Patienters upplevelser av sexuell dysfunktion vid behandling av prostatacancer: En litteraturstudie

Patienters upplevelser av sexuell dysfunktion vid behandling av prostatacancer

- En litteraturstudie

Patients’ experience of sexual dysfunction in the treatment of prostate cancer - A literature study

Emelie Eriksson Sofie Lindell

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå/15 hp

Angelica Fredholm och Brian Unis Christina Sällström

2015-03-27

SAMMANFATTNING

Titel: Patienters upplevelser av sexuell dysfunktion vid behandling av prostatacancer – En litteraturstudie

Patients’ experience of sexual dysfunction in the treatment of prostate cancer – A literature study

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Emelie Eriksson och Sofie Lindell

Handledare: Angelica Fredholm och Brian Unis Sidor: 27 sidor exklusive Bilaga

Nyckelord: Sexuell dysfunktion, prostatacancer, sexualitet, omvårdnad, sjuksköterska

Introduktion: Prostatacancer är den näst vanligaste cancerdiagnosen bland män i världen och en av de vanligaste biverkningarna efter behandling är sexuell dysfunktion. Sjuksköterskan spelar en stor roll för män med prostatacancer och deras grundläggande uppgift inom omvårdnad är att ge patient och närstående stöd och vägledning för en bättre hälsa. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av sexuell dysfunktion som kan uppstå under och efter prostatacancerbehandling.

Metoden var en litteraturstudie utformad efter Polit och Becks niostegsmodell. De databaser som använts var CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet bildades tre teman: Upplevelser av en förändrad självbild, Positiva upplevelser av förändringarna och Omgivningens betydelse. Resultatet visade att synen på manlighet förändrats, vilket ledde till upplevelser av skuld och ett känslomässigt lidande. Det framkom också i den föreliggande studien att omgivningen har stor betydelse för hur den sexuella dysfunktionen hanterades.

Slutsats: Genom att få förståelse för hur patienter med prostatacancer upplever sexuell dysfunktion är det lättare för sjuksköterskan att hjälpa patienter att uppleva hälsa och minskat lidande.

Godkänd:

Datum:

Examinerande lärare:

INTRODUKTION ... 4

Sexualitet och sexuell dysfunktion ... 4

Prostatacancer ... 5

Prostatacancer och sexuell dysfunktion ... 5

Omvårdnad vid prostatacancer ... 6

Problemformulering ... 7

Syfte... 7

METOD ... 8

Litteratursökning ... 9

Urval ... 11

Databearbetning ... 11

Etiska ställningstaganden ... 12

RESULTAT ... 13

Upplevelser av en förändrad självbild ... 13

Kroppsliga aspekter ... 13

Psykologiska aspekter ... 14

Positiva upplevelser av förändringarna ... 15

Glädje över att vara vid liv och att ha ett hopp om framtiden ... 15

Acceptans på grund av ålder och nya sätt att vara intim på ... 15

Omgivningens betydelse ... 15

Sjukvårdens betydelse ... 15

Anhörigas betydelse ... 16

DISKUSSION ... 17

Resultatdiskussion ... 17

Metoddiskussion ... 19

Klinisk betydelse ... 21

Förslag till fortsatt forskning ... 21

Slutsats ... 21

REFERENSER ... 22

Bilaga 1 - Artikelmatris

4 INTRODUKTION

Cancer är ett globalt växande problem och anledningen till ökningen av cancerfall beror på tillväxten av världens befolkning samt att medellivslängden ökar. Det beror också på ökningen av cancerframkallande ämnen befolkningen utsätts för, då framför allt rökning (Jemal et al. 2011). År 2012 rapporterades 14,1 miljoner nya fall av cancer varav 8,2 miljoner människor avled i världen (Globocan 2012). Prostatacancer är den näst vanligaste cancerdiagnosen och sjätte dödligaste cancerformen bland män i världen.

Prostatacancer ses som störst problem i mer utvecklade länder i Europa, Nordamerika och Oceanien, detta tros bero på att dessa länder har större tillgång till välutvecklade instrument för att kunna upptäcka cancern (Jemal et al. 2011). En av de vanligaste biverkningarna efter behandling av prostatacancer är sexuell- och/eller erektil dysfunktion (Hu et al. 2009).

Sexualitet och sexuell dysfunktion

Enligt världshälsoorganisationen WHO (2006) definieras sexualitet som något som innehåller både psykiska, fysiska och sociala faktorer. Sexualiteten innefattar tankar, fantasier, relationer, intimitet, njutning och könsidentitet. Många olika aspekter kan ha inverkan på sexualtiteten så som sociala, biologiska och ekonomiska, då sexualitet är ett stort område. Sexuell hälsa innebär en känsla av välbefinnande gentemot sin sexualitet och bygger på respekt och rättigheter (WHO 2006). Hulter (2004) beskriver den sexuella hälsan som något som inte bara innefattar frånvaro av sjukdom, utan även ett känslomässigt, fysiskt och socialt välbefinnande i samband med sexualitet. Sexuell hälsa innefattar också ett positivt och respektfullt förhållande till sexuella relationer (Hulter 2004).

Manlig sexuell funktion är motsatsen till manlig sexuell dysfunktion och innefattar kvaliteten och frekvensen av erektion, styrkan av libido och förmågan att vara fysiskt och sexuellt intim (Litwin et al. 1999). Det omfattar också sexuella intressen, glädje och aktivitet (Van der Wielen et al. 2007). Den sexuella funktionen kan påverkas av personers sexuella självbild som innefattar sexuella beteenden, känslor och attityder samt attraktionskraft och självkänsla (Mury et al. 2005).

Medicinska och kirurgiska behandlingar är exempel på faktorer som kan påverka den

sexuella funktionen och den sexuella hälsan, vilket då kan leda till en sexuell

dysfunktion med symtom som nedsatt sexuellt intresse/lust och erektil dysfunktion

(Fugl-Meyer 2009). McMahon et al. (2008) beskriver den sexuella dysfunktionen som

en känsla av ett minskat engagemang eller en frånvarande känsla av sexuellt intresse

och lust, samt frånvarande sexuella tankar eller fantasier (McMahon et al. 2008). Det

främsta bekymret vid den sexuella dysfunktionen hos män är erektil dysfunktion, vilket

definieras som en konsekvent eller återkommande oförmåga att uppnå eller bibehålla

erektion, tillräckligt för sexuell aktivitet (Waldinger et al. 2004). Liksom Waldinger et

al. (2004) belyser McMahon et al. (2008) att den erektila dysfunktionen hos män är det

största sexuella besväret. Enligt Feldman et al. (1994) undersökning Massachusetts

Male Aging, förklarades att män i 40-70 års ålder som led av erektil dysfunktion tydligt

kunde relateras till ålder, hälsotillstånd och emotionella funktioner.

5 Prostatacancer

Prostatacancer är en sjukdom som drabbar prostatakörteln. Några tydliga symtom av cancern uppstår oftast inte förrän det har bildats metastaser, främst i skelettet (Järhult &

Offenbartl 2011). Den främsta riskfaktorn för att drabbas av prostatacancer är ålder.

Förekomsten av prostatacancer ökar med stigande ålder då risken är 10% hos män vid 50 års ålder och 80% för män i 80 års ålder, det vill säga att för varje årtionde fördubblas nästan risken att utveckla cancern. Nästan alla män vid 90 års ålder kommer att ha någon grad av prostatacancer (Kirby 2000). De som drabbas i yngre ålder får oftast ett mer aggressivt utvecklingsförlopp av sjukdomen (Lophatananon 2010).

Förutom åldern finns det andra faktorer som ökar risken att drabbas av prostatacancer, dels den genetiska faktorn, alltså att någon annan i släkten har eller har haft sjukdomen, men det visar sig även finnas en ursprungsfaktor där afroamerikanska män löper större risk att bli drabbade än vita, asiatiska och indiska män från Amerika (National Cancer Institute 2004).

Bratt och Björk (2007) beskriver att prostataspecifikt antigen (PSA) är ett enzym som produceras i prostatakörteln och utsöndras med sädesvätskan. I körtelrören sker normalt ett läckage ut i blodbanan och med hjälp av ett blodprov kan nivåerna av PSA i blodet mätas. Vid förhöjda PSA-värden är risken att prostatacancer utvecklas högre, detta på grund av att cancern förstör cellmembranets barriärfunktion så att större mängd PSA läcker ut (Bratt & Björk 2007). Förhöjda PSA-värden behöver dock inte betyda att cancer utvecklas utan kan även vara ett tecken på en inflammation. Studier har visat att även vid urinvägsinfektion ökar värdena av PSA i blodet. Det finns gränsvärden som socialstyrelsen tagit fram som bestämmer vilken nivå av enzymet som ska finnas i blodet för att vidare utredning med vävnadsprov bör påbörjas. Många män efter medelåldern utvecklar en godartad prostataförstoring, detta medför i regel att PSA blir förhöjt, därför skiljer sig gränsvärdena åt över ålder (Bratt & Björk 2007).

Prostatacancer kan bland annat behandlas genom radikal kirurgi, vilket innebär att hela prostatakörteln samt sädesblåsorna avlägsnas (Hu et al. 2009; Adolfsson 2000).

Strålbehandling är också en vanlig behandlingsmetod, antingen ges en yttre fulldos eller en lokal strålbehandling. Vid den lokala förs ett stift in i prostatakörteln med radioaktiva isotoper (Adolfsson 2000). En annan behandlingsmetod är kombinerad androgen blockad (ADT) som är en hormonell behandling. Den används i kombination med strålning och är ett hormon som oftast används i första hand bland patienter som diagnostiserats med prostatacancer, hälften av de män som drabbas behandlas med ADT (Siddiqui et al. 2011). Widmark et al. (2009) beskriver att hormonell behandling i kombination med strålning förbättrar utfallet jämfört med enbart strålning som behandlingsalternativ.

Prostatacancer och sexuell dysfunktion

Risken för prostatacancer ökar med åldern och behandlingar för sjukdomen leder ofta

till erektil dysfunktion (Johnson 2004). Olika behandlingsalternativ kan ge olika

komplikationer. Kirurgisk behandling kan ge sidoeffekter som problem med

inkontinens och erektil dysfunktion (Hu et al. 2009). Anledningen till att denna

operation kan leda till erektil dysfunktion är att nerver som är engagerade vid erektion

löper i anslutning till körteln och dessa kan komma till skada vid ingreppet (Adolfsson

2000). Fransson (2008) rapporterade i en studie att 80% av de 1301 medverkande,

6 upplevde att erektionsförmågan var för svag för att kunna genomföra ett samlag efter operation, Galbraith et al. (2005) uppgav att endast 7% av de 137 medverkande i en annan studie hade förmågan kvar. Strålbehandlingens främsta biverkningar är trängningar vid urinering och avföring, dock förklarar Helgason et al. (1995) i en studie att hälften av de män med fungerande sexuell förmåga före strålningen hade försämrad förmåga efter, vilket visar att även denna behandlingsmetod kan ge biverkningar som påverkar den sexuella funktionen (Helgason et al. 1995). Den hormonella behandlingen, ADT kan ge biverkningar som påminner om feminina drag, till exempel kvinnlig inlagring av kroppsfett, så som på höfter och bröst, mindre kroppsbehåring och värmevallningar, vilket minskar de maskulina dragen och som i sin tur kan leda till en förlust av libido och sexuell potens (Higano 2003; Sharifi et al. 2005).

De biverkningar som förklarats i tidigare stycke kan leda till stora förändringar i en mans liv. Johnson-Lutjenes (1991) beskriver att människans förmåga att hantera förändringar kan förklaras med Callista Roy Adaption Model (RAM). Roy menar att förmågan att anpassa sig till förändringar beror på interaktionen mellan fyra områden som innefattar självbild, fysiologiska behov, rollfunktion samt social samhörighet.

Johnson-Lutjens (1991) beskriver att denna anpassningsprocess i sin helhet speglar hälsan. Människan har en förmåga att anpassa sig till förändringar i miljön, där miljön innefattar alla omständigheter och inflytande som kan påverka beteenden hos individer, och målet med omvårdnad inom modellen är att främja anpassning i de fyra olika områdena för att bidra till hälsa (Johnson-Lutjens 1991).

Den sexuella funktionen kan påverkas av personers sexuella självbild (Mury et al. 2005) och Roy förklarar självbilden som en del i den upplevda hälsan (Johnson-Lutjens 1991).

Jopling (2000) definierar självbild som en enkel och anpassningsbar föreställning om jaget, vilket representerar jaget utifrån personen själv men också utifrån miljön.

Självbilden skapas i ett socialat sammanhang och är bunden till sin kulturella omgivningen, detta gör att självbilden ser olika ut från person till person och beroende på kultur. En persons självbild speglas utifrån sociala, psykologiska, moraliska, andliga och kroppsliga aspekter (Jopling 2000).

Omvårdnad vid prostatacancer

I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor, Socialstyrelsen (2005), beskrivs omvårdnad genom en helhetssyn utifrån ett etiskt förhållningssätt. Patienten ska kunna uppleva hälsa trots sjukdom och få möjlighet att vara delaktig i vård och behandling. Sjuksköterskan har som uppgift att se till att omvårdnadsbehoven tillfredsställs så väl psykiska som fysiska behov, samt kunna prioritera och värdera dessa (Socialstyrelsen 2005). Carter et al. (2014) har funnit fyra olika områden som är relevanta vid omvårdnad hos patienter med prostatacancer. Patienterna uppger att behovet av stöd gällande smärta, information, känslomässiga behov och praktisk hjälp är av stor vikt. Även Smith et al. (2007) belyser behovet av psykologiskt stöd, framförallt under de första månaderna efter diagnos och behandling.

Jonsson (2004) beskriver vikten av att som sjuksköterska ge information och samtala

med patienterna, vilket bland annat innefattar att ge stöd angående deras sexuella

historia och upplevelsen kring sexualiteten i dagsläget. Sjuksköterskan bör förklara för

patienten att frågor kring sexualiteten ställs för att ge dem en god vård, många patienter

upplever att dessa frågor är besvärande och anser att det är personligt.

7 Sjukvårdspersonalen kan därför förtydliga att det är frivilligt att svara på frågor, vilket också ska respekteras. Exempel på frågor som kan ställas är:

How would you compare these parts of your sexuality now to before the time you had your diagnosis and treatment of prostate cancer?” or “What do you think needs to change now to make your sex life better? (Jonsson 2004, s. 344.)

Detta ger en öppen dialog mellan sjuksköterskan och patienten och ger tydlig information och vägledning. Steginga (2001) förklarar att de som drabbas av prostatacancer ofta har frågor kring sexualitet, relationer och manlighet. De upplever att information från sjukvården om biverkningar, hantering av egenvård i hemmet och tillgång till stödgrupper är viktigt, en kontaktperson inom hälso- och sjukvården var också önskvärt (Steginga et al. 2001). Hedestig (2006) beskriver att män ofta talade om betydelsen att prata med andra män i liknande situation för att kunna ventilera sina tankar och funderingar. En samtalsgrupp där männen kan få stöd och hjälp att inse att det är normalt att de upplever blandade känslor som sorg, ilska eller förtvivlan relaterat till deras sjukdom har gett positiv respons gällande ångest, depression och männens sätt att hantera situationen (Öster et al. 2012). Liksom kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor beskriver, är en grundläggande del inom omvårdnad att ge patienter och närstående stöd och vägledning för en bättre hälsa (Socialstyrelsen 2005).

Roys omvårdnadsprocess beskriver också vikten av kommunikation mellan patient och omvårdnadspersonal för att främja hälsa hos patienter. Roys omvårdnadsprocess utgår från sex steg där första steget är att kartlägga en persons beteende utifrån de fyra områdena (självbild, fysiologiska behov, rollfunktion och social samhörighet) för att sedan ta reda på vad som är orsaken till beteendet. Därefter ställs en omvårdnadsdiagnos och mål sätts upp, omvårdnadsinterventioner utförs och sedan utvärderas processen (Johnson-Lutjens 1991).

Problemformulering

Prostatacancer är en mycket vanlig sjukdom bland äldre män och denna patientgrupp finns överallt inom hälso- och sjukvården. En vanlig biverkning efter prostatacancerbehandling är sexuell dysfunktion. Biverkningen är inget symtom som syns på utsidan, och kan därför vara svårt för sjuksköterskan att observera eller uppfatta.

Då dessa biverkningar väcker olika känslor hos patienten och upplevs som ett stort bekymmer, är det viktigt att sjuksköterskan diskuterar ämnet. Många patienter upplever dock att dessa frågor är besvärande och anser att det är personligt. Studien ska ge en inblick i hur patientgruppen kan uppleva sin sexuella dysfunktion. Det kan vara av vikt för sjuksköterskan att ha med sig denna information för att lättare kunna samtala och ta upp ämnet med patienterna, för att på så sätt ge en god omvårdnad med en helhetssyn på människan.

Syfte

Syftet var att undersöka patienters upplevelser av sexuell dysfunktion som kan uppstå

under och efter prostatacancerbehandling.

8 METOD

Enligt Polit och Beck (2012) är en litteraturstudie en studie där resultat sammanställs utifrån aktuell forskning, en undersökning som granskar frågor kring valt forskningsområde för att sedan genomföra en plan, samla in information, analysera och tolka den. Polit och Beck (2012, s.96) beskriver granskningsprocessen utifrån en modell utformat i nio steg och den föreliggande litteraturstudien är utformad efter en modifierad modell (Figur 1).

Figur 1. En modifierad modell utformat från Polit och Beck (2012, s.96) niostegsmodell. Modellen är fritt översatt.

Formulera frågeställningar

och syfte

Gestalta sökstrategier, ex. databaser och sökord

Utifrån sökord och databaser identifieras och samlas material

Analysera artiklarnas lämplighet och

relevans Granskning av

titel och abstrakt Granska artiklarnas rersultat mot studiens syfte

Kritiskt granska datan

utifrån vald gransknings

mall

Analysera datan och dela in

kategorier

Resultatet

sammanställs

9 Litteratursökning

Polit och Beck (2012) beskriver vikten av att tydligt beskriva sökningar och tillvägagångssätt för att andra ska kunna genomföra och replikera studien. I steg ett och två formulerades studiens syfte och frågeställningar samt val av databaser och sökord, enligt Polit och Beck (2012). I steg tre söktes vetenskapliga artiklar fram genom valda sökord i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Val av databaser gjordes utifrån anpassning till valt forskningsområde. PubMed är en databas som innehåller medicinsk forskning och CINAHL är den största databasen för omvårdnadsforskning (Polit & Beck 2012). PsycINFO användes då denna databas innehåller en bred bild av psykologisk forskning inom medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström 2013).

Sökningarna kan begränsas på olika sätt, till exempel genom att använda funktioner som peer-reviewed och specifika publiceringsdatum (Polit & Beck 2012). I de olika databaserna används ämnesordlistor för att precisera nyckelord som passar till studiens syfte (Polit & Beck 2012). I PubMed användes MeSH (Medical Subject Headings) och i CINAHL användes CH (CINAHL Subject Headings) och i PsycINFO användes (SU.EXACT).

I CINAHL användes sökorden Prostatic Neoplasms[CH] och sexual dysfunction [CH].

Dessa ord söktes var för sig och sedan i kombination med varandra. Prostatic

Neoplasms och Sexual dysfunction gav ett relevant antal sökträffar, se Tabell 1. I

PubMed användes sökorden: Prostatic Neoplasms [MeSH], Sexual dysfunction,

Physiological [MeSH] OR Sexual dysfunctions, psychological [MeSH] OR Erectil

dysfunction [MeSH], self-concept samt experience. Prostatic Neoplasms och Sexual

dysfunction, physiological OR Sexual dysfunctions, psychological OR Erectil

dysfunction tillsammans gav ett för stort antal träffar, därför lades self-concept till som

fritext. Ytterliggare en sökningskombination gjordes med experience som fritext, dessa

kombinationer gav ett mer relevant antal artiklar. I PsycINFO användes sökorden

[SU.EXACT] Sexual Function Disturbances och [SU.EXACT] Prostate dessa ord

söktes enskilt samt i kombination med varandra, sökorden gav tillsammans ett relevant

antal sökträffar. I samtliga databaser har ytterligare två sökord använts i form av self-

concept och experience för att få artiklar som bättre stämmer överens med studiens

syfte. Externa dubbletter mellan databaserna, interna dubbletter inom samma databas

samt antal sökträffar beskrivs i Tabell 1.

10 Tabell 1. Översikt av databassökning och urval

Databas Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

CINAHL [MH] Prostatic neoplasms (S1)

6802

[MH] sexual dysfunction, male (S2)

500

Self Concept (S3) 8161

Experience (S4) 57363

(S1) AND (S2) 42 13 2 2

(S1) AND (S2) AND (S3) 0

(S1) AND (S2) AND (S4) 6 4 (4)*

PubMed [MeSH] Prostatic neoplasms (S1)

47180

[MeSH] Sexual Dysfunction, Physiological OR [MeSH]

Sexual Dysfunctions, Psychological OR [MeSH]

Erectile Dysfunction (S2)

13501

Self Concept (S3) 41936

Experience (S4) 220834

(S1) AND (S2) 934

(S1) AND (S2) AND (S3) 17 13(1) 7 7

(S1) AND (S2) AND (S4) 96 22(1) 3 3

Totalt CINAHL & Pubmed 397372 52 12 12

(#) externa dubbletter, (#)* interna dubbletter

11 Inklusionskriterierna var att samtliga artiklar skulle omfatta patienter som behandlas eller har behandlats för prostatacancer, oberoende av behandlingsform. Alla studier som undersökte patienters sexualitet vid prostatacancerbehandling inkluderades oberoende av sexuella läggningar. Artiklarnas resultat skulle vara ur ett patientperspektiv och vara skrivna på svenska, engelska eller norska. Publiceringsdatumet för artiklarna skulle vara mellan januari 2005 – januari 2015. Samtliga studier skulle vara etiskt granskade och peer-reviewed.

Exklusionskriterierna var studier som omfattade män med obehandlad prostatacancer, artiklar skrivna ur ett närståendeperspektiv samt artiklar som studerade olika behandlingsalternativ. Review artiklar exkluderades. Studier baserade på patienter med flera sjukdomar tillsammans med prostatacancer var inte aktuella. Artiklar som handlade om behandlingsalternativ för erektil dysfunktion exkluderades.

Urval

I steg fyra och fem väljs artiklar ut till urval 1 genom att noggrant granska titlar och abstrakt samt relevansen i artiklarna relaterat till litteraturstudiens syfte (Polit & Beck 2012), vilket gjorts i den föreliggande studien. Urval 1 resulterade i 65 artiklar som gick vidare till urval 2, varav fyra stycken fanns med i tidigare sökning i samma databas och två stycken i andra databaser.

I urval 2 gjordes en djupare granskning av artiklarnas metod och resultat enligt steg sex i Polit och Beck (2012) niostegsmodell. I urval 2 valdes två artiklar från CINAHL och tio från PubMed ut, vilket resulterade i 12 artiklar totalt till urval 3. Inga artiklar från PsycINFO gick vidare till urval 3, därav finns ingen sökinformation från den databasen presenterat i Tabell 1. Anledningen till att resterande artiklar föll bort i urval två var att vid en djupare granskning matchade inte artiklarna studiens syfte.

I urval 3 granskades artiklarna kritiskt utifrån Polit och Beck (2012) granskningsmall;

”Guide to an overall critique of a quantitative research report” (s.112) och ”Guide to an overall critique of a qualitative research report”(s.115), enligt steg sju i Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Efter att samtliga artiklar granskats var det ingen av de 12 artiklarna som föll bort, av dessa 12 byggde nio av artiklarna på en kvalitativ metod och tre på en kvantitativ metod.

Databearbetning

Alla tolv artiklar som finns med i resultatet lästes enskilt och sedan diskuterades artiklarna tillsammans för att säkerställa att resultatet har uppfattats lika. Viktiga stycken och meningar ströks tillsammans under i artiklarna. Därefter plockades fraser och meningar ut från samtliga artiklars resultat som stämde överens med studiens syfte.

Alla meningar flyttades omkring och testades i olika kombinationer med varandra för

att försöka hitta likheter och skillnader. Efter en gemensam grundlig analys, där

meningarna återigen kontrollerades mot ursprungstexten för att säkerställa att inget

sammanhang gått förlorat, kunde tillslut teman bildas, vilket Polit och Beck (2012)

beskriver är steg åtta i deras modell. Rubriker valdes utefter artiklarnas gemensamma

innehåll och de tre teman som bildades var: Upplevelsen av en förändrad självbild,

Positiva upplevelser av förändringarna och Omgivningens betydelse, dessa teman

bildade resultatet enligt steg nio i Polit och Beck (2012) niostegsmodell.

12 Etiska ställningstaganden

Forsberg och Wengström (2013) beskriver att avsiktlig förvrängning av

forskningsprocessen samt plagiering av forskningsresultat inte får förekomma vid en

litteraturstudie. Polit och Beck (2012) bekräftar också att förfalskning och plagiat inte är

tillåtet (Polit & Beck 2012). Genom en bra referenshandtering till primärkällor samt att

inget resultat direkt kopierats från tidigare forskning har inget plagiat skett i denna

litteraturstudie. Forskningsprocessen i litteraturstudien har noggrant följt Polit och Beck

(2012) niostegsmodell, vilket gör att ingen förvrängning av processen har skett. Andra

etiska ställningstaganden som gjorts i litteraturstudien är när texter översätts från ett

annat språk. För att undvika feltolkning och omskrivning av texter har ordböcker eller

elektroniska översättningsprogram används, på så sätt minskas risken att ändra

innebörden av texten. Ett annat tillvägagångssätt är att jämföra samma texter med

varandra för att se så att innehållet är den samma, vilket också gjorts. När citat från

texter används översätts inte dessa utan kopieras direkt i ursprungsspråket (Polit & Beck

2012). Vid studiens olika urval har alla artiklar använts som överensstämmer med

syftet, oavsett vad det visat för resultat, vilket Forsberg och Wengström (2013)

beskriver som ett viktigt etiskt ställningstagande vid litteraturstudier.

13 RESULTAT

Resultatet i denna litteraturstudie har sammanställts efter att 12 vetenskapliga artiklar, nio med kvalitativ metod och tre med kvantitativ metod, har analyserats. Samtliga artiklar redovisas i sin korthet i en artikelmatris (Bilaga 1). Från resultatet i samtliga artiklar har tre teman bildats: Upplevelser av en förändrad självbild, Positiva upplevelser av förändringarna och Omgivningens betydelse. De tre teman som bildats och dess underrubriker visas i Figur 2.

Figur 2. Teman och dess innehåll som beskriver mäns upplevelser av sexuell dysfunktion under/efter prostatacancerbehandling.

Upplevelser av en förändrad självbild

Under detta tema återfanns information från elva av de tolv artiklarna som använts till litteraturstudien (Oliffe 2005; Bokhour et al. 2007; Burns & Mahalik 2008; Milne et al.

2008; Letts et al. 2010; Thornton et al. 2011; De Moares Lopes et al. 2012; Ervik &

Asplund 2012; Zaider et al. 2012; Eilat-Tsanani et al. 2013; Gilbert et al. 2013). Det här temat beskriver männens upplevelser av en förändrad självbild efter behandling av prostatacancer. Det innefattar upplevelser kring deras manlighet, en förändrad kropp samt förändringar i självförtroende och självrespekt.

Kroppsliga aspekter

Männen upplevde att de förlorat en kroppsdel (Bokhour et al. 2007; Letts et al. 2010;

De Moares Lopes et al. 2012). De upplevde att kroppen inte levde längre utan att den kändes bristfällig eller begränsad eftersom de inte längre kunde ha sex (Bokhour et al.

2007). De kände sig inte hela längre som de var innan behandlingen och hade känslor av att något fattades dem (Zaider et al. 2012; Eilat-Tsanani et al. 2013). De genitala delarna fick ett förändrat utseende efter operation som behandling mot prostatacancer, denna förändring skapade ett känslomässigt lidande och depression (Oliffe 2005; Ervik &

Asplund 2012). Ångest och depression till följd av erektil dysfunktion var mycket

Upplevelser av en förändrad

självbild

Psykologiska aspekter Kroppsliga

aspekter

Positiva upplevelser av förändringarna

Acceptans på grund av

ålder och nya sätt att

vara intim på Glädje över

att vara vid liv och att ha ett hopp

om framtiden

Omgivningens betydelse

Anhörigas betydelse Sjukvårdens

betydelse

14 vanligt (Oliffe 2005; Milne et al. 2008; Letts et al. 2010). I Oliffe (2005) beskrivs att en man fick mycket mörka tankar och mådde dåligt då han kände sig som en 90-årig man (Oliffe 2005). Män isolerade sig på grund av de sexuella förändringarna och en man hade gjort en suicidplan (Letts et al. 2010).

Männen upplevde oro, rädsla och skam över att vara intim då det kunde leda till sex.

Detta medförde rädsla för att göra bort sig, eftersom de inte hade den erektila förmågan kvar, det skulle då ses som ett misslyckande (Oliffe 2005; Bokhour et al. 2007; Letts et al.2010; Eilat-Tsanani et al. 2013). De mådde dåligt över att de inte längre uppskattade den fysiska intimiteten och kände inte längre någon sexuell trygghet (Eilat-Tsanani et al. 2013). I Gilbert et al. (2013) beskrevs att männen förlorat både lust och förmågan till intimitet och sex (Gilbert et al. 2013). En man beskrev att han var ledsen över att han inte haft mer sex när han väl kunde (Oliffe 2005). Sexlivet beskrevs som onaturligt och komplicerat (Thornton et al. 2011). Den sexuella intimiteten förändrades markant efter operation, männen upplevde att de förlorat libidon och den sexuella lusten till intimitet (Oliffe 2005; Letts et al.2010; Thornton et al. 2011; Ervik & Asplund 2012). Andra män förklarade att de hade lusten och viljan kvar men inte förmågan vilket väckte olika känslor hos männen (Milne et al. 2008; Letts et al.2010; Thornton et al. 2011; De Moares Lopes et al. 2012; Ervik & Asplund 2012) så som känslor av hjälplöshet (Thornton et al. 2011), sorg (De Moares Lopes et al. 2012) samt frustration och ilska (Letts et al. 2010; Eilat-Tsanani et al. 2013). En man beskrev sin uppelvelse kring viljan att ha sex utan ha förmågan såhär:

I think the desire’s there but you know if you had a broken leg you might like to run but it would be kind of hard (Letts et al. 2010, s. 498).

Den sexuella dysfunktionen var för de allra flesta mycket svår att acceptera (Milne et al.

2008). Den sexuella aktiviteten efter behandling av prostatacancer ledde till negativa känslomässiga effekter (Letts et al. 2010). Förändringarna skapade känslor av frustration, besvikelse och ilska, både på sig själva och omgivningen (Letts et al. 2010;

Eilat-Tsanani et al. 2013). Makt- och hjälplöshet var begrepp som användes i förklaringen av känslor kring den erektila dysfunktionen (Oliffe 2005; Eilat-Tsanani et al. 2013). En man beskrev att han förknippade en eregerad penis med makt, nu när han inte längre kunde få erektion kände han sig maktlös. En annan man beskrev att han kände sig värdelös och osynlig (Oliffe 2005).

Psykologiska aspekter

Männen upplevde att deras självförtroende hade blivit försämrat på grund av biverkningarna och den sexuella dysfunktionen (Milne et al. 2008; Thornton et al. 2011;

Eilat-Tsanani et al. 2013). Biverkningar som påverkade vardagen var till exempel svullna bröst och värmevallningar (Ervik & Asplund 2012). Thornton et al. (2011) redogör i sin studie att männens upplevelser kring det minskade sexuella självförtroendet ledde till en minskad livskvalitet (Thornton et al. 2011). Männen kände sig osynliga, svaga, små och mer känslosamma på grund av deras impotens (Oliffe 2005; Zaider et al. 2012), impotensen ledde även till känslor av förlorad självrespekt (De Moares Lopes et al. 2012).

Letts et al. (2010) studie på 19 män som behandlats för prostatacancer visade att

majoriteten av deltagarna inte tyckte att synen på deras manlighet förändrats trots de

sexuella förändringarna (Letts et al. 2010). Beroende på bakgrund och syn på manlighet

15 är det lättare eller svårare att hantera förändringar i den maskulina identiteten. Män som är födda på 60-talet har lättare att hantera den sexuella dysfunktionen, på grund av öppenheten kring sex, kärlek och nakenhet (Bokhour et al. 2007), än personer med äldre syn på manligheten, där sexuell funktion kan vara starkt kopplad till manlighet (Burns

& Mahalik 2008). Förlust av manlighet var dock ett stort problem efter behandling av prostatacancer (Oliffe 2005; Thornton et al. 2011; Zaider et al. 2012). Eilat-Tsanani et al. (2013) beskriver att männen kände skuld för att de inte längre fungerade som män.

Positiva upplevelser av förändringarna

Under detta tema återfanns information från sex av de tolv artiklarna som använts till litteraturstudien (Oliffe 2005; Korfhage et al. 2006; Milne et al. 2008; Letts et al. 2010;

Eilat-Tsanani et al. 2013; Ervik & Asplund 2012). Detta tema beskriver hur männen hanterade förändringarna i den sexuella funktionen, både på grund av ålder men också för de anser att det var möjligt att vara intim utan penetrerande sex.

Glädje över att vara vid liv och att ha ett hopp om framtiden

Männen upplevde ett hopp om framtiden (Oliffe 2005; Letts et al. 2010). I Letts et al.

(2010) beskrivs att män som inte upplevde förändringar i den sexuella funktionen hade en positiv känsla och ett hopp om framtiden. I Oliffe (2005) kände även de män med impotens och en förlorad libido att de hade hopp om förbättring och framtiden, det visade sig också att männen tyckte att den sexuella funktionen faktiskt förbättrades med tiden (Oliffe 2005). Männen förklarade att de var glada och nöjda med sin tillvaro trots den erektila dysfunktionen. De kunde acceptera dysfunktionen eftersom de fortfarande var vid liv, det viktigaste var att överleva även om de fick vissa komplikationer (Oliffe 2005; Milne et al. 2008; Ervik & Asplund 2012).

Acceptans på grund av ålder och nya sätt att vara intim på

Många värderade närhet och tyckte att de kunde bli tillfredsställda trots utebliven erektion. Det handlade om vara intim på andra vis genom kramar, smek, oralsex, hålla hand och mysa (Oliffe 2005; Letts et al. 2010). På grund av ålder hade männen lättare att acceptera de sexuella förändingarna, de tyckte att det ingår i det normala åldrandet och ansågs inte längre lika viktigt (Oliffe 2005; Korfhage et al. 2006; Milne et al. 2008;

Letts et al. 2010; Eilat-Tsanani et al. 2013). En man uppgav att impotensen inte spelade någon roll för han har upplevt tiden då sex var viktigt som ung, han beskrev det såhär:

I’ve been married twice. I’ve had lots of girlfriends; I’ve sown a lot of wild oats…I’ve had my fun and have no regrets at all on the sexual side (Oliffe 2005, s. 2253).

Omgivningens betydelse

Sju av tolv artiklar finns representerade under detta tema (Bokhour et al. 2007; Milne et al. 2008; Letts et al. 2010; De Moares Lopes et al. 2012; Ervik & Asplund 2012; Eilat- Tsanani et al. 2013; Gilbert et al. 2013). Temat handlar om omgivningens betydelse för patienten, både familj, vänner och sjukvåden.

Sjukvårdens betydelse

Männen var upprörda på grund av den dåliga informationen från sjukvården (Bokhour

et al. 2007; Milne et al. 2008; Letts et al. 2010). De uppgav att de helst inte själva ville

ta upp ämnet kring potenshöjande läkemedel med sin läkare, dels för att det var pinsamt

16 men också för att vissa ansåg sig vara för gamla (Milne et al. 2008). Ilska och ångest var också känslor som beskrevs på grund av dålig information och uppföljning från sjukvården (Letts et al. 2010). En man beskriver tydligt bristen på kommunikation med sin läkare såhär:

Well, I suppose one time [the] doctor said, ’How is your sexlife?’ so once.

And I said, ‘Not great.’ And that is the answer, he took that as an answer, he didn’t delve into it and with any depth. (Letts et al. 2010, s. 503).

Besvikelse är ett återkommande begrepp som uppkommer när information från sjukvården diskuteras (Bokhour et al. 2007; Letts et al. 2010). Kirurgen framkallde också känslor av besvikelse och skuld då de upplevde att de förlorat något till följd av en dålig kirurgi. Den erektila funktionen som försvunnit kändes som ett övergrepp då ingen informerat om denna biverkning innan operationen. En man lade skulden på sig själv då han gick med på att genomgå operationen (Bokhour et al. 2007).

Anhörigas betydelse

Skuldkänslor gentemot partnern var vanligt (Letts et al. 2010; Eilat-Tsanani et al. 2013;

Gilbert et al. 2013). Männen upplevde negativa känslor på grund av att de inte kunde tillfredsställa sin partner (Letts et al. 2010; De Moares Lopes et al. 2012; Eilat-Tsanani et al. 2013), vissa upplevde känslor av oro (Letts et al. 2010), andra sorg och skam, gentemot sin partner på grund av den förlorade sexuella funktionen (De Moares Lopes et al. 2012). Oro och rädsla inför att den sexuella dysfunktionen skulle ha inverkan på partnerskapet var vanligt (Milne et al. 2008; Letts et al. 2010; De Moares Lopes et al.

2012). I De Moares Lopes et al. (2012) beskrevs att den främsta orsaken till rädsla var att göra någon i omgivningen besviken, vilket innefattade både parter och familj, men också dem själva (De Moares Lopes et al. 2012). Männen upplevde känslor av oro och rädsla inför att partnern skulle lämna förhållandet (Letts et al. 2010; Gilbert et al. 2013).

Såhär beskriver en man rädslan över att bli lämnad:

You think of silly things like what if my wife passed away?...would you ever marry again? Why would anybody want to marry you? (Letts et al. 2010, s.

500).

Männen beskrev oron och rädslan inför att träffa en ny partner. De var rädda för att behöva prata om problemet kring erektil dysfunktion samt att de inte kunde ha sex med en ny partner (Letts et al. 2010; Eilat-Tsanani et al. 2013). Dessa känslor var lättare att hantera för de som hade en förstående partner (Letts et al. 2010; Gilbert et al. 2013).

Bokhour et al. (2007) beskrev att humor va en viktigt faktor för männen, för att underlätta situationen och kunna prata om problemen (Bokhour et al. 2007).

Kommunikationen med partnern kunde upplevas som förbättrad efter diagnos och

behandling av prostatacancer jämfört med innan insjuknandet, vilket gjorde patienterna

glada (Letts et al. 2010).

17 DISKUSSION

Syftet med litteraturstudien var att undersöka männens upplevelser av sexuell dysfunktion som kan uppstå under och efter behandling av prostatacancer. Resultatet visar att männen påverkas på flera plan, både psykiskt och fysiskt. Männens emotionella upplevelser innefattar en förändrad syn på sig själv, vilket leder till känslor av skam och skuld, både till sig själv och partner men också till familj och vänner. De känner oro, ilska och frustration på grund av den kroppsliga förändringen i form av erektil dysfunktion samt sexuell dysfunktion. Resultatet visar också att kommunikation med vården och partnern var viktigt.

Resultatdiskussion

I resultatet uppkom Upplevelser av en förändrad självbild som ett tema. Under denna rubrik beskrevs att beroende på bakgrund är det lättare eller svårare att hantera förändringar i maskuliniteten. Detta kan också bekräftas i Fields et al. (2015) studie som beskriver att manlighet förknippas med sexuellt beteende och beroende på männens syn på maskulina normer hanteras förändringar i den sexuella funktionen olika. En man med en traditionell syn på manligheten, har lättare att hamna i psykisk ohälsa om något skulle påverka maskuliniteten (Fields et al. 2015). Enligt Sand et al. (2007) studie anses manlighet i Tyskland, England och Italien vara att ha kontroll över sitt eget liv, medan i Spanien, Brasilien, Mexiko, USA och Frankrike är en man av heder den viktigaste egenskapen för maskuliniteten (Sand et al. 2007). I den föreliggande studien beskrev vissa män att synen på manligheten inte förändrades efter behandling av prostatacancer, medan andra beskrev att förlust av manligheten var ett stort problem. Resultatet visade skilda meningar i uppfattning av en förändrad maskulinitet, vilket kan förklaras med skillnader i bakgrund, etnicitet, och syn på manliga normer. Artiklarna som använts i resultatdelen kommer från olika länder vilket också kan påverka synen på manlighet och hur maskuliniteten påverkas. Socialstyrelsen (2005) beskriver att oavsett kultur, nationalitet, trosuppfattning och politisk åsikt ska vårdpersonalen ge en god omvårdnad till alla, med respekt och öppenhet för olika värderingar.

De var många män som påverkades negativt av den erektila dysfunktionen, många upplevde känslor av misslyckande och en rädsla inför att göra bort sig. Wentzell (2014) bekräftar att känslor av misslyckande är vanligt vid erektil dysfunktion (Wentzell 2014).

Resultatet visade att förändringarna ledde till många negativa känslor hos patienterna, bland annat ilska, frustration och besvikelse. Det framkom också i resultatet i den föreliggande studien att många kände sig maktlösa, då den erektila förmågan var borta och de förknippade en eregerad penis med makt. Connell (2003) beskriver att makt är starkt förknippat med manlighet (Connell 2003). Detta kan också vara en förklaring till förlusten av manlighet som många känner. I WHO (2006) definition av sexualitet innefattas tankar, relationer, intimitet och könsidentitet, vilket gör det förståeligt att patienterna upplever alla dessa känslor. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna handskas med negativa känslor och kunna ge patienter stöd och vägledning, att få männen ur den onda spiralen de hamnar i är viktigt för att uppleva en bättre hälsa.

I resultatet i den föreliggande studien beskrevs att männen inte längre kände sig som

hela män som de var innan behandlingen för prostatacancer, de hade känslor av att

något fattades dem. De kroppsliga förändringarna innefattade bland annat svullna bröst

och värmevallningar, vilket skapade lidande för patienterna. Cecil et al. (2010) beskrev

18 också i sin studie dessa biverkningar som besvärande för patienterna och det påverkade maskuliniteten. Männen beskrev även att kroppsuppfattningen förändrats, det fanns en känsla av att de förlorat en kropp de en gång hade (Cecil et al. 2010).

Den föreliggande studien visar att olika behandlingar ger olika biverkningar, därför är det viktigt att patienten fått information från sjukvården vad de olika behandlingsalternativen ger för biverkningar innan de väljer behandling. I Knight och Latini (2009) studie beskrivs att information kring sexuell dysfunktion som biverkning uppfattas som bristfällig. I Socialstyrelsen (2005, s. 11) kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor, står att sjuksköterskan ska ”ha förmåga att i dialog med patient och/eller närstående ge stöd och vägledning för att möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling” (Socialstyrelsen 2005). Eftersom det visar sig i flera vetenskapliga artiklar att information till patienten är av stor vikt, både kring val av behandling men också kring biverkningar, är det viktigt att sjuksköterskan diskuterar alla biverkningar, även sexuell dysfunktion. Med mer förståelse och kunskap hos patienten kan de lättare förbereda sig och hantera sin situation efter behandling.

Positiva upplevelser av förändringarna var ett annat tema i resultatdelen. Detta tema innefattade bland annat acceptansen kring en förändrad sexualitet. Några ansåg att den sexuella dysfunktionen inte var ett stort problem då de värderade annan närhet och ansåg att det gick att vara intim på andra vis. Berterö (2001) bekräftar också vikten av andra former av fysisk kontakt för att få sexuell njutning när samlag inte är möjligt (Berterö 2001). I den föreliggande studien beskrev männen att på grund av ålder hade de lättare att acceptera sin sexuella dysfunktion, då de tyckte att det var en del i det normala åldrandet. Både Berterö (2001) och Chaple och Ziebland (2002) förklarar också utifrån deras studier att åldern har betydelse, då aktiviteten ofta minskat redan innan diagnos. Hyde et al. (2010) undersökte 2783 män i åldern 75-95 år och deras syn på sexuell aktivitet. En tredjedel av alla män i den undersökningen uppgav att de fortfarande var sexuellt aktiva och hälften beskrev att sex var en viktig del i deras liv (Hyde et al 2010). Även då flera studier tyder på att det inte är lika viktigt med sex längre när de blivit äldre, finns det studier som säger motsatsen. Därför är det viktigt att som sjuksköterska ha ett öppet sinne och inte anta att alla över 70 år är sexuellt inaktiva, utan lyfta frågor kring ämnet ändå.

Under temat Omgivningens betydelse beskrevs att många upplevde en bristfällande information från sjukvården. I flera studier förklaras att anledningen till att patienter känner att de får dålig information om biverkningar kring sexuell dysfunktion, beror på att sjuksköterskan har en bristande kunskap, brist på tid och känner ett obehag över att diskutera ämnet (Johnson 2004; Parish & Clayton 2007; Platano et al. 2008; Zeng et al.

2011; Wong et al. 2013; Traa et al. 2014). I resultatet beskrevs att männen hade svårt att

lyfta frågor kring sin sexualitet och tyckte att det var pinsamt. Det bekräftar även Sand

et al. (2008) i sin studie. Enlig Sand et al. (2008) söker män sällan hjälp kring

psykologisk rådgivning och när de väl fått hjälp från vården är de ofta passiva och

ställer få frågor (Sand et al. 2008). För att minska patienternas missnöje är det viktigt att

sjuksköterskan blir bekväm med att diskutera sexuella problem, identifiera problemen

samt ge patienterna den informationen de behöver (Darst 2007; Madsen & Ganey-Code

2007). I resultatet i den föreliggande studien beskrevs att skuldkänslor gentemot

partnern var vanligt. Wentzell (2014) skriver att det är vanligt att män med erektil

dysfunktion lägger skuld på sig själva på grund av att de känner att de inte kan

tillfredsställa partnern längre. Vidare visade litteraturstudiens resultat att vissa män

19 upplevde att problemen med erektil dysfunktion var lättare att hantera om de hade en förstående partner. Badr och Taylor (2009) beskrev också att en god kommunikation med partnern kring sexualitet hade betydelse för den psykiska hälsan. Psykosociala insatser har också visat sig vara viktiga och underlättar för paren att hantera de sexuella besvären (Badr & Taylor 2009). Collins et al. (2013) har undersökt nyttan av kognitiv parterapi för att hantera sexuell dysfunktion, hos män som är drabbade av prostatacancer och deras partner. Denna parterapi visade sig ha god effekt på paren och deras sexuella hälsa och livskvalité (Collins et al. 2013). Eftersom sjuksköterskan spelar en central roll inom sjukvården och samarbetar med många olika professioner, har sjuksköterskan en skyldighet att ta hjälp av andra och hänvisa patienter vidare vid tillfällen sjuksköterskan känner sig osäker och inte har tillräcklig kunskap. Parterapi är ett tydligt exempel på ett område som allmänsjuksköterskan inte behärskar, men kanske ändå upptäcker att par är i behov av. Då blir sjuksköterskans uppgift att hänvisa och vägleda vidare till rätt instans.

I samtliga teman i den föreliggande studien visade det sig att det skedde en stor förändring i männens liv efter behandling av prostatacancer. Manligheten, självförtroendet, utseendet, den sexuella intimiteten och den erektila förmågan är några exempel på förändringar som männen upplevde. I litteraturstudien visade det sig att männen hade lättare att hantera de olika förändringarna om de hade en förstående partner, en öppen syn på manlighet, kände att de kunde vara intima ändå trots erektil dysfunktion eller bara på grund av sin höga ålder. Johnson-Lutjenes (1991) beskriver Roys omvårdnadsteori om människans förmåga att hantera förändringar utifrån självbild, fysiologiska behov, rollfunktion och social samhörighet. Kan miljön hjälpa patienten att främja anpassningarna till förändringarna utifrån de fyra områdena kan det bidra till en bättre hälsa (Johnson-Lutjenes 1991).

Jopling (2000) beskriver att självbilden skapas utifrån kultur och miljö och kan påverkas av kroppsliga, sociala och psykologiska aspekter. I den föreliggande studien beskrivs att männen hanterade förändringarna olika och det kan kopplas till Joplings (2000) definition av självbild som kan påverkas av olika aspekter.

Metoddiskussion

Studien innehåller tre artiklar som är baserade på en kvantitativ metod och nio artiklar

baserade på kvalitativ metod. Då syftet med studien var att undersöka patienters

upplevelser, var det bra att många artiklar var av kvalitativ metod, vilket ger en djupare

beskrivning av vad patienterna känner. Citat har använts i den föreliggande studien för

att skapa en tydligare beskrivning av deltagarnas upplevelser. De tre artiklarna av

kvantitativ metod är också av vikt då ett bredare perspektiv på fler deltagare presenteras,

vilket kan göra datan enklare att överföra på fler. I sökningarna och urvalen har en

niostegsmodell av Polit och Beck (2012) noggrant följts, vilket gjort att studien blir

trovärdig, då varje artikel har granskats på djupet och urvalen av artiklarna gjorts enligt

Polit och Becks kriterier (Polit & Beck 2012). Samtliga artiklar var skrivna på engelska

vilket innebär att det finns en liten risk att allt resultat inte uppfattats helt korrekt,

eftersom det inte är författarnas modersmål. Däremot har alla artiklar analyserats och

granskats gemensamt samt att resultat som varit oklara eller svåra att förstå har

diskuterats. Detta medför att resultatet blivit så korrekt som möjligt och feltolkningar

har minimerats.

20 I litteraturstudien har sökordet experience syftat till upplevelse av sexuell dysfunktion vid prostatacancer och användes för att matcha studiens syfte. Self-concept har också använts som sökord och då syftat på männens självbild, alltså hur de ser på sig själva efter behandling av prostatacancer, vilket ansågs vara en relevant infallsvinkel till studiens syfte. I både CINAHL och PubMed har MeSH respektive CINAHL Headings (CH) använts till sökorden Prostatic neoplasm och sexual dysfunction. Dessa sökord är böjda olika i de olika databaserna, detta på grund av att ämnesordlistorna rekommenderat olika nyckelord i de olika databaserna. Self-Concept och experience har inte använts som MesH-term eller CH. I CINAHL ger sökorden ett mindre antal träffar som CH jämfört med fritextsökning, därför har inte dessa ord valts som CH. I PubMed fanns inga förslag på MeSH-terms på sökorden self-concept och experience och har därför inte valts som MeSH. Resultatet av sökningarna har granskats vid två olika kombinationer i PubMed och vid tre kombinationer i CINAHL, detta gör att ingen relevant artikel för studien gått förlorad. I CINAHL har alla artiklar granskats som uppkom vid sökning på enbart sexuell dysfunktion och prostatacancer utan att smalna av området med ytterligare sökord, vilket stärker studiens resultat. Författarna har även använt PsycINFO som databas vilket inte resulterade i några artiklar till Urval 2, trots användning av Thesaurus. Detta anses dock inte som en svaghet av författarna, då en systematisk databassökning gjorts och relevanta sökord har testats, utan att ge något relevant resultat för studiens syfte. I samtliga databaser valdes ett tidsspann på tio år, detta på grund av att för få artiklar var publicerade under ett fem års spann för att kunna genomföra en litteraturstudie med relevant antal artiklar.

Studien har inte exkluderat artiklar som är gjorda i specifika länder eller världsdelar.

Artiklarna som använts i resultatet kommer från USA, Brasilien, Israel, Australien, Canada och Nederländerna. Alla dessa länder utom Brasilien anses vara industriländer, vilket gör att överförbarheten kan vara enkel till den svenska sjukvården, framför allt vad gäller sjuksköterskans roll vid kommunikation. Det som skulle kunna vara annorlunda mot Sverige, med tanke på att så många olika länder från olika världsdelar är involverade i studien, är synen på manlighet, detta behöver dock inte vara en svaghet då Sverige är ett multinationellt land. I den föreliggande studien exkluderades studier gjorda på fler sjukdomar tillsammans med prostatacancer, detta på grund av att det då kan vara svårt att urskilja vad den sexuella dysfunktionen beror på.

Till resultatdelen analyserades de olika meningarna och provades i olika teman och

kategorier för att hitta gemensamma mönster. Meningarna dubbelkollades mot

orginaltexten igen, för att kontrollera resultatet i rätt kontext återigen för att vara säkra

på att inget feltolkats, detta gör resultatet mer trovärdigt. De tre slutliga temana i

resultatet anses relevanta, då tre aspekter av upplevelser av sexualitet efter behandling

av prostatacancer lyfts fram, psykiska, fysiska och sociala. Dessa tre delar ger en

helhetssyn på människan och är viktigt att som sjuksköterska ha med sig vid möten med

män med prostatacancer. Anledningen till att obehandlad prostatacancer exkluderades

var för att få med upplevelserna av biverkningar, då det kan vara relevant för

sjuksköterskan att ha kunskap om, eftersom sjuksköterskans roll är att ge information

vid behandling av prostatacancer.

21 Klinisk betydelse

Resultatet i denna studie visade att förändringar i den sexuella funktionen hade en emotionell påverkan på patienterna. Biverkningar som kan uppstå efter behandling av prostatacancer kan påverka patientens liv negativt och det kan vara en stor förändring för männen och deras omgivning. För att underlätta patientens liv och vardag, genom ett minskat lidande, är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap inom ämnet sexualitet för att kunna kommunicera med patienten och ge stöd och vägledning. Med mer kunskap inom området sexualitet kan sjuksköterskan känna sig tryggare i att ta upp ämnet och ställa frågor till patienten. Genom mer kunskap hos vårdpersonal är det lättare att hantera informationen från patienten och veta hur den ska behandlas vidare, vilket visat sig vara betydelsefullt för männen. Forskning har visat att partner och familj är till stor hjälp för välmående och därför är det bra om sjuksköterskan kan involvera anhöriga.

Förslag till fortsatt forskning

I litteraturstudien har inga begränsnigar gjorts i ålder, trots detta har samtliga artiklar fokuserat på män över 42 år. Yngre män är inte lika drabbade av prostatacancer, men det händer. Kvalitativ forskning på yngre män som är drabbade av prostatacancer är önskvärd, detta för att höra deras åsikter och upplevelser om sexualitet och sjukvårdens stöd. Har vårdpersonal lättare att prata om sexualitet med yngre män, eller är ämnet sexualitet i sig det svåra att ta upp? Anledningen till att en kvalitativ studie och inte kvantitativ bör göras är för att få en djupare förståelse för männen, därefter kan en kvantitativ studie göras för att se hur vanliga olika upplevelser är.

Det framkom i studien att de som hade lättast att hantera sin sexuella dysfunktion var äldre män, detta just på grund av sin ålder. Männen upplevde att de var en del i åldrandet och var redan innan diagnos mer eller mindre sexuellt inaktiva. Detta resultat ifrågasätts här då andra studier tyder på att män generellt fortfarande är sexuellt aktiva även sent i livet. Därför vore det av vikt att vidare forskning undersöker äldre män med prostatacancer och deras acceptans/icke-acceptans gentemot den förlorade sexuella funktionen och vad det beror på.

Vidare vore det intressant att forska på om det finns andra omvårdnadsinterventioner än information och stöd som sjuksköterskan kan tillämpa hos patienter med prostatacancer, för att underlätta det vardagliga livet och ge ett ökat välbefinnande.

Slutsats

Behandling av prostatacancer har lett till sexuell dysfunktion och förändringar i

patienters liv. Genom att få förståelse för hur patienter med prostatacancer upplever

förändringarna är det lättare för sjuksköterskan att hjälpa patienter att uppleva hälsa och

minskat lidande. Många män har poängterat vikten av en god kommunikation och

information från sjukvården. Sjuksköterskans bristande kunskap och obehag över att

diskutera ämnet kring sexuell dysfunktion, har visat sig påverka kommunikationen med

patienten vilket lett till bristande information och ett minskat stöd.

22 REFERENSER

Adolfsson, J. (2000). Behandling av lokaliserad prostatacancer – olika alternativ, patienter med lokaliserad prostatacancer måste ta aktiv del i valet av behandling.

Läkartidningen, 97 (36), 3870-3874.

Badr, H. & Taylor, C.L. (2009). Sexual dysfunction and spousal communication in couples coping with prostate cancer. Psycho-Oncology, 18 (7), 735-746.

Berterö, C. (2001). Alerted sexual patterns after treatment for prostate cancer. Cancer Practice, 9 (5), 245-251.

*Bokhour, B.G., Powel, L.L. & Clark, J.A. (2007) No less a man: reconstructing identify after prostate cancer. Communication & Medicine, 4 (1), 99-109.

Bratt, O. & Björk, T. (2007) Prostatacancerspecifikt antigen - den viktigaste cancermarkören, diagnostik och uppföljning av prostatacancer har förändrats markant.

Läkartidningen, 104 (46), 3460-3464.

*Burns, S.M. & Mahalik, J.R. (2008). Sexual functioning as a moderator of the relationship between masculinity and men`s adjustment following treatment for prostate cancer. American Journal of Men’s Health, 2 (1), 6-16.

Cecil, R., McCaughan, E. & Parahoo, K. (2010). ‘It’s hard to take because I am a man’s man’: an ethnographic exploration of cancer and masculinity. European Journal of Cancer Care, 19 (4), 501-519.

Chapple, A. & Ziebland, S. (2002). Prostate cancer: embodied experience and perceptions of masculinity. Sociology of Health & Illness, 24 (6), 820-841.

Collins, A.L., Love, A.W., Bloch, S., Street, A.F., Duchesne, G.M., Dunai, J. & Couper, J.W. (2013). Cognitive existential couple therapy for newly diagnosed prostate cancer patients and their partners: a descriptive pilot study. Psyco-Oncology, 22 (2), 465-469.

Connell, R.W. (2003). Gender and Power. England: Polity Press

Darst, E.H. (2007). Sexuality and prostatectomy: Nursing assessment and intervention.

Urologic Nursing, 27 (6), 534–541.

*De Moares Lopes, M.H., Higa, R., Corderio, S.N., Rodrigues Estapè, N.A., Levi Dáncona, C.A. & Turato, E.R. (2012). Life experiences of Brazilian men with urinary incontinence and erectile dysfunction following radical prostatectomy. Journal of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 39 (1), 90-94.

*Eilat-Tsanani, S., Tabenkin, H., Shental, J., Elmalah, I. & Steinmetz, D. (2013).

Patients`perceptions of radical prostatectomy for localized prostate cancer: a qualitative study. Israel Medical Association Journal, 15 (3), 153-157.

*Ervik, B. & Asplund, K. (2012). Dealing with a troublesome body: A qualitative

interview study of men`s experiences living with prostate cancer treated with endocrine

therapy. European Journal of Oncology Nursing, 16 (2), 103-108.

23 Feldman, H.A., Goldstein, I., Hatzichristou, D.G., Krane, R.J. & McKinlay, J.B. (1994).

Impotence and its medical and psychosocial correlates: results of the Massachusetts Male Aging Study. The Journal of Urology, 151 (1), 54-61.

Fields, E.L., Bogart, L.M., Smith, K.C., Malebranche, D.J., Ellen, J. & Schuster, M.A.

(2015) “ I Always Felt I Had to Prove My Manhood”: Homosexuality, Masculinity, Gender Role Strain, and HIV Risk Among Young Black Men Who Have Sex With Men. American Journal of Public Health, 105 (1), 122-131.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier.

Värdering, analys och prestation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.

Fransson, P. (2008). Quality of life for members of Swedish Prostate Cancer Patient Associations. Cancer Nursing, 31 (1), 23-31.

Fugl-Meyer, K. (2009). Manlig sexuell dysfunction: Inte bara en fråga om potens.

Läkartidningen, 106 (39), 2453-2459.

Galbraith, M.E., Arechiga, A., Ramirez. J. & Pedro L.W. (2005). Prostate cancer survivors' and partners' self-reports of health-related quality of life, treatment symptoms, and marital satisfaction 2.5-5.5 years after treatment. Oncology Nursing Forum. 32 (2), 30-41.

*Gilbert, E., Ussher, J.M., Perz, J., Wong, W.K. & Manson, C. (2013). Men`s experiences of sexuality after cancer: a material discursive intra-psychic approach.

Culture, Health & Sexuality: An International Journal for Research, Intervention and Care, 15 (8), 881-895.

Globocan (2012) All Cancers (excluding non-melanoma skin cancer) Estimated Incidence, Mortality and Prevalence Worldwide in 2012. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://globocan.iarc.fr/Pages/fact_sheets_cancer.aspx [2015-01-28].

Hedestig, O. (2006). Living with localized prostatic cancer: ”Among us men”. Doctoral Disseration. Umeå Universitet: Umeå.

Helgason, A.R., Fredrikson, M., Adolfsson, J. & Steineck, G. (1995). Decreased sexual capacity after external radiation therapy for prostate cancer impairs quality of life.

International Journal of Radiation Oncology Biology Physics, 32 (1), 33-39

Higano, C.S. (2003). Side effects of androgen deprivation therapy: monitoring and minimizing toxcity. Urology, 61 (2), 32-38.

Hu, J., Xiangmei, G., Lipsitz, S., Barry, M., Dàmico, A., Weinberg, A. & Keating, N.

(2009). Comparative effectiveness of minimally invasive vs open radical prostectomy.

Journal of American Medical Association, 302 (14), 1557-1564.

Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa -Begränsningar och möjligheter. Lund:

Studentlitteratur

24 Hyde, Z., Flicker, L., Hankey, G.J., Almeida, O.P., McCaul, K.A., Chubb, S.A. & Yeap, B.B. (2010). Prevalence of sexual activity and associated factors in men aged 75 to 95 years: a cohort study. Annals of Internal Medicine, 153 (11), 693-702.

Jemal, A., Bray, F., Center, M. M., Ferlay, J., Ward, E. & Forman, D. (2011), Global cancer statistics. CA: A Cancer Journal for Clinicians, 61 (2), 69–90.

Jemal, A., Siegel, R., Xu, J. & Ward, E. (2010), Cancer Statistics, 2010. CA: A Cancer Journal for Clinicians, 60 (5), 277–300.

Johnson, B.K. (2004). Prostate cancer and sexuality: implications for nursing. Geriatric Nursing, 25 (6), 341-347.

Johnson-Lutjens, L.R. (1991). Callista Roy – An Adaption Model. USA: Sage Publications.

Jopling, D. A. (2000). Self-Knowledge and the self. London: Routledge. [Elektronisk].

Tillgänglig:

http://web.a.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/ebookviewer/ebook/bmxlYmtf XzcyNTMxX19BTg2?sid=7677d13a-6c02-4b44-9be1-

8b6751330496@sessionmgr4004&vid=0&format=EB&rid=1 [2015-03-20].

Järhult, J. & Offenbartl, K. (2011). Kirurgiboken – Vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. Stockholm: Liber AB.

Kirby, R.S. (2000). The Prostate: Small Gland. Big Problem. Oxon: Prostate Research Campaign UK.

Knight, S.J. & Latini, D.M. (2009). Sexual side effects and prostate cancer treatment decisions: patient information needs and preferences. Cancer Journal, 15 (1), 41-44.

*Korfhage, I.J., Hak, T., De Koning, H.J. & Essink-Bot, M. (2006). Patients´

perceptions of the side-effects of prostate cancer treatment – a qualitative interview study. Social Science & Medicine, 63 (4), 911-919.

*Letts, C., Tamlyn, K. & Byers, E.S. (2010). Exploring the impact of prostate cancer on men`s sexual well-being. Journal of Psychosocial Oncology, 28 (5), 490-510.

Litwin, M.S., Flanders, S.C., Pasta, D.J., Stoddard, M.L., Lubeck, D.P. & Henning, J- M. (1999). Sexual function and bother after radical prostectomy or raditation for prostate cancer: Multivariate quality of life analysis from CaPSURE. Urology, 54 (3), 503-508.

Lophatananon, A., Archer, J., Easton, D., Pocock, R., Dearnaley, D., Guy, M., Kote- Jarai, Z., O`Brien, L., Wiklinson, R-A., Hall, A-L., Saweyer, E., Page, E., Liu, J-F., Barratt, S., Rahman, A-A., Eeles, R. & Muir, K. (2012). Dietary fat and early-onset prostate cancer risk. British Journal of Nutrition, 103 (9), 1375-1380.

Madsen, L.T., & Ganey-Code, E. (2007). Assessing and addressing erectile function

concerns in patients postprostatectomy. Oncology Nursing Forum, 33 (2), 209–211.