Svenska fynd av hypocaust-plattor från medeltiden Wideen, Harald
Fornvännen 241-245
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_241 Ingår i: samla.raa.se
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
SVENSKA F Y N D AV H Y P O C A U S T - P L A T T O R FRÅN M E D E L T I D E N
I en sakrik artikel i denna tidskrift 1950 (s. 182 fl) gjorde Iwar Anderson en u t r e d n i n g r ö r a n d e ett hittills förbisett, tekniskt betydelsefullt inslag i vår medeltida byggnadskonst.1 Med u t g å n g s p u n k t i en u n d e r s ö k n i n g av äldre u p p v ä r m n i n g s a n o r d n i n g a r i det s. k. Biskopsbuset i Vadstena belyser h a n , stödd på jämförelser med u t l ä n d s k t material, förekomsten i Sverige av v a r m l u f t s u g n a r av h y p o c a u s t t y p . Vittnesbörd om att dylika u g n a r existerat på skilda håll i landet u n d e r medeltiden finner han i vissa fragment av kalkstens- och tegelplattor, g e n o m b r u t n a av c i r k e l r u n d a , ca 10 cm vida hål med kantprofil. Dessa k a r a k t e r i s t i s k a slenfynd, som hittills l ä m n a t s o f ö r k l a r a d e eller felbedömts av forskningen, få sin r ä t t a k a r a k t ä r bevisad genom den n y s s n ä m n d a med 6 dylika hål försedda, in silu b e v a r a d e varm- luflsugnen i Vadstena. G e n o m b r y t n i n g a r n a i de ifrågavarande p l a t t o r n a ha ö p p n a t förbindelse med en underliggande v ä r m e k a m m a r e (ugnsvalv). De utgöra »stigarhäl» för varmluft. R ä n n a n kring hålens mynning visar, att de (under ett stadium av eldningsproceduren) tillslutits med falsförsedda lock.
Anderson publicerar rester av varmluftsugnar och plattfragment med stigarhål från — utom biskopshuset i Vadstena — följande platser:
Kalksten:
Alvastra cistercienskloster värmestuga och k a l k s t e n s p l a t l o r . Solberga cistercienskloster u g n a r och fragment av k a l k s t e n s p l a t l o r . Kronobäcks johannitkloster k a l k s t e n s p l a t t o r med flera hål i varje.
Vadstena birgillinkloster ugn och fragment av k a l k s t e n s p l a t t a . Tegel:
Nyköpings franciskankloster fragment av tegelplatta.
Enköpings franciskankloster ugn och fragment av tegelplattor.
Ystads franciskankloster fragment av tegelplalta.
Lödöse (dominikanklosler ?)2 fragment av tegelplaltor (fig. 1, 2).
Till dessa fynd k u n n a läggas följande betydelsefulla uppgifter:
Värnhems cistercienskloster. Ett plattfragment (hörnbit) av kalksten med ett stigarhål och etl påbörjat dylikt. Därtill en n ä s t a n k v a d r a t i s k kalkstens- platta, s p r ä c k t tvärsöver och något defekt samt med stigarhål ungefär i mitten (fig. 3). Den h a r publicerats av A. Forssén i tidskriften Rörinstalla- lören 1937 n r 3, s. 37, och tolkas av F o r s s é n som en golvplatta med genom- d r a g för den vattenledning med b l y r ö r av 50 m / m grovlek, som funnits i
1 Ett a propos till fyndet av varmluftsugn i det s. k. Biskopsbuset i Vadstena.
2 Som fyndplats för Lödöse-fragmenten anger C. R. af Ugglas (Lödöse, 1931, s. 472) »borgområdel». Fyndkatalogen i Göteborgs museum preciserar delta till »Skansfältet», d. v. s. området framför borghöjden. Alt dessa lösfynd i själva verket emanera från det närbelägna klosteromrädet, finner jag mest antagligt.
Fig. 1—2. Gamla Lödöse. F r a g m e n t ao två tegelplattor. (Göteborgs historiska museum.) Vio. — Gamla Lödöse. F r a g m e n t s of two brick slabs.
klostret.3 Stigarhålets diameter belöper sig emellertid till ca 100 m / m . Den ringsgående s k ä r a n kring hålet har, säger Forssén, »troligen varit en fals för det stativ, i vilket blyrörsledningen varit fastsatt». Dessa förklarings- försök borlfalla som oantagliga, om Värnhems-fynden sammanställas med de av Anderson publicerade, och det väcker nu frågan om var den varmlufts- ugn varit belägen från vilken h ä l l a r n a kommit.4
Gudhems cistercienskloster, en systeranläggning till V ä r n h e m , h a r genom S. Roths g r ä v n i n g s u n d e r s ö k n i n g fått sin värmestuga (calfactorium) lokali- serad. Den utgöres av det nordligaste utgrävda rummet i östra kloster- längan, vilket är försett med ett lågt k ä l l a r u t r y m m e . Ävensä h a r etl fragment av hypocaustplalta hittats här.5
S k a r a d o m i n i k a n k l o s t e r . I s a m b a n d med vissa ledningsgrävningar 1953—
54 i södra delen av det o m r ä d e , d ä r S. Olofs kloster och s e d e r m e r a del kungliga slottet S k a r a b o r g varit belägna, anträffades en ca 25 m lång, av stora g r å s t e n a r byggd stödmur, vilken sannolikt tillhör .slottsperioden och begränsat slottstomten ät söder, d ä r ett vattensjukt o m r å d e m ö t t e . Vid de
3 De medellida vattenledningarna i Värnhems kloster.
4 Efter vad arkitekt Forssén på min förfrågan upplyst, ha ugnsanlägg- ningar konstaterats bl. a. i elt ofullständigt undersökt u t r y m m e söder om östra längan (Forssén, Värnhem, 1950, nr XVII på översiktsplanen) samt i västra längans sydligaste r u m .
6 S. Roth, Gudhems kloster. Vägledning (1946), s. 5 f. — Fragmentet är f. n.
ej tillgängligt för studium.
242
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
SI
Pig. 3. Värnhems kloster. Kalkstens- platta. (Kloslermuseet.) — Värnhem
Monastery. Limestone slab.
Fig. 4. Skara, dominikanerklostret.
F r a g m e n t av kalkstensplatta. — Skara, Dominican Monastery. Frag-
ment of a limestone slab.
p l a n e r i n g s a r b e t e n , som verkställts i s a m b a n d med u p p f ö r a n d e t av d e n n a s k o n i n g s m u r , h a r förmodligen r a s m a s s o r från det övergivna klostret k o m m i t till a n v ä n d n i n g . Detta förklarar, att m a n vid o v a n n ä m n d a ledningsgräv- ning år 1954 fick fram ett b e a r b e t a t fragment av en kalkstenshäll, vilket tillvaralogs och identifierades av a r k i t e k t E. G. Karlgren. Denne h a r godhets- fullt l ä m n a t mig u p p l y s n i n g a r om ifrågavarande fynd (fig. 4), vilket u t a n tvivel e m a n e r a r från det forna d o m i n i k a n k l o s t r e l s v ä r m e s t u g a . Var d e n n a varit belägen är ej känt, då inga sädann g r ä v n i n g a r ägt r u m pä denna klosferlomt, som k u n n a t ge oss någon k ä n n e d o m om klosterplanen. Sanno- likt h a r emellertid det mesta av de gamla k o n v e n l s b y g g n a d e r n a helt raserats, då vasatidens S k a r a b o r g a n l a d e s . '
Visby. I Helge Ands ruin förvaras fyra fragment av en kalkstensgravhäll med latinsk majuskelskrift.7 Denna häll, som täckt en grav över m a n och h u s t r u och torde k u n n a d a t e r a s till o m k r . 1350, h a r , sedan den slutat att tjäna sitt egentliga ä n d a m å l försetts med minst 2 sfigarhål för varmluft och s å l u n d a förvandlats till ugnshall. De två k o n s t a t e r b a r a hålen ha haft ungefär den placering r e k o n s t r u k l i o n s s k i s s e n fig. 5 anger. Aff d ö m a av jämförliga fynd frän fastlandet h a r även d e n n a hålförsedda häll k o m m i t frän något kloster. I Helge Ands k y r k a kan den ej ha kommit i bruk.
Kungahälla franciskankloster, fordom beläget på nuv. Kaslellegårdens m a r k , Ytterby socken, h a r vid grävningsundcrsökningar 1953—54 l ä m n a t
• Se H. Widéen, En port frän Skaraborg. F o r n v ä n n e n 1941, s. 251 ff.
7 J. W. H a m n e r och H. Widéen, Die Grabsteine der Ruinenkirchen in Wisby (19-40), nr 495.
O OSJf
Fig. 5. Visbg. Grauhällsfragment med stigarhål, rekonstruktion. — Visby.
Graue cover with pcrforations, reconstruction.
244
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
10 ZO C r
= 1
Fig. 6—7. Ytterbg socken, Kungahälla. Frui/mcnt av hgpocauslplatlor av täljsten. — Ytterbg parish, Kunga- bälla. F r a g m e n t s of two hypocaust slabs of soapstone.
fragment av två hypocauslplattor av täljsten, fig. 6, 7. Dessa plattor, som vad omfånget beträffar n ä r a ansluta till tegelplallorna från Lödöse, utgöra ett norskt inslag i vårt material och förtjäna kanske särskild u p p m ä r k s a m h e t däri- genom alt de ulförts i en glimmerrik, något skifferartad täljsten. Den ena av
Kungahälla-plallorna h a r kring översidans kant haft en läg, upphöjd ram.
Fragmenten ha hittats i det stora källarrummet i klostrets södra del.
Det är om ett speciellt slags varmluflsanläggningar i medeltidens kloster de n u angivna fynden i första h a n d vittna. När m a n först b ö r j a d e a n v ä n d a dessa u g n a r med de typiskt u t f o r m a d e stigarhålen, är alltjämt cn öppen fråga. Lokaliserade till klostren, som fynden äro, tillhöra de alla medel- tiden, men den n ä r m a r e tidsbestämningen är osäker. U g n a r n a i tiggar- m u n k k l o s t r c n k u n n a ej vara tillkomna före 1200-talets milt, ugnen i Vad- slena »biskopshus» ej före 1473, då huset uppfördes.8 Hällfragmenlen i Helge Ands i Visby äro av största värde u r kronologisk synpunkt, e n ä r de visa, att en gravhäll från o m k r . 1350 m å s t e ha h u n n i t bli g a m m a l och u t r a n g e r a d , innan den gjorts om till ugnshall. Detta kan ej ha inträffat förr än vid medeltidens slut. Gäller d e n n a d a t e r i n g för hela d e n n a ugnstyp? Det är en fråga, som b ä t t r e k a n besvaras, om de, som k ä n n a till ytterligare jynd av detla slag, ville lämna meddelanden d ä r o m . H a r a l d Widéen
N Ä V E R B R E V
F ö r en del å r sedan k u n d e m a n i Stockholm köpa brevkort av p r e p a r e r a d björknäver, på vilka det var möjligt atl skriva ned m e d d e l a n d e n med
8 Anderson a.a., s. 182.
