FBBB 4.3 Biobaserade skivmaterial: Experimentella undersökningar

(1)

Projektrapport

FBBB 4.3 Biobaserade skivmaterial

Experimentella undersökningar

Michael Dorn, Linneuniversitetet Helena Tuvendal, Södra skogsägarna Henrik Oxfall, Swerea

Erik Serrano, Lunds Tekniska Högskolan

Växjö, December 2018

(2)

(3)

Förord

Rapporten är del av projektet Framtidens Byggande och Boende (FBBB), delprojekt 4.3 Biobaserade skivmaterial. I denna rapport presenteras resultatet av de

mekaniska drag- och böjprov såsom DTMA analys. Materialet ”Durapulp”, som tillverkas av Södra, är referensmaterialet i delprojektet. Provkroppar av Durapulp producerades med olika tillverkningsmetoder för att se skillnader i beteenden.

Referensmaterialen är trä-baserade skivmaterial som anses vanligt förekommande i byggskeendet.

I delprojektet deltog

Projektet Framtidens biobaserade byggande och boende finansierades av

Bioinnovation, projektnummer 2015-05852.

(4)

(5)

Innehållsförteckning

1 Introduktion 1

2 Material 1

2.1 Durapulp 1

2.1.1 Airlaid (AL) 1

2.1.2 Våtformning (VF) 2

2.1.3 Torrforming (TF) 2

2.2 Referensmaterial 2

3 Provningsmetoder 3

3.1 Tillverkning av provkropparna 3

3.2 Materialprov 3

3.2.1 Dragprov 3

3.2.2 Böjprov 4

3.2.3 DMTA 4

3.3 Provade varianter 5

4 Resultat 6

4.1 Dragprov 6

4.2 Böjprov 8

4.3 DMTA analys 10

5 Referenser 12

Bilaga A Samtliga resultat från dragprov 13

A.1 Torrformade material (TF) 14

A.2 Airlaid material (AL) 15

A.3 Våtformade material (VF) 20

A.4 Referensmaterial 22

Bilaga B Samtliga resultat från böjprov 29

B.1 Torrformade material (TF) 30

B.2 Airlaid material (AL) 31

B.3 Våtformade material (VF) 36

B.4 Referensmaterial 38

(6)

(7)

1 Introduktion

Rapporten är del av projektet Framtidens Byggande och Boende (FBBB), delprojekt 4.3 Biobaserat skivmaterial. Delprojektet har syfte att hitta användningsområden för biobaserade skivmaterial. Materialet ”Durapulp”, som tillverkas av Södra, är

referensmaterialet i delprojektet. I denna rapport presenteras tillgångssättet och resultatet av de mekaniska provningar som gjordes på DuraPulp och olika referensmaterial.

Provkroppar av Durapulp producerades delvis i egen produktion med olika tillverkningsmetoder för att se skillnader i beteenden. Referensmaterialen är trä- baserade skivmaterial som anses vanligt förekommande i byggskeendet. Mekaniska tests genomfördes genom drag- och böjprov för Durapulp och referensmaterialen.

Dessutom genomfördes DTMA studier på Durapulp.

2 Material

2.1 Durapulp

Det oaktiverade materialet (dvs material med osmält PLA) är en blandning av cellulosafibrer och PLA som blandas in i form av små fibrer. Andelen av de två beståndsdelarna kan varieras men inom projektet används genomgående en viktsandel på 30 % PLA. Blandningen bereds i verket och råmaterialet levereras ut till kunderna.

Tre olika tillverkningsmetoder för DuraPulp provades, som kallas för airlaid, våtformning och torrformning. Det tillverkades provmaterial själva för varianterna airlaid och våtforming med samma råmaterialet för båda metoderna. Produktionen av varianten torrformning gjordes externet.

2.1.1 Airlaid (AL)

Produktionen av materialet genomfördes i första steget genom homogenisering av materialet. Det oaktiverade materialet matas ut på ett transportband i form av en lång matta. Kartongbrickor med en storlek på ca 30 x 30 cm

²

lades under mattan för att enklare kunna lyfta ut enstaka brickor senare. Mattan fördes in i en ugn för att få bort eventuellt överskott av vatten. I samband med denna torkning noterades även en viss bindning med smält PLA på mattans yta. Brickorna togs sedan ut i

produktionskedjans ände. Brickorna blir för tunna för vidare pressning till

materialprov om proceduren endast genomförs en gång, varför kartongbrickor med det oaktiverade materialet matades igenom på transportbandet två eller tre gånger, den totala tjockleken kunde därmed ökas. Materialet fördes sedan in i pressugnen och en press-/temperaturcykel kördes. Materialet uppvisade olika egenskaper efter pressningen, beroende på materialtjockleken eller temperaturen i ugnen.

Olika kombinationer av antal skikt och presscykler genomfördes, se översikten i

Tabell 1. Materialblandningen med 30 % PLA var densamma. Varianterna skiljer

sig åt vad gäller antalet skikt och hur skikten satts samman (manuellt eller

(8)

maskinellt) samt vad gäller presstiden. Två olika presscykler användes, vilka skiljer åt vad gäller presstiden: 30 bar i 45 s, 86 bar i 45(90) s, i samtliga fall var

temperaturen 200°C i både övre och undre platta av pressverktyget.

Tabell 1: Tillverkningsmetoder för torrformade skivmaterial.

Variant Antal skikt Malningar Presscykel Vikt innan press

1 2 manuellt 1 kort ca 170 g

2 2 manuellt 1 lång ca 170 g

3 3 manuellt 2 kort ca 150 g

4 3 manuellt 2 lång ca 150 g

5 2 maskinellt 1 lång ca 117 – 133 g

6 3 maskinellt 1 lång ca 160 – 185 g

Numreringen av skivorna, som användes för att skära ut provkroppar, är baserad på materialtillverkningsmetoden (variant enligt Tabell 1) och löpnummer (skiva 1 eller 2 då det tillverkades flera skivor med nominalt sett samma metod). Se Tabell 3 för en fullständig överblick.

2.1.2 Våtformning (VF)

Det torra, oaktiverade materialet blandades med vatten för att få en massa som homogeniseras. Under tillverkningens första steg sugs större delen av vattnet bort.

Temperaturen i verktyget var 60°C med ett tryck av 30 bar över en period av 60 s.

Materialet placeras därefter i en het press och en viss press-/temperaturcykel körs.

Därmed avgår vattnet i form av ånga samtidigt som PLA smälter och binder till cellulosan. Det cykliska trycket tillåter att ångan kan evakueras utan att bubblor bildas i materialet som kan leda till delaminering.

Materialet tillverkades i form av så kallade brick-ark (ca 60 cm x 60 cm totalt) med fyra mindre brickor (ca 23 cm x 23 cm jämn yta) i varje. Sex stycken brick-ark producerades totalt, samtliga med 30 % PLA-andel. Numreringen är baserad på löpnummer för brick-arken (variant) och löpnummer för delbrickor (skiva 1 eller 2).

Se Tabell 3 för en fullständig överblick.

2.1.3 Torrforming (TF)

Den torrformade varianten tillverkades av en extern part utan anknytning till projektet. Produktionsprocessen beskrivs därmed inte i detalj här, men den är en form av våtformning med låg vattenhalt. Tillverkningen skedes maskinellt och automatiserat. Materialet levererades i form av skivor i format ca A4 (221 mm x 296 mm) och med tjockleken 3.2 mm. Ytorna var glatta på ovansidan och räfflade på baksidan. Numreringen är baserad på förutsättningen att materialtillverknings- metoden var densamma för samtliga ark (variant) och löpnummer för respektive skiva (skiva 1 eller 2). Se Tabell 3 för en fullständig överblick.

2.2 Referensmaterial

Flera olika material som finns i nuläget användning inom byggsektorn testates som

referensmaterial. Syftet med detta är att möjliggöra för intressenten att jämföra med

kända produkter och relatera egenskaper av DuraPulp till dem.

(9)

Tabell 2 ger en överblick över referensmaterialet samt hänvisning till tillverkarna (om möjligt) och respektive produktstandard.

Tabell 2: Översikt av referensmaterial.

Namn Tjockle

k (mm) Beteckning

enl. standard Standard Tillverkare

Hårdboard 2,8 HB (DIN EN 622-2,

2004) Finnish fiberboard¹ Hårdboard oljehärdad 3,2 HB.H (DIN EN 622-2,

2004) Finnish fiberboard²

Byggplywood P30 8,9 Moelven³

Spånskiva Bygg 9,8 P2 Kronospan⁴

OSB 11,2 OSB 3 (DIN EN 300, 2006) Kronospan⁵

Furuplywood 4,1 Moelven⁶

Björkplywood 3,6 Moelven⁷

Flugplansplywood 1,1

MDF 4,1 MDF Moelven⁸

3 Provningsmetoder

3.1 Tillverkning av provkropparna

Alla provkroppar skars ut med hjälp av laserskärning. Laserskärning ger en glatt yta utan att fibrerna förstörs och det är dessutom en enkel metod som tillåter

automatisering. Därmed säkerställdes att samtliga provkroppar hade samma mått och kvalitet. Alla provkroppar hade samma geometri, vilken bestämdes av geometrin för dragprov (se Figur 1).

3.2 Materialprov

3.2.1 Dragprov

Dragprov genomfördes enligt standarden för träbaserade kompositer (DIN EN 15534-1, 2014). I den standarden hänvisas till användningen av provkroppar enligt ISO 527-2/1A (SS EN ISO 527-2, 2012), se Figur 1. Provkropparnas tjocklek

1 http://www.finnishfibreboard.com/en/buildingboards/lionstandard

2 http://www.finnishfibreboard.com/en/buildingboards/lionoiltempered

3 http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tjanster/Bygg-och-Bo/Bygg-och-inred-med- skivor/Produktguide-Skivor/Plywood/Vanerply-P30-Putsad-och-spacklad/

4 http://se.kronospan-express.com/en/products/view/kronobuild/particle-board/particle-board- p2/particleboard-p2-16

5 http://se.kronospan-express.com/en/products/view/kronobuild/osb/osb-3/osb-3-22

6 http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tjanster/Bygg-och-Bo/Bygg-och-inred-med- skivor/Produktguide-

Skivor/Plywood/Snickeriplywood/?filters=Kategori%205;Bj%C3%B6rkplywood%7CKategori%201;P lywood%7C

7 http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tjanster/Bygg-och-Bo/Bygg-och-inred-med- skivor/Produktguide-

Skivor/Plywood/Snickeriplywood/?filters=Kategori%205;Bj%C3%B6rkplywood%7CKategori%201;P lywood%7C

8 http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tjanster/Bygg-och-Bo/Bygg-och-inred-med-

(10)

varierade dock. Lokal mätning av töjning gjordes med två extensomtrar med en initiallängd 𝐿𝐿

₀

= 50 mm som applicerades på var sin sida av provkroppen.

Figur 1: Geometri samt mått för provkroppar av typ ISO 527-2/1A (SS EN ISO 527-2, 2012).

3.2.2 Böjprov

Böjprov genomfördes enligt standarden för bestämning av böjegenskaper hos plaster (DIN EN ISO 178, 2013). Se Figur 2 för den generella

försöksuppställningen.

Rekommendationen enligt standarden följdes om den var möjligt. Längden 𝐿𝐿 bestämdes enligt rekommendationen för provserier tjockare än 1,5 mm. Längden för tunnare material satts till 24 mm. Radie 𝑅𝑅

2

varierades enligt rekommendationen.

Bredden hos alla provkroppar var 10 mm med undantag av referensmaterialet PlyBygg, Spån och OSB som hade en bredd av 20 mm. Förskjutningshastigheten följde rekommendationen i standarden.

Figur 2: Provningsgeometri samt mått för böjprovning enligt (DIN EN ISO 178, 2013).

3.2.3 DMTA

Dynamisk mekanisk termisk analys genomförde i single cantilever bending från -40

°C till 175 °C vid en frekvens på 1 Hz en temperaturökning på 2 °C/min och en töjning på 0,1 %.

l1 = 80 mm l3 = 200 mm L = 115 mm r = 24 mm b1 = 10 mm b2 = 20 mm h = 4 mm L0 = 50 mm

l = 80 +/-2 mm

L = (16 +/-1)h mm

R1 = 5 +/-0,2 mm

R2 = 2/5 +/-0,2 mm

h = 4 +/-0,2 mm

b = 10 +/-0,2 mm

(11)

3.3 Provade varianter

De olika provvariationerna är sammanställda i Tabell 3 för dragprovarna och Tabell 4 för böjprovarna. DTMA analys genomfördes på vissa av provariationerna och är markerade i Tabell 3.

Tabell 3: Översikt av dragproverna med materialsammansättning, medel tjocklek och medeldensitet.

material beteckning antal prov tjocklek densitet DTMA

mm g/cm³

TF DP TF 1.1 11 3.2 1.20 X

DP TF 1.2 12 3.2 1.19 X

AL

DP AL 1.1 12 1.4 0.94

DP AL 1.2 12 1.5 1.02

DP AL 2.1 13 1.4 0.98

DP AL 2.2 12 1.6 0.96

DP AL 3.1 12 1.3 0.88

DP AL 3.2 13 1.3 0.97

DP AL 4.1 13 1.7 0.99

DP AL 4.2 13 1.4 0.93

DP AL 5.1 11 1.1 0.93

DP AL 6.1 11 1.7 1.03 X

VF

DP VF 2.1 6 2.3 0.90 X

DP VF 2.2 9 2.3 0.87 X

DP VF 3.1 8 2.7 1.05 X

DP VF 3.2 9 2.3 0.90 X

Referens

HB 1.1 12 2.8 0.97

HB.H 1.1 12 3.3 0.98

Ply P30 1.1 5 8.9 0.42

Ply P30 1.3 12 8.9 0.42

Spån 1.1 6 9.9 0.70

OSB 1.1 6 11.1 0.64

Ply Furu 1.1 11 4.1 0.61

Ply Furu 1.3 12 4.1 0.60

Ply Björk 1.1 11 3.7 0.67

Ply Björk 1.3 11 3.6 0.68

Ply Flyg 1.1 11 1.2 0.73

Ply Flyg 1.3 11 1.2 0.72

MDF 1.1 10 4.1 0.74

(12)

Tabell 4: Översikt av böjproverna med materialsammansättning, medel tjocklek och medeldensitet.

material beteckning antal prov tjocklek densitet

mm g/cm3

TF DP TF 1.3 12 3.2 1.15

AL

DP AL 1.3 12 1.3 0.99

DP AL 1.4 13 1.4 0.98

DP AL 2.3 13 1.3 1.02

DP AL 2.4 12 1.5 1.02

DP AL 3.3 13 1.1 0.99

DP AL 3.4 13 1.3 0.93

DP AL 4.3 13 1.0 0.98

DP AL 5.2 11 1.1 0.99

DP AL 6.2 11 1.6 1.06

VF

DP VF 2.3 9 2.5 0.85

DP VF 2.4 9 2.2 0.86

DP VF 3.3 9 2.5 0.92

DP VF 3.4 9 2.3 0.83

Referens

HB 1.2 12 2.8 0.98

HB.H 1.2 12 3.2 1.01

Ply P30 1.2 9 8.9 0.42

Spån 1.2 11 9.8 0.70

OSB 1.2 11 11.2 0.64

Ply Furu 1.2 12 4.1 0.62

Ply Björk 1.2 12 3.6 0.67

Ply Flyg 1.2 12 1.1 0.74

MDF 1.2 12 4.1 0.76

4 Resultat

4.1 Dragprov

Figur 3visar styvheten och hållfastheten i drag för de testade varianterna; resultat återfinns också i Tabell 5. Styvheten bestämdes genom linjär interpolation av mätta spännings- och lokala töjningsvärden; hållfasthet definierades som spännings vid maximal last; brotttöjningen definierades som töjning när den kraftiga lastavfall i slutet av försöken uppträde.

De olika tillverkningsmetoderna visar tydliga skillnader vad gäller både styvhet och hållfasthet. Torrformade ger klart högst värden med ca 9,3 GPa i styvhet och 67,3 MPa draghållfasthet. Samtidigt är spridningen inom samma skiva mycket mindre jämfört med de andra materialen. Airlaid material visar stor spridning, både inom en skiva och mellan de olika skivorna. Styvheten ligger mellan 2,7 och 3,7 GPa; draghållfastheten mellan 18,3 och 24,5 MPa. Våtformade materialet visar mindre spridning och högre värden för styvhet (4,3–4,6 GPa) och hållfasthet (35,5–

39,7 MPa).

Medelvärden och spridning varierar väldigt mycket för referensmaterialen.

(13)

Tabell 5: Resultat från dragprovning: medelvärde (medel), standardavvikelse (SD) och variationskoefficient (COV) för styvhet, hållfasthet och brotttöjning.

material beteckning styvhet hållfasthet brotttöjning

medel SD COV medel SD COV medel SD COV

MPa MPa % MPa MPa % % % %

TF DP TF 1.1 9370 122 1 66.70 1.45 2 2.09 0.20 10

DP TF 1.2 9199 151 2 67.97 1.10 2 2.62 0.21 8

AL

DP AL 1.1 2756 612 22 18.26 3.32 18 1.21 0.32 26

DP AL 1.2 3524 531 15 22.51 2.90 13 1.16 0.23 20

DP AL 2.1 2831 905 32 19.15 5.27 28 1.45 0.24 16

DP AL 2.2 3006 289 10 19.58 1.52 8 1.32 0.18 14

DP AL 3.1 2846 893 31 20.57 4.81 23 1.82 0.56 31

DP AL 3.2 2836 435 15 20.44 2.69 13 1.55 0.18 11

DP AL 4.1 3249 1068 33 21.63 5.68 26 1.54 0.36 23

DP AL 4.2 2705 1068 39 18.47 5.50 30 1.78 0.65 36

DP AL 5.1 2893 196 7 19.39 1.34 7 1.21 0.17 14

DP AL 6.1 3712 291 8 24.45 1.61 7 1.35 0.19 14

VF

DP VF 2.1 4270 219 5 35.45 2.53 7 2.64 1.02 39

DP VF 2.2 4301 491 11 38.41 4.72 12 2.81 0.36 13

DP VF 3.1 4510 600 13 39.05 4.53 12 3.45 0.65 19

DP VF 3.2 4587 590 13 39.70 5.65 14 3.02 0.54 18

Referens

HB 1.1 3629 97 3 18.55 0.44 2 1.06 0.09 9

HB.H 1.1 4567 260 6 23.90 1.50 6 0.84 0.05 6

Ply P30 1.1 6502 1743 27 30.17 8.70 29 0.47 0.05 11

Ply P30 1.3 1810 550 30 6.45 3.10 48 0.35 0.14 40

Spån 1.1 1653 102 6 4.62 0.73 16 0.30 0.08 26

OSB 1.1 3250 812 25 8.60 1.89 22 0.27 0.09 32

Ply Furu 1.1 10959 1271 12 48.35 14.62 30 0.45 0.13 28

Ply Furu 1.3 5566 1381 25 29.93 10.17 34 0.56 0.12 21

Ply Björk 1.1 11970 972 8 93.28 12.54 13 0.86 0.13 15

Ply Björk 1.3 7014 531 8 69.54 5.52 8 1.1 0.1 9

Ply Flyg 1.1 12765 609 5 109.43 9.35 9 0.90 0.06 7

Ply Flyg 1.3 7481 579 8 72.34 6.39 9 1.1 0.1 6

MDF 1.1 2962 65 2 20.84 0.44 2 1.41 0.06 5

a) styvhet

(14)

b) hållfasthet

c) brottöjning

Figur 3: Resultat från dragprovning för (a) styvhet, (b) hållfasthet, (c) brottöjning.

4.2 Böjprov

Resultat från böjprovningarna sammanställs nedan i form av medelvärden samt statistisk utvärdering. Figur 4 visar styvheten och hållfastheten i böjning för de testade varianterna; resultat återfinns också Tabell 6. (Böj-)Styvheten bestämdes genom linjär interpolation av mätta kraft- och nedböjningsvärden (med maskinens förskjutning); hållfasthet definierades som (böj-)spänning vid maximal last;

brotttöjningen definierades som töjning när den kraftiga lastavfall i slutet av försöken uppträde.

De olika tillverkningsmetoderna visar tydliga skillnader vad gäller både styvhet och hållfasthet. Torrformade materialet ger klart högst värden med ca 7,1 GPa

böjstyvhet och 97 MPa böjhållfasthet. Samtidigt är spridningen inom samma skiva

mycket mindre jämfört med de andra materialen. Airlaid materialet visar större

spridning inom samma skiva och stora skillnader mellan skivor. Böjstyvheten

varierar mellan 1,5 och 3,2 GPa, hållfastheten mellan 38 och 51 MPa. Våtformade

(15)

materialet visar mindre spridning med styvheten mellan 3,1 och 3,9 GPA och hållfastheten mellan 51 och 61 MPa.

Tabell 6: Resultat från böjprovning: medelvärde (medel), standardavvikelse (SD) och variationskoefficient (COV) för styvhet, hållfasthet och brotttöjning.

material beteckning styvhet hållfasthet brotttöjning

medel SD COV medel SD COV medel SD COV

MPa MPa % MPa MPa % --- --- %

TF DP TF 1.3 7129 121 2 97.28 1.74 2 4.72 0.20 7129

AL

DP AL 1.3 2570 589 23 49.04 7.34 15 3.76 0.43 2570

DP AL 1.4 2997 397 13 47.70 6.47 14 3.95 0.46 2997

DP AL 2.3 2572 506 20 51.37 9.46 18 3.94 0.54 2572

DP AL 2.4 2664 540 20 40.54 6.37 16 4.30 1.43 2664

DP AL 3.3 2609 527 20 46.60 7.20 15 4.33 1.08 2609

DP AL 3.4 1494 631 42 38.25 8.18 21 4.83 0.91 1494

DP AL 4.3 2479 494 20 47.82 8.73 18 4.40 0.70 2479

DP AL 5.2 3109 759 24 46.52 10.71 23 4.44 0.95 3109

DP AL 6.2 3171 523 17 49.56 8.19 17 4.31 0.95 3171

VF

DP VF 2.3 3460 466 13 53.64 7.09 13 7.60 1.10 3460

DP VF 2.4 3148 609 19 53.66 10.02 19 9.04 1.63 3148

DP VF 3.3 3935 529 13 60.80 10.77 18 7.20 1.15 3935

DP VF 3.4 3309 674 20 50.68 13.26 26 7.91 1.13 3309

Referens

HB 1.2 2511 79 3 29.18 0.92 3 3.20 0.29 2511

HB.H 1.2 3621 145 4 42.07 2.97 7 2.20 0.24 3621

Ply P30 1.2 6418 1201 19 52.56 9.57 18 1.78 0.82 6418

Spån 1.2 2519 33 1 12.44 1.11 9 0.83 0.14 2519

OSB 1.2 4515 480 11 28.00 5.40 19 0.92 0.13 4515

Ply Furu 1.2 7496 1154 15 73.24 6.80 9 2.23 0.65 7496

Ply Björk 1.2 13415 478 4 118.49 7.32 6 2.07 0.41 13415

Ply Flyg 1.2 14248 826 6 146.10 7.81 5 2.33 0.26 14248

MDF 1.2 3100 78 3 38.42 1.57 4 2.89 0.34 3100

a) styvhet

(16)

b) hållfasthet

c) brottöjning

Figur 4: Resultat från böjprovning för (a) styvhet, (b) hållfasthet, (c) brottöjning.

4.3 DMTA analys

DMTA har använts för att undersöka hur styvheten i de 3 materialvalen varierar med temperaturen. Samtliga materialen har en nedgång i styvhet, 𝐸𝐸’, vid ca 50°C.

Detta beror på att matrismaterialet, PLA, har en glasomvandlingstemperatur, 𝑇𝑇

_𝑔𝑔

, vid ca 65°C vilket får genom att identifiera maxvärdet på tan(𝛿𝛿), se Figur 5, Figur 6 och Figur 7 för resultaten.

De torrformade proverna (DP TF) uppvisar en något annorlunda beteende än övriga

prover då nedgången i styvhet inte är lika tydlig. Detta härrör troligtvis från att de

torrformade proverna initialt är mycket styvare och mer kompakta och därför får en

större del av sina egenskaper från cellulosafibrerna och inte från den termoplastiska

matrisen. Således påverkas dessa mindre av PLA:ns minskade styvhet i samband

med glasomvandlingstemperaturen.

(17)

a) DP TF 1.1 b) DP TF 1.2 Figur 5: Resultat från DTMA analys för variationerna DP TF.

Figur 6: Resultat från DTMA analys för variationen DP AL 6.1.

a) DP VF 2.1 b) DP VF 2.2

(18)

c) DP VF 3.1 d) DP VF 3.2 Figur 7: Resultat från DTMA analys för variationerna DP VF.

5 Referenser

DIN EN 13986, 2015. Wood-based panels for use in construction – Characteristics, evaluation of conformity and marking. DIN Deutsches Institut für Normung e.V.

DIN EN 15534-1, 2014. Composites made from cellulose-based materials and thermoplastics (usually called wood-polymer composites (WPC) or natural fibre composites (NFC)) – Part 1: Test methods for characterisation of compounds and products. DIN Deutsches Institut für Normung e.V.

DIN EN 300, 2006. Oriented Strand Boards (OSB) – Definitions, classification and specifications. DIN Deutsches Institut für Normung e.V.

DIN EN 622-2, 2004. Fibreboards – Specifications – Part 2: Requirements for hardboards. DIN Deutsches Institut für Normung e.V.

DIN EN ISO 178, 2013. Plastics – Determination of flexural properties. DIN Deutsches Institut für Normung e.V.

SS EN ISO 527-2, 2012. Plastics – Determination of tensile properties – Part 2: Test

conditions for moulding and extrusion plastics. SIS, Swedish Standards

Institute.

(19)

Bilaga A Samtliga resultat från dragprov

(20)

A.1 Torrformade material (TF)

Figur 8: Resultat för DP TF 1.1: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(21)

A.2 Airlaid material (AL)

Figur 10: Resultat för DP AL 1.1: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(22)

(23)

(24)

(25)

(26)

A.3 Våtformade material (VF)

Figur 20: Resultat för DP VF 2.1: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(27)

(28)

A.4 Referensmaterial

Figur 24: Resultat för HB 1.1: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

Figur 25: Resultat för HB.H 1.1: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(29)

Figur 26: Resultat för Plywood P30 1.1: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(30)

Figur 28: Resultat för Spånskiva 1.1: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

Figur 29: Resultat för OSB 1.1: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(31)

Figur 30: Resultat för Plywood furu 1.1: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(32)

Figur 32: Resultat för Plywood björk 1.1: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(33)

Figur 34: Resultat för flygplansplywood 1.1: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(34)

Figur 36: Resultat för MDF 1.1: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(35)

Bilaga B Samtliga resultat från böjprov

(36)

B.1 Torrformade material (TF)

(37)

B.2 Airlaid material (AL)

Figur 39: Resultat för DP AL 1.4:spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(38)

(39)

(40)

(41)

(42)

B.3 Våtformade material (VF)

(43)

(44)

B.4 Referensmaterial

Figur 51: Resultat för HB 1.2: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

Figur 52: Resultat för HB.H 1.2: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(45)

Figur 54: Resultat för Spånskiva 1.2: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(46)

Figur 55: Resultat för OSB 1.2: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(47)

(48)

Figur 59: Resultat för MDF 1.2: spännings-töjnings-diagram (övre vänster), styvhetsfördelning (övre höger), hållfasthet (nedre vänster), brottöjning (nedre höger).

(49)

(50)