Inkludering på biblioteket: en användarstudie med HBTQ i fokus

KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT

2020

Inkludering på biblioteket

​

En användarstudie med HBTQ i fokus

DAVID CHRISTIANSSON STEVE WIKLUND

​

© David Christiansson/Steve Wiklund

Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

Svensk titel: Inkludering på biblioteket: en användarstudie med HBTQ i fokus Engelsk titel: Inclusiveness at the library: a user study with LGBT in focus Författare: David Christiansson, Steve Wiklund

Färdigställt: 2020 Abstract:

The aim of the study was to find in what way people who identify as LGBTQ find themselves viewed and represented in Swedish libraries. The purpose was to reach the experiences of these individuals, and through a series of questions to find out how they experienced the work libraries did in regards to LGBTQ books and activities. A survey was sent out to people connected in some way to LGBTQ in order to get answers. After that the analysis was largely based around Judith Butler’s theories on heteronormativity and the matrix she constructed from these theories. The result showed that the respondents often did not feel represented at the libraries, and activities together with social media posts towards LGBTQ were seen as limited.

Nyckelord: Bibliotek, HBTQ, Jämställdhet, Användarstudie, Biblioteksanvändare

1. Introduktion 3

1.1 Problemdiskussion 4

1.2 Syfte 5

1.3 Frågeställningar 5

1.4 Centrala termer och deras definitioner 5

2. Tidigare forskning 7

2.1 Identitet och jämställdhet enligt Butler 7

2.2 Bemötande av HBTQ-personer på bibliotek och i samhället 7

3. Teori 11

3.1 Heteronormativitet 11

3.1.1 Normkritik 11

3.2 Biblioteksföreningens taxonomi 12

4. Metod 13

4.1 Enkäterna och konstruktionsprocessen 13

4.2 Urval 14

4.3 Kvantitativ dataanalys 15

5. Resultat 16

5.1 Besök och upplevelse 16

5.1.1 Besök 16

5.1.2 Regnbågshylla 17

5.2 Bibliotekets utbud av HBTQ-litteratur 18

5.2.1 Litteratur och böcker 19

5.2.2 Vikten av HBTQ-böcker 20

5.3 Information 21

5.4 Erfarenheter och händelser 24

6 Diskussion 25

6.1 Upplevelser av HBTQ-aktiviteter på biblioteket 25

6.2 Bibliotekets utbud av HBTQ-litteratur 26

6.3 Bemötande och HBTQ-frågor 27

6.4 Avslutande reflektion 29

Referenser 32

Bilagor 34

Enkätfrågor 34

HBTQ och Bibliotek 34

1. Introduktion

Jag vill att normer som begränsar, förtrycker och diskriminerar uppmärksammas och diskuteras. Jag vill ersätta kränkande normer med mer inkluderande, öppna och hänsynsfulla normer. Jag vill visa att tillsammans kan vi faktiskt förändra normer och skapa bättre förutsättningar för mänskliga relationer.

Jag vill helt enkelt vara normkreativ! (Samuelsson, 2016, s. 9)

Det ovannämnda citatet innefattar på flera sätt delar av den inspiration för det här arbetet, utgångspunkten det började i och ett avstamp in i den forskning på ämnet som studerats. När arbetet började med den här undersökningen inom biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) var båda författarna överens om att vi ville inrikta oss mot ett ämne inom HBTQ och identitetsfrågor, samt hur det kunde relateras till biblioteksverksamheten. För mer om de termer som använts hänvisas till avsnitt 1.5. Till en början hade vi en genomgång där vi diskuterade på vilka sätt vi skulle kunna koppla ihop de båda ämnena så att det skapar en relevant utgångspunkt utan att bli för personligt. Det som sedan visade sig osäkert var hur mycket tidigare forskning som skulle finnas tillgänglig inom ämnet och om vi skulle kunna hitta tillräckligt med vetenskaplig litteratur för att bygga en solid struktur. Det i sig har varit den främsta motivationen till att sökandet efter relevant litteratur började redan under utbildningens andra år.

Sett ur ett B&I-perspektiv och med utgångspunkt i bibliotekslagen (SFS 2013:801), blev den här typen av undersökning relevant då det i lagen står att biblioteken ska finnas tillgängliga för alla, oavsett etnicitet och identitet. Personer som identifierar sig som HBTQ faller därför inom ramarna för de lagar som biblioteken ska uppfylla. Under utbildningens gång skapades ett intresse i det områdets forskning och tolkningen från våra personliga erfarenheter är att forskningen kring HBTQ-ämnet är begränsad. Det som finns tillgängligt är litteratur som skrivits de senaste tio åren. Något som berörs av författaren Frida Ohlsson Sandahl (2015) i hennes bok, ​Inkludera: Jämställdhet och hbtq i Organisationen​, är vikten av att en

organisation bör vara öppen för nya uttryck och identiteter. Ohlsson Sandahl säger att vi idag lever i ett samhälle där frågor kring identitet fortsätter att växa, men att Sveriges arbete med den här typen av frågor har avstannat, något som har visats i en undersökning utförd av ILGA (2018) , som publicerades 2018. Sverige ligger i den här rapporten på plats 10 av alla länder i ¹ Europa, även om landet ligger långt ifrån sist så har ställningen inte ändrats sedan förra årets undersökning. ILGA menar att Sverige behöver se över sitt lagsystem för att bättre kunna skydda individer med andra könstillhörigheter än manligt och kvinnligt. Vilket finns som stöd i de svenska lagarna, där diskrimineringslagen (2008:567) anger att alla individer har rätt till sin identitet och sexuella läggning, utan att bli diskriminerad av någon.

Kunskapen om de här frågorna ökar således. Biblioteket får då en mer framträdande roll att vara insatta i frågan, vilket grundar sig i den tidigare omnämnda bibliotekslagen (SFS

2013:801) och dess mål om att finnas till för alla. Likaså att biblioteket, som en institution för kunskap, har som uppdrag att hålla sig uppdaterade om situationen i samhället. Det är med utgångspunkt från lagarna och den här undersökningen av ILGA som föreliggande

undersökning vill få kunskap om hur individer inom HBTQ uppfattar att de blir

representerade på biblioteket. Det här mer än att beröra hur biblioteket beskriver sig arbeta

1​​International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association.

med sådana frågor eller hur de väljer att presentera sådant i det tillgängliga utbudet. Valet gjordes utifrån att det är en riktning som inte ofta berörs, att ta reda på hur arbetet inom HBTQ uppfattas av gruppen själva. Det var de här olika tankarna som guidade oss fram till vårt område. Därför gjordes valet att forma den här undersökningen som en användarstudie.

1.1 Problemdiskussion

För den här användarstudien var den ledande problemställningen hur stor del av den

HBTQ-verksamhet som biblioteken gör faktiskt når ut till användare hemmahörande någon av de olika grupperna. Under en auskultation vid ett bibliotek talade bibliotekarien om sina ² erfarenheter av ämnet, att bibliotek ofta är bra på att “slå sig för bröstet” om hur mycket de arbetar med jämställdhet och HBTQ. Det var dock inte möjligt att verifiera bland folk som identifierade sig inom HBTQ. Övriga i personalen visade också ett stort intresse av att en sådan undersökning gjordes, om än för att verifiera om den profil de såg av sitt eget arbete stämde med den “image” som observerades av användare runt omkring (Personlig

kommunikation, november 2017). För att vidare kunna utveckla ett arbete som främjar alla individer i samhället kan det därför vara av intresse att studera de inställningarna gentemot HBTQ. Det för att få fram hur mycket de typer av frågor som är synliga och hur många som väljer att använda sig av bibliotekens utbud som av t.ex. regnbågshyllan. Vidare stöd för det är något som återfunnits i boken, ​Normkritik, hbtq och folkbibliotek: Ett försök​, av Sofie Samuelsson (2016) där författaren problematiserar frågor kring om biblioteket verkligen är till för alla och den process som Hallonbergens bibliotek genomgick för att bli ett

Regnbågsbibliotek. Det definieras som ett bibliotek som verkar för ett HBTQ-perspektiv som del av sin verksamhetsutövning, men även att de blivit certifierade av RFSL och aktivt ³ arbetar med dessa frågor på ett sätt som genomsyrar hela organisationen. Samuelsson berör bland annat en situation där en användare inte funnit litteratur som representerade den identitet som hennes familj tillhörde, vilket var HBTQ och personer med funktionshinder.

Det framgår här att de inte varit så inkluderande som de velat tro och konsekvensen blev att bibliotekets självbild inte stämde, att hyllan därför behövde omformas igen.

Hur går det att länka ihop det med ett arbete som undersöker HBTQ-frågor? Vår tolkning är att det inte är helt olikt det som bibliotekarierna berättade under den tidigare omnämnda auskultationen, att det är lätt att tro sig inkludera alla. Vi ville därför undersöka hur användare tillhörande HBTQ upplevde det arbete som biblioteken gjorde för att inkludera deras olika identiteter. Hur biblioteken arbetar är inte det som efterfrågas, utan studien utgår ifrån HBTQ-användarnas upplevelseperspektiv av bibliotekens arbete.

1.2 Syfte

Syftet med den här undersökningen är att få kunskap om vilket intryck folkbiblioteken lämnar hos ett antal HBTQ-användare samt hur de användarna upplever att biblioteken arbetar med frågor kopplade till HBTQ.

1.3 Frågeställningar

- Hur upplever HBTQ-användare att folkbibliotek erbjuder för dem relevanta aktiviteter?

- I vilken utsträckning upplever HBTQ-användare att de känner igen sig i bibliotekets litteraturutbud?

- I vilken utsträckning tar HBTQ-användarna kontakt med bibliotekarierna med frågor relaterade till HBTQ?

1.4 Centrala termer och deras definitioner

HBTQ:​ HBTQ är en förkortning av orden, homosexuell, bisexuell, transpersoner och queer (Nationalencyklopedin, 2018). Det är de individer som åsyftas när ordet används i den här studien.

Homosexuell: ​Homosexuell har av Nationalencyklopedin (2019) beskrivits som en person med ​”​känslomässig och sexuell dragning till individer av det egna könet.​”

Bisexuell:​ Bisexuell beskrivs som ​“​känslomässig och sexuell dragning till individer av båda könen, med förmåga till såväl heterosexuella som homosexuella relationer​”

(Nationalencyklopedin, 2018).

Transpersoner:​ Transpersoner beskrivs som ett ​“​samlingsnamn på person som ifrågasätter den könstillhörighet han eller hon tilldelades vid födelsen och därför permanent eller tidvis överskrider biologiska och/eller sociala könsgränser​” ​(Nationalencyklopedin, 2018).

Queer: ​Nationalencyklopedin (2018) beskriver queer som ​“​brett begrepp som kan ha flera betydelser, men som i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen. Det kan innebära en önskan att i sin identitet inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva definiera sig.

Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer​.”

Heteronormativ: ​Heteronormativ i sin tur beskriver “den norm som säger att

heterosexualitet är det normala, givna och förväntade i ett samhälle. Därmed blir varje annan sexuell läggning, såsom homosexualitet och bisexualitet, betraktad som onormal”

(Nationalencyklopedin, 2018).

LGBTQ:​ LGBTQ är den engelska förkortningen av HBTQ. Enligt The Center (2020) står det för Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender och Queer eller Questioning.

Heterosexuella matrisen: ​Med den heterosexuella matrisen menas den heterosexuella

normen, att det finns två identifierbara kön och att en kärleksrelation endast ska ske mellan en man och en kvinna.

Regnbågshylla:​ Regnbågshyllan är en sektion i ett bibliotek dedikerad till litteratur som på olika sätt är fokuserad mot ett HBTQ-tema.

2. Tidigare forskning

Det kapitel som följer presenterar en genomgång av den tidigare forskning som relaterar till HBTQ och annan relevant litteratur. Vidare tas även texter upp om forskning inom

identitetspolitik och jämställdhet. För enkelhetens skull har det delats in i två sektioner:

identitet och jämställdhet följt av HBTQ. Det gjordes för att på ett konkret sätt föra texten framåt utan att bryta den röda tråden. Målet var även att arbeta in bibliotekets del i båda de här sektionerna.

2.1 Identitet och jämställdhet enligt Butler

Den litteratur som valdes i relation till ämnet blev huvudsakligen från Judith Butler (2006, 2007), professor inom retorik och jämförande litteraturvetenskap vid University of California.

Den del av hennes forskning som främst används berör sexualitet och den heterosexuella matrisen. I relation till undersökningens ämne föll det in på den heteronormativa

inställningen som finns i samhället, där det ofta blir att det ses som en naturlig indelning att använda sig av manligt respektive kvinnligt.

Ett annat område som relaterats till undersökningen är det som Butler (2006) beskriver som transgenderismen. Om hur personer som identifierar sig som trans trakasseras regelbundet i samhället då de inte faller inom de etablerade normerna. Men även att de här synpunkterna i stort byggs av personer i samhället som sociala konstruktioner och att transpersoner är en grupp som ofta faller utanför de etablerade ramarna om vad som är manligt respektive kvinnligt. De olika delarna av Butlers forskning används för att analysera det kommande resultatet och även för att genomföra analysen av det insamlade materialet.

En sociolog med kunskap om frågor som kan relateras till Butlers teorier kring jämställdhet och den heteronormativa matrisen är Frida Ohlsson (2015). Hon arbetar som författare, föreläsare och moderator med erfarenhet inom frågor som rör normkritik, jämställdhet och HBTQ. I hennes arbete beskriver hon hur lätt det uppstår dispyter och negativ inställning kring jämställdhetsarbeten. Främst då många anser att deras organisation redan har ett tillräckligt jämställdhetstänk. I flera fall kan det vara problematiskt för ett flertal att bryta invanda mönster och rutiner, även om det här skulle kunna främja arbetet. I några instanser kan problemet vara att cheferna inte tycker att det ligger i organisationens intresse att jobba med jämställdhetsfrågor. Hon skriver även att det kan anses problematiskt eller sårbart att endast driva jämställdhetsfrågor med tillgång till några fåtal specialister. Det grundar sig i att när de individerna slutar sina tjänster kan arbetet med jämställdhetsfrågor fallera. Ohlsson berör även att en lösning på problemet kunde vara att integrera de frågor till den/de

person/personer som efterträder de ansvariga och fokusera arbetet så att de som anställs har kunskap inom genus och jämställdhetstänk.

2.2 Bemötande av HBTQ-personer på bibliotek och i samhället

Några av de viktigaste delarna för den här undersökningen är att samla relevant forskning i relation till HBTQ-frågor och de texter som på olika sätt relaterar till området. Det innefattar även sådan forskning som berör hur individer med olika identiteter identifierar sig och känner sig bemötta i samhället. Forskningen i ämnet, i relation till biblioteken och dess verksamhet,

har visat sig vara begränsad och det som anträffades inom ämnet var ett anspråkslöst antal texter. Den mesta forskning som utförts inom HBTQ och dess relation till biblioteken är gjord utifrån bibliotekens perspektiv och hur olika bibliotek väljer att arbeta kring sådana frågor. Valet har därför blivit att använda forskning som berör hur HBTQ-individer känner sig bemötta av samhället i stort och att med de texterna skapa en tydligare bild som ändå fullföljer undersökningens syfte.

Tracy Robinson (2016) tar upp bemötande av HBTQ-personer på bibliotek i sin artikel. Hon berör vikten av att bemöta HBTQ-ungdomars informationsbehov på biblioteken och hur bibliotek kan arbeta med de frågorna som en del av verksamheten. Robinson berör flera viktiga delar om hur ungdomar inom HBTQ blir exkluderade på biblioteket. Även om de frågorna berörs regelbundet, där flera organisationer talar om hur viktigt det är att stödja den här gruppen av ungdomar, så händer det lite i de praktiska delarna för att implementera det stödjande arbetet. Den begränsade forskning som finns inom området framställs som en del av problemet, men Robinson (2016) beskriver en inställning om att det kan bli mer synligt i framtiden.

Kabir McDonald och Rachel McDonald (2017)​ ​tar upp frågor kring hur personer inom HBTQ känner sig behandlade i Sverige. Deras arbete struktureras genom intervjuer med studenter och andra individer som berättar om sina erfarenheter av homofobi, bifobi och transfobi. Genom att studera och diskutera den här typen av historier skapas en kritisk reflektion av ämnet och man kan få en bild av hur de individerna blir bemötta. Ämnet berör således biblioteket indirekt, främst genom att det kan kopplas till hur de berörda individerna blir behandlade. McDonald och McDonalds (2017) respondenter talar om en nervositet och stress som relaterar till den heteronormativitet som de möts av i det svenska samhället. Än mer för de individer som även tillhör andra etniska grupper, eller är andragenerationens svenskar. “The second-generation Swedish participants reported that they find it stressful to cope with white normativity, cis-heteronomativity and racism in the academic environment.”

(McDonald & McDonald, 2016, s. 98) Citatets användande av cis-heteronormativitet syftar på personer som inte bara tillhör den heteronormativa grupperingen i samhället, utan även att det symboliserar den uppdelning av manligt respektive kvinnligt som anses vara accepterat.

Något som går att se tydligare i relation till den heterosexuella matrisen.

Ett exempel som visar på hur åsikterna påverkat verksamheten och biblioteks utformning av sina lokaler i relation till HBTQ-området är Hallonbergens bibliotek, som genomgick en omstrukturering för att bli klassificerat som ett regnbågsbibliotek. De gjorde ett aktivt val att inrikta sig på de frågorna och konstruerade därefter en regnbågshylla för att kunna visa upp material riktat mot HBTQ-personer på ett sätt som gjorde den mer tillgänglig. De utgick främst från en checklista skapad av RFSL, vilken är den ledande föreningen för HBTQ-frågor i Sverige. De olika punkter som RFSL gav ut inriktade sig främst på att organisationen tänkte igenom alla delar av deras verksamhet så att den passade ett HBTQ-tänk. En regnbågshylla är inte det enda viktiga steget. Det krävdes även tankar kring kommunikation och bemötande, hur personer blir behandlade av personalen i relation till HBTQ-frågor och aktiviteter, samt hur styrdokument är utformade. Även det innefattar ett sådant tankesätt. För att uppfylla de punkterna gjorde biblioteken sig synliga för HBTQ-personer, något som beskrivs av Sofie Samuelsson (2016).

Med de regnbågshyllorna i åtanke går det även att koppla till Jochumsens, Skot-Hansens och Hvenegaard Rasmussens artikel The Four Spaces of the Public Library (2016).​ ​Planeringen och utformningen av regnbågshyllor, samt placering av dem påverkar direkt hur lätt eller svårt det kan vara att hitta den tänkta litteraturen: var hyllan är placerad och om den står där låntagare kan se den. Hur biblioteken väljer att placera sitt utbud kan ha stor påverkan på låntagare om en hylla är svår att hitta. Fortsättningsvis skriver en student vid

bibliotekarieutbildningen i Umeå, Ursula Rasmusson-Wright (2016), om frågorna kring hur synlig HBTQ-litteratur är för låntagare som kommer till biblioteket. Det berör två viktiga punkter som påverkar hur bibliotek väljer att skylta med sin litteratur. Fördelen med en regnbågshylla är att böckerna blir enklare för låntagaren att hitta, men samtidigt blir de mer utsatta och låntagaren kanske inte vågar gå till hyllan av olika anledningar. “Att inte ha en speciell hylla för HBTQ-böcker är ett medvetet val. Det kan vara känsligt att som ung HBTQ-person att behöva gå till en speciell hylla.”(Rasmusson-Wright, 2016, s.16)

Vidare när det kommer till forskning i relation till litteratur på biblioteken och

bibliotekariernas relation till den här typen av texter gick det att hitta information i en artikel av Candi Pierce Garry (2015). Hon berör en händelse kring en 15 årig student som skrev kritiskt om bibliotekariernas inställning till HBTQ-litteratur på sin blogg. Studenten i fråga hade skrivit om att hen och hens vänner aktivt sökt efter litteratur med karaktärer som identifierade sig som HBTQ, men att hen fick veta av sin skolas bibliotekarie att sådan litteratur var opassande och att hen skulle behöva vända sig till en bokaffär om hen sökte sådana böcker. Även om det är riktat till skolbibliotek, så faller det ändå in i ämnet genom att det berör vikten av att som bibliotekarie ha en professionell relation till bibliotekets innehåll och inte låta personliga åsikter och fördomar färga relationen till bibliotekets utbud. Men det skapar en svår fråga om vad som anses vara opassande eller inte för låntagare respektive bibliotekarierna. Hur böcker inriktade mot ett sådant ämne inte behöver innehålla mer än vad som skulle finnas i en bok med heteronormativt innehåll. Författaren Sebastian Lönnlöv (2014) går igenom historien för den litteratur som klassas som HBTQ och där går det att tolka fram de fördomar som den tidigare omnämnda eleven var med om. Lönnlöv beskriver vikten av att bibliotekarierna bör kunna tipsa om böcker utöver den etablerade heteronormativiteten.

Det går därigenom att skapa en koppling mellan det behov som låntagare har, med det uppdrag som utförts av personalen vid biblioteket.

Curry (2005) är en forskare från British Colombia i Canada som genom en undersökning av ett tjugotal ungdomar tog reda på hur de kände sig bemötta på biblioteket. Ungdomarna ombads besöka bibliotek och fråga personalen om HBTQ-material. Efter det fick varje ungdom sedan berätta i en utvärdering hur de blivit bemötta. Det Curry kom fram till i sin studie var att flera bibliotekarier verkade obekväma med de frågor studenterna ställde, och många gånger visste de inte heller vilken typ av media de skulle erbjuda. Av de 20 bibliotek som studenterna besökte uppgav de att de skulle besöka 40% av dem igen. Vidare skriver Curry om att biblioteket fungerar som en viktig fristad för många av de ungdomarna. Dit har de kunnat fly från dåligt bemötande eller bara få någonstans att hitta information. Ett bra bemötande från en professionell bibliotekarie är inget som ska underskattas enligt Curry (2005).

Rachel S. Wexelbaum (2017) påvisar att många HBTQ-studenter är begåvade men ofta inte har bra betyg. Hon menar att det blir så på grund av fysisk och psykisk ohälsa som deras heterosexuella jämlikar inte upplever på samma sätt. Det gör att HBTQ-personer får en ökad

stress och en känsla av att de måste prestera för att bevisa vad de kan. I gengäld söker sig de här personerna till andra i samma situation eller till ensamhet för att slippa förklara sin situation och ohälsa. Enligt en homosexuell skolbiblioteksstudent så upplevde denne att hen var en dålig student, omotiverad till att lära sig det som lärarna vill att hen ska lära sig. Hen blev kallad lat och ointresserad av både lärare och andra studenter. Det gjorde att hen genom hela sin skolgång sökte sig till biblioteket för att lära sig själv det som krävdes för sina utbildningar. Hen kände en trygghet på biblioteket som klassrummet inte kunde erbjuda henom. Det Wexelbaums (2017) studie tyder på är att flera studenter inom HBTQ väljer att söka sig till biblioteket för information och lärande då de upplever det som en tryggare miljö.

Mikael Stigendal (2008) har forskat om utanförskap och innanförskap i städer och skolor.

Han säger att utanförskap är ett stort problem som hindrar den samhälleliga tillväxten. Han påpekar även att biblioteken är en social mötesplats för vem som helst att ta sig till och känna sig välkommen. Det väcker tankar kring hur situationen möjligen kan se ut för individer i samhället vars identitet inte passar in i heteronormativiteten. Reflektionen blir här att utanförskapet blir ett stort problem i deras vardag. Biblioteken bör därför finnas till för de användarna som en social mötesplats. Som ett sista hjälpmedel för att analysera svaret används det dokument som givits ut av svensk biblioteksförenings expertnätverk för HBTQ-frågor. Det dokument de har tillgängligt har titeln, ​Hbtq-arbete på bibliotek​ (2018).

Rådet har i sitt dokument skapat en taxonomi som stöd för bibliotek i deras utvecklingsarbete.

3. Teori

I detta kapitel presenteras mer ingående teorin som ligger till grund för den här studien.

Motivet till varför den valdes och även kopplingen som den anknyter till, vidare berörs delar som nämnts i uppsatsens tidigare forskning.

3.1 Heteronormativitet

Heteronormativiteten bygger enligt Butler (2006, 2007) på ett antagande att alla i samhället antas vara heterosexuella och att det ses som det naturliga sättet att leva på. Det är en central definition i det som beskrivs som socialt acceptabelt och inte acceptabelt i samhället.

Heterosexualitet blir något obligatoriskt snarare än frivilligt. I tidigare forskning berörs det som Butler kallar för “den heterosexuella matrisen” som vidare talar om det ämnet. Även om hon lägger stort fokus på det manliga, respektive det kvinnliga i samhällsstrukturen, så berör hon även frågor kring de normer av heteronormativitet som spelar stor roll i den sociala struktur som finns. Hur människor förväntas åtrå bygger på tidigare skapade strukturer som därigenom skapar en norm i samhället.

Den här uppsatsens teoretiska perspektiv är att Butlers antaganden om heteronormativitet stämmer och att det finns ett värde i att undersöka hur HBTQ-personer upplever sig bli bemötta utifrån det perspektivet. Det antagandet bygger på att HBTQ-personer och

heteronormativa individer blir bemötta olika i samhället på grund av deras läggning och sin könstillhörighet. Det är på grund av heteronormativitet som teorin är intressant att använda för uppsatsen och applicera på bibliotek då ​Bibliotekslagen​ (SFS 2013:801) slår fast att de offentliga biblioteksverksamheterna skall finnas tillgänglig för alla, oberoende av etnicitet, läggning eller sociala förhållanden.

En teori från det här resonemanget är att HBTQ-personer bryter mot den “heterosexuella matrisen” och normerna i samhället, och att risken därmed är större för dem att bli utsatta för diskriminering, osynliggörande och/eller isolering. Vilket är något den här uppsatsen utgår ifrån.

3.1.1 Normkritik

Något som även berörs av Butler (2006, 2007) är det som kallas för normkritik. Normkritik är en utveckling som bygger vidare på idén om Heteronormativiteten. I korthet bygger teorin på det som av majoriteten ses som normen, och söker att kritisera de här etablerade normerna.

Det handlar om att ställa frågor, såsom i vilken utsträckning heterosexualitet är en norm, samtidigt som homosexualitet inte anses ha samma normstatus.

Teorierna kring normkritik i relation till biblioteksverksamheten och hur låntagare ser på sin egen identitet som HBTQ-personer berörs även av Curry (2005) där hon i sin studie talar om vikten för bibliotekarier att vara självkritiska i sitt arbete i relation till HBTQ-ungdomar som besöker biblioteket. Hon skriver om vikten av att ställa sig några viktiga frågor, såsom exempelvis i vilken utsträckning bibliotekarien är medveten om vilket HBTQ-utbud som finns att tillgå på biblioteket, eller om hen känner sig självsäker nog att svara på relevanta

frågor kring HBTQ som ungdomar kan ställa. Det handlar om att ett respektfullt och självkritiskt bemötande kan göra stor skillnad för hur en HBTQ-ungdom känner sig bemött om hen väljer att söka sig till biblioteket.

Uppsatsen utgår därför ifrån Currys teorier att bibliotekarier allt som oftast försöker ha ett normkritiskt arbetssätt, att bemöta låntagarna med respekt, och att det här bemötandet kan vara till stor hjälp för att skapa en positiv upplevelse för låntagarna. Det blir låntagarens erfarenheter i mötet som påverkar hur de väljer att se på biblioteket, och i vilket utsträckning de tänker sig återvända i framtiden.

3.2 Biblioteksföreningens taxonomi

Svensk biblioteksförening (2018) satte samman ett expertnätverk för sådant som berörde HBTQ-frågor. Dess syfte är att höja kompetensen hos biblioteken och hjälpa till att skapa en inkluderande arbetsmiljö. Vi utgår ifrån den taxonomi som sammanställts av ett

expertnätverk då vi analyserar uppsatsens resultat i vår diskussion. Taxonomin fördelas i sju steg:

● HBTQ-frågor och HBTQ-perspektiv finns på agendan

● En arbetsgrupp arbetar med HBTQ-frågor

● Det finns kunskap och medvetenhet om HBTQ-frågor och HBTQ-perspektiv

● HBTQ-perspektiv är inkluderat i det fysiska och det digitala rummet samt i den publika verksamheten

● HBTQ-perspektiv är förankrat i organisationen och all personal har grundläggande HBTQ-kompetens

● HBTQ-samverkan är väl utvecklad

● Biblioteket är aktivt i samhällsutvecklingen gällande HBTQ-frågor

På ett grundläggande sätt och med utrymme för tolkning fungerar den här taxonomin som ett passande verktyg när det kommer till att diskutera undersökningens resultat. Det gäller främst de steg som berör i vilket utsträckning HBTQ-perspektivet inkluderas i det fysiska och digitala rummet. Då främst med utgångspunkt i vilken utsträckning deltagarna i

enkätundersökningen märkt av att biblioteken uppfyllt några av de sju tidigare omnämnda stegen.

4. Metod

Den här undersökningen har använt sig av en enkätmetod, vilket syftat på enkäter vid insamlingen av empiriska data. Det för att undersöka hur HBTQ-användare ställer sig till bibliotekens arbete och utbud genom ett antal flervalsfrågor och ett par öppna frågor. Ju fler användare som besvarat frågorna, desto större tillförlitlighet får resultatet.

4.1 Enkäten och konstruktionsprocessen

Vid insamlingen av det empiriska materialet användes enkäten som besvarades av personer hemmahörande inom HBTQ. Mer exakt användes en digitalt skapad webbenkät, då det är enklare att nå ut till flera användare genom digitala verktyg. De insamlade svaren kunde därför analyseras på ett mer effektivt sätt. Men det fanns även andra anledningar till att den här typen av insamling passade för den utförda undersökningen. “The web survey has an important advantage over the email survey in that it can use a much wider variety of

embellishment in terms of appearance.” (Bryman, 2016, s. 230) Vår tolkning av vad Bryman menar med de orden är att det är mycket enklare att få en enkät att bli attraktiv på webben, då det ger en större mängd alternativ till ett attraktivt utseende. Det får som konsekvens att fler är mer benägna att svara på en undersökning som ger ett attraktivt intryck. Valet gjordes att utesluta intervjuer från vår forskning. Det för att enkäter ger svar som skapar en mer

överskådlig inblick i användarnas upplevelseperspektiv, det vore omöjligt att nå ut till alla personer som passar den tilltänkta målgruppen. Främst för att HBTQ i sig är ett ganska brett begrepp och det är omöjligt att veta vem som identifierar sig som en HBTQ-person. Det gör även att det blir svårare att kontrollera vilka som svarar och om urvalet stämmer överens med vad hela gruppen tycker.

I den grundläggande konstruktionen av enkäten så gjordes skrivandet på ett enkelt och vardagligt språk, för att förebygga de oklarheter som kan förekomma kring arbeten som samlar in empiriska data genom enkäter. Vidare är enkätens estetiska utseende en viktig del och något som ökar chansen till besvarande. Det var några av de kriterier som blev utvalda som viktiga vid frågornas konstruktion och med utgångspunkt i att öka antalet respondenter.

Delvis i att frågorna inte gjordes för krävande, då respondenter kunde tröttna på en enkät som de upplevde som ointressant eller utdragen. Dessutom kan det lätt hända att frågorna blir laddade om ämnet är känsligt och med hänsyn till det här är det en fördel att aktivt eliminera ord som kan uppfattas på fel sätt. Alla de kriterierna är något som berörs av såväl Bryman (2016) och Pamela H. Mackellar (2016).

Som ett praktiskt program valdes det enkätprogram som finns tillgängligt inom Google Drive, vilket medförde att enkäten kunde spridas på ett enklare sätt. Fortsättningsvis förenklar programmet insamling och analys av empiriska data. Några andra fördelar är att alla deltagare blivit helt anonyma och att deras integritet följaktligen skyddats utan att göra det möjligt att utröna deras identiteter. Andra områden som även påverkats är insamlingstiden och

spridningen av enkäten som kunde genomföras enkelt med hjälp av länkar som gjordes tillgängliga vid skapandet av enkäten. Innan valet gjordes att använda det verktyg fanns det andra alternativ som erbjöd liknande tjänster, men i flera av de fallen fanns det begränsningar om inte valet gjordes att betala för utökad tillgång.

Varje fråga i enkätundersökningen konstruerades med utgångspunkt ur syftet och de

forskningsfrågor som återkopplas genom hela arbetet. Frågorna delades huvudsakligen in i tre olika områden:

● att undersöka hur respondenterna ställer sig till att be om hjälp vid sökningar på biblioteket,

● att undersöka hur respondenterna ser på bibliotekets innehåll

● att undersöka hur respondenterna uppfattar bibliotekets arbete med aktiviteter som berör HBTQ.

4.2 Urval

Då målgruppen för arbetet är användare hemmahörande inom HBTQ faller det sig naturligt att enkäten riktar sig till de användarna. De personer som deltagit i den här undersökningen är personer som identifierat sig som någon av delarna inom HBTQ-sfären. Exakt vem som identifierar sig som vad spelar mindre roll för den här undersökningen och samlingsnamnet HBTQ kommer därför att användas i texten för att beskriva de olika användarna. Alla de identiteterna är viktiga, men utifrån syftet med den här studien har valet blivit att undersöka respondenterna som en grupp.

För att ge enkäten bra spridning togs beslutet att använda det som Bryman (2016) beskriver som ett snöbollsurval. Med den tekniken etableras kontakt med ett antal passande

respondenter som är relevanta för forskningen och genom dessa respondenter sprids enkäten så att flera inom samma grupp fortsätter att svara på den. I det här fallet för att få kontakt med respondenterna och att genom dem sprida enkäten vidare till andra inom HBTQ. Fördelen med att använda sig av den här metoden var att snabbt nå ut till så många respondenter som möjligt och på så sätt skapa en bra bas av den tilltänkta målgruppen. Nackdelen med en sådan spridning är att det blir svårare att ha kontroll över populationens storlek och det blir således svårt att generalisera resultatet.

När det kommer till antalet möjliga respondenter har det varit svårt att på ett bra sätt lägga in ett maxantal då det är svårt att räkna ut hur många som identifierar sig inom HBTQ-sfären med absolut säkerhet. Det finns inte något register över populationens medlemmar. Det skapade svårigheter som inte skulle funnits om undersökningen syftade till att undersöka ett fixerat antal individer i exempelvis en skola eller annan organisation. Bryman (2016) berör ämnet då han skriver att det är svårare att fånga upp alla individer om antalet är för stort, eller om det exakta numret är okänt.

Syftet är att istället försöka nå ut till en tillräcklig mängd individer för att kunna utföra en vetenskaplig analys utifrån svaren, vilket blivit en inspiration till att använda ett

snöbollsurval. Urvalets storlek påverkas av den tid och de resurser som finns tillgängliga vid arbetets utförande, vilket i det här fallet är begränsat av de resurser som finns tillgängliga för studenter vid högskolan i Borås. Beslutet togs att utifrån ett snöbollsurval fånga upp så många respondenter som möjligt och därigenom använda de svar som varit tillgängliga.

från kontakter via sociala medier, då främst Facebook, där det uppmuntrades att personer kunde dela med sig av länken till andra vänner som skulle kunna svara.

Genom de 68 inkomna enkätsvaren kunde det konstateras att urvalsstrategin fungerat väl, men det öppnar även dörren för några reflektioner kring urvalets representativitet och tillförlitlighet. Även om insamlingen gick bra och instruktionerna var tydliga om att enkäten riktade sig till HBTQ-personer, så går det inte att med 100% säkerhet säga att alla personer som svarat faktiskt identifierar sig som HBTQ.

4.3 Kvantitativ dataanalys

En av de nominalvariabler inom kvantitativ innehållsanalys som berördes syftar på svar som inte gick att ordna efter rang. Istället delades de in efter sin innebörd. De inkodade svaren på enkäterna användes för att skapa en enhetlig bild av det empiriska materialet, ett

tillvägagångssätt som beskrivs i delar av både Bryman (2016), men även av Eliasson (2011).

Majoriteten av frågorna i enkäten har utgått främst från svarsalternativen 1 till 6 på en skattningsskala av hur mycket respondenterna håller med frågorna. Det förekommer även några frågor som är utformade med mer öppna alternativ för att ge respondenterna

möjligheten till att uttrycka sina egna åsikter. För att analysera de förekommande variablerna gjordes valet att organisera resultatet i form av diagram då det blir enkelt att se skillnaderna mellan respondenternas svar och skapa en helhetsbild av de olika frågorna.

Utifrån insamlad data kom sedan empirin att analyseras tillsammans med den tidigare insamlade vetenskapliga forskningen och därigenom gjordes försök att uppfylla

undersökningens syfte och besvara dess frågeställningar. På ett sådant sätt skapades en vetenskaplig helhet mellan teori och empiri, vilket blev ett stöd vid analysen av det empiriska materialet (jfr Bjereld, Demher & Hinnfors, 2002).

5. Resultat

I det här kapitlet presenteras all empirisk data som samlats in genom enkätundersökningen.

Indelningen har framställts i fyra olika sektioner, med tillhörande undertitlar baserade på studiens frågeställningar. Sammanlagt samlades det ihop svar från 68 respondenter. Åldern på respondenterna varierade mellan 15 år upp till 54 år. Den största andelen av

respondenternas ålder låg runt 25-34 år (Fig. 1).

I den första sektionen behandlas upplevelsen, vilket åsyftar frågorna som berör besöken på biblioteken och hur respondenterna reagerat på regnbågshyllan, eller avsaknaden av sådan. I den nästkommande sektionen presenteras det som berör bibliotekets utbud. Främst gäller det frågor som berörde respondenternas svar kring representationen av HBTQ-litteratur, men även svårighetsgraden av att hitta texter och till vilka de vänder sig om biblioteket inte tillgodoser den här typen av behov. I den tredje sektionen presenteras information, vilket är de frågor som åsyftar respondenternas erfarenheter med bibliotekens sociala nätverk och digitala verktyg. I det avslutande avsnittet presenteras respondenternas egna tankar kring upplevelser de haft på biblioteket i relation till HBTQ.

5.1 Besök och upplevelse

I det här avsnittet behandlas de frågor från enkätundersökningen som inriktar sig mot besök och upplevelse, det vill säga frågorna kring hur ofta respondenterna besöker biblioteken.

Även i vilken utsträckning de sett att biblioteken har regnbågshyllan och hur viktig en sådan hylla vore för verksamheten.

5.1.1 Besök

Syftet med det här temat var att ta reda på i vilken utsträckning respondenterna besöker

vanligen besöker biblioteket. De olika svaren bestod av 11 olika alternativ som varierade från aldrig till varje dag, där sex av svarsalternativen var fasta och fem av de skrevs in av

respondenterna själva. Majoriteten av resultaten låg på svarsalternativen aldrig/nästan aldrig samt 1-2 gånger i månaden:

Figuren visar att det är en stor andel av respondenterna som sällan eller aldrig besöker bibliotek. Där finns också en synlig andel av respondenterna som besöker bibliotek dagligen, den här gruppen ligger på 2,9%. Där är några fler som gör besök 2 till 3 gånger i veckan (6,1%). De här två representerar endast en mindre del jämfört med de som gör besök en till två gånger i månaden, 36,8%, eller de som aldrig eller nästan aldrig besöker biblioteket, 32,4%. 10% innefattar de respondenterna som ej visste vad de skulle svara, men även de som svarade med egna alternativ, där flera pekade mot att besöken från den här målgruppen tenderar till att vara få till antalet. Två har med olika ord svarat att de besöker bibliotek när de är i närheten av ett, en annan att de besöker biblioteket när de har tid. En tredje att hen

brukade besöka bibliotek någon gång i veckan, men att det nuförtiden istället blir någon gång i månaden och en har svarat att hen endast besöker ett bibliotek en gång om året eller mindre.

5.1.2 Regnbågshylla

I nästföljande frågor ombads respondenterna att svara på ifall de lagt märke till om

biblioteket hade någon form av regnbågshylla och hur viktigt respondenterna ansåg det vara att biblioteket anordnade en regnbågshylla (Fig. 3).

På första frågan fanns det tre svarsalternativ med svaren “ja”, “nej” och “vet ej”. På den andra frågan fanns där en sex-stegs skala där 1 representerade viktigt och 6 representerade mindre viktigt (Fig. 4).

Vad som går att läsa ut av vad respondenterna har svarat är de 51,5% som svarat att de inte har sett en regnbågshylla på sitt bibliotek, 25% är osäkra på ifall de har sett en regnbågshylla och 23,5% svarade att de har sett en regnbågshylla.

Efter det kom frågan som relaterade till hur viktigt respondenterna ansåg det vara att bibliotek hade en regnbågshylla, där 1 innebär mycket viktigt och 6 innebär inte viktigt (Fig. 4).

Majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt att biblioteken har en hylla där det finns tillgänglig HBTQ-litteratur att läsa och ta del av. Där finns även respondenter vars svar pekar mot att de tycker det är mindre viktigt att biblioteken anordnar med aktiviteter som anknyter till regnbågshyllan. Även om de är få till antalet, 19,2% som svarade mellan 4 till 6, så finns deras svar ändå där.

5.2 Bibliotekets utbud av HBTQ-litteratur

För att undersöka hur respondenterna såg på bibliotekens utbud av litteratur kopplat till HBTQ, gjordes valet att utgå från fyra olika frågor: syns böckerna om HBTQ på biblioteket, är de texterna lätta att hitta, vänder respondenterna sig till bibliotekarierna vid sökande efter

5.2.1 Litteratur och böcker

Vid frågan om hur enkelt det var för respondenterna att hitta litteratur inom HBTQ visade resultatet att majoriteten lagt sitt svar på en 3 eller 4, med 29,4% respektive 23,5% (Fig. 5).

Här representerar 1 mycket enkelt och 6 mycket svårt.

Respondenternas svar säger således att de inte hade större svårigheter med att hitta material vid sökning på bibliotek och att de kunde hitta böcker med ett HBTQ-tema om det var vad de letade efter. Men samtidigt visar det även på att det inte är det enklaste att få fram den

litteraturen. Granskas enkätfrågan i sin helhet blir den totala mängden svar minimalt liggande åt att det är enklare att hitta böcker, även om majoriteten fortfarande ligger närmare den neutrala mittpunkten.

Resultatet där blev övervägande att de som besvarade enkäten, sällan valde att vända sig till personalen när de sökte efter HBTQ-texter. 36,8% svarade att de aldrig bad om hjälp och 25% svarade på steget direkt under det, att de vid fåtal tillfällen frågade efter hjälp. De här två ger ett resultat som är mer än de andra svaren tillsammans. Enbart alternativ 6 är nästan lika stort som alternativ 1,2,3 och 4 tillsammans. Här representerar 1 att de frågar om hjälp

varje gång, för att sedan växa i frekvens hela vägen till 6 som representerar att de aldrig frågar om hjälp (Fig. 6).

5.2.2 Vikten av HBTQ-böcker

Det blir synligt på fråga 6 att användarna som besvarade enkäten anser det viktigt att

HBTQ-böcker finns på bibliotek (Fig. 7). Så många som 67.6% av respondenterna kryssade i det här alternativet, i kontrast till de 2.9% som istället kryssade i det som oviktigt för

bibliotekets utbud. Det skapar en tydlig kontrast, där enbart alternativ 1 får mer än dubbelt så många svar som de andra tillsammans, där den som ligger närmast efter är alternativ 2, med 13.2%. Här innebär 1 mycket viktigt och 6 innebär oviktigt.

Vidare hade respondenterna andra alternativ som de själva kunde bidra med när de

tillfrågades om vart de vänder sig ifall de inte letar på biblioteken efter HBTQ-litteratur. En analys visade att flera respondenter valt att skriva samma saker med olika ord. Efter en sammanställning av de olika områdena visade det sig att några av de platser som litteratur hämtades från var internet, bokaffärer och via vänner eller familj.

På det totala var det internet som fick det största antalet svar, där det beräknades att ca 70%

av respondenterna på olika sätt sa sig använda internet för att skaffa litteratur. Men,

internet/online innefattade även sidor som adlibris, bokus eller sf-bokhandeln, som alla gör det möjligt för kunder att handla deras produkter via internet.

En sammanställning av de fyra frågorna ger en bild av att respondenterna har en inställning där de tycker att biblioteken bör tillhandahålla HBTQ-böcker och att det ska vara en del av bibliotekets utbud. De anser att de inte har större problem med att hitta litteraturen när de besöker bibliotek, även om de i de flesta fallen inte väljer att vända sig till personalen på bibliotek för att få hjälp vid en sökning. Om det beror på att de inte har ett behov av hjälpen, eller om de inte vill framkommer inte av svaren. Även om flera valt att skriva på olika sätt hur de istället väljer att hitta böcker, så är det en klar majoritet som på olika vis väljer att införskaffa sin litteratur via digitala redskap, även om det handlar om fysiska böcker.

5.3 Information

För att få reda på om och hur ofta, som respondenterna såg att biblioteken delar information relaterad till HBTQ, så frågades det om hur ofta respondenterna såg biblioteken dela

HBTQ-relaterad information på sin egen hemsida (Fig. 9). Därefter frågades det om hur ofta respondenterna såg biblioteken dela information på sociala medier, såsom Facebook, Twitter eller Instagram (Fig. 10). Utformningen är sådan att 1 symboliserar där respondenterna svarat att de ofta ser att biblioteken skriver om HBTQ på sociala medier eller på sina hemsidor, och 6 att de aldrig gör detta. Däremellan har respondenterna fått svara i vilken utsträckning dessa biblioteken har skrivit om HBTQ-ämnet, där 2 skulle vara några gånger i veckan, 3 några gånger i månaden, 4 några gånger om året, och 5 var sällan.

Resultaten på båda frågorna var närmast snarlika med bara marginella skillnader. På frågan hur ofta respondenterna ser att biblioteket skriver på sin hemsida är det 47,8% som svarat att de aldrig ser något sådant. Det är nästan samma resultat som frågan som berör användandet av sociala medier, där siffran istället ligger på 46.2%.

På andra sidan av skalan finns en kort sagt tydlig avsaknad av svar. Det är enbart en person som valt alternativ 1, att biblioteket ofta skriver om HBTQ på sin hemsida eller via sociala medier.

I samband med det var en av frågorna hur viktigt det var för respondenterna att personer inom HBTQ sågs som en prioriterad målgrupp inom bibliotekets verksamhet (Fig. 11). Svaren där visade att flera av respondenterna ansåg att biblioteken bör ha HBTQ-personer som en prioriterad målgrupp, även om skillnaderna var mindre markanta mellan de olika

svarsalternativen. 38.2% valde att svara med alternativ 1, vilket åsyftade att den här frågan sågs som viktig för deras syn på bibliotekens arbete. 25% valde istället alternativ 2, så deras inställning visade sig inte vara lika stark, även om frågan också var viktig.

I det totala låg en majoritet (77.9%) på den del av skalan som tyckte att biblioteket skulle ha HBTQ-personer som en prioriterad målgrupp, med 22% som istället svarade att det vore mindre viktigt för verksamhetens utövande. Därav låg alternativ 6, som representerade att den här frågan var oviktig, på 4.4%.

Nästa fråga berörde om respondenterna sett ifall biblioteken anordnade någon form av aktiviteter, såsom bokcirklar eller författarbesök, som riktades till HBTQ-personer (Fig. 12).

Även på den här frågan delades de olika svarsalternativen upp i en skala med sex olika alternativ där 1 representerade ofta och 6 representerad aldrig. Emellan detta symboliserade 2 flera gånger i veckan, 3 flera gånger i månaden, 4 några gånger om året, och 5 sällan.

Det är en övervägande majoritet (41,2%) som svarat att de inte alls ser att bibliotek anordnar några aktiviteter som riktar till respondenterna. Det i kontrast med de 1.5% som representerar de svar som sett det ofta. Mellan de här två är skillnaderna mindre markanta, men de sjunker successivt från alternativ till alternativ.

Härnäst tillfrågades respondenterna om vilka aktiviteter, kopplade till HBTQ, som de skulle ha funnit intressanta på biblioteket (Fig. 13). Frågan delades in i sju fasta svarsalternativ, där sex av dem skrivits ner och den sjunde lämnades helt öppen för respondenterna att skriva egna tankar och idéer. Därigenom utformades frågan på ett sätt som gjorde att respondenterna kunde besvara frågan med flera alternativ och att de således inte behövde välja enbart en aktivitet.

Totalt besvarade 62 respondenter frågan och flera av dem valde att kryssa i flera av alternativen som funnits tillgängliga. Av de här punkterma var den mest populära

föreläsningar med 83.9%, efterföljt av författarbesök 72.6%, bokcirklar 69.4%, filmvisningar 51.6%, sagostunder 43.5% och pysseldagar 32,3%.

Efter det var det ett fåtal respondenter som valt att svara med sina egna idéer, vilket alla motsvarade ett svar vardera. Tre av respondenterna tyckte att biblioteket kunde anordna teater, frågestunder och shibari (japansk repkonst) med HBTQ-teman. En av de två kvarvarande valde att skriva att denne inte ville bli avslöjad som HBTQ-person. Den sista individen valde istället att besvara frågan med att det inte är bibliotekets sak att anordna aktiviteter kopplade till HBTQ.

5.4 Erfarenheter och händelser

Den avslutande frågan i enkäten var en uppmaning, där deltagarna kunde få skriva om händelser som de varit med om på bibliotek i relation till HBTQ. Skillnaden i relation till de tidigare frågorna är att den lämnades öppen, så att respondenterna kunde avgöra på egen hand vad de valde att skriva om.

I undersökningen var det givande att försöka föra fram de individuella rösterna och

därigenom få mer insikt i de personliga erfarenheter som respondenterna hade i relation till biblioteksverksamheten. Resultatet blev att 36 personer svarade på frågan. Flertalet valde att besvara frågan med ett kort ja, eller nej. Ett fåtal gav svar som beskriver någon form av erfarenhet, minne eller händelse som respondenten valt att dela med sig av. Nedan följer några utvalda citat som ansetts vara relevanta för studien.

I första hand var den mest återkommande händelsen som flera respondenter talade om hur aktiva biblioteken blir i samband med Pridefestivalen men resten av året förekommer ingen HBTQ-verksamhet. Det är något som förekommer i citat 1, 2 och 6, även om de alla

använder olika ord för att beskriva en liknande situation. Andra erfarenheter var även att det förekommit att personernas händelser berört att de börjat utforska sin egen sexualitet genom böcker de råkat hitta på biblioteket, såsom respondenten i citata 5 nämner då hen “snubblade”

över boken Zip av Elvira Birgitta Holm. En av respondenterna blev kär på biblioteken en gång (citat 3), samtidigt som en annan respondent blev bemött med avsky från personalen (citat 4).

Exempel Utvalda respondenternas erfarenheter och personliga händelser

Citat 1 “Ett specifikt minne jag har är att biblioteken blir väldigt aktiva när det är Pride på gång.”

Citat 2 “Jag har sett en del temabord med hör[n]a under Pridefestivalen, men annars är det ovanligt tyvärr.”

Citat 3 “​Blev kär på ett bibliotek en gång!​”

Citat 4 “Negativitet och avsky från personal”

Citat 5 “Det närmsta jag kan berätta om var när jag runt 14-år gammal

snubblade över Elvira Birgitta Holms bok Zip, som berör både trans och bisexualitet.”

Citat 6 “Hbtq måste bli vardag, men gärna vara lätt att hitta och uppmärksammas under t.ex. Pride.”

6 Diskussion

I det här kapitlet analyseras och sammanställs de resultat som framkommit av

enkätundersökningen. Med hänvisning till undersökningens frågeställningar kommer kapitlet att delas in i tre delar. Varje del berör en forskningsfråga. Kapitlet avslutas därefter med en kort reflektion kring undersökningens övergripande syfte. Diskussionen utgår från Butlers (2006) teori att heteronormativitet är den sociala normen i samhället, vilket får konsekvenser för hur HBTQ-personer upplever att de blir bemötta.

6.1 Upplevelser av HBTQ-aktiviteter på biblioteket

I det här avsnittet berörs de frågor från enkätundersökningen som behandlar respondenternas syn på bibliotekets anordnande av HBTQ-aktiviteter, samt i vilken utsträckning de väljer att skriva om HBTQ-frågor på sina hemsidor eller via sociala nätverk. Utifrån resultatet på enkäterna ger det inte en positiv bild av respondenternas syn på de tidigare omnämnda punkterna.

En övervägande majoritet svarade att de aldrig eller sällan såg någon form av aktiviteter i relation till HBTQ på biblioteket. Frågan om vilka verksamheter som kunde utföras gav flertalet alternativ. Sagostunder, föreläsningar och författarbesök var bara tre av de mest populära. Om dessa svar beror på att folkbiblioteken faktiskt inte haft denna typen av aktiviteter eller inte är svårt att avgöra i detta arbete. Majoriteten har även nämnt att de sällan, om aldrig, besöker biblioteket eller tar del av deras digitala sidor, vilket skapar en svårighet att avgöra om deras bibliotek faktiskt haft aktiviteterna eller inte.

Samtidigt svarade en respondent istället att skriva att denne inte skulle våga delta med rädsla för att få sin sexuella läggning “outad”, vilket då syftar på att respondenterna avslöjats som homosexuella för sin omgivning. En sådan kommentar vidrör ett område som kan vara

känsligt för personer som inte ännu vågar vara öppna med sin sexualitet, med rädsla för att bli behandlade illa av familj eller vänner. Butlers (2006) heteronormativitet ger exempel på hur personer som identifierar sig med andra kön än manligt, respektive kvinnligt, blir

diskriminerade och att det inte är ovanligt att de personerna inte alltid vågar uttrycka sin identitet offentligt av rädsla för kränkande särbehandling.

Liknande rön går även att hitta i den tidigare forskningen där bland annat ungdomar med andra sexuella läggningar haft svårigheter att känna sig accepterade i samhället. Biblioteket är en av de institutioner där ungdomarna inte alltid kände sig välkomna. Det innebär att användarna vid flera tillfällen känt sig diskriminerade på grund av sin läggning eller könsidentitet, även om det i flera fall varit bibliotekens önskan att arbeta med de frågorna.

Problemet har således varit att överföra denna önskan till bibliotekets praktiska arbete (Robinson, 2016). Då en stor andel av deltagarna i undersökningen, 39.7%, är ungdomar stämmer det än mer överens med det som Robinson (2016) beskriver med orden:

Often, the “at-risk status” of today’s youth is discussed as a tool for gauging information needs, and if general groups of youth are at-risk, this particular social

group very well may be the most at-risk group of potential library patrons. (Robinson, 2016, s.163)

Tolkningen är att ungdomar är en viktig grupp för biblioteken. Om HBTQ-ungdomarna får en negativ inställning till organisationens arbete med HBTQ och identitetsfrågor motverkar det bibliotekens tidigare omnämnda “önskan” att inkludera de ungdomarna. Parallellt med det fanns ett flertal användare med starka åsikter om att HBTQ-personer borde vara en av bibliotekets prioriterade målgrupper och att aktiviteter riktade gentemot den här gruppen borde anordnas. Det ligger alltså en tyngd i att användare med annan identitet har ett behov av att bli inkluderade i bibliotekets aktiviteter, något som kommit fram vid analysen av enkätsvaren.

Det vore inte en omöjlighet att med intervjuer få mer djuplodande svar. Om några valde att dela med sig av sina personliga erfarenheter i enkätsvaren ger det inte samma kvalitet som det hade gjort vid utförande av en längre intervju. Dessutom beskrivs avsaknaden av kvalitativa frågor som en nackdel vid utförande av enkätundersökningar (Bryman, 2016). I nuläget är området något som skulle kunna innefatta en betydligt större studie. Med mer tid kunde intervjuer använts för att få mer insikt på vilka sätt aktiviteter innefattande

HBTQ-tema kan inkluderas i bibliotekens arbete.

6.2 Bibliotekets utbud av HBTQ-litteratur

Nästkommande enkätfråga inriktar sig på att ta reda på hur respondenterna ser att biblioteket har ett utbud av HBTQ-litteratur, samt i vilken utsträckning litteraturen varit synlig för respondenterna. Det berör även om hur viktigt de tycker det är att bibliotek har

regnbågshylla, samt vart enkätens respondenter vänt sig för att få tag på HBTQ-litteratur.

Det övergripande resultatet visar på att majoriteten av respondenterna inte sett att deras bibliotek haft en regnbågshylla. Trots det har de inte några större svårigheter att hitta litteratur de eftersöker. 41,2% av respondenterna svarade att de tyckte att det var viktigt att biblioteket hade tillgång till en regnbågshylla, även om de själva inte ofta besökte biblioteket mer än någon gång i månaden. Ett problem är att majoriteten av svaren inte ger en helt tydlig bild av motiven varför de sällan besöker biblioteket. Det ger heller inte svar på om varför HBTQ-böcker är viktiga.

Ett exempel på hur ett folkbibliotek arbetat för att få ett större utbud av HBTQ-litteratur är den utveckling som gjordes av Hallonbergens bibliotek när det beslutades att de skulle bli ett regnbågsbibliotek. De gjorde då det aktiva valet att helt ändra sitt synsätt och utveckla sin verksamhet för att inkludera HBTQ-litteratur i större utsträckning. De delar biblioteket valde att inkludera där var inte bara införande av en regnbågshylla, utan även att införskaffa genuspåsar med böcker som låntagare kunde låna med sig hem. Vidare såg de även över sin arbetsmiljö och gjorde ett aktivt försök till att vara normbrytande och komma bort från det vanliga heteronormativa tankesättet (Samuelsson, 2016).

I Ann Currys (2005) studie var en av de punkter hon reflekterade över i vilken utsträckning

följande som en reflekterande fråga åt bibliotekarier som blir kontaktade av en

HBTQ-låntagare. “Am I aware of local GLBT resource centers and information sources to which I could refer library users?” (Curry, 2005, s 73). Teorierna kring ett normkritiskt tänkande och arbetssätt kan här fungera som ett verktyg när en bibliotekarie ställer sig själv den här typen av fråga. Är hen medveten om vilka informationskällor som finns tillgängliga?

Enkätundersökningen vi utfört gav svaret att en majoritet av de tillfrågade aldrig, eller sällan, valt att fråga bibliotekarien om hjälp att hitta HBTQ-medier. Om det beror på att de inte kände sig bekväma eller om de inte behövde hjälp av bibliotekarierna för att finna vad de eftersökte kan vi tyvärr inte svara på. Men det visar dock på ett behov av att synliggöra för sådana låntagare att biblioteket finns till även för dem.

Avslutningsvis vill vi nämna att trots den begränsade forskningen om hur HBTQ-användare ser på bibliotekets utbud, finns det ändå andra som berört liknande frågor. En student vid bibliotekarieutbildningen i Umeå, Ursula Rasmusson-Wright (2016), valde att fråga hur synlig HBTQ-litteratur är för låntagare som kommer till biblioteket. Det berör två viktiga punkter som påverkar hur bibliotek väljer att exponera sin litteratur. Fördelen med en regnbågshylla är att böckerna blir enklare för låntagare att hitta, men samtidigt blir de mer utsatta och kanske inte vågar gå till hyllan av olika anledningar. “Att inte ha en speciell hylla för HBTQ-böcker är ett medvetet val. Det kan vara känsligt att som ung HBTQ-person att behöva gå till en speciell hylla.”(Rasmusson-Wright, 2016, s.16) Just det visade sig i

undersökningen främst genom att en av respondenterna svarade att denne inte kommit ut och därför inte vågade ta del av utbudet, eller delta vid aktiviteter på biblioteket.

6.3 Bemötande och HBTQ-frågor

I det här avsnittet adresseras frågor riktade mot hjälptagande av personal, hur respondenterna upplevt att de blivit bemötta av personal vid diverse interaktioner. Utifrån data insamlad från enkäterna, var det över 70% som angivit att de sällan, eller aldrig, frågat personalen om hjälp när de letar litteratur kopplat till HBTQ. Från det här kan olika slutsatser dras: exempelvis att respondenterna har lätt för att hitta litteraturen själva, eller att de inte vågar be personalen om hjälp vid den här typen av informationssökning.

Jämfört med Candi Pierce Garrys (2015) text kan det vara förståeligt att de inte ber om hjälp, med utgångspunkt i att användarna blivit bemötta på ett sätt som kan klassas som kränkande vid tidigare möten på biblioteken. Den litteratur som de söker rörande HBTQ kan anses

“opassande”. Det kan även hjälpa till att förstå varför en stor andel svarat på enkäten, det vill säga att de letar upp information själva genom internet eller att de köper online eller i

bokhandel.

Utifrån våra personliga livserfarenheter har vi upplevt förtryck mot personer med annan identitet, något som vi tolkar finns kvar i samhället på grund av den heteronormativa konstruktion som stora delar av det bygger på. Fortsättningsvis är det något som går att koppla till Butlers (2007) forskning om heteronormativitet. Det förekom att en respondent som angivit att denne blivit trakasserad på biblioteket för sitt informationsbehov. Personen i fråga blev bemött med förakt och negativitet från personalen när denne gjorde ett besök på

sitt bibliotek. Det kan möjligen tala för att det fortfarande finns personer med ett förlegat tankesätt om heteronormativitet och hur personer “ska vara”.

Utifrån bemötande och dess inverkan skriver Curry (2005) i sin artikel om hur stor skillnad det blir för HBTQ-ungdomars inställning till biblioteket och deras vilja att återvända. Ett exempel hon tar upp som vi fann intressant var en flicka som kallades Angela. Hon berättade om både positiva och negativa möten hon haft i undersökningen där ungdomarna ombads gå in med frågor kring HBTQ. Många gånger hade referenssamtalet varit en positiv upplevelse då bibliotekarierna varit lyhörda utan att bli för frågvisa, och att Angela därför skulle tänka sig återvända i framtiden till de här biblioteken. Samtidigt var det några bibliotekarier som varit mer avvisande där en av dem sagt åt henne att titta på sökdatorn, även fast Angela direkt innan hade förklarat att hon inte visste hur katalogen fungerade på biblioteket. En annan hade kallat fiktion med HBTQ-tema för “weird”, och några gjorde verkligen sitt bästa men hittade enbart material som passade vuxna. Angela noterade dock att de i de sista fallen i alla fall försökte hjälpa till och bemötandet i sig hade varit positivt. Det här återkommer i några av svaren som insamlades i enkätundersökningen, såsom att en respondent hade blivit bemött med avsky, samt observationen att biblioteken varit aktiva i frågorna endast under

pride-perioderna av året.

Med ovanstående i åtanke blir det viktigt att hjälpa till att inkludera alla som kommer till biblioteket och letar efter information, då biblioteket enligt lag ska finnas till för alla oberoende sådant som sexualitet eller etnisk bakgrund.

Vidare kan respondenternas syn på biblioteket påverkats av hur de blir behandlade av andra institutioner och organisationer i samhället, det vill säga att individer i det svenska samhället i flera fall känner att de inte är välkomna och där är biblioteket bara en institution av otaliga andra. Homofobi och transfobi är något som många utstår och det blir inte synligt för de personer som inte är del av grupperingen (jfr McDonald & McDonald, 2016). Samtidigt finns det en kontrast i den tidigare forskningen, i form av att många personer inom HBTQ ser biblioteket som en fristad där de kan vistas. Det har varit ett återkommande tema för många studenter som valt att besöka biblioteken för att ge sig själva en fristad där de kan vara och lära sig på sina egna villkor (Wexelbaum, 2017). Även om de användarna inte vänder sig till bibliotekets personal för frågor, betyder det inte att de inte nyttjar resurserna i större eller mindre utsträckning än andra låntagare. Vidare visar det att de personer som deltagit i undersökningen har tydliga åsikter om vad de ser och det i relation till vad de vill ha. En majoritet av respondenterna uttryckte att regnbågshyllan var något viktigt och ansåg att det var svårt att hitta HBTQ-litteratur på biblioteken. De tyckte att biblioteken sällan presenterar information om frågor i relation med HBTQ, varken på sociala medier eller via sin egen hemsida, men att de hade ett intresse för att biblioteket skulle ha de personerna som en prioriterad målgrupp.

Curry nämner även i sin studie från 2005 att hon ställde frågor till HBTQ-ungdomar om hur de blev bemöta, eller uppfattade sin interaktion med bibliotekarierna. Ungdomarna upplevde att bibliotekarierna blev obekväma vid sådana frågor, och blev avvisade, vilket märktes av den tidigare omnämnda Angela. Det här bemötandet var något Currys slutsats berörde som ett viktigt arbetsområde att utveckla. “We must build on the strengths that we now exhibit as

Det här återspeglar till viss del svaren vi fick fram bland enkäterna, då främst när så många ser biblioteket som en fristad att komma bort från delar av samhället de känner är mindre välkomnande.

Något kring bemötande som också går att diskutera är när de här användarna hade sina upplevelser på biblioteken, såsom den användare som berättade att hen hade blivit mottagen med avsky från bibliotekarierna. Var det här något som hände för bara några år sedan? Eller ännu längre tillbaka? Problematiken i vilken utsträckning detta berodde på respondentens sexuella läggning och identitet framkommer inte av svaret, inte heller om det kunde varit så att bibliotekarien gav ett dåligt bemötande till alla låntagare. Vi kan inte fastställa under vilka omständigheter detta möte skulle ha ägt rum, respondenten hade ett negativt möte med en bibliotekarie, mer än så vet vi inte.

En större studie i relation till besöksstatistiken av HBTQ-personer skulle vara av intresse att genomföra. Det kan vara att ta reda på i vilken utsträckning de personerna tar del av

bibliotekets lokaler och resurser, samt om tidigare negativa möten kan ha färgat i vilken utsträckning de har besökt biblioteken,och i vilken utsträckning dessa negativa möten beroende på låntagarnas tillhörighet som HBTQ-personer.

6.4 Avslutande reflektion

Det grundläggande syftet med uppsatsen var att få kunskap om hur användare inom HBTQ ser sig bli representerade i bibliotekets verksamhet, om den här representationen är tillräckligt synlig samt i vilken utsträckning de användarna nyttjar biblioteket och dess resurser.

Med utgångspunkt i de tidigare berörda frågeställningarna, vad har det övergripande svaret blivit?

Det var en stor andel av deltagarna som inte märkte av ett engagemang från biblioteket, beträffande utbudet, aktiviteter eller via digitala redskap. Med anledning av undersökningens ringa urval går det inte att med säkerhet säga att det är den sanning som råder i hela

samhället, men det skapar ändå intressanta frågor kring vad som faktiskt syns utåt genom de erfarenheter som de tillfrågade respondenterna har haft.

Då studien utgår ifrån att de teorier om heteronormativitet som formulerats av Butler

(2006,2007) stämmer syns en återkommande trend i hur svaren respondenterna givit påverkas av den norm som syns i samhällets heteronormativa klimat, där individer som inte passar in i de befintliga mallarna känner sig utanför, eller åsidosatta. Allt det här bygger på deras erfarenheter och skapar en personlig bild av biblioteksverksamheten som inte kan sägas vara falsk, men inte heller representera en övergripande sanning.

Antalet respondenter kan inte representera den stora massan och allt bygger på deras egna åsikter. Vikten av att känna sig representerade är således återkommande bland

respondenterna. Detta gäller främst när de fick frågor om hur viktigt det är för dem att bli synliggjorda på biblioteken genom deras utbud och verksamhet.