• No results found

Liveproduktion med Twitch som ett substitut för en allseende Gud

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Liveproduktion med Twitch som ett substitut för en allseende Gud"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

DG1013 Självständigt arbete 15 hp

2020

Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp Institutionen för

komposition, dirigering och musikteori

Handledare: Annelie Nederberg

Jerker Österlind

Liveproduktion med Twitch

som ett substitut för en

allseende Gud

Skriftlig reflektion inom självständigt arbete

Till dokumentationen hör även följande inspelning:

(2)
(3)
(4)

INDEX

SAMMANFATTNING OCH SÖKORD ... 1

INTRODUKTION ... 2

METOD ... 3

TEORI OCH BAKGRUND ... 4

Liveness och interaktivitet ... 4

Workflow, tomatmetoder och fallgropar ... 6

Min syn på relationen mellan process och resultat ... 8

Min setup ... 10

Twitch ... 12

RESULTAT OCH DISKUSSION ... 15

En serie insikter ... 15

Publikens perspektiv ... 19

Vidare tankar om projektet ... 21

Reflektioner om interaktivitet och liveness i relation till min

konstnärliga praktik ... 23

NÄSTA STEG ... 25

REFERENSLISTA ... 27

APPENDIX ... 29

Utrustning använd på skivan ... 29

Paul Sandens liveness-kategorier ... 30

Loggbok från projektet ... 31

(5)

1 / 37

SAMMANFATTNING OCH SÖKORD

En undersökning av hur online-exponering påverkar kreativa processer. Genom att arbeta i en öppen live-stream har Jerker Österlind inför publik skapat en EP under 30 Twitch-sändningar. Denna text utforskar effekterna av att bjuda in åskådare till vad som brukar ske bakom stängda dörrar, hur det musikaliska resultatet påverkas, hur arbetsprocessen förändras och funderingar om hur livestreaming kan ge nya möjligheter för marknadsföring och karriär.

Sökord: Liveness, Twitch, Streaming, Livestreaming, Performativitet, Musikproduktion, Publik, Workflow, Inspelning

(6)

2 / 37

INTRODUKTION

I början av Covid 19-pandemin våren 2020 började jag streama på Twitch. 1 Min ursprungliga motivation var att hitta en alternativ scen för liveframträdanden, men jag insåg fort att det hände något intressant då kompositionsarbete utförs inför en livepublik. En performativ spänning infann sig, och främmande människor visade intresse för mitt musicerande. De första veckornas experiment gav tydliga resultat – jag hade skrivit mer musik under denna period än månaderna innan, och det ljudande resultatet var lovande. Färre arbetstimmar, högre output, intressant kommunikation med ny publik, och en möjlighet att bli del av ett spännande socialt

sammanhang tycktes vara resultatet av mitt sökande efter alternativa livescener. Jag sökte tenn och fann guld.

Jag vill arbeta snabbt. Ofta är demos bättre än de “färdiga” verken, och en ökad hastighet ger fler färdiga verk. Då man sitter på kammaren och jobbar i ensamhet är det lätt att ödsla tid på fel saker och fastna i perfektionistiska spiraler. För att motverka detta har jag använt olika metoder - tydliga arbetstider, outsourcing av arbetsuppgifter, en ständig strävan att minska gapet mellan utkast och färdigt verk, och samarbeten med andra musiker. Det är svårt att skapa. Det är ännu svårare att göra färdigt, att presentera en klar produkt. Jag har sett vänner och kollegor offra drömmar på perfektionismens altare. Streaming verkar motverka dessa tendenser mer än de metoder jag tidigare använt.

Att exponera min arbetsprocess via streaming tycks påverka mitt arbete ytterst positivt. Min föregående EP tog ca. 18 månader att skriva, spela in, editera och mixa. Den som skapats under detta arbete tog 2 månader.

1 Streaming: live-streaming av online-media (video och ljud) i realtid. Tekniskt sett kan “streaming” syfta på metoder

att distribuera data online, t.ex. är en YouTube-video “streamad” då den inte laddas ned fullständigt innan den ses. I denna text använder jag ordet “streaming” då jag talar om live-streaming. Twitch är en plattform som möjliggör streaming, främst använd för dator- och TV-spel.

(7)

3 / 37

METOD

För att utforska hur streaming påverkar min process åtog jag mig att spela in en EP under 30 streams. Min ambition var att göra allt från låtskrivande till editering inför publik. Den ursprungliga tanken var att passen skulle vara 3 – 4 timmar långa och ske måndag – fredag. Projektet påbörjades i januari 2021 och efter varje pass antecknades vad som gjorts och mina reflektioner om dagens arbete.

Flera frågor motiverade denna undersökning:

- Hur inverkar exponeringen på min upplevelse av att skriva musik? - Hur påverkas det musikaliska resultatet?

- Vilka delar av processen hjälps respektive skadas av streaming?

- Är streaming en konstruktiv användning av tid för min utveckling som artist?

Efter projektet kontaktades de tittare som tillbringat mest tid i min stream med frågor om hur de upplevt mitt arbete, och hur en inblick i produktionsprocessen påverkat deras upplevelse av den färdiga musiken.

(8)

4 / 37

TEORI OCH BAKGRUND

I detta avsnitt behandlas konceptet liveness i relation till musikskapande, hur streaming på Twitch fungerar, mitt perspektiv på arbetsmetoder och rutiner, och hur min arbetsmiljö var sammansatt då detta projekt utfördes.

Liveness och interaktivitet

Behovet att kunna skilja inspelad musik från framträdanden som sker i realtid uppstod i samband med radions intåg.Användningen av ordet live som beskrivande av performativa framträdanden inkluderas i Oxford English Dictionary år 1934, vilket Philip Auslander beskriver i texten Digital liveness - A Historico-Philosophical Perspective.2 Han förklarar: ”radio does not allow you to see the sources of the sounds you are hearing. Radio’s characteristic form of sensory deprivation crucially undermined the clear-cut distinction between live and recorded sound, and listeners could not be certain the sounds they were hearing were being produced live as they were supposed to be. Since some stations, especially smaller ones, did sometimes broadcast recorded music, there needed to be a way of telling the audience what it was hearing. […] It appears, then, that the concept of the live was brought into being not just when it became possible to think in those terms – that is, when recording

technologies such as the gramophone were in place to serve as a ground against which the figure of the live could be perceived – but only when there was a social necessity to do so”.

I uppsatsen Livekonserten som kompositionsverktyg i elektroakustisk musik behandlar Adele Kosman begrepp som liveness, interaktivitet och transparens i relation till live-komposition. 3 Hon skriver ”Att humanisera det digitala liknar det steg teknologin frammanade när inspelning av ljud blev möjlig. Utvecklingen skapade ett behov att kunna åtskilja inspelad musik från icke-inspelad musik, och födde därmed konceptet om liveness, och följaktligen även benämningen livemusik. Med allt som utvecklingen i teknologin inneburit är denna åtskillnad inte längre något som fortfarande dominerar förståelsen för vad livemusik och icke-livemusik är. Gränser luckras upp och polariseringen är inte längre relevant. Motsatspar som live och inspelad, digital och analog, eller elektronisk och akustisk, blir mindre och mindre relevanta då digitala

hjälpmedel och verktyg används och blandas i större mån”.

2 Auslander, Philip. Digital Liveness: A Historico-Philosophical Perspective. PAJ: A Journal of

Performance and Art, vol. 34, no. 3, 2012, sid.. 3–11.

http://direct.mit.edu/pajj/article-pdf/34/3 (102)/3/1795591/pajj_a_00106.pdf

3 Kosman, Adele. Livekonserten som kompositionsverktyg i elektroakustisk musik: Komponera i realtid.

(9)

5 / 37

Kosmans text ledde mig till Paul Sanden, som skrivit boken Liveness in modern music:

musicians, technology, and the perception of performance.4 Sanden menar att liveness är ett begrepp som berör ett flertal parametrar i mötet mellan traditionella live-element och teknologi.5 I förordet till boken skriver han ”liveness is typically understood to represent performance and to stand in opposition to recording, amplification, and other methods of electronically mediating music”, vilket han möter med argumentet “liveness itself emerges from dynamic tensions inherent in the mediated musical contexts – tensions between music as an acoustic human utterance, and musical sound as something produced or altered by machines […] liveness is performed by acts of human expression in productive tension with the electronic machines involved in making this music, whether on stage or on recording”6.

Liveness-faktorer relevanta för detta projekt är temporalitet (streamen skapas i realtid),

interaktivitet (publiken kan påverka mitt arbete), och spontanitet (oförutsägbarhet är en stor del

av mitt skapande, vilket jag skriver mer om i avsnittet Min syn på relationen mellan process och

resultat).

Sanden beskriver temporal liveness så här: ”musik är live då den ursprungligen yttras”7. Min musik är som helhet aldrig live enligt denna definition, då jag inte framför alla delar samtidigt. Min process är fullständigt live, och alla musikaliska fragment är live då de yttras. Liveness uppstår då jag streamar, men framförandet av musik är inte det primära uttrycket för liveness. Arbetet är den performativa huvudsaken, och framförandet av musik genom exempelvis gitarrspel är sekundärt – en del av en större helhet.

Interaktivitet är ett koncept som relaterar till min exponerade process. Tittarna ges möjlighet att interagera med mig. Deras åsikter kan påverka mina val, mitt humör och mitt fokus, och i förlängning musiken som skapas. Denna form av interaktivitet skiljer sig kraftigt från den i en interaktiv ljudinstallation eller ett instrument där publiken kan justera parametrar - all input filtreras först genom mig. Interaktiviteten som bjuds är social och psykologisk snarare än ljudande. Detta koncept berörs vidare i avsnittet Publikens perspektiv.

En majoritet av forskningen runt musikalisk liveness behandlar fenomenet i relation till

konserter, framträdanden där färdig eller improviserad musik framförs inom relativt begränsade tidsramar inför en publik som är överens om evenemangets avgränsning. Vad som sker med

4 Sanden, Paul. Liveness in modern music: musicians, technology, and the perception of performance.

Routledge, New York, 2013

5 Se lista i appendix för en översikt. 6 Sanden, Liveness in modern music, sid. 1 7 Ibid. Sid 11.

(10)

6 / 37

skapande – i motsats till performativt framförande – av musik, då skapandet sker under förhållanden som ger upphov till liveness, är en huvudsaklig frågeställning i min forskning.

Workflow, tomatmetoder och fallgropar

Jag har länge funderat över hur man egentligen får något gjort. Det var tidigt tydligt för mig att en huvudsaklig ingrediens är tid. Jag brukade under gymnasieåren gå upp kl. 05.00 och öva på min elgitarr ett par timmar innan skolan började, och har försakat fester, förhållanden och semestrar för att fokusera på min musik. Med åren smög sig en insikt in - vad man gör är nog viktigare än hur länge man gör det, även om den grundläggande resursen (tid) måste investeras. Under mina första år som musiker handlade det om hur man övar för att bli en bättre

instrumentalist, ett område med mycket etablerad metodik och litteratur. Då jag började arbeta solo ändrades mitt perspektiv - det enda sättet för mig att öva på att göra skivor från början till slut, är att göra skivor! Innan Underachieve8, som är detta projekts konstnärliga resultat, har jag släppt två solo-EPs. De tog båda närmare två år att skapa, och det är frustrerande att lägga så många timmar per minut färdig musik. Jag måste kunna systematisera skapandet på ett sätt som liknar övningsmetodiken.

Mitt intresse av workflow-analys har motiverat mig att skapa bl.a. Flow Cartography (se nästa sida), ett flödesschema med stegen från tabula rasa till Spotify-master. Arbetet har avstannat sedan jag började streama - Flow Cartography tycks agera dokumenterande snarare än ledande. Inspiration är inte linjär, och det är svårt att arbeta på ett fullständigt schematiskt vis. Mitt funderande över den kreativa processen är dock inte utan resultat, och arbetet med Flow

Cartography har gett en viss översikt av relevanta steg.

(11)

7 / 37

En princip som jag använder mycket är 80/20-metoden (även känd som Paretos princip). 9 Tanken är att ca. 20 procent av de konstruktiva saker vi gör står för 80 procent av framgången, samtidigt som 20 procent av de dåliga saker vi gör står för 80 procent av problemen. Att identifiera dessa 20% och förstärka respektive åtgärda dem möjliggör god avkastning på investerat arbete. Ofta mäter jag min tid enligt Pomodorometoden - namnet kommer från en tomatformad kökstimer. 10 Idén är att tydligt bestämma vad man ska göra under en kortare period (ofta runt 25 minuter), och inte tillåta några distraktioner. Ska du hämta kaffe? Gör det efter att tiden är slut. Detta hjälper mig att få saker gjorda och att mäta hur lång tid olika sysslor

9 Jimson Lee,” Training and the 80-20 rule of Pareto’s Principle”. Aryta Ltd. 2008-11-20.

https://speedendurance.com/2008/11/20/training-and-the-80-20-rule-of-paretos-principle

10 FrancescoCirillo, The Pomodoro Technique. 2007-06-15. http://baomee.info/pdf/technique/1.pdf

(12)

8 / 37

kräver. Ytterligare hörnstenar i min praktik är att tydligt separera arbete från fritid, och att behandla oavlönat konstnärligt arbete med samma attityd som en löneanställning - jobba på fasta tider och gå till jobbet även om du är trött. Parallellerna mellan dessa principers positiva effekter och vad som sker då mitt arbete exponeras för en online-publik har motiverat

forskningen som utgör denna uppsats.

This is the other secret that real artists know and wannabe writers don´t. When we sit down each day and do our work, power concentrates around us. The Muse takes note of our dedication. She approves. We have earned favor in her sight. When we sit down and work, we become like a magnetized rod that attracts iron filings. Ideas come. Insights

accrete.

― Steven Pressfield, The War of Art11

Min syn på relationen mellan process och resultat

Min bakgrund ligger i instrumentalt fokuserad rockmusik med mycket improvisation, och det har färgat min relation till liveness. Att på en konsert framföra en låt precis som den låter på skivan är en kapitulation inför behovet av trygghet. Det finns ett värde i ögonblicket. När vi skrev låtar för det band i vilket jag spenderade mina första sex år som seriös musiker växte de fram organiskt – någon kom med ett riff och utifrån det jammade vi fram låtar, strukturer, sammanhang. 12 Känslan av samförstånd och delad glädje då en ny idé ”klickade” var drivande. Musikaliska förslag presenterades i stundens kontext, vi interagerade med varandra och byggde i varje ögonblick en ljudvärld. Denna utforskande metodik är fortfarande grundläggande för mitt skapande.

Om vi ärligt skärskådar de ögonblick då vi skapar, kan vi ana att vi aldrig bestämmer hur något ska vara – idéer bubblar upp i vårt medvetande från en dunkel plats, och allt vi kan göra är att vara redo med penna, instrument eller DAW – och tid att lyssna. Då vi övar, lär oss

inspelningsteknik, teori och produktionsverktyg förbereder vi oss att fånga dessa idé-bubblor när de dyker upp. Från detta perspektiv är det svårt att ta åt sig äran för den resulterande musiken, för allt vi har bidragit med är disciplinen som krävs för att placera oss i en situation som främjar kreativ fångst. Vi kan vara stolta över vad vi åstadkommer, men processen är det enda vi har kontroll över - inte resultatet.

11 Steven Pressfield, The War of Art: Break Through the Blocks and Win Your Inner Creative Battles, s. 108, Black

Irish Entertainment LLC, 2012

12 Bandet hette Brainchild, och var aktivt 2006-2013. Sista skivan vi släppte kan höras här:

(13)

9 / 37

Med denna syn på saken faller det sig naturligt att ta ett steg tillbaka och låta skapandet flöda fritt. Min erfarenhet visar att det bästa jag kan göra för musiken är att sträva efter en friktionsfri skapandeprocess - att leta upp en kabel och koppla in den, uppdatera en plugin eller göra allt för många omtagningar tär på den lyhördhet som krävs för att fånga bubblor utan att de spricker. De musikaliska fynden måste snabbt placeras i bärnsten, frysas i tiden och realiseras. Därför strävar jag aktivt efter att skapa en arbetsmiljö som tillåter enkla byten av instrument för inspelning, spontana infall, och försöker balanserat höja mina förmågor på de instrument som är essentiella (trummor, sång, stränginstrument, klaviatur). Det är en livslång strävan, och jag är tacksam att fortfarande känna motivation att bli en bättre instrumentalist i en tid då “studion” blivit det huvudsakliga verktyget för många kompositörer.

(14)

10 / 37

Min setup

Min arbetsplats är en studio som jag byggde 2013–2015, i vad som tidigare var garage och grovyta i en fristående villa. Studion är uppdelad i två huvudsakliga rum varav ett agerar trumrum. På dessa ytor finns tre kameror - en huvudsaklig “face cam”, en overhead-kamera och en till overhead-kamera i trumrummet. Kombinerat med vad som sker på min datorskärm tillåts publiken att se arbetet. Hjärtat i studion är ett Allen & Heath-mixerbord av modell GS-R24M som agerar interface och huvudsaklig inspelning/mix-maskin. Ableton Live körs på en PC kopplad till mixern och är min huvudsakliga DAW. OBS är ett open source-program som sätter samman ljud och video och skickar materialet till Twitch, vilket körs på en separat PC för att minska tekniska problem. 13 I den schematiska översikten på nästa sida utgör de båda datorerna och deras ljudkort blocket “interface”.

13 www.obsproject.com

En vy över min huvudsakliga arbetsplats. I bild ses A&H-mixern, Moog One, de båda datorernas skärmar, Elektron

Analog Rytm MKII, den gitarr och bas jag använt på Underachieve, och förstärkaren som majoriteten av skivans

gitarrspår spelades genom (stående på högkant bakom gitarren). Streaming-datorns separata ljudkort Focusrite

Scarlett 4i4 tar emot min talmikrofon och ett stereopaket med musik från mixern, och kan ses i nederkant av

(15)

11 / 37

Signalflöden för inspelning, lyssning och streaming.

(16)

12 / 37

Twitch

Twitch sjösattes 2011 som en plattform för streaming, främst av spel. Valet att streama på Twitch istället för andra liknande plattformar är att jag varit aktiv som tittare och därför är något insatt i kulturen och tekniken på plattformen. Spel-streams står för en absolut majoritet av tittarnas intresse, men de senaste åren har kategorierna “Music” och “Just Chatting” sett stora uppsving och det ser ut som att Twitch har insett värdet i att bredda sitt innehåll. I mars 2020 började Twitch samarbeta med SoundCloud och BandsInTown, och i februari 2021 med Distrokid.14 Dessa avtal gör det lättare för artister att tjäna pengar på nystartade Twitch-kanaler. Min tolkning av detta är att Twitch strävar efter fortsatt tillväxt på musik-sidan av sin

verksamhet. Twitch har under det gångna året arbetat hårt med frågor gällande identifiering och borttagning av copyright-skyddat musikmaterial vilket tycks vara ett försök att, utöver att skydda plattformen från juridiska problem, legitimera streaming och attrahera musikaktörer med en ny inkomstkälla. 15

14Stuart Dredge. ”DistroKid will fast-track artists to Twitch affiliate status”. Musically.com. 2021-02-25.

https://musically.com/2021/02/25/distrokid-will-fast-track-artists-to-twitch-affiliate-status/ (Hämtad 2021-03-20). Philip Kaplan. ”New partnership helps DistroKid members connect with fans on Twitch”. Distrokid.2021-02-24 https://news.distrokid.com/twitch-affiliate-d7ae8bd47be/ (Hämtad 2021-03-20).

15 Matt T.M. Kim. “Twitch DMCA Strike Causes Panic as Streamers Worry Their Channels Could Be Banned”. IGN.

2020-10-23.https://www.ign.com/articles/twitch-dmca-music-takedowns-what-streamers-can-do (Hämtad 2021-03-20).

Kategorin “Music” ligger på plats 15, med ca. 36 000 genomsnittliga samtida tittare i början av mars 2021. (twitchtracker.com)

(17)

13 / 37

För en tittare ser Twitch ut som vilken videospelare som helst, med skillnaden att

mediaströmmen skapas live och att det finns en tydligt integrerad chatt. Chatten är en väsentlig del av plattformen, och är det huvudsakliga sättet för publiken att interagera. Med tiden kan chatten på en Twitch-kanal utveckla en egen subkultur, med unika emotes och interna

referenser. Det finns verktyg för att implementera omröstningar, lekar m.m. i chatten, men den är främst ett sätt för tittare att kommunicera med streamern och varandra. Den högsta

ljudkvalitet som kan sändas genom Twitch är 320kbps AAC, 48kHz.16

Twitch en plattform där skapare kan dra in pengar genom att ta del av reklamintäkter och kanal-prenumerationer. Tittare kan donera pengar för att få ett meddelande skrivet på skärmen, av ren

16 Twitch. “Broadcast Recommendations”. Twitch.

https://www.twitch.tv/creatorcamp/en/setting-up-your-stream/broadcast-recommendations/ (Hämtad 2021-04-06). Exempel på hur min stream ser ut för en tittare. Streamern Hammeta slussade sin publik till min kanal, i vad som

kallas en raid. Detta är ett sätt för skapare på Twitch att ge varandra support, och låter publiken se andra kanaler som de förhoppningsvis finner intressanta. Notera chatten till höger.

Tillväxten av “music”-kategorin från januari 2017 till januari 2021. Det är tydligt att ett ökat intresse sammanfaller med Covid-pandemin. (twitchtracker.com)

(18)

14 / 37

välvilja, eller för få svar på en fråga från personen som streamar (gäller främst kanaler med så många tittare att den vanliga chatten är svår att överblicka).

“Music” är en relativt liten nisch på Twitch, och “music production” är en liten nisch i “music”. Detta är inte negativt i mina ögon, snarare spännande - det är inte ofta man har möjlighet att vara del av ett nytt uttrycksformat innan det blir övermättat. Bland oss som arbetar i denna lilla avkrok är stämningen generellt vänlig, och det känns som motsatsen till ett nollsummespel.

(19)

15 / 37

RESULTAT OCH DISKUSSION

Jag lyckades färdigställa en EP på utsatt tid, och den hade premiär på Kungliga

Musikhögskolans YouTube-stream Electroacoustic Wednesday at ljudOljud 14 april 2021.17 Detta avsnitt öppnar med tankar som slagit mig under projektets gång och formulerats genom analys av processen i efterhand. En del punkter bekräftar de antaganden som motiverat projektet, och andra belyser oväntade resultat som uppstått.

En serie insikter

Jag arbetar snabbare

Jag har aldrig tidigare varit lika produktiv på samma tid. Trots att en del tekniska problem kostade tid under några pass i början av projektet, så är den loggförda arbetstiden endast 75 timmar. Gitarrerna på låten Cornerstone18, vilka spelades in innan projektet började, tog uppskattningsvis två timmar. Sång spelades in under uppskattningsvis sex timmar utanför streamen. Efter att projektets 30 streams avslutats fortsatte jag att mixa skivan på stream, och blev klar med det på tolv timmar (jag mastrade inte Underachieve själv). Detta ger en sammanlagd arbetstid på 95 timmar från blankt papper till färdig mix. Arbete med streaming-teknik (konstruktionen av en separat streaming-PC, koppling av kameror, OBS-konfiguration o.dyl.) behöver bara utföras en gång, och räknas därför inte som tid lagd på skivan.

Jag håller mig något bättre till mina arbetstider

Första veckan arbetade jag varje dag, men insåg fort att det skulle bli svårt att köra fem dagar i veckan - det är slitsamt att skapa utan avbrott, och annat i livet kom mellan.

Under terminens första veckor då skolans schema var så gott som tomt fungerade det planerade stream-schemat väl. Då olika kurser i skolan startade upp visade det sig svårare att hålla fasta tider vilket ledde till förändringar i schemat, ofta med kort varsel. Detta kändes inte schysst mot mina tittare men det finns ingen information om hur många gånger någon väntade på en stream som inte blev av, eller missade en stream för att de inte hängde med i schemats variationer. Det sista av de 30 passen skedde 8:e mars, vilket innebär ungefär en stream varannan dag under projektet.

17 https://youtu.be/dEULFLhxRiM

18 Österlind, Jerker. mudbody - Underachieve EP. Spår 1, Cornerstone, Soul Noise Productions.

(20)

16 / 37

Att kontinuerligt skapa musik måndag – fredag är antagligen en träningsfråga, och om jag byggde mitt vardagsschema runt att streama t.ex. 0930–1200 varje dag borde det fungera. Rutin och vanor kan automatisera processer som annars kräver energi. Detta försvåras av studier på heltid och stora variationer i skolans schema.

Inför vissa arbetspass kände jag mig omotiverad, och hade sannolikt funnit det svårt att sätta igång om det inte fanns ett publicerat schema och en publik som vill se min stream. När jag börjat arbeta fungerade det oftast väl, oavsett vilken energinivå jag tidigare upplevde. Det ansvar som uppstår genom att publicera sina ambitioner är en fördel med att arbeta inför publik, speciellt om man arbetar solo och inte har kollegor inför vilka man känner liknande

pliktkänslor. Externalisering av exekutiv förmåga minskar behovet av självdisciplin.

Intentionen att dela med mig av hela processen gav vid några tillfällen upphov till känslan av att svika publiken (eller projektet, och mig själv) vid tanken på att jobba när kameran inte var på. Detta orsakade ett motstånd att agera på kreativa impulser som uppstod utanför utsatt arbetstid. Om jag inte är i studion då en idé slår mig, ska jag slå på en webcam i lägenheten och streama 30 oplanerade minuter hemifrån? Jag gjorde aldrig det, men det är värt att fundera över hur man drar gränser och formulerar sina regler.

Jag ifrågasätter mina beslut mindre

Att arbeta snabbare bidrar till en förändring av den resulterande musiken. Jag tycks spendera kortare tid med att jamma på nya riff och idéer innan jag bestämmer mig för att spela in dem skarpt. Vetskapen om att vara betraktad får mig att lägga mindre tid på att ifrågasätta musiken som uppstår. Att separera skapande från kritik tycks därmed förenklas. Arbetet blir spontanare. Detta för mig närmare känslan av jam - jag förhåller mig till de nya lager som uppstår i

arrangemanget som mer absoluta, som att de spelats av en annan musiker. Jag måste arbeta i relation till ljuden istället för att de är komponenter som jag kan ta bort och ändra på. Detta passar min syn på relationen mellan process och resultat väl, då jag upplever att de musikaliska objekt som uppstår är mindre personligt förankrade. Det är inte ett binärt tillstånd – material har klippts och tagits bort under arbetets gång (dock blev musikaliska komponenter sällan ändrade efter inspelning, de tenderade att stanna eller försvinna helt) - men en ökad tendens att acceptera mina idéer som faktum snarare än förslag är tydlig.

Ytterligare en aspekt som påminner om att jamma är att jag undviker att spela överdrivet komplicerade saker om de inte genast klickar med den redan existerande musiken.

(21)

17 / 37

instrumentala uttryck. Att jag inte spelade in sång på stream relaterar till detta - jag kan inte leverera sångidéer med samma självförtroende och direkthet som andra instrument, och därför uppstod inga positiva effekter då jag försökte.

Majoriteten av det kritiska granskandet av musiken skedde då jag gick kvällspromenader med min hund. Jag exporterade låtarna och lyssnade på dem under promenaderna, med öron som vilat några timmar efter studioarbetet.

Den resulterande musiken förändras

Vad som är “bättre” är svårt att definiera. Musiken känns mer levande och mindre övertänkt jämfört med mina tidigare produktioner. De instrumentala kompositionerna på Underachieve är enklare att spela. Jag blev ofta överraskad då jag lyssnade på något som spelats in föregående arbetspass, och materialet kändes “nytt” genom hela processen. Vissa detaljer i editering och inspelning är sämre genomförda jämfört med projekt där jag haft mer tid att öva, lyssna efter missljud, och editera. Detta mindre exakta sound är inte utan konstnärligt egenvärde. Musiken är färgad av den förändrade metoden.

Det finns en intresserad publik

Det högsta antalet samtida tittare under mina 30 streams är 22 personer. Publiken har sakta växt under perioden jag streamat. Det finns så vitt jag vet ingen som gör precis vad jag gör, och det är därför svårt att veta hur stor den potentiella publiken är. Jag har fortsatt streama efter

projektet. Under mars månad hade min stream ett snitt på 4 samtida tittare och drog in 23 dollar från prenumerationer på min stream. Mängden tittare ökade under projektets sista arbetspass, och några av dem uttryckte att de fann min tydliga deadline spännande.

Svaga punkter görs tydliga

I början av februari skrev jag i loggboken: “Det går ej att ignorera mina brister när jag streamar”. När jag ser tillbaka på arbetet med Underachieve är det tydligt att de verktyg jag behärskar väl lämpas bäst för detta arbetssätt. Det är svårt att improvisera och spela in nya idéer snabbt på instrument man ej är bekväm med - för min del är trummor och sång svåra jämfört med gitarr, bas, och DAW-arbete. Detta ledde till att jag fördröjde inspelningen av dessa instrument (trummor och sång), och jag valde att inte spela in sång på stream - vilket frånsett gitarrspåren i låten Cornerstone19 är det enda jag gjorde utan att kameran var på. Det var

obekvämt att leta sångidéer inför en publik, och en bristande röstkontroll känns intim på ett sätt

(22)

18 / 37

som inte är bekvämt att dela med mig av. Sång är ofta personligare än andra instrument, men jag är övertygad om att övning kan ge en ökad kompetens som tillåter mig att exponera även arbetet med att skriva sångmelodier.

Trummorna spelades in på stream, och mitt självförtroende som trummis ökade när

inspelningarna utfördes utan några större problem. Det musikaliska uttrycket i trummorna är begränsat av min instrumentala kompetens, sannolikt mer än de andra instrumenten på skivan - det trumspel jag kan utföra motsvarar inte vad jag hör i mitt huvud. Trummorna på

Underachieve är rakare och “rockigare” än vad de skulle blivit om jag anlitat en

session-trummis och förklarat vad jag hörde i mitt huvud.

Bristande kompetens blir smärtsamt tydlig av att streama, och det är konstruktivt. De små lögner vi intalar oss själva för att slippa erkänna svagheter - “vi fixar det i mixen, jag är en rätt bra sångare, jag lirar bäst i Stockholm” - är avsevärt mycket svårare att tro på om man måste uttala dem högt och övertyga publiken. Detta hjälper vid en 80/20-analys av mitt

arbete - de problematiska 20 procenten lyser som fyrar i natten, och det är enkelt att öva då jag vet vad som behöver förbättras. Samtidigt visar detta att höga krav på hantverksmässig

kompetens kan vara en problematisk aspekt i den exponerade arbetsprocessen.

Det är svårt att skapa 4 timmar i sträck

Ursprungligen hade jag tänkt jobba pass på fyra timmar. Detta skedde bara två av 30 dagar. Mitt snitt landar runt två och en halv timme per stream. Tidigt i projektet noterades att jag tappade fokus och inte fick mycket konstruktivt gjort efter ca. två och en halv timme in i arbetspassen. Detta gäller speciellt de dagar då nya låtar skrevs från grunden. Under editering (och efter de 30 dagarna, mix) tycks jag kunna arbeta över tre timmar utan problem. En enskild stream påminner mig om pomodorometoden - jag vet ungefär vad som ska göras under en specifik tidsrymd, och kamerans blick hindrar mitt fokus från att glida över till irrelevanta saker. Den vanligaste pomodoro-tiden är 25 minuter, och streaming låter mig expandera denna tid av koncentration till ca. två och en halv timme. Dessa tidsrymder varierar sannolikt mycket mellan individer.

Det är svårt att dra gränser

Det är svårt att definiera var en kreativ process börjar och slutar - texterna på skivan består delvis av fraser som kom till mig då jag hade gått och lagt mig på kvällarna, och skrev ned i ett anteckningsblock, men jag vill inte ha en kamera i mitt sovrum. Majoriteten av mitt kritiska lyssnande skedde under nattliga hundpromenader. Alla samtal med min konstnärliga handledare Erik Peters skedde utanför streamen. Omslaget gjordes inte inför publik. Dessa andrum

(23)

19 / 37

behövde kompletteras med avskild introspektion för att inte bli utmattande, men samtidigt lämnar det mig med känslan att hela skivan inte är gjord live. Bara nästan.

Publikens perspektiv

Efter att Underachieve mixats färdigt ställde jag fyra frågor till tittare som ägnat mycket tid i min stream. Jag frågade dem (under en stream där de var aktiva som tittare) om de kunde tänka sig att svara på några frågor, och om de ville vara med skickade jag frågorna till dem över Discord. Jag fick tillbaka svar från fyra av sju tillfrågade. Det är inte ett stort dataunderlag, men intressant. Fulla svar kan ses i appendix. Följande avsnitt består av mina tankar om frågorna och svaren på dem.

Om det skulle visa sig att många tittare upplever att musiken tappar något då processen gjorts synlig, vore det ett argument mot streaming av musikproduktion. Jag frågade därför ”När du lyssnar på de färdiga låtarna, hur påverkas din upplevelse av att du sett dem skapas?”. Detta är ett problem som framstått som sannolikt för mig, men en majoritet av de tillfråga upplever att deras koppling till musiken fördjupats. En tittare skrev ”watching someone create and seeing their processes, attaches me to the music as a listener in a bigger sense”.20

Det är intressant att utröna hur delaktiga tittarna kände att de var under arbetets gång – makthierarkin mellan den som streamar - och därför har röst och bild som

kommunikationsmedel - och publiken, som är begränsade till att kommunicera via text, är stor. Är det möjligt för en tittare att uppleva att de påverkat musiken, eller åtminstone mitt

tillvägagångssätt? Jag har vid några tillfällen frågat tittarna vad de tycker om musiken då den skrivs, men var samtidigt mån om att det är min musik och inte främst ett kollaborativt experiment. Hur detta upplevts tycks variera mycket från person till person, meningarna är delade. Vissa upplevde att de inte hade någon aktiv roll, och andra påpekade exempelvis [som svar på om de upplevt att de varit delaktiga i skapandet] ”In some ways, yes […] Involving the audience in the process gives the element of you feeling that you’ve given a piece of you and your taste into the project (regardless if he decides to end up using your input or not)”.

Då jag ser tillbaka på de olika låtarna på Underachieve finner jag det svårt att motivera de olika beslut som fattats under låtskrivandet. Hur bestämde jag mig t.ex. för att det behövs ett

instrumentalt outro på Perpetual Dissatisfaction Machine, men inte på Underachieve?21 Jag vet inte. Detta är inte problematiskt i sig, och reflekterar mina tidigare påståenden om kreativa

20 Enkät skickad till intresserade tittare efter projektet. Se appendix. 21 Österlind. mudbody - Underachieve EP. Spår 5, spår 3.

(24)

20 / 37

impulsers uppkomst. Det är dock givande att få en inblick i hur processen ser ut utifrån, från publikens perspektiv. På frågan om hur väl de kunnat se de stunder då beslut fattas verkar majoriteten tycka att det är relativt tydligt, och en tittare skriver ”it felt like Jerker already knew exactly what he was aiming for when he started the project”22. Detta är långt från min

upplevelse av arbetet – jag kände sällan att jag visste var det skulle landa, och tidsbegränsningen ledde mig till att arbeta med lite eftertanke. Det verkar som att publiken läst in mer kontroll och tydlighet än jag upplevde under arbetets gång. Det kan grundas i en kombination av projicerade förväntningar (av hur en skiva kommer till), ett förtroende för min kompetens, och möjligtvis att jag har mer kontroll än vad jag själv ibland tror.

Alla tillfrågade är själva musikskapare, vilket indikerar att den potentiella publiken för exponerade arbetsprocesser främst består av andra som är aktiva inom samma fält. Det är inte oväntat, men det är värdefull information. Jag frågade dem hur de, som musikskapare, känner inför att streama sitt arbete. Här går åsikterna isär kraftigt – vissa av de tillfrågade streamar redan, och de är positivt inställda till effekterna av det. ”It is as you were making yourself accountable. […] It puts you out of your comfort zone, and that only can be a good thing when it comes to music creation”.23 Andra ser mindre nytta i konceptet: “I am, in general, a very private person and like to create music with no audience present. I did stream on [Twitch] for about a month. I realized that I felt a certain amount of healthy pressure to make decisions but I ended up making music I wasn’t really fond of.”24

Dataunderlaget är för litet för att dra några egentliga slutsatser, men frågeställningarna är relevanta för projektets allmängiltighet och för framtiden av streamad musikproduktion.

22 Samma enkät. Se appendix. 23 Ibid.

(25)

21 / 37

Vidare tankar om projektet

Jag började streama mest av nyfikenhet, men efter en mängd insikter på relativt kort tid framstår streaming som huvudsaklig fokus i mitt framtida arbete. Många intressanta och konstruktiva saker sker då arbetet exponeras inför publik. Uppsatsens titel kommer ur min uppfattning att många religiöst troende människor finner motivation i tanken “Gud ser allt du gör” - man skärper sig en smula om man tror att evighetens domare skärskådar ens ansträngningar. Genom teknologi har jag skapat ett substitut.

Min kanal nådde mot slutet av detta projekt tillräckliga tittarsiffror för “affiliate”-status på Twitch, vilket ger mig möjlighet att tjäna pengar på att streama. Det är långt från en “quit your day job”-inkomst, men intressant då det bekräftar existensen av en publik villig att betala för min output. För att nyttja dessa ekonomiska möjligheter var jag tvungen att skriva ett kontrakt med Amazon, som äger Twitch. Kanske är det en allseende Gud jag skapat, men jag har skrivit kontrakt med Djävulen.

De goda resultat som ses i min kreativa output kompletteras av mer pragmatiska aspekter. Jag har aldrig varit bra på social media. Det intresserar mig inte, och jag finner det onaturligt att skrika ut i ett vakuum. Att streama skapar ett socialt forum utan att lägga extra tid på det, då de timmar jag streamar är timmar jag ändå skulle arbetat i studion. Detta har direkt lett till

försäljning av mina skivor på Bandcamp, en intervju i en sydafrikansk indiemusik-blogg25, och en ökad trafik på min hemsida26 och Discord-server27.

Tillväxt online tenderar att vara exponentiell, och det blir intressant att se hur många tittare min kanal har om ett par år. Det är svårt att säga hur väl antalet tittare översätts till antalet sålda skivor, men om någon är villig att stödja mitt arbete genom att betala en månatlig

prenumerationskostnad (de slipper då reklam på min kanal och får tillgång till kanal-specifika emotes) så tycks en del av samma grupp vara intresserade av att köpa en skiva eller gå på en konsert. 75 procent av de som betalat för prenumerationer under projektet köpte Underachieve inom en vecka efter att den släppts på Bandcamp, och de betalade alla mer än mitt utsatta lägsta pris.

25 https://www.moreindie.com/2021/04/15/making-an-ep-with-a-camera-staring-at-you-mudbody-did-it/ 26 www.mudbody.com

27 Discord är en plattform för röst- och textchat, som ofta används på ett sätt som påminner om gamla BBS-forum.

Personer med gemensamma intressen kan gå med i en Discord-server och dela med sig av videoklipp, diskutera saker, hållas uppdaterade om ändringar i en streamers schema m.m. Många Twitch-kanaler har en tillhörande Discord-server där de som gillar kanalen kan umgås.

(26)

22 / 37

En klyscha i indiemusik-kretsar att man behöver “1000 core fans” för att leva som självständig artist.28 Att se någon prenumerera på min kanal och bli en aktiv medlem på min Discord-server är så nära jag har kommit att våga kalla någon mitt “fan”.

En intressant aspekt är att jag plötsligt har en ytterligare produkt. Utöver musikförsäljning och -streaming, musikvideos och konserter är arbetsprocessen nu en egen produkt. Det tycks kanske som att det skulle förstöra något, ta bort magin, men jag upplever det (förvånande även för mig) som frigörande. Det känns lättare att “sälja” min stream - försöka dra dit nya tittare, få betalt via prenumerationer, osv. - än att göra samma sak med mina skivor. Det kan ha att göra med min syn på relationen mellan process och verk. För mig som aldrig har varit särskilt bekväm med att marknadsföra min musik, är det en välsignelse. Att någon köper en skiva för att de uppskattat min stream känns bättre än att spamma mina Facebook-vänner om att komma till nästa spelning. Jag upplever inte att det magiska i en färdig skiva går förlorat av att processen öppnas, snarare tvärtom - att processen är synlig, tillgänglig, avmystifierad separerar den från verket istället för att retroaktivt läsas in av lyssnaren. Det bidrar till en renare upplevelse av musiken, en lyssning som inte lika lätt leder till kritik av inspelningsmetoder eller verktygsval. Jag har inte försökt dölja något, skarvarna är (eller var, under processens gång) synliga. En genomsnittlig lyssnare som ej intresseras av musikaliskt hantverk och produktionsteknik påverkas antagligen inte på samma sätt, men denna individ är inte den huvudsakliga publiken för min stream och spenderar sannolikt inte sin lyssning med att dissekera ljuden de hör på en skiva.

Min långtida strävan att arbeta snabbare har sannolikt bidragit till att höja kvaliteten på min stream – publiken lär uppskatta ett snabbare flow, och det vore obekvämt om jag ständigt fastnade i tekniska problem eller tidskrävande detaljer.

Vissa saker tar mer tid än andra, det är ofrånkomligt. Hur prioriterar man? Att streama har visat mig att i ingenting som kräver extremt detaljarbete är nödvändigt för min musik. Jag menar att separationen av hantverk och kreativitet är en falsk dikotomi - tillräckliga tekniska förmågor ger utrymme för kreativa idéer att flöda, och hantverk som ej flödar gör ofta skada på verkets integritet - bubblorna spricker innan de kan fångas. En kreativ process som ibland går trögt resulterar inte nödvändigtvis i ett dåligt verk, men känslan av distraherande friktion är en indikator som pekar på områden som bör prioriteras under övning. För att mitt skapande ska fungera måste denna friktion minimeras. Det kan göras genom förbättrade verktyg och kunskaper, eller genom att acceptera att en för hög grad av komplexitet inte är konstruktivt.

28 Kevin Kelly. ”1,000 True Fans”. KK. 2008-03-04.

(27)

23 / 37

De saker som i dagsläget tar mest tid i min process är de saker jag inte är tillräckligt bra på - trummor, sång, vissa aspekter av produktionsteknik. Därför studerar jag dem. Vilka

kompetenser som förtjänar denna tidsinvestering är svårt att sätta fingret på. Kanske är det så att

saker jag inte undviker trots det motstånd de presenterar kräver sin plats i min process. Likt

alla kreativa val är det svårt att se hur dessa beslut fattas.

Jag försöker inte vara särskilt pedagogisk eller göra “tutorials” då jag streamar, men flera av mina tittare har uttryckt att de lär sig saker av att följa mitt arbete. Jag föredrar att inte veta exakt vad de lärt sig, och vill inte framstå som “den som vet”, men om någon lär sig något av att se mig arbeta uppväger det lite av narcissismen i min strävan att viga livet åt konsten.

Reflektioner om interaktivitet och liveness i relation till min konstnärliga praktik

Interaktivitet handlar inte bara om att något kan påverkas av yttre agenter. En skörhet uppstår då något accepteras som interaktivt – det har inte en färdig form, det är inte en monolog som presenteras för den maktlösa mottagaren. Det interaktiva objektet får en plötslig närvaro i nuet, en momentan sammansättning som kan rubbas och för alltid förloras. Visserligen har mina tittares åsikter och idéer en potential att påverka den resulterande musiken, men jag upplever denna skörhet som mer inflytelserik i min praktik.

Vad är egentligen “live” på min stream? Livemusik handlar om ett, möjligen improvisatoriskt, framförande av ljudande material. Jag framför inte mina låtar live på Twitch, och i princip allt jag spelar in kräver ett flertal tagningar innan jag är nöjd. Ibland lyssnar jag inte igenom en hel låt under ett arbetspass, utan hoppar runt mellan olika musikaliska passager och justerar parametrar, spelar in eller tar bort lager. Ett atomiserat perspektiv på vad jag gör inför kameran är rätt ointressant - jag improviserar på gitarren, justerar en EQ-kurva, krånglar med en

glappande kabel. Om vi inte ser strävan mot en färdig produkt blir det hela ganska bisarrt. Detta skiljer sig från ett live-framförande av musik, där varje ögonblicksbild (säg, tio sekunder) innehåller något färdigt - resultatet uppstår samtidigt som utförandet. Min process är förskjuten, de olika lagren (framförande respektive ljudande resultat) sker inte längre parallellt. Det uppstår en temporal komprimering, där 95 timmars arbete ger 16.5 minuters färdig musik. Trots detta är min stream live. Det performativa har upphört att vara ett framförande och är istället en serie mikro-improvisationer som jag bedömer och kombinerar, inför publik.

Om jag arbetar i ensamhet och inte streamar, upplever jag att alla steg på vägen karaktäriseras av känslan av att en punkt på att göra-listan är överstruken, och att fokus ligger på resultatet och dess slutgiltiga presentation. Närvaron av publik tycks leda till en större lekfullhet och ett snabbare beslutsfattande: om det känns bra så är det bra, och upptäckandet dominerar. Den

(28)

24 / 37

något skrämmande skörheten i ögonblicket nyttjas till fullo och ger ett förändrat, kanske naivare, musikaliskt resultat - och en snabbare, roligare och intressantare konstnärlig process. Gränserna och definitionerna av vad ”live” betyder ifrågasätts kraftigt då vi skärskådar mitt projekt – musiken är, i sig, knappast live. Samtidigt motiveras mitt arbete med streaming av att det finns en publik som ser mig skapa musik i realtid, och det ljudande resultatet är starkt färgat av denna liveness. Är Underachieve en live-EP? Jag tror inte det, och det känns som att jag saknar ett ord mellan ”studio-producerad skiva” och ”live-inspelning”.

(29)

25 / 37

NÄSTA STEG

Potentialen för musikproduktions-streams är oklar. Det finns en del kända namn, men de kanaler som drar 1000+ tittare är främst artister som är etablerade sedan tidigare29 och använder Twitch för en frågestund med sina fans eller för att visa några timmars produktionsjobb. Bland de som streamar mycket på Twitch har jag inte hittat någon som gör det från en seriösare inspelningsstudio och konsekvent visar en majoritet av skapandeprocessen30. Om man tar en titt på YouTube blir det snabbt tydligt att intresset för musikproduktion är stort. Det finns ett flertal kanaler som gör informativa videos med recensioner, förklaringar av koncept, studiodagböcker med mera. Hur stor del av denna publik som är intresserad av det lägre tempo som infinner sig i musikproduktions-streams är osäkert, och sannolikt måste en tittare finna streamerns

musikaliska uttryck tolererbart för att se kanalen som intressant.

Det är relevant att forska vidare i hur publikens upplevelse av musiken förändras av att ha sett processen bakom - urholkas upplevelsen av det slutgiltiga verket, eller förstärks den? Jag förvånades av de positiva svaren tittarna gav i frågan, och ett större dataunderlag vore intressant. Hur påverkas tittarens upplevelse och intresse av deras musikaliska kompetensnivå?

Jag hoppas finna tid att gå igenom videomaterialet från projektet (alla streams är sparade) och uppdatera Flow Cartography med mer data om hur jag jobbar. Arbetet med Underachieve är i princip fullständigt dokumenterat, och detta material bör kunna bidra till en schematisk modell av min kreativa process.

Det vore konstruktivt att reda ut terminologin kring streaming av arbetsprocesser, och frågan om liveness är spännande i sammanhanget. Var går gränsen mellan process, performance och resultat? Vad är det egentligen publiken ser och hör, och vad har det för värde? Är streamen eller den färdiga musiken den huvudsakliga produkten, och spelar det roll?

29 Mike Shinoda, Herman Li, m.fl. Det finns fler etablerade namn, men det verkar ovanligt att en kanal i “music

production”-kategorin har över 200 samtida tittare.

30 Ett undantag är Deadmou5, som länge har streamat delar av sitt musikaliska arbete, men jag tror inte att han gör

(30)

26 / 37

Musik-kategorin på Twitch har växt mycket snabbt, och jag fick i dagarna då detta skrivs ett email från Twitch där de bad mig svara på några frågor. De skrev

In the last few weeks, Twitch has seen unprecedented growth in music and we want to hear how we could better help music creators like you connect directly with your fans

and provide tools to make money from your art.31

Jag undrar detsamma. Musikproduktion inför publik känns nytt och trevande, fyllt av potential för nya uttryck, karriärmöjligheter och en fortsatt demokratisering av kreativt kunnande.

Samtidigt bidrar det till en filtrering av kultur genom några få storföretags digitala plattformar. I värsta fall kan streaming av produktionsarbete bli något som förväntas av artister, i likhet med dagens etablerade sociala medier. Om det börjar ses som självklart att alla seriösa artister ska streama sitt produktionsarbete för ökad exponering, riskeras förhöjd arbetsbelastning och kränkningar av privatlivet för de som ej trivs i kamerans blick. Detta vore mycket negativt. Min förhoppning är att streaming av musikskapande kan fördjupa relationen mellan artist, musik och publik för de som uppskattar formatet, utan att inkräkta på dem som föredrar att arbeta bakom stängda dörrar.

(31)

27 / 37

REFERENSLISTA

Auslander, Philip. Digital Liveness: A Historico-Philosophical Perspective. PAJ: A Journal of Performance and Art, vol. 34, no. 3, 2012, pp. 3–11.

http://direct.mit.edu/pajj/article-pdf/34/3(102)/3/1795591/pajj_a_00106.pdf Cirillo, Francesco. The Pomodoro Technique. 2007-06-15.

http://baomee.info/pdf/technique/1.pdf

Dredge, Stuart. ”DistroKid will fast-track artists to Twitch affiliate status”. Musically.com. 2021-02-25.

https://musically.com/2021/02/25/distrokid-will-fast-track-artists-to-twitch-affiliate-status/ (Hämtad 2021-03-20).

Kim, Matt T.M. “Twitch DMCA Strike Causes Panic as Streamers Worry Their Channels Could Be Banned”. 2020-10-03.

https://www.ign.com/articles/twitch-dmca-music-takedowns-what-streamers-can-do (Hämtad 2021-03-20).

Kaplan, Philip. ”New partnership helps DistroKid members connect with fans on Twitch”. Distrokid.2021-02-24

https://news.distrokid.com/twitch-affiliate-d7ae8bd47be/ (Hämtad 2021-03-20). Kelly, Kevin. ”1,000 True Fans”. KK. 2008-03-04.

https://kk.org/thetechnium/1000-true-fans/ (Hämtad 2021-04-01).

Kim, Matt T.M. “Twitch DMCA Strike Causes Panic as Streamers Worry Their Channels Could Be Banned”. IGN. 2020-10-23.

Kosman, Adele. Livekonserten som kompositionsverktyg i elektroakustisk musik: Komponera i

realtid. Royal College of Music in Stockholm, Department of Composition and Conducting.

2020.

Lee, Jimson. ”Training and the 80-20 rule of Pareto’s Principle”. Aryta Ltd. 2008-11-20. https://speedendurance.com/2008/11/20/training-and-the-80-20-rule-of-paretos-principle Pressfield, Steven. The War of Art: Break Through the Blocks and Win Your Inner Creative

Battles, Black Irish Entertainment LLC, 2012

Sanden, Paul, Liveness in modern music: musicians, technology, and the perception of

(32)

28 / 37

The Twitch Research Team, epostkommunikation (massutskick till “music”-streamers) 30 mars 2021.

Trxstxssx och Brynard, Alec. ”Putting it out there”. More indie. 2021-04-15.

https://www.moreindie.com/2021/04/15/making-an-ep-with-a-camera-staring-at-you-mudbody-did-it/

Twitch. “Broadcast Recommendations”. Twitch.

https://www.twitch.tv/creatorcamp/en/setting-up-your-stream/broadcast-recommendations/ (Hämtad 2021-04-06).

TwitchTracker. “Most Watched Games on Twitch”. TwitchTracker.

Österlind, Jerker. mudbody – Underachieve. Soul Noise Productions. SNEP202101. 2021. https://open.spotify.com/album/18uGeyxD00Ssayi1exCCJo?si=250d07a3806341fc Spår 1: Cornerstone

Spår 2: Mana Burn Spår 3: Underachieve Spår 4: Weight Blanket

(33)

29 / 37

APPENDIX

Utrustning använd på skivan

Instrument och förstärkare:

• Fender Telecaster genom Himmelstrutz “Fetto” OD-pedal

• Fender Custom Champ ’57 combo • Fender Super Sonic 100 via Orange 4x12 • Fender Jazz-bas genom en Dark Glass

“Alpha Omega”-pedal

• Gretsch “Brooklyn”-kit med en Yamaha Absolute Hybrid snare

• Moog One 16 voice

• Elektron Digitone FM-synth • Elektron Analog Rytm MK II

Mikrofoner:

• Røde Classic II, för vocals

• Ehrlund EHR-M för vocals (en låt), och som stereopar i överhäng för trummorna • Shure SM57 för snare, översida (en låt) och

all elgitarr

• Sennheiser MD421 för snare, översida (resterande låtar) och Hi-Hat

• Ehrlund EHR-D för snare, undersida • Shure Beta 52 för kick, intern • Electro-Voice RE-20 för kick, extern • Shure SM7b, för talad röst (ej med på

skivan, endast till stream)

32 Outist är en Max-plugin som tillåter send och return på platser i signalkedjan som vanligtvis inte tillåts av

Ableton Live. Kan laddas ned gratis på https://gumroad.com/l/vDPJ

Signalprocessorer (hårdvara):

• Allen & Heath GS-R 24M mixer med AD/DA, preamps och EQ, på allt material • Neve 1076 Preamp på vocals och snare • Chandler Limited TG Opto kompressor på

vocals och kick

• IGS “576 blue stripe” kompressor på vocals och snare

• IGS “S-type 500 VU” stereokompressor på överhäng och mastring

• Focusrite “Octopre”-kompressorer på bas och gitarrer

• VOX wah wah-pedal

Mjukvara:

• Ableton Live 10 + 11 • FabFilter (Q3, C2, DS, R)

• Outist (för att skicka stereosum till OBS innan rumsjustering i SonarWorks)32 • Izotope RX5

• OBS studio

Videoutrustning:

• Nikon Z6, objektiv Nikkor Z 14-30 f/4S • 2 x Go Pro Hero 7 Black

• Capture-kort: 2 x Elgato 4K60 Pro 2 x Elgato Cam Link 4K

(34)

30 / 37

Paul Sandens liveness-kategorier

Ur ”Liveness in Modern Music”.

- Temporal Liveness: Music is live during the time of its initial utterance.

- Spatial Liveness: Music is live in the physical space of its initial utterance.

- Liveness of Fidelity: Music is live when it is perceived as faithful to its initial

utterance, its unmediated (or less mediated) origins, or an imagined unmediated

ideal.

- Liveness of Spontaneity: Music is live when, in its utterance, it demonstrates the

spontaneity of unpredictability of human performance.

- Corporeal Liveness: Music is live when it demonstrates a perceptible connection

to an acoustic sounding body.

- Interactive Liveness: Music is live when it emerges from various interactions

between performing partners and/or between performers and listeners/viewers.

- Virtual Liveness: In some cases, music can be live in a virtual sense even when

the conditions for its liveness (be they corporeal, interactive, etc.) do not

actually exist. Virtual liveness, then, depends on the perception of a liveness that

(35)

31 / 37

Loggbok från projektet

Endast editerad för stavfel och formatering. 20210105:

Streamade 03h15 min. Jobbade på Perpetual

Dissatisfaction Machine och fixade med tekniska

detaljer, typ routing och en gopro som strulade. Kul att snacka med folk i chatten igen!

20210106:

3h. Körde 10-13. Börjar inse att 4 timmar är svårt, iaf i den här delen av processen (att jobba från scratch). Det är ett problem att jag inte är bättre/bekvämare med min sångröst också, sekunden jag slog av streamen kände jag att jag kunde lattjat med sångmelodier om ingen hörde. Hm. Accountability är ett ledord för det här – att någon ser mig jobba gör att jag skärper mig. Finns det studier på att man arbetar bättre när man inte är ensam? Känns som att alla känner igen sig idet. Jobbade på PDM (från igår), och den börjar kännas relativt färdig i sin form, men behöver vocals + text i sista versen. Började med en ny låt,

Mana Burn, som blev cool. Mina ljud – crunchig

bas, clean GTR och moogen limmar väl. Kanske borde göra en patch på moogen som jag använder, för att slippa spela in den hela tiden.

Måste fixa inställningarna på noisegaten för min prat-mik.

20210107:

2h. Ganska dålig dag. Är jobbigt att streama mellan 15-18, är ofta trött då. Förmiddagar är bäst.

Meckade med en ny låt ändå, Reality Guru. Ovanligt dur-ig, och låter rätt fint. Jag är duktig på bas och gitarr, och att spela in saker kvickt. Kände mig allmänt dimmig idag, dock. O-feeling. Det var ingen som kollade typ alls, men jag vet inte om det bidrog till segheten.

Inser att jag har strul med latency p.g.a. dubbla AD/DA-omvandlingar för min setup med Sonarworks systemwide kombinerat med stream-output. Spenderar kvällen med att klura på det. Måste fixa något med mikar också – kanske använda sm7 för stream-snack och EHRM för sång. Behöver EHRM för bättre ljud på inspelningarna, men den läcker alldeles för mycket.

Riggade i typ 4 timmar till och fixade sonarworks/obs-ljud, och kopplade in båda mikarna.

20210108

3h. Mycket bättre dag. Morgonpass är nice som fan. Jobbade 3h på en ny låt, Fragile. Utanför min comfort zone, och fett kul groove. Hade bättre feeling på att snacka med chat osv, även om det

typ inte var nån som kollade. Måste börja posta på insta innan jag drar igång, fixa med reddit-posts etc.

Strul med sample rate-konflikt sista timmen av stream, ljudet var helknasigt. Spenderade kvällen med att fixa det. Tog typ 5 timmar, fick routa om allt..

Funderar på att börja jobba på vocals utanför streamen, känner att jag fegar ur med att experimentera fram idéer då jag är kass på att sjunga jämfört med gitarr/bas/DAW.

20210111

2.5h. Jobbade på Underachieve. Coolast låt hittills. Spelade in lite vocals på kvällen, off stream. Mest för att testa stuff.

20210112

2.5h. Jobbade vidare på Underachieve. Låter fett bra.

20210113

2h45min. Jobbade på Underachieve, sjöng lite, och hittade en ny fin grej i Mana Burn med Digitone

20210114

2h. Tekniska problem med datorn

(BSOD/minnesgrejer eller nåt. Antagligen FW-drivern, behöver skaffa ett RME Digiface) ledde till sen start + kortare stream.

Kollade igenom alla låtar, skrev första utkast på att göra-lista. Allt funkar, och soundet börjar låsas. Inga tittare större delen av streamen, men jag kände mig rätt pratig ändå. Kan vara värt att kolla denna video i efterhand, då jag pratar en del om mina tankar kring process/stream etc.

20210116

Streamade 2h15min. Skrotade två låtar och började på en ny. Bestämde mig för att använda

Cornerstone som låt nr. 5. Lite trött i skallen, men

fick saker gjorda. Problem med sample-kaos igen,måste fixa det på nåt sätt.

20210118

Streamade 2.5h. Jobbade på Weight Blanket, oklart och svårt att veta om den är bra. Mycket snack i chatten, kul!

20210119

2.5h. Jobbade vidare på Weight Blanket. Gick bra, fräscha öron gör underverk. Den är låt nr. 5. Det känns som att den bästa användningen av streaming är för produktion och arrangering – det funkar bra och är kul. Jag tror jag lägger mindre tid på att hitta melodier etc., och sång är obekvämt. Så att skriva låtar med sång + gitarr först, bygga ihop ackordföljder etc. är nog softare

(36)

32 / 37

att göra off stream, för att sedan snacka med folk och prodda loss med exponering.

20210120

2h. Jobbade på Perpetual Dissatisfaction Machine och Weight Blanket. Gick ok, men hade inget perspektiv idag. Idag saknar jag att jobba som team. Var rätt ofokad. En del snack i chatten iaf, det är nice. Jobbade mest på storform i ovan nämnda låtar, slaktade dåliga bitar osv.

20210121

??

20210126

2h 45 min. Typ sju pers i chatt! Spelade trummor, fett illa, men fick en del gjort på Weight Blanket och Underachieve.

20210127

2.5h. Jobbade på Perp.Dissatisfaction Machine. Slaktade mycket med det nya är coolt, mer funkigt än planerat. Började seg, slutade rätt pepp. Spelade in vocals innan streamen, på Mana Burn och Underachieve. Mana Burn blev fin.

20210128

2.5 h ish. Jobbade på P.D.M., spelade in gitarr. Lyssnade igenom alla låtar och gjorde notes. Tror att storform är spikat på alla spår nu. Behövs mest percussion och vocals på allting. Börjar ha fler tittare kontinuerligt, det är skitkul.

20210129

2.5h. Lite folk i chatt, men gick rätt bra. Spelade in bas och gitarr på PDM och Mana Burn. Gitarr är så jävla kul.

20210201

2 h stream. Detaljpill i arr. Jag behöver vocals och trummor!!

20210202

Bra stream, strax under 2h pga späckad dag. Spelade in gitarr och bas på Underachieve-slutet + fixade med trummor etc. Det funkar nu, tror jag. Nu är det typ bara gtr kvar på Cornerstone, och vocals + trummor på allt

Det finns en koppling till att man lär sig bäst av att lära ut saker – det går ej att ignorera mina brister när jag streamar.

20120203

lyssnar på Mana Burn_20210202. Fan vad jag ogillar mina pitchiga vocals, måste fan bli 100% beast på att sjunga för att kunna nå mina mål. Viktigare än trummor, även om det också är fett konstruktivt om jag hanterar dem väl. Båda är väsentliga om streaming-jobbet ska bli standard i mitt flow.

reflektioner: otydlig botten, spec. sista refrängen. Kanske ta bort några takter innan refräng 2. Jag kanske bör tänka mer på vad som är den här låtens profil, och lyfta fram det.

En annan insikt är: det är tydligt att de första 2 timmarna varje arbetsdag är viktigast! Resten är diminishing returns som fan

20210204

Typ 1h45min. Jävligt ofokuserad, för mycket i huvudet och svårt att få ihop schemat väl. Jobbade på Mana Burn och Underachieve, lite edit och småpillande. Blev bättre iaf. Snackade mycket med Sneeze och Tensor, det var fint.

20210216

Sjukt lång paus pga skola, [Ableton Live-]licens-strul och allmän trötthet.

Spelade trummor, det gick rätt bra. En del strul med ljudet, annars bra. Mycket folk i chatten som tyvärr drog pga. strulet. Skönt att vara igång igen iaf! Lite teething-problem med nya setupen. Jag kan typ spela trummor.

20210217

2h. Spelade in trummor på PDM + editerade dem. Lite strul med min röstmik idag (wtf). Kanske för att datorn stått på så länge, löste sig efter omstart. Rätt trött, men lite nytt folk i chatten. Tydligen hittade han mig genom ”recommended”, så det är fräckt.

Lyssnade igenom låtarna under kvällen i studion. Inser att jag varit rätt instängd av att jobba i DAW. Något har hänt efter att de akustiska trummorna landade. Jag inser att jag sitter i en studio, och kan ha samma ambitionsnivå som jag hade när jag spelade med Brainchild. Det är fan helt sjukt, och jag är nästan där i skills. Det ger fan resultat att öva sång och trummor! Fortsätt kämpa, jag är på rätt väg.

20210218

2.5h. Funderade över och spelade in trummor på

Mana Burn och Underachieve. Det är kul, men

jag vill bli bättre. Inte så mycket folk i chat, kanske pga. morgon-tid.

Jag ska testa att skriva egna metronom-spår i framtiden, det känns som att klicket inte fattar hur det ska kompensera för master-effekter.

20210222

2.5h. Klick-testet är ok, så jag är bara otajt.. Spelade in nya trummor på Mana Burn och

Underachieve – jag tror att tagningarna funkar.

Låter rätt bra. Inget folk i chat i början, men några nya tittade in mot slutet (de kändes mest

(37)

33 / 37 20210223

3.5 h. Editerade lite, verkar som att Mana Burn +

Underachieve är färdiginspelade på trumfronten.

Köttade PDM-trummor. Den är svår, vet inte om jag fick nog bra tagningar.

Morgon-streams är bäst, spela trummor är bäst, och folk i chatten är bäst. Några nya follows och kul snack. Ableton 11 är släppt, installerar det.

20210225

Spelade in lite vocals innan streamen, på

Underachieve.

2.5 h. Editerade vocals^. Inte nog bra tagningar, men ok som referens.

Spelade in bas på Mana Burn, alla instrument klara på den låten.

Jammade på trummor för Weight Blanket. Hittade coola grooves, men måste öva på dem innan de sitter. Rätt trött idag, inte så peppig. Knappt något folk i chat, men det var nog en rätt lam dag att kolla eftersom jag loopade trummor i typ en timme.

20210226

Spelade in 30 min vocals innan stream, på

Cornerstone. Gick sådär.

2.5 h. Spelade in trummor på Weight blanket, gick rätt bra. Editerade dem, och editerade bas på

Mana Burn. Trummor är nog helt klara nu, iaf

inspelningsmässigt. Rätt mycket folk i chatten, fett kul och bra stämning! Hammeta, Tensor, FRNGE, ny lirare - Serious mastering33. Nice!

Bra feeling. Morgon-streams är fan helt rätt för min brain.

20210301

Första stream som affiliate. Fick en sub av FRNGE, galen grej. Editerade trummor, mest.

20210302

2.5h. Fett bra. Spelade in vocals i någon timme innan streamen, editerade vocals + trummor på flera låtar under stream. TheEconomy hängde loss under strömmen och giftade 5 subs + subbade själv. Sjukt! Och kul!

20210305

3.25h. Sjukt bra. Spelade in vocals på PDM innan streamen, de var mestadels kassa. Mycket folk i chatten, första gången jag typ inte hänger med i konversationen. Fick en Raid av Hammeta, så maxade på typ 22 pers eller nåt. Sjuk grej. Folk verkar genuint intresserade och pepp. Är taggad. Editerade saker hela streamen. Vocals och trummor främst.

20210308

Sista stream. 2.5 h.

Spelade in vocals på Cornerstone i lördags, inte supernöjd.

Editerade vocals på Cornerstone och Perpetual

Dissatisfaction Machine, kändes awkward.

Lyssnade igenom alla låtar, snackade mycket med chat. En del folk, ca. 6-8 st hela streamen. Bouncade ut och lyssnade på alla låtar i en möjlig ordning, och kom fram till att skivan är klar för mix. Emotionellt utarmande, och lite

melankoliskt. Samtidigt väldigt fint. Jag vill streama mer. Fem dagar i veckan, bitches.

33 Serious Mastering erbjöd sig senare att mastra ett av mina spår på sin stream, vilket ledde till att han mastrade hela

skivan. Hans hemsida respektive Twitch-kanal kan ses här: www.seriousmastering.com

References

Related documents

Det sociokulturella perspektivet är ett teoretiskt perspektiv på lärande som utgår ifrån att lärande bör ses i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv, där kunskap

Därför var mina utgångspunkter för arbetet de behov jag kom fram till efter fortsatt samtal med pedagogerna (se 5.1 Användaranalys). Jag ställde exempelvis frågan

Så jag tror när jag pratar på svenska, jag pratar också med den tempo, så jag tror de som lyssnar på mig förstår inte riktigt vad jag säger, därför jag pratar för fort, så

Tydliga exempel på detta är att man i samtliga av intervjupersonernas lokala kursplaner har med Skolverkets betygskriterium för G i nivå 2 "Eleven musicerar för publik",

6 Att man rensade i melodierna berodde alltså inte bara på att de skulle anpassas till svenska språket, utan även på att de tillkommit eller an- vänts av Petrus Olavi under en som

Genom att analysera konstnärliga uttryck som används inom de populärmusikaliska genrerna, och kombinera dessa resultat med fysiologisk kunskap om röstens funktion, vill jag

Enligt Sandolin (2006) och Ardner (2009) är en god sångteknik förutsättningen för att kunna förmedla de en vill med sin sång. Sång är med andra ord inte en naturlig

I hennes forskning återger Falthin Greens, Gullbergs och Stålhammars forskning om informellt lärande, som oftast i musikpedagogiska texter syftar på hur musikanter utanför