B io 1 Uppgifter till besöket på Naturhistoriska riksmuseet i anslutning till Forskardagen Namn:
Besök olika delar av museet. Kan besökas i valfri ordning.
Försök svara kort på alla frågor. Lämna in frågorna i skolan till Henrik (inlämnat papper med svar = godkänd uppgift )
Utställningen Natur i Sverige (övre planet)
1. Studera kartan över Sveriges växtregioner. Vilken är den vanligaste växtregionen i vårt land?
2. Hur såg Sverige ut för 16 000 år sedan? Vad har hänt sedan dess?
3. Leta upp följande arter i utställningen och läs om vad de äter: gran, kvalster, hackspett, räv, duvhök, ekorre och skogsmus.
4. Hur många olika arter av organismer känner man till i Sverige?
5. Varför minskade Östersjöns gråsälar kraftigt på 1970-talet?
6. På vilka olika sätt kan växterna sprida sina frön?
7. Titta i montern med orörd naturskog. Varför tror du att det finns så många olika arter i en sådan typ av skog?
Utställningen liv i vatten (övre planet).
8. Jämför mångfalden, antalet olika arter, i Västerhavsmontern med Östersjömontern. Varför finns det så få arter i Östersjön? Är det för att människan förstört miljön?
Utställningen Livets mångfald (entréplanet)
9. En mångfald av fåglar I montrarna kan du fascineras av den otroliga variation av färger och former som finns hos dagens fåglar. De är grupperade enligt den moderna klassificeringen som delvis bygger på DNA-analyser. Hur kan denna mångfald uppkommit?
10. Insekternas framgångssaga. I det här rummet visar vi exempel på den fantastiska mångfald av
arter som finns på jorden. Lägg märke till att de flesta av arterna är insekter. Bara på vår fjärilsvägg
finns 3 000 fjärilar. Av 1,2 miljoner kända djurarter är 1 miljon arter insekter och de finns i nästan
alla jordens miljöer. Hur kan det komma sig att insekterna är så artrika?
Utställningen: Sveriges natur (övre planet)
Tjädrarna. Varför är tjäderhanen mycket större än tjäderhonan?
1. För att kunna skydda honan och ungarna mot fiender x. För att han äter näringsrikare föda
2. För att honorna har valt att para sig med stora hanar 2. Björnidet. Varför parar sig björnhonan med flera hanar?
1. Hanarna tvingar sig på honan
x. Minskar risken att en hane ska döda ungarna 2. Hon glömmer bort att hon har parat sig
3. Hoppande räven. Hur kan räven upptäcka sorken under snön?
1. Räven ser sorken x. Räven hör sorken
2. Räven känner lukten av sorken
4. Hökar och duvor. Vilken fördel kan duvorna ha av att leva i flock?
1. De kan hålla värmen bättre under vintern x. De plockar parasiter från varandra 2. Fler kan spana efter rovdjur
5. Vargarna. Varför slickar en vuxen varg en annan i mungipan?
1. Den tigger mat
x. Den hälsar och visar undergivenhet
2. Den slickar för att göra ren den andres mungipa
6. Kräsna honor. Vad avgör när flugsnapparhonan väljer hane?
1. Att han varierad sång och bra boplats x. Att han är mer vit än svart
2. Att han har långa stjärtfjädrar
7. Kräsna honor. Vad tycker blåmeshonan är extra snyggt på hanen?
Tips: Tryck på knappen 1. En stor haklapp x. En lång stjärt 2. Intensivt blå hjässa
8. Kronhjort. En anledning till att kronhjortshanen brölar är att...
1. Han varnar sina honor för fara x. Han vill locka till sig fler honor 2. Han vill skrämma bort rovdjur
9. Jägare och byte. Vad gör ormen för att inte bli uppäten av fågeln?
1. Blåser upp sig x. Kastar sig på rygg 2. Tappar svansen
10. Gök. Varför accepterar rörsångarföräldrarna gökungen i sitt bo?
1. De tycker synd om gökungen
x. Gökungen är så stor att den skrämmer bort rovdjur 2. Gökungen härmar rörsångarungar och lurar föräldrarna
11. Strandskata. Varför äter strandskatan de mellanstora musslorna?
1. De är lätta att öppna och innehåller mycket mat
x. Mellanstora musslor är vanligast på stranden 2. De stora och små musslorna är giftiga
