• No results found

Skolformens komplexitet– elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skolformens komplexitet– elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Doktorsavhandling

Skolformens komplexitet

– elevers erfarenheter av skolvardag

och tillhörighet i gymnasiesärskolan

Therése Mineur

Handikappvetenskap

Studies from the Swedish Institute for Disability Research 51

ÖREBRO UNIVERSITET 2013

Th

er

éS

e M

in

eur

Sk

olf

or

me

ns

k

om

ple

xit

et

Therése Mineur är pedagog och har sin yrkesbakgrund inom förskolan och gymnasiesärskolan, men är numera verksam vid Sektionen för Hälsa och Samhälle på Hög-skolan i Halmstad. Boken är en doktorsavhandling inom ämnet handikappvetenskap.

Gymnasiesärskolan är en av flera skolformer inom det svenska skolsystemet. Skolformen ska vara särskilt anpassad för elever som bedömts ha en intellektuell funktionsnedsätt-ning. I avhandlingen fokuseras gymnasiesärskolans verksamhet ur elevernas perspektiv.

Syftet med studien är att öka kunskapen om elevers erfarenheter av sin skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan, i förhållande till hur verk-samheten på deras respektive skolor organiseras. Studien har genomförts med hjälp av olika datainsamlingsmetoder. Inledningsvis genomfördes en riks-täckande enkät som riktade sig till rektorer med ansvar för gymnasiesärsko-leverksamhet. Enkätresultaten fungerade sedan som underlag för urvalet av de fem skolor som ingår i den kvalitativa datainsamlingen. Verksamheten på skolorna har följts på nära håll genom återkommande besök och upprepade intervjuer med 26 elever.

Elevers erfarenheter av gymnasiesärskolan kännetecknas av medvetenhet, trygghet respektive osäkerhet medan deras förhållningssätt till skolforms-tillhörigheten yttrar sig i form av uppgivenhet och/eller beslutsamhet. Detta synliggör skolformens komplexitet, bland annat i förhållande till hur funk-tionshinder både reduceras och konstrueras i gymnasiesärskolan. Analysen visar även att kunskap om olika sätt att organisera verksamheten ökar för-ståelsen för att elevers erfarenheter och upplevelser av skolvardagen skiljer sig åt. Trots olika sätt att organisera verksamheten är det mycket som är likt på skolorna, vilket kan beskrivas som en särskild skolkultur. Genusrelaterade skillnader, i fråga om personalens bemötande och förväntningar på elever-na, är också något som bidrar till att elevers erfarenheter av tillhörigheten i gymnasiesärskolan yttrar sig på olika sätt.

issn 1650-1128 isbn 978-91-7668-951-6

References

Related documents

Även Wehmeyer, Shogren, Palmer, Williams-Diehm, Little och Boulton (2012) talar om hur viktigt det är att ge elever med intellektuell funktionsnedsättning möjlighet att få öva på

vidareutveckla sina samtal och använda det som ett frekvent verktyg i sin yrkesutövning så behöver specialläraren utöka sin förståelse för hur samtalet upplevs och erfars av

Det upplevda utanförskapet som deltagarna berättar om har vissa likheter med den stigmatisering Goffman beskriver, speciellt de strategier som använts för att hantera sitt

Genom att ta stöd i de verksamheter som jag har urskilt i studien och de förutsättningar för lärande i matematik som finns där, finns möjlighet för lärare att på ett mer

Therése Mineur (2013): The complexity of a special type of school - pupils’ experiences of everyday life and sense of belonging in upper secondary schools for pupils with

This chapter presents the results of the data collecting process, the information is shown in two steps, the first one focuses on the initial scenario of the companies

Eftersom det framgår av förarbetet till 1983 års ändring av den svenska korrigeringsregeln att Skatteverket en- bart har att göra sannolikt att intressegemenskap ligger för

Skillnaderna består i att teorierna har sina respektive fokus på hur eleverna skapar och bildar kunskap och därmed faller det på läraren hur den betraktar sig själv genom att