bland annat skolan. Denna arena ses som den enskilt viktigaste för ett hälsofrämjande arbete eftersom deras värdegrundsfrågor och ämnesintegrerade av sex- och
samlevnadsundervisning är en del i arbetet med SRHR-frågor. En människas syn på sexualitet formas också i mötet och i samspelet med andra, och i den kontext hen växer upp och lever i (Socialstyrelsen 2014) där skolan utgör en stor del i en individs liv.
Ett talande exempel på hur det sociala arbetet med sin kunskap kan göra en
viktig inverkan för ”ett samhälles sexuella hälsa” beskrivs i en artikel från Journal
of social development in Afrika (1992). Vad som skulle komma att kallas en
aidsepidemi tog sin början i Uganda 1983 och som efter insikten om dess allvar
fick socialarbetare att ta ett stort ansvar vad gäller hälsofrämjande insatser i
landet. Framförallt i form av Röda korset Uganda, deras Aids control programme och kyrkan men även statligt anställda. Främst tog man fram ett
informationsmaterial och började bedriva ett upplysande arbete med fokus på målgrupper som lokala ledare, religiösa ledare, lärare militären, polisen och fängelserna, skolelever, kvinnogrupper m.fl. Här tittade man på aids ur ett brett perspektiv både socialt, kulturellt som beteendemässigt vilket gav socialarbetarna en stor fördel i en programutveckling och en politisk påverkan (Ankrah 1992). Ett problem som gick från att berör en individs hälsa slutade i att bli ett av de mest centrala verksamhetsområdena i Ugandas sociala arbete på nationell nivå.
Arbeta med SRHR i tidig ålder
I den forskning som finns på området nämner flera artiklar återkommande bristen på fördjupad och nyanserad forskning (Kastbom 2015; Balter et al. 2017; Cowan et al. 2019), samt en tydlig läroplan för hur ett åldersadekvat arbete med SRHR i tidig ålder kan genomföras (Balter et al. 2017; Cowan et al. 2019). Däremot sammanställde UNESCO (2018) redan 2009 ett omfattande läroplansbaserat material med inriktning på sexualundervisning och dess kognitiva, emotionella, fysiska och sociala aspekter. Deras mål med materialet är att ge pedagoger och personal, som arbetar med barn och unga, verktyg för att i sin tur kunna ge dessa barn och unga kunskap, färdigheter, attityder och värden som ska stärka dem.
Materialet uppdaterades sedan 2018 och ersattes med nyare forskning på området.
Att lära ut och arbeta med SRHR kräver kunskap och träning, vilket är något som idag saknas och framförallt i åldrarna fem och neråt enligt Balter et al.
(2017). Deras studie genomfördes i Kanada och informanterna var pedagoger som framförallt arbetade med barn mellan 2-5 år. Personalen uttryckte ett behov av en åldersadekvat läroplan som omfattande belyser sexualkunskap. Där de bland annat skulle få kunskap om hur man på ett opartiskt och icke dömande sätt kan lära ut sexualkunskap, vara öppensinnad och trygg i sin egen sexualitet, att lära sig effektiv kommunikationsteknik och hur man som arbetsgrupp kan jobba som ett team kring frågorna. Mer specifikt ville man bland annat lära sig att svara på barns frågor på ett lämpligt sätt, hur man kan samarbeta med barnets familj kring frågorna, att skapa en HBTQ+ inkluderande miljö för barnen, familjen och personalen, lära sig lära ut gränssättande vid beröring av sig själv och andra, förklaring kring reproduktion och födsel m.m. Flera exempel kan radas upp och resultatet i att kunskap uteblir beskrivs talande i ett citat från en av informanterna i studien, `I have had no specific training. I follow my teaching partner’s lead and use common sense´ (Balter et al. 2017, s.38). En lösning som säkert kan fungera i praktiken men lämnar även utrymme för ojämlik undervisning bland förskolorna eller individuell respons på ett problem som antingen kan vara lämplig eller olämplig. Vilket är ytterligare en aspekt som studien vidare refererar till genom att en annan informant uttryckte oro kring detta,`I think some ECEs do an excellent job, and others do not…There are some ECEs I wouldn’t trust with the
responsibility, knowing that they are openly homophobic…´ (Balter et al. 2017, s.37). ECEs står för Early childhood educators.
En annan studie som gjorts på området är av Cowan et al. (2019) men där fokus ligger på en mer specifik del av SRHR området, nämligen sexuella övergrepp av barn och unga. Tanken med studien var att skapa en medvetenhet om
problematiken och vikten av förebyggande insatser. Dessa insatser ska framförallt
skapa ett säkerhetssystem och verka för empowerment hos barnen i form av
gränssättning och det språk dem behöver för att kunna uttrycka sig vid eventuell
utsatthet. En grupp av informanterna var unga själva som gav flera talade citat på
fördelen med förbyggande insatser och att adressera problemet,`They groom them at a young age and so they break down their resistance and by the time they get to middle and high school, they are assimilated already into this lifestyle and so they think it is normal.´ (Cowan et al. 2019, s.203). I studien argumenteras skolan för att vara en viktig plattform som inte bara når många och vars syfte redan är att rusta eleverna inför framtiden, utan alla former av pedagoger inom skolan har en skyldighet att anmäla minsta misstanke om ett övergrepp. Studie är gjord i USA, där sexuella övergrepp är ett stort folkhälsoproblem som påverkar tusentals barn och unga men där ämnet sällan talas om och förebyggande insatser saknas.
Anledningar till detta är bland annat svårigheter till finansiering, ett tabubelagt ämne och en negativ inställning (Cowan et al. 2019).
Att sexualkunskap är ett ämne som kommer med blandade känslor och åsikter är ett återkommande uttalande i litteraturen. Kritik som idag finns är att ett samtal om sexualitet med barn och unga är olämpligt och bara kommer introducera dem för att ha mer sex (Braeken & Cardinal 2008; Cowan et al. 2019). Eller att det är ett tabubelagt ämne som även försvåras av olika etiska aspekter kring hur man kan forska på området, framförallt hos barn (Kastbom 2015). I studien gjord av Balter et al. (2017) uttryckte även personal en rädsla för tillrättavisande från föräldrar, eller att ens ta upp ämnet för kollegor eller chef i rädsla för hur det skulle påverka deras karriär och anställning.
Argument emot detta synsätt finns även som bland annat pekar på att
sexualundervisning, och även så i tidig ålder, ger positiv effekt, stärker individen och kan ge ökad livskvalitet i framtiden (Braeken & Cardinal 2008). En
omfattande sexualundervisning täcker in ett brett område vilket ger barn och unga kunskap om sina rättigheter och kunskap som behandlar verkligenheten i deras vardagliga liv. Kunskap om SRHR i förhållande till sig själv skapar inte bara en medvetenhet och förmåga till eget beslutsfattande, utan öppnar även upp för insikt om allas olikheter och synliggör marginaliserade grupper i samhället. Eftersom omfattande sexualundervisning leder till ökad hälsa menar man även på att detta kan ha en stark inverkan på att uppnå FN.s Milleniemål, (a.a.). FN.s Milleniemål ersattes 2015 av Agenda 2030 med sina 17 nya globala mål. I denna agenda utgör Sverige en ledande roll i dess förändring mot hållbara samhällen. I de 17 globala målen inklusive sina delmål finns bland annat nr 3 God hälsa och välbefinnande, nr 4 God utbildning, nr 5 Jämställdhet och nr 10 Minskad ojämlikhet som ska vara uppfyllda 2030 (Regeringskansliet 2020-12-04).
Ett återkommande inslag i litteraturen är barnen och de ungas rättigheter. Att undervisa i SRHR ger inte bara positiva effekter i form av ökad hälsa och
kunskap, det finns även ett krav från flera olika håll att denna kunskap ska ges till målgruppen. Till att börja med är det en mänsklig rättighet att bestämma över sin egen kropp och sexualitet, att få rätt information och tillgång till vård som stödjer detta samt att alla har rätt att själva bestämma om, när och med vem man ska få barn. Ingen får heller utsättas för våld (Regeringskansliet 2020-12-04).
En lag som inte får glömmas och som framförallt ska finnas med i arbete med barn och unga är Barnkonventionen som med dess 54 artiklar innehåller
bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Den artikel som kanske
framförallt är relevant i koppling till denna studien är artikel 24 Barnens rätt till bästa uppnåeliga hälsa med tillhörande allmänna kommentaren nr 15:
Undervisning om sexuell och reproduktiv hälsa bör handla om
självmedvetenhet och kunskap om kroppen, både anatomiska,
fysiologiska och känslomässiga aspekter, och ska vara tillgänglig för
alla barn, flickor som pojkar. Den bör innehålla fakta kring sexuell
hälsa och välbefinnande, till exempel om kroppsförändringar och
mognadsprocesser, och bör vara utformad på ett sådant sätt att barn kan få kunskap om reproduktiv hälsa och förebyggandet av könsrelaterat våld, och anta ett ansvarsfullt sexuellt beteende.
(Barnombudsmannen 2013)
Avslutningsvis ska Kastbom (2015) lyftas, som på ett tydligt sätt beskriver hur
SRHR finns med även redan innan födsel eftersom den sexuella utvecklingen hos
ett barn redan startar här. Vidare kommer redan vid födsel en utvecklingen av
barnets självmedvetenhet gällande dess könsidentitet som flicka eller pojke att
infinna sig och vilken betydelsen det för med sig. Influenserna kommer från
många olika håll, bland annat från sjukhuspersonalen, ens föräldrar, tilldelningen
av rosa eller blå kläder, maskulina eller feminina namn eller leksaker, och på
vilket sätt omvärlden talar eller behandlar en. Redan vid 2-3 år ålder har barn
delvis utvecklat en förståelse av innebörden av genus och hur man förväntas
agera, något som ofta blir synligt genom lek. Vid detta stadie börjar det även
komma ett intresse för dem anatomiska skillnaderna mellan pojkar och flickor
samt fakta kring reproduktion. Fram till mellan 6 och 9 år utforskar ett barn olika
sexuella beteenden tills hen får en uppfattning om omvärldens kulturella normer
och vad som anses accepterat att göra öppet och vad som inte gör (Kastbom
2015).
Teori
Studiens teoretiska ramverk utgörs av två teorier, kulturhistorisk verksamhetsteori och sexuella script. Valet grundar sig i intresset för hur ett förebyggande arbete bestående av lärande kan påverka och forma en individ eftersom båda teorierna utgår ifrån individens möte med omvärlden och hur hen därigenom formas.
Teorierna riktar ljuset mot förskolan som verksamhet och dess förskolepersonal som spelar en viktig roll i barnets identitetsskapande (Balter et al. 2017).
Kulturhistorisk verksamhetsteori
Kulturhistorisk verksamhetsteori baserar sig på texter av de ryska psykologerna Lev S. Vygotskij, Aleksej N. Leontiev och Alexander R. Luria. En grundtanke är att språket ses som ett föremål, ett verktyg vars betydelse människor kommit överens om och båda förstår. Våra ord och begrepp skapas av och i en social gemenskap som vi igår i och för att kunna kommunicera måste vi delta i samma aktivitet eller verksamhet som andra. Dessa bestämda betydelser och känslor till språket gäller även den kommunikation som handlar om sexualitet (Knutagård 2016). I en verksamhet uppstår alltså ett fysiskt och socialt möte mellan olika individer och dess handlingar och det pågår ständigt en process av agerande. En verksamhet igår även i ett verksamhetssystem och är en del av samhället i övrigt, något som möjliggör en förbindelse mellan detta samhälle och individen. Genom ett deltagande i olika verksamheter utvecklas individen genom de processer, utmaningar eller förändringar som sker och hen skapar här erfarenheter som i sin tur ligger till grund för hens självbild och personlighet (a.a.). Sexualitet är en sådan sak som kommer internaliseras hos individen genom vad som
kommuniceras i en verksamhet, vilket kommer påverkar hur hen uppfattar den och hur hen kommer framträda med den (a.a.).
Eftersom vår personlighetsutveckling formas i de verksamheter vi deltar i under vår uppväxt blir det relevant att använda ett teoretiskt ramverk som detta när man studerar skolan. Att ha ett sociokulturellt perspektiv utifrån Vygotskijs lära, är även något centralt inom förskollärarutbildningen och dess läroplan. Att barnen till stor del formas i mötet och i samverkan med varandra (Lärarförbundet 2020- 12-30).
I en verksamhet som förskolan uppstår ett möte mellan barn, personal och föräldrarna vilka är med och sätter ramen för vad som kommuniceras ska ha för betydelse. Skolan inte bara uttryckligen har som uppgift att formar ett barns personlighetsutveckling och skapa en självständig medborgare (Skolverket 2020- 11-28) utan utgör dessutom en stor del av en människas liv och är för många det första mötet med samhället och omvärlden. Vad som sker i skolan, vilka
kommunikationsfärdigheter som används och vad som lärs ut är därför med i påverkan av barnen och de ungas personlighetsutveckling och självbild. Därför kommer barnen och de unga även internalisera det som kommuniceras, eller inte kommuniceras, om SRHR. Eftersom samhället styrs av det politiska läget går det helt enkelt att dra en röd tråd från den politiska toppen och vad som bestäms där gällande ett arbete med SRHR till den enskilde individen och hur hen kommer känna, tänka eller agera baserat på vilken kunskap som ges hen.
Att människors syn på sexualitet är något som formas i samspel med andra och i den kontexter en människa lever och åldras i, är även Socialstyrelsen i sin rapport Underlag till nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (2014) överens om. Därför förespråkar de vikten av hälsofrämjande åtgärder som grundar sig i en positiv syn på SRHR och människan som helhet fri från förtryck, våld eller diskriminering. Dessa åtgärder ska även stärka individens egna
möjligheter till ett ställningstagande av goda val och minska ett risktagande.
Sexuella script
Ytterligare en teori som utgår ifrån ett social konstruktivistiskt synsätt är sexuella script, som kan innebära ett ytterligare teoretiskt verktyg i förståelsen av hur barn som individer formas men då med fokus på deras sexualitet. Teorin
introducerades av forskarna William Simon och John. H. Gagnon i syfte att
utveckla en handlingskompetens gällande sexualitet. Det är även en teori som idag används mycket inom forskningsprojekt av sociologisk och social karaktär
(Löfgren-Mårtensson & Fugl-Meyer 2010). Dessa script är en internalisering av samhällets sociala regler och traditioner som påverkar hur en individ kommer tänka och handla när det gäller sexuell praktik. En individs script formas genom en sammanflätning av tre scriptnivåer, det kulturella, det interpersonella och det intrapsykiska (Knutagård 2016). Det kulturella scriptet utgörs av de normer och övergripande värderingar som råder i en viss kultur och vilken bild och
uppfattning vi får från exempelvis media. Detta i sin tur präglar våra förväntningar av våra kroppar och relation till andra människor. Det
interpersonella scriptet handlar om vad som anses accepterat individer emellan och hur en person bör handla och reagera i en viss situation. Det intrapsykiska scriptet ligger istället närmare oss själva och innefattar det egna skapandet av ett script och vad som är accepterat för just en själv (Lennerhed 2010).
Detta synsätt liknar den kulturhistoriska verksamhetsteorin i sitt sätt att belysa hur individer påverkas av omgivningen runtomkring den och att det sker en utveckling både på en interpersonell nivå och en intrapersonell. Denna handlingskompetens hos individen finns både innanför huden i form av olika färdigheter men även utanför i form av sociokulturella förväntningar och krav (Knutagård 2016). Sexualitet är som nämnt tidigare tolkat ur ett brett perspektiv och utgör därför ett holistiskt synsätt på en individ.
Hur sexualitet socialt och kulturellt konstrueras, och vilka normer som råder i samhället kommer därför i sin tur påverka barn och unga och deras sexuella script.
I och med att ämnet i sig generellt är tabubelagt kan det skapa en osäkerhet hos vuxna som arbetar med barn vilket leder till att barn tidigt lär sig att det är ett ämne som helst inte pratas om och kommer med skam (Balter et al. 2017).
Genom både en teori som kulturhistorisk verksamhetsteori och sexuella script kan man se på förskoleläraren som en viktig nyckelperson i barnens möte med skolan som verksamhet och det samhälle som därigenom återspeglas.
Förskolepersonal utgör för många barn en stor del av deras vardag under deras
tidiga år och är därför närvarande och en del av den tid då barnen lär sig enormt
mycket om gränssättning, relationer, normer och värderingar inom familjen,
genus, tro osv. En del som bidrar till deras utveckling av sin sexualitet (Balter et
al. 2017).
Metod
Följande avsnitt utgörs av en redogörelse för studiens tillvägagångssätt och metodologiska ansats. Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie och en kvalitativ innehållsanalys. Avsnittet innehåller en genomgående beskrivning av studiens arbetsprocess som tar avstamp i den förförståelse som legat till grund för mitt fokus och urval av målgrupp. Därefter beskrivs genomförandet av
intervjuerna samt hur materialet har bearbetats. Avslutningsvis förs diskussioner kring studiens trovärdighet och tillförlitlighet, källkritiska aspekter samt mitt etiska förhållningssätt kring genomförandet.
Förförståelse
Mitt val av ämne grundar sig i ett starkt intresse och engagemang för frågor som rör SRHR och en vilja att göra denna kunskap tillgänglig för alla. Det är genom mitt intresse för ämnet som förkunskapen givit mig en överskådlig blick av det rådande kunskapsläget och hur tillgången för kunskap ser ut hos olika grupper i samhället. Förförståelsen och kunskapen kommer till stor del ur ett ideellt
engagemang och en praktikperiod inom organisationen RFSU. Detta har inte bara givit mig fakta kring ämnet utan även praktisk kunskap genom att möta olika målgrupper och arbeta förebyggande med upplysning av SRHR. Genom denna erfarenhet har jag blivit varse om att kunskap kring SRHR inom många
verksamheter saknats där de förhoppningsvis hade gjort nytta. Genom att jag arbetar som sexualupplysare ute på högstadie och gymnasieskolor har det blivit synligt att kunskapen kring många av SRHR.s delar brister. Därav uppkom ett intresse för att se hur man så tidigt som möjligt kan arbeta kunskapshöjande inom skolan och vilken framtida effekt detta kan ha.
Urval
När valet av område, förskolan, var bestämt gick frågan över till var jag bäst kunde få ut den information jag ville studera (Svensson & Ahrne 2018).
Förskolelärarstudenter blev tidigt en självklar målgrupp eftersom de bedömdes relevanta för att uppnå studiens syfte. Valet gjordes att enbart intervjua studenter från termin sju för att deras svar så långt som möjligt skulle baseras på en jämlik mängd av erfarenheter. De informanter som deltog var tre studenter från
Högskolan i Kristianstad (HSK) samt en från Malmö Universitet (MAU). Urvalet av studenterna från HSK kan likställas med ett snöbollurval där första studenten tipsade om en studiekamrat, och den tredje uppkom genom en bekant till mig själv (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2018). Studenten på MAU fick jag kontakt med via en publicering jag innan kursstart gjort på deras Canvas-sida där kort information om studien och en förfrågan om deltagande formulerades.
Förberedelse & tillvägagångssätt
En central del som varit närvarande genom min metodologiska ansats och
urvalsprocess och utgjort en grund för utformningen av min empiriska
undersökning är UNSECO:s studie International technical guidance on
sexualitety education (2018). Denna studie presenterar på ett tydligt sätt det
aktuella kunskapsläget runt om i världen och har resulterat i en guide för
utformning av läroplaner innefattande åtta teman. Alla teman har tillhörande
underkategorier och berör någon del av SRHR. Alla teman är även indelade i
åldersgrupperna 5-8år, 9-12år, 12-15år och 15-18år för att man som pedagog på
ett åldersadekvat sätt ska kunna utforma en läroplan som passar ens egna
åldersgrupp av barn. Detta gav mig möjlighet att på ett smidigt och åldersanpassat sätt (åldersgrupp 5-8år) utforma en intervjuguide (bilaga 2). Intervjuguiden bestod av en inledande kort presentation av UNESCO:s studie, information kring
utformningen av de tematiserade frågorna samt en etisk genomgång om informantens rättigheter. Därefter följde ett urval av sju teman med
underkategorier som jag ansåg lämpliga för guiden. Valet att göra ett urval av teman och underkategorier från UNESCO:s åtta teman baserades på mängden tid och att vissa teman och underkategorier kunde slås ihop för att minska antalet frågor.
Jag valde att genomföra intervjuerna utifrån en semistrukturerad intervjuform för att på bästa sätt kunna anpassa frågorna och ordningsföljden efter
intervjusituationen. Det gav mig möjlighet att få en nyanserad bild av informanternas svar genom att kunna ställa passande följdfrågor där de fick möjlighet att utveckla sina svar (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2018).
På grund av rådande pandemi gick inte intervjuerna att genomföra i fysisk form, därför genomfördes de via videotelefoni-tjänsten Zoom för att så långt som möjligt kunna efterlikna ett fysiskt möte.
Trots att intervjuer genomfördes digitalt var det självklart lika viktigt, om inte mer, att jag planerade mina frågor och intervjuform (Eriksson-Zetterquist &
Ahrne 2018), framförallt eftersom denna tjänst var helt ny för mig. Därför fick jag lära mig att använda tjänsten samt genomföra ett testtillfälle av de tekniska
funktionerna innan första intervjutillfälle.
Intervjuerna pågick mellan 60-80minuter och genomfördes vid olika tillfällen som gemensamt kommits överens om mellan informanten och mig. Intervjuerna spelades in både via telefon och dator för att förhindra eventuella missöden.
Bearbetning & analys av data
När väl intervjuerna var genomförda påbörjades en bearbetning av datan. För att få fram mitt empiriska material genomfördes en transkribering av min insamlade data, och på så sätt kunde jag börja bearbeta, ordna och strukturera mitt material (Svensson & Ahrne 2018). I likhet med hur Kvale och Brinkmann (2009) beskriver ad hoc bearbetades materialet genom att jag läste igenom det flera gånger för att skaffa mig ett allmänt intryck. När jag väl hade lärt känna materialet påbörjades en form av meningskodning och kategorisering. Detta gjordes för att få en överskådligare bild av dess innehåll och vilka faktorer som skulle kunna vara gemensamma eller motstridiga intervjuerna emellan (Kvale & Brinkmann 2009). I detta steg markerades beskrivande citat som i sin tur kunde uppdelas i
kategorierna. Med hjälp av kategorierna gick jag fram och tillbaka igenom varje intervju för att kunna urskilja hur ofta de återkom eller skiljde sig intervjuerna emellan (Alveson & Sköldberg 2017). Tillslut gick det att urskilja och
sammanställa sammanlagt sju övergripande kategorier som i sin tur delades in i två teman Kunskap och SRHR.
Genom denna process försökte jag så långt som möjligt ha respekt för materialet och genom en reflexiv objektivitet och låta det ta ledningen utifrån vad det
innehöll, och inte färgas för mycket av mina personliga värderingar (Kvale &
Brinkmann 2009). Med avstamp i mina frågeställningar behövde jag genomföra
ytterligare en form av kategorisering av intervjusvaren. Kategoriseringen gav mig
möjlighet till en strukturering av materialet och kunde därigenom presenteras i en
tabell som synliggjorde om informanternas upplevelse bestred eller bekräftade
mina frågor (Kvale & Brinkmann 2009). Viktigt att poängtera här är att denna mer
eller mindre dikotomiska kategorisering som presenteras av deras upplevelser,
baseras på min egen meningstolkning av svaren (Kvale & Brinkmann 2009).
Inför redovisningen av mitt resultat gjordes ett urval av talande citat som med hjälp av sitt innehåll kunde måla upp en bild av informanternas upplevelser. Dessa citat genomgick en så kallad ”frisering” för att göras mer kärnrika men även rättvisa mot informanten. Yttryck som ”eh, liksom eller asså” är ofta upprepningar och emotionella uttryck som vid ett fysiskt samtal kan tyckas naturligt men som vid läsningen gör texten svår att följa eller informanten orättvis i sitt uttalande (Kvale & Brinkmann 2009). Jag valde även att ta med mig själv i vissa citat för att det i dessa fall ansågs nödvändigt för läsarens förståelse, men det visar även på en dialog där informanten bekräftat min tolkning av deras upplevelser.
Trovärdighet & tillförlitlighet
Studiens trovärdighet och tillförlitlighet har jag bland annat försökt uppfylla genom att redovisa min undersökningsmetod och de källor jag använt mig av.
Detta menar Thurén är ett viktigt kriterium för trovärdighet och tillförlitlighet inom forskning, att det finns en transparens hos författaren genom att öppet ange vilka källor och metoder som använts och som ligger bakom resultatet (Thurén 2016). En annan viktig del är den diskussion jag fört kring min förförståelse av det valda ämnet, mina erfarenheter och personliga bakgrund (Kvale & Brinkmann 2009). Eftersom mitt grundmål med studien (att undersöka förebyggande SRHR insatser i tidig ålder) från väldigt tidigt stadie varit bestämt har jag så långt som möjligt försökt följa upp mitt syfte trots nödvändiga justeringar som alltid mer eller mindre tillkommer i en sådan här process.
Källkritik
Att vara källkritisk handlar om att jag som ansvarig för studien ska ha värderat mina källor och försökt bedöma deras tillförlitlighet (Thurén 2016).
En aspekt att ha i åtanke är definitionen av begrepp, något som annars kan innebära en naturlig risk för missförstånd. Detta har jag beaktat genom att
inkludera ett avsnitt som heter Begreppsdefinition där jag bland annat förtydligar målgruppen ”tidig ålder”, något som kan innebära en otydlighet för läsaren och enkelt tolkas på olika sätt (Thurén 2016). Ytterligare del i arbetet där källkritik varit viktigt är i min sökning efter tidigare forskning som för min del inneburit ett intag av både vetenskapliga artiklar, rapporter och övrig litteratur. Försäkran om att denna litteratur varit tillförlitlig har gjorts genom att sökningar via
sökportalerna SwePub, Sociological Abstract och Psykinfo varit avgränsade till Peer reviewed samt att årtalen för publicering har tagits i beaktning. De rapporter och den övriga litteraturen har försäkran gjorts genom vilken status texten har i form av författarnas kompetens på området och vilka adekvata meriter de har för att komma med sina påståenden (Thurén 2016).
Etisk reflektion
Oavsett studiens storlek är det minst lika viktigt att jag som ”forskare” gör mitt bästa för att genomföra mitt arbete med hög kvalitet. En central del som kan avgöra detta är de etiska krav som ställs på mig som ansvarig och de etiska kraven på min studies inriktning och genomförande. En del i detta är att uppfylla
individskyddskravet, att inte skada eller kränka de individer som medverkar i
studien (Vetenskapsrådet 2017). Detta har gjorts genom att informanterna redan
innan ett godkännande till medverkan i studien fått möjlighet till god insyn och
information kring projektet syfte och upplägg genom informationsbrevet och
intervjuguiden. Denna transparens har även varit genomgående hela arbetet då
informanterna fått möjlighet till granskning av det transkriberade materialet och
när som helst kunnat kontakta mig för vidare information.
Informationsbrevet (bilaga 1) och intervjuguiden skickades till informanterna via mejl för att de i lugn och ro skulle kunna få en tydligare bild av min studie men även kunna läsa in sig på intervjufrågorna och tänka igenom eventuella svar.
På grund av den fysiskt begränsade framkomligheten i samhället beslutades det att samtyckesblanketten inte skulle ifyllas och skickas tillbaka, utan att samtycke gavs via mejl när de valde att delta. Vid samtycke bekräftade informanten att de förstått och godkänt studiens upplägg. Under själva intervjun gjordes en
ljudinspelning, även här gavs informanterna möjlighet i början av intervjun att ge samtycke till ljudinspelning och eventuellt förande av anteckningar.
Informanterna gavs även informationen om att deras medverkan när som helst utan närmare förklaring kunde avbrytas, och att de genom hela arbetet samt vid publicering på sökportalen DiVA förblir anonyma till skydd för deras integritet.
Genom dessa iakttagelser som belysts ovan har en rad olika etiska kodexar tagits i beaktning vid genomförandet av studien (Vetenskapsrådet 2017).
Ytterligare central del som jag i mitt möte med informanterna beaktat har varit förmågan till ett lyhört, följsamt och reflexivt bemötande. Att genom
intervjutillfället förhålla mig öppet och inlyssnande gentemot informanten och just deras berättelse (Dalen 2015). Detta har jag bland annat gjort genom att upprepade gånger repetera vad de sagt och frågat om jag verkligen tolkat dem rätt, varpå de bekräftat eller justerat.
Resultat och analys
Resultatet från intervjuerna kommer redovisas på två sätt, där den första delen, Resultat av data, syftar till att direkt försöka besvara frågeställningarna. Detta görs genom en tabell följt av en sammanfattande redovisning kring
informanternas upplevelse av kunskap. Denna del är endast resultatbaserad. Nästa del, Analys av data, presenterar de teman och kategorier som tolkats fram ur intervjusvaren och utgör en fördjupning av informanternas upplevelse kring sin kunskap. Här redovisas resultat och analys av materialet. Första temat är Kunskap som utgörs av kategorierna Saknad av ett ”hur”, Praktiken, en möjlighet till praktiskt lärande, Individuell tolkning & bedömning samt Styrdokument. Nästa tema är Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och utgörs av kategorierna Känsligt område, Kunskap saknad och Könsneutralt.
Resultat av data
Detta avsnitt redovisar en tabell som presenterar en tolkning av informanternas upplevelse av kunskap kring varje tema och underkategori. Därefter återges några av de citat som framkommit under intervjuerna för att skapa en förståelse för läsaren kring deras upplevda eller icke upplevda kunskap.
För att gör resultatet i Tabell 1 begriplig bör en genomgång av min tolkning och redovisning av informanternas utsagor förtydligas. Ett ”Ja” indikerar att
informanten bekräftat mina frågeställningar, att de upplever sig fått kunskap i förhållande till temat och dess underkategori, eller till viss del berört ämnet. Ett
”Nej” indikerar motsatsen men framförallt om en avgörande del av temat uteslutits, exempelvis fick alla informanter kunskap om Mänskliga rättigheter men berörde inte ämnet sexualitet.
De teman med tillhörande underkategorier som informanterna fått besvara är breda ämnen och kan därför inkluderas på flera olika sätt under en utbildning.
Studenternas utbildning utgörs av en teoretisk del men även till stor del av en praktiskt lärande del ute på olika förskolor. Därför har bekräftande tolkning gjorts om de uppleverar att de på ett tydligt sätt även genom praktiken fått kunskap i hur de aktivt kan arbeta med ämnet med barnen.
Intervjuguiden och dess frågor har haft en kvalitativ ansats och det bör därför påpekas att en nästintill dikotomisk redovisning som här gjorts ska utläsas som en generalisering av deras upplevelse eftersom situationen sällan är svart eller vit.
Det är endast vid ett fåtal tillfällen då studenterna upplever en absolut saknad av
kunskap kring att arbeta med ett ämnet, utan desto flera ämnen de upplever en
otillräcklig kunskap eller där de endast berör en viss del av temat, som nämndes
ovan.
Tabell 1. Översiktlig bild av informanternas svar. Vid enstaka tillfällen framgick inte tydliga svar under intervjuerna varpå numreringen uteblivit från tabellen. Teman och kategorier i tabell utgår ifrån intervjuguiden men är förkortade med syfte att skapa en lättöverskådlig förståelse för läsaren.
