Om medeltida vävnader med blandat material
Bauer, Elsa
Fornvännen 1970(65), s. 334-335
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1970_334
Ingår i: samla.raa.se
334 Smärre meddelanden
t h e m completely. T h e Ängsö m u r a l s are a m o n g the most artistic and, from the aspect of art history, most v a l u a b l e medieval m u r a l s i Sweden, a n d are of funda-m e n t a l i funda-m p o r t a n c e for the knowledge of the f o u r t e e n t h c e n t u r y a r t of t h e c o u n t r y . T h e y are, u n f o r t u n a t e l y , somewhat d a m a g e d .
Most of the p a i n t i n g s in the vaults illustrate scenes from the Bible. T h e r e is, for e x a m p l e , a series of scenes d e p i c t i n g the c h i l d h o o d of Christ. O n the n o r t h wall of t h e näve are some of Christ's miracles. T h e Passion of Christ occupies a central situation, with a large Crucifixion scene in the central vault. T h e T r i n i t y is depicted in the chancel vault above t h e high altar, a n d t h e Last fudgement in the west cell of the same vault. T h e r e are also some scenes from lhe O l d T e s t a m e n t : the C r e a i i o n , Cain a n d Abel, a n d others. A m o n g the saints are St. George, St. M a r t i n and, on the n o r t h wall above the e n t r a n c e to t h e vestry, a series of m e n d i c a n t friar saints, i n c l u d i n g St. Francis, o n e of t h e oldest pictures of this saint in Sweden.
A p r e l i m i n a r y scrutiny has shown that at least two artists, of different tempe-r a m e n t s , executed the p a i n t i n g s . T h e p tempe-r i n c i p a l atempe-rtist was a vetempe-ry skilful dtempe-raughts- draughts-m a n , while his co-worker p a i n t e d figures in a draughts-m o r e p r i draughts-m i t i v e style.
I t is t h e a u t h o r ' s i n t e n t i o n , after the work of conservation has been c o m p l e t e d a n d the p a i n t i n g s can be studied in detail, lo m a k e a comprehensive report on t h e very interesting iconography of the p a i n t i n g s a n d to place t h e m in their con-t i n e n con-t a l concon-texcon-t.
T r a n s l a t e d by Albert R e a d
O m medeltida vävnader med blandat material
I F o r n v ä n n e n 1969/3 h a r a n t i k v a r i e n A n n e M a r i e F r a n z é n (1) skrivit en artikel »Angående d a t e r i n g e n av en b r o d e r a d d y n a frän Stånga kyrka. G o t l a n d . » Botten-tyget i d y n a n är ett b i a n d t y g m e d l i n g a r n pä det e n a hållet (sannolikt varp) och på a n d r a hållet bomullsgarn (inslag?). A n t i k v a r i e Franzén beskriver två l i k n a n d e vävnader, vilka kan dateras till 1100-talet, d e n e n a frän Ärkebiskopliga museet i U t r e c h t och den a n d r a från textilforskaren Sigrid M u l l e r i M i i n c h e n . Anti-kvarie Franzén efterlyser n u n a m n e t på dessa v ä v n a d e r .
1 Recueil de d o c u m e n t s relatifs å 1'histoire de 1'industrie d r a p i é r e en F l a n d r e (2) r e l a t e r a r Espinas och P i r e n n e en föreskrift från Briigge är 1284 a n g å e n d e b o m u l l . D e n lyder (2a): »So wie die cotoen wille d o e n slaen in e n e stripe. hie m a c h lote 6 d r a d e n in d o e n slaen». I en a n n a n föreskrift från Aire sur la Lys (2b)
1 Anne Marie Franzén. Angående dateringen av en broderad dyna frän Stänga kyrka, Gotland. Fornvännen 1969/y
2 G. Espinas och H. Pirenne. Recueil de documents relatifs a 1'histoire de 1'industrie drapiére en Flandre. Bruxelles, Commission R. d'Histoire Publ. Sér 1.
a) Vol. 37: 1. Bruxelles 1906. Sid 420. b) Vol. 37: 1. Bruxelles 1906. Sid. 18. c) Vol. 37: 2. Bruxelles 1909. Sid. 589.
Smärre meddelanden 335
frän 1358 eller 1359 heter det: »Item, que tout filé de coton, li fillés gardes et oint, soiient vendu devant le Cop.» I dessa exempel är det fräga om bomull som material.
Vad vävnaderna beträffar finner man bland de blandade vävnaderna sådana som har lin i varpen medan inslaget i vissa fall utgöres av ull, i andra fall av bomull. Ett sådant vävslag, känt frän medeltiden, är tiretaine eller tiereteine. I ett dokument frän Gand (2c) frän 1350-51 namnes tiereteine med ull till skill-nad från tiereteine med bomull: ». . .van wullinen tierteinen . . . van vlockinnen tierteinen. ..» Vlocke, vlockinnen (franska: flocon, floconneux) betyder i allmän-het tofs, tapp, nägot mjukt, flockigt, »ulligt» (utan att bestå av ull), och torde här betyda bomull i motsats till wullinen, ull. Espinas (3) säger att vävnader med invävd bomull troligen fick »un aspect floconneux» och Savary (4a) omtalar att bomull tillsattes i en väv för att göra den mjukare, behagligare och varmare. Vävnader med namnet futaines skulle enligt föreskrift vara tillverkade ute-slutande av bomull, och såväl varp som inslag skulle således utgöras av detta material (4b). Emellertid förekom det att futaine vävdes med inslag av bomull och med varp av lin eller hampa, men detta blev förbjudet. En fabrik för till-verkning av futaine inrättades i Lyon sä sent som omkring 1580. Vid denna fabrik anställdes vävare frän Milano och Piemonte, där futaine tillverkats sedan gam-malt. Tydligen är namnet futaine en förfranskning av ordet fustan.
Elsa Baner
Osmundgruppen. Presentation av en
tvärvetenskaplig samarbetsgrupp
I januari 1970 utgick efter kortvarigt förarbete en inbjudan till nägra humanister och tekniker att satsa tid och kunnande på medverkan i ett grupparbete som bedömdes kräva specialkunskaper i ett flertal discipliner. Temat för arbetet angavs vara osmundsjärnet och motivering och syfte formulerades sälunda:
»Mycket har skrivits om osmundsjärnet, som under medeltiden varit en betydelse-full svensk handelsvara bäde inom landet och för export. Men cn allmänt god-tagen lösning pä problemen kring dess tekniska innebörd och dess härkomst 3 G. Espinas. La draperie dans la Flandre francaise au moyen age. 2 vol. Paris 1923. Del 2. Sid. 246.
4 J. Savary sieur des Bruslons. Dictionnaire Universel de Commerce. 3 vol. Amsterdam 1726-1732.
a) Vol. 1. Amsterdam 1726. Spalt 1531. b) Vol. 2. Amsterdam 1726. Spalt 193-194.
