EU ROPAS NORDLIGASTE POSTANSTALTER

EU ROPAS NORDLIGA STE POSTA NSTALTER

A v Ulla Li ndberg

U lla Lindbe rg, född Wiklund , är född i Vasa i Finland och fd lärare och bibliote karie . Hon har samlat frimärke n sedan 10-ärs älder n. De senaste åren har hon bedrivit forskning om aerogram och 1983 utgivit boken »Nor- dens A erogram» i Sveriges Filatelistförbunds handboksserie .

N orge ^{No rd kap} ligger på no rd lig latitud 7 1° 10'21"

Finland ^{Nuo rgam » » » » 70°}

S verige ^{Karesuando » » » » 68° 30'}

Island ^{G rimsey » » » » 66° 80'}

Norge

V ä rlde ns nordligaste stad H ammerfest ligger som bekant i No rge men hä r fin ne r man likväl inte det nordligaste postko nto ret , det ligger betydligt no rd liga re . E urop as no rd ligast be lägna postställe heter Nordkap (med no rsk st avning No rd kapp) och ligger pa Magero ya . A vstan det f gelvägen Stockho lm - No rd kap är 200 mil . E urop as sydligaste postkon to r ligge r i st ade n l erapetra p å Kreta . A vstå ndet Stockholm - l erapetra är ca 270 m il.

Sam m a nlagd a sträckan me llan dessa två postställen Nordkap - l erapetra är såle des 470 m il.

V äge n upp till Mage r0ya på vars no rdsid a poststället ligger , riksväg 95 , bö rj a r i Ol de rfjo rd och fortsätter till Kåfjo rd , därifrån färj an går till M age- rwya . Bät resan ta r 50 m inute r . T idigare befo rdrades all post till Mage roya m e d färj an , d är styrman stämplade poste n o mbo rd . Färj an bär fortfarande no rsk flagg med o rdet »PO ST » på de n tret ungade flaggan , trots att ingen p ost me dföljer.

Sed an i j uli 1977 da ko rtbaneflyget infördes t ransporteras post me d W ide rös Flygvese lskap p a Mageroya till en i närhete n av H o nningsvåg be läge n Stambaneflygplats so m i sin tur betj änas av SA S.

D e o lika postko nto re n ford rar kanske e n närma re presentatio n . H o n- ningsvåg ä r huvud postko ntor pa Mage roya . U nder dett a sorterar adm ini- st rat ivt de ls poststället No rd kap , dels postko ntoret Skarsvåg . No rd kap lig- ge r 71 ° 10'2 1" . Be näm ningen på poststället är »Brevh us II 9764 Nor d kapp».

R e d a n fr ån 1897 h ar det norska postve rket haft ett postställe p å No rd kap u nd e r so m marhalvåret 1 juni till 1 oktober. U nder de två världskrige n var po ststället st ängt 19 14 - 1921 0ch 1940 - 1947. No rdkap betecknas alltså so m »b revhus». Tj änsterna vid ett brevhus är mycket begränsade . D e t del- t ar b ara i in- och utlämning av vanliga brevförsändelse r och tidningar , försälj ning av frimärke n och dylikt. U nder tiden 1897 - 1982 har No rdkap h aft 12 o lika stäm plar. D e första hade skrift en »NO RD KA P» men o m kring

N ordk ap -p latån

BR U KSTID SPE CIE LLA KÄ NNET ECKE N 1879 - ca E tt P i Nordkap , 11 sträck i seg-

1929 menten

2 1905 - 31 9 tjockare sträck

3a 1932 - 39 Häre fte r tva P , sista förlängt träffar E

3b so m 3a Sista P förl. träffa r mellan LE och CA P

4 + 5 1931 - 39 Liknande typ som nr 2 men 10 resp 8 sträck

Q

z 0 20-7.55

Y

0

· I

8a-e 1956 - 71 Samma utförande men smärre avvikelser av detaljer i teckningen

1967 - 71 Maskinstämpel med klockslag angivet

so m 9a Timangivning övertäckt

10a + b 1972 - Med postnummer , b med obetydlig avvikelse

1 l a 1972 - 75 Utan inre cirke l 11 b so m I l a Timangivn övertäckt

12 1976 - Som 10 men med 4 str på Nordkapp-platån

Sam tliga stäm p lar an vända vid N ordkap -hallen . Handstämp larna har från ca 1930 sam tliga an vantsiviss utsträck ning vid k ryssningsf artygens ank ringsp latsiHornbuk ta.

1932 blev skriften ändradtill »N ORD KA PP».Under 1932 till 1939 förekom också en tvåspråkig stämp el »NO RD KA PP/LA CA P NOR D ». D enna stämpel blev i stor utsträckning använd till avstämpling av turistmärken med Nordkapmotiv .

T ill att börj a med hade posten plats i den gamla Nordkapp-paviljongen där besökarna kunde köpa lätt are förfriskningar och souvenirer. Numera finns postkontor både i den nya Nordkaphallen på sj älva Nordkapplatån 300 meter brant ovanför havet , liksom vid landstigningsplatsen i H ornbukta pa M ageroya . - Sista sträckan frän H ornbukta i H onningsvägs ut kant till Nordkap , drygt 3 mil, går på slingrande grusväg och är vidunderligt vacker med kompakta snömassor här och där alldeles intill vägen även under som- maren ! Färden går upp 307 meter över havet till Natos stora radarstation på platån .

30-10-4

7 2

_

Nägra stämp elty perfr anSkarsv@g.

Skarsvåg, som ligger ungefär 2 1/2 mil norr om H onningsvåg på Mage- reoya är ett fullständigt postkon tor av kategori B och kan alltsa betecknas so m E uropas nordligaste postkontor. Skarsvågs beteckning är »9763». Post- kontoret öppnades 1852 och bar namnet »Skarsvaag» til l 30 september 1907. D et ändrades 1 oktober till »Skarsvag i Finnmarken» för att 1930 få det namn det har idag »Skarsväg».

Postutdelningen i detta glesbefolkade område som Norges nordligaste fj ord- och fj ällviddsområde utgör är givetvis ett problemfyllt kapitel. Väg- förbindelserna är sparsamma och området är vidsträckt. E tt litet exempel kan belysa dett a :

Posttur erna till flyttsamerna på Finnmarksvidda börjar i december för att upphöra i april, då lapparnas mera fasta boställen upphör. Besvärligast är tur erna i december då isen varken bär eller brister och det finns minst snö . Förr tog en postt ur till exempelvis Bosnetj aure renskiljningsplats 6 dagar och brevbäraren använde tre renar , nu underlätt as färden genom använ- dande av snöskoter. Posten utdelades förr en gång i månaden , nu en gång i veckan och turen tar två dygn . D en är mer än 30 mil lång. Brevbärare på denna tur har i drygt 25 år varit Matt is Buljo från Mieronjavre . Matt is har Norges längsta postt ur . H an övertog arbetet efter sin far i slutet av 1950- talet. P å Finnmarksvidda finns 30 flyttlag av samer och 30 000 djur. Postt u- rerna rätt ar sig efter samernas flytt ningar.

Finland

A v offentlig statistik kan man många gånger i dess överdrivna utförlighet få förbluffande uppgifter . I Finland fanns 1982 2,1 miljoner hushåll, av vilka 1,3 % eller cirka 26 000 inte nåddes av postutdelning. I glesbygderna är dock numera 91,4 % av postutdelningslinjerna motoriserade . E n undersök- ning gjord i oktober 1982 av postförsändelsernas befordringshastighet visar att brev till 85 % var framme nästa arbetsdag efter postningen och för paket 87 % . Mycket svårtillgängliga trakter fordrar många gånger längre trans- portt id . Postverket har byggt ut transportnätet för att förbätt ra och trygga postgången och för att påskynda befordringshastigheten .

Vinterk lädda samer fran Enare, 1800-talet.

O ckså till det allra nordligaste Lappland går post fram . Med Lappland avses Finlands nordligaste landskap , inemot 1/3 av landets 337 000 km . D är bo r emellertid knappa 200 000 invånare . Den genomsnitt liga folktäthe- ten uppgår till ett par invånare per km. I praktiken är denna landsdel mycket glesare befolkad , då cirka 90 000 av landskapets invånare bor i dess fyra städer och täto rter. Med hänsyntagande till detta är Lappland till stör- sta delen nära på obebott. Vägarna är få och ofta svårframkomliga och båtarna , som forslar post får emellanåt av lantbrevbäraren dras på land förbi forsarna. E ndast de största landsvägarna plogas på vintern.

T ill Kultalahti i den 80 km långa E nare sjö med över 3 000 öar förs posten med snöskoter på vintern. Postutbärningslinjen som börjar i Nellim söder o m Kultalahti i närheten av ryska gränsen omfattar bara tio hushåll och är ett gott exempel på god service från postverkets sida .

( ^:-:-:

! .

\

'-

@ , %

v

...-,

' et ,

0 1

t e e +

IV A LO N PO ST! KO N TTO RI

s . %4. o

Brev sänt via l valo.

Fin la nds och Norges p ostförvaltningar har komm it överens om att p å ett effe ktivt sätt p åskynd a och förbättra posten i norr . Man kan via To rneå och Ivalo sända p ost från hela Finland till bestämda postnummer i No rge och an lita lämp liga transpo rtvägar till exempe lvis no rska postnummer 8 000 - 9 499 . T ranspo rtväg blir då Torneå - H aparanda - Narvik och till post- n um me r 9 500 - 9 699 Ivalo - Karasj ok - H am merfest . G eno m använ- d an de av dessa förbindelser kan man avsevärt påskynda post till norr a N o rge . Fö r postt ranspo rtens säkerhe t via Ivalo och Torne å o mbeds man att p å försänd else n an teckna: »Via To rneå» el le r »Via Ivalo».

Finlands no rdligaste by med 200 invånare är N uo rgam vid Tana älv allde- le s in till norska gränse n . K limatet är arktiskt och växtligheten närmar sig m e r och m er tundran . N uo rgams Poststation I är Finlands no rdligaste och ö pp nades 1 augusti 1915 , No rd! lat 70°. Poststationer I och II är postverkets m insta e nhe ter och sorterar under Postko nto r , so m i sin tur so rterar under Po std istriktsko nto r. Cirka 35 km från N uo rgam ligge r U tsjo ki som likso m N uo rgam på vinte rn är gränsövergångsställe . Ä nnu på mitten av 1960-talet fan ns inge n väg som förband U tsj o ki med sydligare trakte r. Posten fick då forslas på väga r på den no rska sidan för att så smån ingo m föras över till de n finska sida n ige n . E n nybyggd väg går sedan 1970-talet frän U tsj o ki till den lilla gränso rte n Nuvvus Poststatio n II vars föreståndarinna ännu 1979 var K aa rina-A n na G utto rm .

Poststation I iNourgam .

Brev avstämp latiNourgam .

Nuvvus p oststationI .

Postföreståndarinnan Kaarina - A nna Guttorm på p osten i Nuvvus.

Postbussen f ramf ör p osthusetil valo, p å väg till Enare.

E n lantbrevbärare i Lappland har besvärliga postturer och långa post- sträckor att kämpa med . Matt i A ikio delade ut post und er 25ärfrån E nare kyrkby till Pakanaj oki, en resa på 110 km som han under vissa tider fick göra till fots bärande all post. På vintern tog han sig fram med sparkkälke eller med ren och akja . Matti var inte heller obekant med flygplan och hade också upplevt stor skräck inför sitt möte med det första flygplane t . »Jag var på fisketur på Inare sjö .Plötsligt spelade kraftiga or glar från himlen och jag kände , att nu är världens undergang nära. Men vad var det för ide at t

försö ka komma undan , så jag satt bara där och väntade på världens slut».

Senare fick Matt i veta, att ett flygplan , som då var mycket sällsynt , var på väg att söka efter ett luftskepp som hade försvunnit i närheten av Nord- pole n .

Matt i transporterade också pengar. Skogshuggarnas och gränsvakternas lö ner kom fram i Matt i A ikios ryggsäck . Men en gång hade lönepengarna lagts i en mjölkkanna på isen . Blåsten hade dragit omkull Matt i och kan- nans lock gick upp och pengarna blåste omkring på isen . »J ag lyckades knuffa gränsvakternas pengaknippe under mitt ben , men de andra peng- arna blåste sin väg och jag var tvungen betala allt som hade gått förlorat. » Berätt ar Matt i och tillägger att han tillbringat en sömnlös natt på isen . Matt i var i tj änst ännu år 1974.

St or:klrnlm den 8 A p r i l 18 6 1.

C r k u l ä r

l l s a mt liq e P ostför valt r e t il et.

P o s ts tat io ne r af <len h f' sk affenhet, s om o mför mäl es i K ong-I G e- u r.r:il-P os t-S ty r d s Pns Cirkulär den 4 O ktoh n s is tlide t ftr ko mma att d en I niis i ins t 11uda 11de i\l aj ö ppnas y tt e rl i ar e i1 följ ande or ter , n eml. :

· i .fl!jidli!J k yr ko h y och sock en af , Y ifol ka · l,iirarl or.h Ö s te r- g-ötli111rls_liin :

i 9 rwis t l ro s o cken af L ekbergs hi r ad ocli Ö r c hro Hin ;

,·itl lw 111111:inr t r r,rfmn S to n ·g i,r rtf'n i B itt n 11a s o r k Pn , L as ke ltiirnd, ii fr e11so rn

Yid 1.Yg n

L en in

,·i rl Ott n d,_11 i A s s o 1·kr 11 af ( l1.111tlss iirlra 11101o d 1 1' aln,ar Hi n : B r iism p a f B ri'1s ar ps s r,t k('n. Alho liiirad,

i M arh hundo a f O usb s ocken. Ostr G ö ing e ltiira tL s amt i Oi·k r !(ilfJJf/" af ( >rkr·llj nng:i s o ckt>n. :\"or ra A s h o l1:ir ad. alla i11om K r is riani-ta t.l!"l:in :

v id A nders l uf s g äs tg .-g ard. A nder sl öfs s o ck en.S k v tt sl i ra d. o el v id S jul o gä s tgi fvar ega rd. Asnm s s o c ke n. F ar s h ära d. b ägge M ;al r i l u s lä n :

v id B j r hol i flj ur ltolms s ocken, o ch

,·itl IJ,,g crf ors i n e erfors SO<'.ke n. hi1s·gp i11o u, för s ta fog dt·- l'iet a f \ Y e s t er Lott en s län : . . .

,·id l for. fö i ::\o rsj ii !'-oekt' n, inom andra f ög deri et af s ain ma liin : i ] I/ m u m af T ;'lrn eii fog-deri, o ch

Yid A n ,iilsj u 11r i An ·irl:-_j:111rs s od c·11. L u]i,{1 fog 1ler i. h ii -e i110111 :\"or rl 1o tt e n!'- Hin :

Bland dess a posts tationer kommer

l ^{j:! ; ;,r;D}

A nderslöf att lyda under p os tkontoret i Y s tad{di rekt e ut- v exla post

med

A rvidsja r ^» dito i Pi teä ;

Malmö ocli T relleborg

M a un pos texp. i O fver-T oroea ;

S t ockholm af Kongl. G eneral-P ost-S tyrelsen den 8 April 1861.

·0 . W . STAEL

. HOLSTEIN .

J i l l e l m R oos.

Cirk ulär rörande inrättande av Maunu p oststation .

Sverige

E tt tidigt och odiskutabelt bevis för postgång daterande sig från tiden för skriv ko nstens födelse , finns att läsa om i Bibeln i Esters bok : 8: 14 »Han utfärdade skrivelsen i kung A hasveros namn och beseglade den med kon- ungens ring . D ärefter kringsände han brev med ilbud till häst , som redo på kungliga travare från stuterierna». - Detta är ändå inte första gången i historien det talas om postgång. Bevis för »postförsändelser» änn u tidigare har man funnit i slutet av 1800-talet vid utgrävningar vid Tel el A mara i E gypten .

H ärifrån är steget synnerligen långt till vår tids brevbefordran genom o rdnat postväsende . - I Sverige infördes Postverket först 1636. - I nordli- gaste Sverige upprätt ades p ostk ontor i Piteå och Luleå sannolikt 1640 respe ktive 1641 och i Torneå 1642, således på ett förvånansvärt tidigt sta- dium . U nder följ ande cirka 200 år tillkom inga nya postkontor i Norrbot- ten . I stället inrätt ades p ostupp sy ningsm annap latser.

M aunu cirka 4 km väster om Karesuando är den nordligaste ändpunkten för Sveriges vägnät och den genom tiderna nordligast belägna »postplat- sen», vid gränsälven Könkämä , öppn ades 1832-07-01 och existerade till 1861-04-30 , således i 28 år och 10 månader. Postuppsyningsmannen i Maunu avlönades att börj a med helt av norska postverket. H an hade i likhet med övriga postuppsyningsmän ingen egen stämpel och fick endast emottaga vanliga brev, som vidarebefordrades till närmaste postkontor.

Maunu blev p oststation 1861-05-01 då denna typ av postanstalter infördes men upphörde redan 31 december samma är . »Före 26 j an 1863 har inga poststationer tilldelats stämplar . Makulering av frimärken skulle enligt instruktioner av 5 a kt 1860 ske genom överkorsning med bläck vid utväxling av brev mellan tvenne poststationer». U r »H andbok över Svenska Post- och Makuleringsstämplar 1685 - 1941».

Karesuando postuppsyningsmannaplats öppnades samtidigt med Maunu och ligger drygt en mil söder om denna . Karesuando existerade som post- uppsyningsmannaplats till 1861-12-31, 29 år och 6 månader , då den omänd- rades till p oststation och blev Sveriges nordligast belägna poststation . Syss- lan skött es av en man vid namn Forsström. Karesuando erhöll sin första stämpel i slutet av j uni 1869. Stämpeln graverades den 18 juni. Den var normalstämpel 10-typ och var i bruk som huvudstämpel till 1884 da den avlöstes av normalstämpel 14.

$% "a,

<z

t>

< ²⁷ 18 ⁹ 69

Den f örsta och senaste Karesuando-stämp eln.

Brevbärare Martin Niva vid Könk ämä älven .

L antbrevbäringen inrättades 1 juli 1878 och förmedlade posten direkt till kunden . Lantbrevbäraren på Sveriges nordligast belägna linje Karesuando - Kumpavuopio , en sträcka på 21 mil, färdas i bil största delen av sträckan på den finska sidan av gränsälven Könkämä. D et betyder att han på flera ställen längs vägen måste färdas i båt över gränsälven för att besöka hushål- len på den svenska sidan . Någon officiell betj äning av finländska hushåll har han inte . Denna lantbrevbäringssträcka infördes 1941-03-01 och funge- rar alltj ämt.

D en 7 j uni 1974 utgav poststyrelsen till Världspostföreningens 100-årsju- bileum ett frimärke (SFF nr 873) från den nordligast belägna brevbärnings- linjen med brevbäraren Martin Niva vid Könkämä älven efter ett foto av Bö rj e Rö nnberg, graverat av Majvor Franzen .ITV kunde man för nägra är sedan höra en brevbärare från dessa nordliga trakter berätt a om sina post- tur er . Befolkningen uppskatt ar den mänskliga kontakten som brevbäraren förmedlar och den tar sig ofta utt ryck i önskemål om att få dela dagens vilop aus, kaffestunden med postens representant. H an har för de bosatt a blivit en god vän och hjälpare med utdelning inte bara av brev och tidningar utan även av pensioner , medicintransporter ja t o m av smärre inköp som j äst eller dylika färskvaror , vänner emellan . »Man fär ha god mage för att klara av ändatil l20 - 25 koppar kaffe som man dagligen kan bli bjuden på . T ill all lycka har j ag det. » var brevbärarens kommentar.

E tt unikt sätt för postt ransport , som öppnades 1 aug 1900, kan omtalas från Vassij aur e . Från denna plats fanns ingen vägförbindelse med övriga Sverige utan posten sändes till den norska postanstalten i Rombaksbott en och sedan vidare via Narvik och Trondheim till Storlien i Sverige . D ett a förfarande varade till 1903.

Karesuando är Sveriges nordligaste kyrkby. Socknen ligger 25 mil norr o m polcirkeln och består till övervägande del av myrar , skog och fjäll. D et kan ha sitt intresse i detta sammanhang att veta att 15 ^%av Sveriges areal ligge r norr om polcirkeln . A llt där uppe fascinerar besökaren , ödsligheten p å Sveriges enda tundra , fj ällbjörkarna , som avlöser andra träslag, som inte förmår gå så högt och så långt åt norr . H är kan man upptäcka den enda vilda rohodendron i Skandinavien , den lapska fjällrosen , och olika orkide- arter. Midnatt ssolen är synlig 25 maj till 17 j uli. Vid klart väder kan man fr ån bergstoppen Kaarevaara se fj ällen i tre länder bl a svenska högfj ället Pältsa 1 448 m på 10 mils avständ - enda växtplatsen i Sverige för Laesta- dius vallmo .IKaresuando ligger Sveriges nordligaste postkontor på nordlig latit ud 68° 30' med »ansvar för löpande ärenden». Den nya postlokalen byggdes 1 jan 1975 av kommunen . Postpersonalen består i dag av 1 lokal- postmästare , Svea Eriksson , 1 postbiträde och 1 lantbrevbärare . Enligt uppgifter från maj 1984 är de dagliga försändelserna cirka 200 , vilket kan förefalla blygsamt i j ämförelse med att posten i hela landet på sina 2 200 postkontor under varje dygn tar hand om 12 miljoner försändelser. Minst en postförande bussförbindelse (Buss 002 »Kiruna Trafik A B») gar dagli- gen från Karesuando året om till Vittangi och Kiruna, restid omkring 4

Postföraren p d sträck an Säd valuspen - Vouggatjolme. Foto Bert Persson .

tim m a r. H uvudd elen av all avgående po st transporteras från Kiruna med flyg t ill L uleå för vidare beford ran till Stockho lm tre gånger dagligen . Med tåg går h uvud sa kligen endast p aket och ekono mibrev i viss utsträckning.

A vst ånde n dä r upp e i no rr är många gånger hisnande , men poste n anlita r alla till b uds st ående sam färdsmedel som telefon , telex, flyg , likso m andra

äld re bep rövade elle r moderna komm unikationsmedel för att stå till tj änst m ed snabb kontakt me llan glesbygd i norr och övriga Sverige och världen . Sve rige s no rdligaste punkt är T re riksröset i sj ön Koltaj aur e nordli g lati- tud 69°40 .U ngefär 1 km söde r härom ligger Kummavuop io med landets no rdligaste bofasta fam ilj . Ytterligare 2 km söde rut finns Naimakka med la nde ts no rd ligaste väderleksstat ion .

Lande ts sydligaste udde är Smyge hu k nordlig latitud 55°20 .Avständ et m e llan dessa platser är nära 160 mil fåge lvägen . H är ligger Sveriges sydli- gaste po stko ntor Smygehamn .

Island

M å nga mä nnisko r associerar felaktigt E uropas no rdligaste postanstalt me d Island , so m i de fiestas sinnevärld re presente ras av otil lgängli ghet , iso le ring , transportsvå righete r och hårda väderleksförhållanden med sträng k yla unde r vinterha lvåret runt po lcirke ln , då det endast några timmar dagli- ge n är lj ust nog för fåglar att sö ka föda . Sto rslagen och o mväxlande natur : b rant a k uster sönde rskurna av fj o rdar , o mråden med varma källor , likso m vulkan be rg förekom mer. I 557 meter höga H ekla på Islands syd kust , ansågs u nde r mede ltiden so m ett oo mtvistligt bevis för dj ävulens existe ns. Kratern ansågs vara he lvetets po rt , varför invånarna under många århundraden inte vågad e bestiga vulkanen . - G laciärer täcke r 13 000 km² av öns 104 000 km^{2 •} Island är prakt iskt taget skoglöst , bara små du ngar finns av låg kry- p ande fj äll- e ller dvärgbjö rk , vide och en .

Island med ön Grimsey längstinorr.

Postmästare Steinunn Sigurbjörnsdottir.

Islands nordligaste plats är ön G rimsey på polcirkeln , nordlig latitud 66°

30' . Största delen av landets areal ligger dock söder om polcirkeln , vilket kan förvåna en och annan . Ö n Grimsey ligger således inte nordligare än Luleå . H är i G rimsey kommun i Öfjordssyssel finns Islands nordligaste posthus med en kvinnlig postmästare vid namn Steinunn Sigurbj örnsdött ir . Postförbindelser med övriga Island sker två gånger i veckan med båten D rangur , som anlöper Siglufj ord , O lafsfjord m fl hamnar. Befolkningsun- derlaget p å ön är litet. D et kan nämnas att telefonkatalogen redovisar endast cirka 30 abonnenter. Post- och telegrafstyrelsen är dock enligt samma källa öppen alla dagar , t o m helgdagar , kl 11 - 14.

Postt ransporternas profilering har genom århundraden varit strängt bun- den till respektive platsers särart. Genom att flygtrafiken mer och mer utvidgats har framkomligheten ökat. Numera sker mestadels transporterna med flyg och buss eller utmärkta taxibilar. D essutom går moderna kustbå- tar i regelbunden trafik runt hela Island . D en nödvändiga transporten av såväl människor som gods är tillgodosedd och den postala servicen är förvå- nansvärd snabb både inom landet liksom sambandet med andra länder.