Fokus Attityd 2005
2005:8
ISSN 1650-7965Ge ungdomen lust!
Vi har en bra ungdom! Det mesta tyder på att den är seriös och att den kommer att ta ansvar för det samhälle som den så småningom skall ta över ansvaret för.Däremot verkar ungdomen sakna lust till många av livets ekonomiska realiteter. Det mesta, som den visserligen inser är viktigt, uppfattas allt för ofta som mer eller mindre tråkigt.
Det har kanske alltid varit så. Vi har gjort våra undersökningar sedan 2002 och vet tyvärr inte hur 20-, 40- och 60-talisterna hade svarat om de tagit ställning till samma frågor när de var i 18-årsåldern. Vi har dock en indikation på en svagt negativ tendens under den period som undersökningen gjorts.
Oavsett om dagens unga generation är unik eller ej så är entusiasm och framtidstro inför kommande utmaningar viktig. Det gäller vanliga yrken och arbetsplatser i samma grad som inom exempelvis idrott och musik. Vi klarar oss inte med goda formella kunskaper och stark pliktkänsla. Vi behöver också känna lust inför utmaningarna för att orka. Allt talar för att detta kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Länder som vi för bara några år sedan betraktade som u-länder mobiliserar nu sina gigantiska befolkningar inom produktion och affärsverksamhet för att få tillgång till den välfärd som vi i västvärlden hittills varit i stort sett ensamma om. En ung och allt bättre utbildad generation i dessa f d u-länder känner både revanschlust och framtidsoptimism vilket tydligt visar sig i statistiken över den ekonomiska tillväxten. Europa är en förhållandevis trött kontinent jämfört med både Asien och Nordamerika.
Denna rapport är en ytterst uppfordrande uppmaning till den vuxna generationen att ta ett större
ansvar för ungdomens lust till framtidens realiteter. Vi måste vilja se möjligheterna om vi skall kunna ta vara på dem.
Politiker, intresseorganisationer och samhällsdebattörer som fördrar ”moll” framför ”dur” skapar nedstämdhet och förbrukar energi hos oss alla. Byt tonart!
Verksamhetsledare ute i arbetslivet har ett ansvar att ge sina medarbetare en stark lustfylld tro på vad de arbetar med.
Det samma gäller
lärarprofessionen, som ju har en särskild relation till just denna rapport. Vi måste utbilda och rekrytera lärare som både förstår och kan förmedla sina ämnen i ett tillämpat och konstruktivt perspektiv. Det kräver att både lärarstudenter och färdiga lärare tillbringar avsevärt mer tid i den problemlösande och möjlighetsskapande värld som väntar deras elever efter skolan. Det måste bli en obligatorisk del av lärarnas arbetstid.
Rapporten är gjord av Kristina Ford och Robert Odenjung vid Västsvenska Industri- och Handelskammaren.
Västsverige den 20 september 2005
Anders Källström
VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren
Inledning
Västsverige står liksom övriga regioner i Europa inför stora utmaningar. Under det senaste året har vi nästintill dagligen kunnat läsa om företag som flyttar ut hela eller delar av sin verksamhet till låglöneländer. Vi ser hur Kina och Indien, hungriga på välstånd, vinner andelar på världsmarknaden inom både tillverkningsindustrin och den snabbväxande tjänstsektorn.
Vi lever i en tid som kräver nytänkande. Politiska, ekonomiska och tekniska förändringar erbjuder våra företag villkor som både lockar och tvingar fram nya förhållningssätt. Företagen verkar i en alltmer global och kunskapsbaserad ekonomi, vilket medför stora krav på deras skicklighet och förmåga att * våga överge gamla sanningar * parera och manövrera ut problem * snabbt gripa an nya möjligheter * rekrytera relevant kompetens vid rätt tillfälle.
På kort sikt finns det behov av smartare produktion, fler kunniga medarbetare, en utvecklad säljkultur och ett företagsklimat som ger lust snarare än likgiltighet. Men på längre sikt är det skolan som träder fram: Skolan måste kunna förse regionen med relevant kompetens.
Allt färre behövs för att prestera allt mer. Likaså blir det tydligare att allt färre kommer att försörja allt fler. De kraftiga generationsväxlingar som nu sker inom många sektorer ställer stora krav på förnyelse och nytänkande. Över hela Europa föds idag alltför få barn. Konkurrensen hårdnar därför mellan regionerna om studenter och välutbildad arbetskraft.
Det uppstår en kamp om kompetens.
Det kommer att gå bra för de regioner som kompetensen flyttar till och avsevärt sämre för de regioner som överges. Det är därför
nödvändigt att Västsverige blir en attraktiv region i världsklass, som lyckas behålla de egna ungdomarna men även locka till sig andras.
Attityder spelar en avgörande roll för hur en individ använder sin samlade kompetens. En regions tillväxtpotential påverkas av dess ungdomars inställning till bland annat arbete, fritid, pendling, flytt, utbildning och framtid.
Därför genomför Västsvenska Industri- och Handelskammaren en årlig attitydundersökning, Fokus Attityd, där attityder mäts bland gymnasieeleverna i andra årskursen på tre teoretiska program: samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och det tekniska programmet.
Undersökningen syftar till att följa värderingsförändringar bland unga för att få en bild av hur samhället med dem kommer att förändras på sikt. De värderingar vi formar i ungdomsåren bär vi med oss när vi blir äldre. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer dessa ungdomar att vara med och påverka samhället utifrån sina uppfattningar. Ursprunget till undersökningen finns i följande frågeställningar: Påverkas ungdomarnas attityder av den kultur eller den anda som finns i en region? Kan de olika värderingar som uppstår i olika regioner bero på faktorer som regionens storlek, dess geografiska läge eller historia? Kan man koppla en regions attitydutveckling bland regionens ungdomar till faktorer som arbetslivsstruktur, invånarnas utbildningsgrad, närheten till högskola, mediernas roll, tillgång till sociala nätverk, infrastruktur och ledarskapet på olika nivåer?
Denna rapport utgör en
sammanfattning av Fokus Attityd under de senaste fyra åren.
Resultaten utgör ett
diskussionsunderlag för ett samtal mellan alla regionala och nationella
aktörer inom skolans område och syftar vidare till att öka förståelsen mellan näringsliv, skola och politik. I 2005 års undersökning deltog 29 skolor från femton västsvenska kommuner.
Fjorton kommuner har deltagit under samtliga fyra mätår 2002-2005. Dessa är: Alingsås, Borås,
Göteborg, Herrljunga, Kungälv, Lerum, Lidköping, Mark, Mölndal, Skövde, Trollhättan, Uddevalla, Ulricehamn, och Vårgårda. Varbergs
kommun har deltagit de två senaste mättillfällena.
I samtliga kommuner är det elever vid gymnasieskolans andra årskurs vid de naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga programmen som har deltagit. Undersökningen riktar sig alltså mot 17-18 åringar som inom en snar framtid står inför viktiga val vad gäller studier, framtida yrken och inte minst politisk inriktning.
Eleverna tar ställning till ett femtiotal påståenden inom avsnitten nedan. 1. arbete och fritid
2. rörlighet 3. utbildning
4. matematik, natur, teknik 5. språk
6. värderingar 7. låna pengar 8. framtidstro
9. framtida branscher
Eleven graderar sina svar enligt en skala från 0-5, där 0 är definierat som ”instämmer inte alls” och 5 är definierat som ”instämmer i mycket hög grad”. Detta medför att svarsskalans mittvärde motsvaras av 2,5.
De tre olika utbildningsprogrammen används som variabler för att se om någon mätbar skillnad föreligger programmen emellan både på kommun- och regionnivå.
Utöver de svar som redovisas i den här rapporten, och som senare kommer att presenteras i kommunvisa fördjupningar, har mindre grupper av elever svarat på frågor av andra uppdragsgivare som exempelvis lokala företag och enskilda kommuner.
Svarsfrekvens
År Antal skickade svar svarsfrekvens
2005 4355 st 3484 80%
2004 4576 st 3312 72%
2003 4860 st 2251 46%
2002 4280 st 3306 77%
I 2005 års undersökning fördelade sig eleverna inom följande program: Teknik 622 elever, ca 18%; Natur 1131 elever, ca 33% och Samhäll 1714 elever; ca 49%. 17 elever angav en vilket program de läste på.
Av de svarande var 1695 flickor och 1713 pojkar. 76 svarande har ej angivit kön.
Svarsbortfallet beror på elever som inte var på plats vid det tillfälle då enkäten delades ut vid respektive skola, enkäter som ej var korrekt i fyllda, samt ett mindre bortfall då skolpersonalen vid något tillfälle inte har delat ut enkäterna i enlighet med givna instruktioner eller inom givna tidsramar. Den låga svarsfrekvensen 2003 beror på den strejk som Svenska Kommunala rbetareförbundet genomförde i slutet av vårterminen, vilken medförde stora störningar i postutdelningen på många skolor.
Resultat
Vid resultatanalysen har vi valt att gruppera de olika avsnitten under nedanstående temaområden. Detta möjliggör en jämförelse av attityder inom samma värderingsinriktning. Dessa inriktningar ger en bild av de viktiga parametrar som
påverkar en regions näringslivs- och samhällsutveckling. Ambition Ledarskap Entreprenörskap Entusiasm Seriositet Viktigt i livet Språk Pendling Låna pengar Högre utbildning Framtidsbranscher Framtidstro
En tolkning av resultatet av Fokus Attityd underlättas av en diskussion om följande frågeställningar. Hur skall graderingarna tolkas? Är det exempelvis bra om alla vill bli ledare på jobbet? Är det bra om alla vill åka utomlands för att studera? Är det bra om alla vill arbeta inom media?
Det är uppenbart att det inte finns något rätt eller fel för ett flertal av påståendena. Detta är en attitydundersökning och med attityder är det svårt, om inte omöjligt, att säga vad som är rätt eller fel.
Däremot ger Fokus Attityd en känsla om vart samhället är på väg och en indikation om de drivkrafter som styr nästa generations
medarbetare.
Analysen av undersökningsmaterialet fokuserar primärt på trender under loppet av de fyra undersökningsåren, och bottnar i en studie av de
sammanvägda genomsnitten av de tre programmen för hela den västsvenska regionen. Resultaten
redovisas vidare i separata
kommunvisa fördjupningsrapporter i samband med lokala seminarier, där undersökningen diskuteras av elever, skolpersonal, näringslivsrepresentant-er och politiknäringslivsrepresentant-er.
Eftersom det handlar om trender, har vi valt en bedömning som innebär att en förändring är signifikant om den uppgår till åtminstone 0,2 skalenheter. En sådan förändring motsvaras till exempel av 700 elever som, allt annat lika, höjer sin grad av instämmande i ett påstående från ”i viss grad” till ”i hög grad”.
Det skulle också, återigen allt annat lika, kunna motsvaras av 350 elever som sänker sin grad av instämmande i ett påstående från ”i låg grad” till ”inte alls”. Vår bedömning är att en attitydförändring som uppgår till 0,2 skalenheter är en stor förändring.
Generella trender
Attityderna har utvecklas relativt likartat över åren. Antingen genom att attityderna är på en konstant nivå, eller genom att trenden utvecklas likartat från år till år. Attityder tar tid att förändra.
• År 2002 var ett toppår, därefter en nedåtåtgående trend.
• Ungdomarna är generellt sett både seriösa och ambitiösa, men inte fullt lika entusiastiska vad gäller attityder till utbildning och arbete.
• Eleverna tycker att matematik, teknik, naturvetenskap och
samhällskunskap är viktiga ämnen, men inte roliga.
• Matematik och samhällskunskap upplevs mycket viktigare än naturvetenskap och teknik.
• Samhällskunskapsämnet, med ett regionalt medelvärde strax under 3, uppfattas som ett klart roligare ämne
än teknik, natur och matematik, vilkas medelvärden ligger kring mittvärdet 2,5.
• Att kunna uttrycka sig på engelska och svenska anses som mycket viktigt, men att uttrycka sig på ett tredje språk får inte alls lika stort stöd. Trenden är konstant något sjunkande för tredjespråket. • Att ha ett bra arbete värderas mycket högt, men i jämförelse med fritiden betraktas den senare som en viktigare faktor när det gäller att bidra till ett meningsfullt liv.
• Det är lika viktigt att tjäna mycket pengar som att hjälp andra.
• Ungdomarna har en seriös inställning till att låna pengar. Det uppfattas som acceptabelt att låna för att investera i hus, starta eget och för att utbilda sig, medan det i mycket mindre grad uppfattas som acceptabelt att låna för konsumtion även om det ändå finns en viss benägenhet till att göra detta.
• Ungdomarna är mycket benägna att skaffa sig en högre utbildning, men är i sjunkande omfattning beredda på att flytta för att få en utbildning. • Ungdomarna vill ha inflytande på jobbet, men det är inte lika självklart att vara ledare.
• Unga kan i viss grad tänka sig att start eget, men är i låg grad intresserade av att uppfinna något. • Unga av idag är optimistiska vad gäller den egna framtiden. Anmärkningsvärt mycket mindre hoppfulla är de över den egna hemortens och Sveriges framtid. • Unga är i hög grad flexibla vad beträffar var någonstans de ska bo och arbeta. De kan tänka sig flytta för att få ett arbete – till och med utomlands. Lika positivt inställda är de till att resa i jobbet, men de är i väsentligt lägre omfattning
intresserade av att pendla till jobbet inom Västsverige.
• Ungdomar vill helst jobba inom media, även om trenden är svagt nedåtgående. Industri, sjukvård och utbildning är sektorer som är lågt värderade. Sjukvården visar dock på en uppgående trend de senaste två åren.
Generellt konstateras om perioden 2002-2005 att det första året utgör ett toppår för en överväldigande andel av påståendena.
I diagram 1 härintill visas den förändring som skett för vart och ett av de 54 påståendena, uttryckt i absoluta tal och mätt i skalenheter. I tretton fall har ungdomarna blivit mer positiva till våra påståenden och i 41 fall har de blivit mer negativa.
Då påståendena om huruvida matematik, teknik, samhällskunskap och tekniska ämnen är roliga ej var med i frågebatteriet 2002, speglar förändringen det som hänt under perioden 2003-2005.
De två frågor som utvecklats mest negativt sedan 2002 är de som handlar om vilja att jobba inom FoU respektive med data, som vardera minskat med omkring 0,4, vilket motsvarar 15 procent. Det område som attityderna stärkt mest under perioden är det som handlar om viljan att arbeta inom försäljning, vilket ökat med 0,15 skalenheter eller 6 procent.
Ingen av de påståenden som ökat under perioden har ökat signifikant mycket, medan nio attityder har förändrats signifikant negativt.
-0,50 -0,25 0,00 0,25 0,50 Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom data Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom FoU Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom media Matematik är ett roligt ämne
Jag kan tänka mig att resa mycket i mitt arbete Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning Mina hobbys är viktiga i livet
Det är viktigt att vara ledig/vara med familjen Jag tror att det kommer att gå bra för Sverige i framtiden Jag vill förändra min omvärld
Jag tror det kommer att gå bra för min hemort i framtiden Det är kul att lära sig nya saker
Naturvetenskapliga ämnen är roliga Jag drömmer om att uppfinna något Det är viktigt att tjäna mycket pengar i livet Samhällskunskap är ett roligt ämne
Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt Jag tror det kommer att gå bra för mig i framtiden Det är OK att låna pengar för att utbilda sig Jag vill studera på högskola/universitet Det är OK att låna pengar för att starta eget företag Fritiden bidrar till att man får ett bra liv Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom industri
Det är värt att avstå inkomst en tid för att skaffa sig en utbildning Jag vill gärna flytta utomlands för att arbeta
Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete Jag vill förändra min egna situation Det är OK att låna pengar för att köpa hus Det är viktigt att ha ett bra arbete Jag drömmer om att ha inflytande på jobbet Jag kommer att arbeta hårt
Jag skulle gärna vilja starta ett eget företag Jag skulle vilja vara ledare på jobbet Tekniska ämnen är viktiga
Man skall göra rätt för sig
Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige Det är OK att låna pengar för att köpa kläder/åka på semester Tekniska ämnen är roliga
Att arbeta är roligt Det är OK att låna pengar för att köpa aktier
Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom bank och finans Att hjälpa andra är viktigt i livet Jobbet bidrar till att man får ett bra liv Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom sjukvården Samhällskunskap är ett viktigt ämne Matematik är ett viktigt ämne Business (affärsverksamhet) är roligt Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom service/handel Naturvetenskapliga ämnen är viktiga Att kunna uttrycka sig på svenska är viktigt Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom utbildning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom försäljning
Diagram 1: Förändring av at-tityder under perioden 2002-2005. Röd färg indikerar att eleverna i mindre grad håller med om påståendent.
Ambition, ledarskap och
entreprenörsanda
Näringslivet efterfrågar ambitiösa, drivna och kreativa medarbetare som också är beredda att ta ett framtida ledarskap1. Likaså behöver vi idag fler företag som skapar och utvecklar nya tjänster, nya varor och därmed nya arbetstillfällen.
Entreprenörer behövs såväl för att starta dessa nya företag som för att säkra utvecklingen av våra befintliga företag. Näringslivet ser vinnarinstinkt, kämparglöd och arbetsglädje som mycket positiva egenskaper. Konkurrens anses sporra till ständig jakt på bättre och effektivare lösningar.
På marknaden finns ett mål, att bli bäst på sitt område. Näst bäst är inte tillräckligt bra för att ta hem en affär i hård konkurrens. För att uppmuntra våra ungdomars tävlingsinstinkt måste vi sluta skapa motsättningar mellan elit och bredd och istället se hur allt hänger samman. Precis som inom idrotten stärker de varandra. Vi vet att alla behövs och alla kan bidra men på olika sätt. Skillnader individer emellan ska inte bara accepteras utan uppmuntras. Diagrammet nedan samlar de påståenden i undersökningen som har med elevernas inställning till ambition att göra. Det är uppenbart att de västsvenska elever som deltar i undersökningen är mycket ambitiösa. De tycker att det är roligt att lära sig nya saker och säger sig ha för avsikt att arbeta hårt. Medelvärdet på dessa två påståenden uppvisar en något avtagande trend, men ligger på en mycket hög nivå.
Eleverna tycker, trots att de säger sig vilja arbeta hårt, bara i viss grad att det är roligt att arbeta. Samma ljumhet återfinns i elevernas vilja att förändra sin omvärld, medan eleverna uppvisar en högre ambitionsnivå när det gäller att
förändra sin egen situation. Även om 2005 års genomsnitt är lägre än 2002, har viljan att förändra sin situation ökat markant under de senaste två åren.
Undersökningen visar vidare att det
finns stora attitydskillnader mellan flickor och pojkar; Flickorna är mycket mer ambitiösa än pojkarna, framför allt vad gäller inställning till att arbeta hårt. Flickornas genomsnitt ligger på 4,0 medan pojkarnas ligger väsentligt lägre på 3,7.
Andra studier bekräftar dessutom att unga kvinnor är mer karriär- och målinriktade2. Däremot håller pojkar i högre omfattning med om påståendet att business är roligt, då deras
genomsnitt ligger på 3,1 jämfört med flickornas 2,8.
Vi ser vidare i diagrammet ovan att ungdomarna vill ha inflytande på jobbet, men att det inte är lika självklart att vilja vara ledare. Ungdomarna vill vara med att bestämma, men är i mindre omfattning beredda på att ta på sig ett övergripande ansvar.
Värt att notera är att Fokus Attityd antyder att det finns
skillnader mellan flickors och pojkars inställning till ledarskap. Flickor vill i större utsträckning än pojkar ha inflytande på jobbet, medan pojkar
3 4 5
Jag vill förändra min omvärld Jag vill förändra min egna situation Jag kommer att arbeta hårt Att arbeta är roligt
Det är kul att lära sig nya saker
2005 2004 2003 2002 Diagram 2: Ambition. På en skala 0-5, i vilken mån håller eleverna med om påståenden? Följande diagram följer samma princip.
i högre grad säger sig vilja vara ledare. Skillnaderna ligger strax under gränsen för att betraktas som signifikanta.
En försiktigt tolkning av detta skulle kunna vara att svaren visar på skillnader i ett kvinnligt och manligt språkbruk. Samma vilja att ha makt och inflytande formuleras olika av flickor och pojkar. Det kan också vara så att pojkar i högre grad är intresserade av att inte bara ha inflytande, utan dessutom lockas av att få ta ansvar.
De attityder som eleverna bär med sig, har präglats av det samhälle de vuxit upp i. Värderingar gentemot ledarskap färgas sannolikt bl a av den bild som media förmedlar av dagens chefer och ledare i näringslivet.
Av stor betydelse är också närvaron (eller frånvaron) av förebilder som ungdomarna har tillgång till genom föräldrar, skola och kontakter med företag på orten.
Påverkar dagens könsfördelning på chefsnivå flickornas inställning till ett framtida ledarskap och i så fall hur kan den utvecklingen vändas? Ger skolan möjlighet och utrymme att träna på ledarskap?
Det är tydligt att ungdomar vill ha inflytande på jobbet. Kan detta också ta sig uttryck i elevernas ambitioner att själva vara kreativa?
Av nedanstående diagram, i vilket elevernas värderingar
kring påståenden som behandlar entreprenörskap samlats, framgår att viljan att starta eget företag ligger strax över mittvärdet på vår skala. I genomsnitt betyder det att ungdomarna i viss grad instämmer i detta påstående.
Andra undersökningar tyder dessutom på att tröskeln mellan att vilja starta eget och att verkligen göra det är mycket hög. Bland högskolestuderande är 60 procent positivt inställda till att starta eget, men det är det endast 3,5 procent som verkligen gör det3.
Det finns en påtaglig skillnad mellan pojkars och flickors inställning till de påståenden som berör kreativitet. Betydligt fler pojkar än flickor är positivt inställda till eget företagande och skillnaden är till och med än större vad gäller påståendet om man drömmer om att uppfinna något.
För såväl flickor som pojkar gäller att de i mindre omfattning drömmer om att uppfinna något än vad de skulle vilja starta ett eget företag.
Även om inställningen till
entreprenörskap har blivit mer positiv de senaste åren, finns det mycket som vuxenvärlden kan göra för att bättre kommunicera betydelsen av entreprenörskap.
Det finns från politiskt håll en uttalad ambition att satsa på entreprenörskap
3,0 3,5 4,0
Jag drömmer om att ha inflytande på jobbet Jag skulle vilja vara ledare på jobbet
2005 2004 2003 2002 Diagram 3: Ledarskap. 2,0 2,5 3,0 3,5
Jag skulle gärna vilja starta ett eget företag Jag drömmer om att uppfinna något
2005 2004
2003 2002
i skolan för att få fler ungdomar att se företagande som en lika naturlig karriär som att vara anställd. Nutek har inrättat ett treårigt program för att stimulera denna utveckling. Det viktigaste för att nå framgång i detta är att ungdomar får tillgång till synliga och tillgängliga förebilder i sin närhet, som de kan identifiera sig med och som kan inspirera dem till att våga försöka på egen hand.
Seriositet och entusiasm
inför skolämnen
För att ta reda på elevernas inställning till ett antal, för näringslivet relevanta, skolämnen, bad vi eleverna ange i vilken grad ämnena var viktiga respektive roliga.
De ämnen vi bad eleverna ta ställning till var matematik, tekniska
ämnen, naturvetenskapliga ämnen, naturvetenskapliga ämnen, natur samt samhällskunskap. Resultatet visar ett seriöst förhållningssätt snarare än ett som präglas av lust och entusiasm.
Den första gruppen påståenden berör hur pass viktiga ämnena är och genomsnittseleven pendlar mellan att ”i viss grad” och ”i hög grad” hålla med om att matematik, tekniska ämnen, naturvetenskapliga ämnen och samhällskunskap är viktiga ämnen. Mest viktiga anses matematik och samhällskunskap vara, medan tekniska och naturvetenskapliga ämnen anses vara väsentligt mindre viktiga. För samtliga ämnen är attityderna väldigt stabila.
Notera att påståendena om huruvida ämnena uppfattas som viktiga inte togs med i enkäten förrän 2003.
Generellt sett anser eleverna att skolämnena är viktigare än vad de är roliga. Den enda könsbaserade skillnaden är inställningen till samhällskunskap där flickorna i väsentligt högre grad tycker att samhällskunskap är såväl viktigt,
som roligt. Ungdomarna anser generellt att samhällskunskap är roligare än teknik, naturvetenskap och matematik, vilka alla ligger kring eller strax under mittvärdet vilket innebär att den genomsnittlige eleven ”i viss grad” håller med om att dessa ämnen är roliga.
Att samhällskunskapen i högre grad än de andra ämnena upplevs som roligt beror sannolikt på att samhällskunskap är lättare att
relatera till omvärlden. Dess praktiska tillämpning blir en naturlig del i kunskapsförmedlingen.
En slutsats är att om inte
ungdomarna förstår varför man ska lära sig ett visst ämne så upplevs inte ämnet som särskilt roligt. Detta
3,0 3,5 4,0
Samhällskunskap är ett viktigt ämne Naturvetenskapliga ämnen är viktiga Tekniska ämnen är viktiga Matematik är ett viktigt ämne
2005 2004 2003 2,0 2,5 3,0 3,5
Samhällskunskap är ett roligt ämne Naturvetenskapliga ämnen är roliga Tekniska ämnen är roliga Matematik är ett roligt ämne
2005 2004 2003 2002 Diagram 5: Seriositet Diagram 6: Entusiasm
tyder på att ungdomarna måste få mer träning på att använda sina kunskaper i ett relevant sammanhang.
Avgörande för att kunskapen ska vara användbar och värdeskapande är att den kan tillämpas i en konkret arbetssituation. Det är viktigt ur ett näringslivsperspektiv att skolan förmedlar hur exempelvis matematik och samhällskunskap blir redskap för entreprenörskap, affärsmannaskap och innovatörskap.
Kunskaperna måste sättas in i ett konkret sammanhang, dels för att skapa mening och motivation för lärandet och dels för att kunskapen ska upplevas som tillämpbar. Praktiska inslag i undervisningen, fadderskap för klasser, studiebesök och skarpa uppdrag från verkligheten måste prioriteras i undervisningen. Här krävs ett tydligt ledarskap i skolan vad gäller arbetssätt för samverkan med arbetslivet och kanske behövs det framför allt en attitydförändring bland lärare för att öppna klassrummet och gynna arbete med integrerat lärande.
Tid, attityder, ambition och motivation är viktiga faktorer i detta sammanhang för att lärare ska se samarbete med omvärlden som en naturlig och nödvändig del i sin undervisning. Dessutom måste utrymme och prioritet ges för lärares egen kompetensutveckling.
I syfte att öka förståelsen för hur de teoretiska kunskaper som lärarna förmedlar i klassrummet används i arbetslivet, bör en större del av kompetensutvecklingen ske genom regelbundna temabesök hos regionens företag.
Undersökningen innehåller ett antal påstående kring inställning till språk. I diagrammet nedan framgår att ungdomarna tycker att det är mycket viktigt att kunna uttrycka sig på både svenska och engelska, och att värderingen är stabil.
Vi ser dessutom att ungdomarna värderar engelskan högt – det är lika viktigt att kunna uttrycka sig på engelska som på svenska. Det är naturligtvis positivt eftersom engelskan generellt sätt är
”affärsspråket” inom en majoritet av våra företag.
Att kunna uttrycka sig obehindrat på engelska och svenska, i
både tal och skrift, är en viktig konkurrensfördel i näringslivet. Kommunikation, social förmåga, förmåga att marknadsföra sig och sitt budskap avgör vem som får förtroendet i arbetslivet.
Det är vidare nödvändigt att ha en god förmåga att kunna förverkliga sina idéer i en föränderlig värld. På en alltmer dynamisk arbetsmarknad gäller det att kunna bygga ett fungerande nätverk både inom och utanför sin arbetsplats, dels inom och utanför sin bransch och dels mellan genera tioner.
Detta innebär att man snabbt kan få komplexa saker utförda, även om det kräver medverkan från andra personer eller professioner än det område man själv arbetar inom.
Det är också viktigt att
upprätthålla ett nätverk då detta ofta är bästa förutsättningen för att hitta intressanta arbets erbjud anden eller affärsmöjligheter.
2 3 4 5
Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt Att kunna uttrycka sig på svenska är viktigt
2005 2004
2003 2002
Man kan ställa sig frågan om ungdomars goda inställning till att svenskan är viktig innebär att de faktiskt är duktiga på att uttrycka sig i både tal och skrift.
Vad gäller ungdomarnas muntliga kommunikationsförmåga tränas detta i olika sammanhang idag mer än någonsin. Den extroverta, ”hyper-sociala” generationens förmåga att interagera upplevs som god i näringslivet.
Samtidigt vet vi från andra undersökningar att dagens unga är individualister och vill forma sina liv efter eget tycke. För att kunna hantera en professionell yrkesroll i arbetslivet är det viktigt att kunna fungera väl i teamet och visa respekt för andras talang och tid.
Vänner har alltid haft en stor betydelse för unga människor, men idag är möjligheterna större än någonsin att stå i ständig kontakt med varandra. Nu finns tekniska möjligheter att hålla ordning på ett umgänge på upp till 300 personer och att hålla sig underrättad om vad de har för sig. Unga är vana att kommunicera via ett ”kort och snabbt mail och sms-språk”, vilket naturligtvis kan riskera den skrivna språkliga förmågan.
Enligt Skolverkets statistik var det fler än var tionde av de som gick ut årskurs 9 våren 2005 som saknade godkänt betyg i något eller några av ämnena svenska, engelska och matematik.
Detta är den lägsta andelen
behöriga sedan 1997/98. Alarmerande är dessutom att för de elever som har svenska som andraspråk, är det så många som 25 procent som inte fick godkänt betyg i svenska.
Diagram 7 ovan visar vidare att ett tredje språk betraktas som betydligt mindre viktigt än svenska och engelska, och att trenden dessutom är nedåtgående. Vi vet att elever av taktiska skäl väljer att inte att läsa ett tredje språk idag. I språkämnen
såsom spanska, franska och tyska är det svårare att uppnå höga betyg än i exempelvis ridning och matlagning. Dessutom är det få lärarstuderande idag som väljer inriktningen mot ett tredjespråk. Höstterminen 2005 antogs det vid Göteborgs universitet endast tre nya studenter inom utbildningen för tyskalärare.
Detta kan antas leda till en nedåtgående spiral där den låga efterfrågan från eleverna och det krympande utbudet av lärarresurser sammanfaller.
Rörlighet
I en ekonomi som ständigt förändras är det viktigt att arbetskraften är flexibel för att snabbt kunna anpassa sig till nya förhållanden. Den strukturomvandling som idag kännetecknar vårt näringsliv kommer att innebära nya rörelsemönster. Den ekonomiska geografin ser också annorlunda ut idag än vad den gjorde för bara några år sen med ökad koncentration av arbetstillfällen i storstäderna. Med växande
internationell konkurrens kommer den här utvecklingen att accentueras.
Vi vet från andra undersökningar att människor är som mest
flyttningsbenägna i åldern 20-29 år, och att man i samma åldersintervall är mest benägen att flytta långt. Personer som hunnit fylla 30 år flyttar mer sällan och när de gör det, gör de det inom den arbetsmarknadsregion de redan bor.4
Fokus Attityd visar att ungdomar i Västsverige är klart positiva till att flytta för att få ett arbete. Trenden är dock något avtagande sett till de senaste åren.
Det föreligger dessutom relativt stora skillnader mellan ungdomarna i olika delar av Västsverige.
Detta har möjligen en naturlig förklaring i att de ungdomar som bor i Göteborgsregionen i mindre utsträckning räknar med att behöva flytta för att få ett arbete än vad
ungdomar på mindre orter gör. De ungdomar vi frågar har svarat utifrån sin nuvarande livssituation och man kan anta att problematiken med att ha en familj vid en eventuell flytt än så länge är en avlägsen tanke för dem.
De västsvenska ungdomarna är också mycket positiva till att flytta utomlands för att arbeta. Dock låg intresset för detta högre vid 2002 års undersökning. Ungdomarna har också en hög beredskap för resor i arbetet.
Det är bra att unga svenskar skaffar sig erfarenhet av arbete utomlands och på så sätt skaffar sig värdefull kompetens som de tar med sig hem till Sverige. Väljer en alltför stor andel av de unga att inte flytta tillbaka hem till Sverige är detta däremot en negativ utveckling.
Ju längre sträckor som arbetskraften är villig att pendla, desto större är arbetskraftsutbudet för företagen. Fokus Attityd visar att den genomsnittlige eleven ”i viss grad” kan tänka sig att pendla till arbetet inom Västsverige.
Värdet för detta påstående ligger markant lägre än de andra påståendena som behandlar rörlighet och arbete. Ungdomarna flyttar hellre närmare arbetet, än bor kvar på nuvarande ort för att pendla till arbetsplatsen. Genom att satsa mer på infrastrukturprojekt som underlättar
pendlingen skulle man kunna
förstora arbetsmarknaderna i Sverige och därmed skapa bättre villkor för arbetstagare och arbetsgivare.
Bättre infrastruktur är också en förutsättning för att potentiella utflyttningsorter ska kunna behålla sina ungdomar trots att de arbetsplatser de söker sig till inte finns inom hemkommunen. Särskilt viktigt är det därför att satsa på infrastruktur för pendling in till de större städerna för att arbetsgivarna skall kunna vara attraktiva.
Den ökande trängseln i
storstäderna är ett stort problem och måste för företagens konkurrenskraft och arbetstagares välmående
åtgärdas.
Värt att notera är att resultaten visar att flickor är klart mer benägna till att både flytta och pendla för att få ett arbete än vad pojkar är. Detta är paradoxalt då kvinnor idag generellt sett pendlar kortare sträckor än vad män gör.
Arbetsmarknaden för kvinnor – med starkt fokus på den offentliga sektorn – gör att behovet av att pendla är betydligt lägre.
Tabellen ovan visar benägenheten för att flytta för att få ett jobb, fördelat på i vilken grad eleverna håller med om påståendet ”Jag vill förändra min egen situation.” 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0
Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige Jag kan tänka mig att resa mycket i mitt arbete Jag vill gärna flytta utomlands för att arbeta
Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete
2005 2004 2003 2002 Diagram 8: Rörlighet 0 1 2 3 4 5 I mycket hög grad I hög grad I viss grad I låg grad I mycket låg grad Inte alls en utbildning
Diagram 9: Benägenhet att flytta för att få ett arbete i förhållande till elevernas ambition att förändra sin situation.
Diagram 9 här intill, liksom de efterföljande diagrammen 10, 13 och 14, indikerar i vilken grad elevernas inställ-ning i två olika påståenden hänger i hop.
Höjden på staplarna anger hur mycket olika grup-per håller med om det första påståendet.
Var och en av de sex olika staplarna utgör en del-grupp elever, indelade utifrån i vilken mån de håller med om det andra påståendet.
Diagram 9 ska tolkas som att de elever som ”inte alls” vill förändra sin egen situation, uppnår ett genom-snitt på 2,8 på benägenheten att flytta för att få ett jobb. De elever som ”i mycket hög grad” vill förändra sin situation, når ett genomsnitt på 3,8 på benägenheten att flytta för att få ett jobb.
Sambandet är klart: ju villigare eleverna är att förändra sin situation, desto mer benägna är de att flytta, både för att finna ett arbete och för att studera på annan ort. Ju mer ambitiösa och intresserade eleverna är av att utvecklas, desto större sannolikhet är det att de kommer att söka sig till annan ort för att förverkliga sig själva.
Omvänt gäller att de elever som har lägst ambition att förändra sin situation, är de som är mest sannolika att stanna kvar på hemorten.
Hade befolkningsförändringarna i åldern 20-29 år lett till att det kommunvisa nettoförändringarna skulle ha blivit noll, skulle detta inte ha varit något problem. Om alla kommuner vinner lika många ambitiösa ungdomar som de tappar, påverkas kommunens möjligheter inte alls.
Men eftersom flyttströmmarna mellan de västsvenska kommunerna går från flertalet kommuner, till Göteborgsregionen och i viss mån till de övriga tre högskolekommunerna, innebär det att den koncentration av kompetens vi ser bl a i Göteborg kommer att förstärkas.
Det är de elever som är mest förändringsbenägna som helst vill flytta för att studera.
Utbildning
I diagrammet nedan ser vi att studier vid högskola och universitet rankas mycket högt på de teoretiska programmen. Eleverna har en hög ambitionsnivå när det gäller högre studier och är beredda på att avstå inkomst under en period för att skaffa sig en utbildning.
Jämfört med Fokus Attityd från 2002 har attityderna svalnat något, men ligger fortfarande högt
Från resultaten kan vi utläsa att flickor är klart mer positivt inställda till att studera på högskolan än vad pojkar är, vilket kommer att förstärka den nuvarande skeva könsfördelning som råder inom akademiernas grundutbildning.
Nuvarande regering har som mål att 50 procent av en årskull skall ha påbörjat studier vid högskola eller universitet före 25 års ålder. I detta mål tas dock ingen hänsyn till vare sig om utbildningarnas inriktning motsvarar samhällets och näringslivets behov eller till risken för att kvaliteten sjunker vid ett ökat utbud av högskoleplatser.
En mycket stor andel av
ungdomarna på de teoretiska linjerna i Västsverige är beredda att flytta för att skaffa sig en utbildning. Det är dock en vikande trend. Att
0 1 2 3 4 5 I mycket hög grad I hög grad I viss grad I låg grad I mycket låg grad Inte alls en utbildning
Diagram 10: Benägenhet att flytta för att studera i förhållande till elevernas ambition att förändra sin situation.
3 4 5
Det är värt att avstå inkomst en tid för att skaffa sig Jag vill studera på högskola/universitet
Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning
2005 2004
2003 2002
en utbildning
eleverna är positiva till att flytta för att studera vidare är mycket viktigt ur ett näringslivsperspektiv, eftersom resurserna för forskning och högre utbildning idag sprids ut över allt för många utbildningsanordnare.
Det finns i dag 61 universitet, högskolor eller enskilda
utbildningsanordnare som ger akademisk utbildning i Sverige. Att minska antalet instanser, att koncentrera resurserna till färre orter, är nödvändigt för att få bättre avkastning på de resurser Sverige satsar på forskning och utbildning.
Vad är viktigt i livet?
I diagrammet nedan kan vi utläsa vad ungdomarna anser är viktigt i livet.
Samtliga attityder under detta avsnitt, dvs inställning till arbete och fritid är mycket starka. Både i år och tidigare år är vikten av att ha ett bra arbete det som värderas allra högst. Men som meningsskapare i livet värderas fritiden högre än arbete, även om båda påståendena värderas mycket högt.
Att jobbet bidrar till ett bra liv anser både flickor och pojkar, trots att det är fler flickor än pojkar som generellt sett har en starkare inställning. Detta bekräftar bilden av
att flickorna är något mer ambitiösa och målinriktade.
För att kunna kombinera de höga ambitionsnivåer som dagens unga ser framför sig vad gäller yrkeskarriär, familjeliv och fritidssysselsättning, kommer behovet av en väl utvecklad tjänstesektor att vara väsentligt större än idag. De personer som kombinerar dessa tre variabler kommer att efterfråga tjänster som underlättar livet.
Att tjäna mycket pengar värderas lägre än vikten av såväl att ha ett bra arbete som att ha en bra fritid. Pojkarna tycker att det är viktigare att tjäna mycket pengar i livet än flickorna.
Det kan konstateras att ungdomar idag tar det materiella välståndet för givet. För dem är pengar inte vägen till lycka. Lyckan ligger i att få uppleva saker och i att kunna förverkliga sig själv och sina idéer. Pengar är inte ett mål i sig, utan ett medel för egenutveckling.
I jämförelse med de drivkrafter som dominerar de allt starkare baltiska och asiatiska konkurrenterna på världsmarknaden finns andra livsmål hos våra ungdomar. I länder där tillväxttakten idag är mycket hög såsom i exempelvis Baltikum, Indien och Kina är höjt materiellt välstånd en väldigt stark drivkraft. I Sverige har ungdomarna utpräglade post-materiella värderingar. Möjligheter till kvalificerade yrkesroller och personliga utmaningar utgör starkare drivkrafter vid karriärsteg.
För dagens unga är det inte pengar, utan tid som är den stora bristvaran. De ser inte sin ungdoms tid som en vilosam period utan ansvar. Istället upplever de att de har ett hektiskt och inrutat liv med många krav.
En fördjupning av ambitionen att arbeta hårt, satt i relation till hur viktigt eleverna anser det vara att tjäna mycket pengar, visar att ekonomisk ersättning är relevant.
3 4 5
Man skall göra rätt för sig
Att hjälpa andra är viktigt i livet Mina hobbys är viktiga i livet
Det är viktigt att vara ledig/vara med familjen
Det är viktigt att tjäna mycket pengar i livet Fritiden bidrar till att man får ett bra liv
Jobbet bidrar till att man får ett bra liv Det är viktigt att ha ett bra arbete
2005 2004
2003 2002
Bland de elever som ansåg att det inte alls är viktigt att tjäna mycket pengar, är inställningen till att jobba hårt mycket svag.
De säger sig endast i låg grad hålla med om att de tänker jobba hårt. Högst ambition när det gäller den egna framtida arbetsinsatsen noteras bland dem som i hög grad håller med om att det är viktigt att tjäna pengar.
Ungdomarna accepterar uppenbarligen sambandet mellan ekonomisk ersättning och egen arbetsinsats. Det betyder att de förväntar sig att kunna tjäna mycket pengar om det arbetar hårt, men kanske också att det krävs hårt arbete för att vi i Sverige ska kunna tjäna pengar.
En liknande analys av förhållandet
mellan att vilja vara ledare och hur viktigt det är att tjäna mycket pengar illustreras i diagrammet nedan.
Också i det här sammanhanget visar ungdomarna att de inser att det med ansvar och ledarskap också följer högre ekonomiska ersättningar. Den som tycker att det är viktigt att tjäna pengar, vill också i hög grad vara ledare. Omvänt gäller att ambitionen att ta på sig ett ledarskap är lågt i de grupper av elever som inte anser det vara viktigt att tjäna mycket pengar.
Framtidsbranscher och
inställning till lån av pengar
För såväl företag som kommuner är det viktigt att veta vad som lockar våra ungdomar i deras framtida yrkeskarriär. Problematiken med att det idag, i Västsverige liksom i nästan hela övriga västvärlden, föds för få barn samtidigt som antalet äldre ökar stadigt, gör att man som framtida arbetsgivare måste vara medveten om vad det är som lockar nästa generations medarbetare.Som framtida arbetsgivare gäller det att säkra dagens kompetensbehov och att hela tiden vara steget före och försöka förutse hur detta behov kan komma att se ut. Företag och branscher som har framtiden för sig måste se till att väcka intresse och medvetenhet hos unga på ett tidigt stadium.
Idag väljer de flesta, vid val till gymnasiet och till högskola, efter personliga intressen
snarare än utifrån efterfrågan på arbetsmarknaden. Om alltför många dras till utbildningar där efterfrågan från arbetsgivare inte motsvarar utbudet av utbildade och vice versa får vi en icke önskvärd situation. I årets undersökning, se nedan, är det precis som tidigare, media som får det högsta sammanlagda medelvärdet på frågan om vilken bransch man vill
0 1 2 3 4 5 I mycket hög grad I hög grad I viss grad I låg grad I mycket låg grad Inte alls en utbildning
Diagram 13: Benägenhet att jobba hårt i rela-tion till attityden hur viktigt det är att tjäna mycket pengar. 0 1 2 3 4 5 I mycket hög grad I hög grad I viss grad I låg grad I mycket låg grad Inte alls en utbildning
Diagram 14: Benägenhet att vilja vara ledare i relation till attityden hur viktigt det är att tjäna mycket pengar.
arbeta inom i framtiden. Försäljning kommer på plats nummer två följt av service och handel som vi kan se ett något ökat intresse för detta året. Forskning och utveckling kommer på fjärde plats, data på femte och utbildning på sjätte plats. Näst lägst rankas sjukvården, som dock har haft en uppåtgående trend de senaste tre åren. Liksom i samtliga föregående års undersökningar intar industrin bottenplaceringen.
Resultaten visar dessutom att fler pojkar än flickor kan tänka sig ett arbete inom industrin, medan jobb inom sjukvården och utbildningssektorn lockar flickor mer. Inom övriga sektorer är könsfördelningen jämnare.
När det gäller våra ungdomars syn på lån av pengar, se diagrammet nedan, råder en seriös och sund inställning. Lån för investering anses vara helt i sin ordning medan lån för konsumtion anses betydligt mer tveksamt. Ungdomarna instämmer i hög eller mycket hög grad till att det är okej att låna pengar för att köpa hus, utbilda sig eller starta eget företag. Det är betydligt färre som kan tänka sig att låna pengar för att köpa aktier och än färre som kan
1,0 1,5 2,0 2,5 3,0
Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom bank och finans Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom media
Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom data Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom försäljning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom FoU
Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom industri Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom utbildning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom sjukvården Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom service/handel
2005 2004
2003 2002
Diagram 15: Inom vilka bran-scher vill ungdomarna arbeta?
tänka sig att låna för att köpa kläder eller för att åka på semester. Till dessa påståenden kan vi se stabila trender över samtliga mätår.
Framtidstro
I diagrammet nedan kan vi utläsa att ungdomarnas bedömning är att det kommer att gå bra för dem i framtiden. Däremot är det en betydligt svagare tro på framtiden
1 2 3 4 5
Det är OK att låna pengar för att köpa kläder/åka Det är OK att låna pengar för att utbilda sig Det är OK att låna pengar för att starta eget
Det är OK att låna pengar för att köpa aktier Det är OK att låna pengar för att köpa hus
2005 2004 2003 2002 företag på semester
Diagram 16: Vad anser eleverna att det är ok att låna pengar till?
2,5 3,0 3,5 4,0 4,5
Jag tror det kommer att gå bra för mig i framtiden Jag tror det kommer att gå bra för min hemort i framtiden Jag tror att det kommer att gå bra för Sverige i framtiden
2005 2004 2003 2002
vad gäller den egna hemorten och Sverige. Och trenden sedan 2002 för samtliga tre påståenden kring framtidstro är nedåtgående.
Vi ser sedan 2002 en nedåtgående trend för samtliga tre påståenden kring framtidstro. Kan den vuxna generationen kan vända trenden genom att lära ungdomarna att se möjligheter istället hinder? Frågan besvaras positivt endast om alla tar ansvar för att ge rätt verktyg till dagens unga generation.
Fotnoter:
1 ”Värdeskapande kompetens”, Västsvenska Industri- och
Handelskammaren. Rapport 2005:7. 2 Nordic Youth 2004, Kairos Future. 3 ”Entreprenörskap, för studenter?”, Drivhuset juni 2005
4 ”Kampen om kompetensen 1”, Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Rapport 2004:3.
Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie
Rapport 1999:1 Att locka unga till tekniken
Rapport 1999:2 Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Rapport 1999:3 Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska
vägsystemet
Rapport 1999:4 Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö
Rapport 2000:1 Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Rapport 2000:2 Teknikers syn på teknisk utbildning
Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Prognos 2001 till 2010 Rapport 2001:2 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Rapport 2002:1 Västsverige – en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella
maktarenan 2001
Rapport 2002:2 Skola – Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Rapport 2002:3 Position Väst 2002 - det som mäts blir gjort
Rapport 2002:4 Vad tycker Du om flyget? En enkätstudie av västsvenska företags och organisationers syn på Landvetter m.m.
Rapport 2002:5 Västsverige – en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2002
Rapport 2003:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Förslag till gemensamt västsvenskt svar på infrastrukturpropositionen 2003
Rapport 2003:2 Värdeskapande IT-universitet
Rapport 2003:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003
Rapport 2003:5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Rapport 2004:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital
Rapport 2004:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige
Rapport 2004:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Rapport 2004:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004
Rapport 2005:1 Västsverige – en tyst del av Sverige 2004
Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004
Rapport 2005:3 Affärsrelevant forskning
Rapport 2005:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Rapport 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv
Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005
Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens
