Upplevelser av dagligt liv som bröstcancer överlevare
En litteraturöversikt
Berger Moa & Gunnesson Michaela
Examensarbete
Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: T6/2019
Handledare: Sandra Klippenberger Examinator: Ulla Näppä
Kurskod/registreringsnummer: OM080G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet
1
Abstrakt
Bakgrund: Bröstcancer var den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Vanligaste åldern att drabbas av bröstcancer var vid 60 års ålder. Diagnostillfället bidrog till flera känslor hos kvinnorna som exempelvis rädsla och oro. Sjuksköterskan hade en viktig roll i omvårdnaden av de bröstcancerdrabbade kvinnorna. Kvinnor med bröstcancer studerades i relation till KASAM. Syfte: Var att belysa kvinnors upplevelser av dagligt liv efter avslutad behandling av bröstcancer. Metod: Detta var en litteraturöversikt med kvalitativ ansats som inkluderade nio vetenskapliga originalartiklar. Kvalitativ innehållsanalys användes för att sammanställa artiklarnas resultat. Innehållsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundmans mall.
Kvalitetsgranskning genomfördes enligt SBU:s mall. Databaser som användes var Cinahl och Psycinfo. Resultat: Kvinnorna saknade stöd från sjukvården. De sökte dock stöd hos
sjukvården och hos andra kvinnor som genomgått bröstcancer samt hos sina närstående.
Biverkningar som uppstod efter avslutad behandling var trötthet, kognitiva svårigheter som ledde till oro. De kvinnor som hade opererat bort bröstet för att minska risken för återfall av bröstcancer upplevde sig mindre attraktiva än innan operation. Diskussion:
Resultatdiskussionen belyste tre huvudfynd där stöd var en gemensam nämnare som diskuterades mot sjukvård, socialt och trötthet. Detta i relation till sjuksköterskans roll om vad hen kan bidra med för stöd och hanteringsstrategier. Sjuksköterskan kan bidra med mera information gällande biverkningar och följa upp kvinnorna i hemmet med
telefonsamtal. Slutsats: Kvinnor kände sig utlämnade efter avslutad behandling.
Sjuksköterskan kan bidra med ett standardiserat stöd till kvinnor efter avslutad behandling av bröstcancer genom regelbunden uppföljning.
Nyckelord: Behandling, Biverkningar, Bröstcancer, Kvinnor, Stöd, Upplevelser
Efter avslutad behandling
Definieras i denna litteraturöversikt som att den är avslutad och att ingen medicinsk behandling pågår. Gruppsamtal och telefonkontakt med sjuksköterska har valts att inte ses som behandlingar. Enbart avslutade medicinska behandlingar har valts att definieras som avslutad behandling.
Patient Har valts att benämnas som kvinna genomgående i hela litteraturöversikten.
Familj och vänner
Definierades som närstående genomgående.
Levnadsvana (dagligt liv)
“Specifikt beteende i vardagliga aktiviteter och som individen själv kan påverka”
(Socialstyrelsen [SOL], 2009).
Figur 1 egna definition av begrepp
2
Innehållsförteckning
Abstrakt ... 1
1. Introduktion ... 3
2. Bakgrund... 3
2.1 Kvinnors upplevelser av att få diagnosen bröstcancer ... 3
2.2 Behandling av bröstcancer ... 3
2.3 Sjuksköterskans roll ... 4
2.4 KASAM ... 4
2.5 Problemformulering ... 5
3. Syfte ... 5
4. Metod ... 5
4.1 Design ... 5
4.2 Inklusions- och exklusionskriterier ... 6
4.3 Litteratursökning ... 6
4.4 Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning... 7
4.5 Analys ... 7
4.6 Etiska överväganden... 8
5. Resultat ... 9
5.1 Att leva med biverkningar ... 9
5.2 Att få stöd från sjukvården ... 10
5.3 Att behöva socialt stöd ... 11
5.4 Att ha en förändrad kropp ... 12
6. Diskussion ... 13
6.1 Metoddiskussion ... 13
6.2 Resultatdiskussion ... 15
7. Slutsats ... 17
8. Referenser ... 18 Bilaga 1
Bilaga 2
3
1. Introduktion
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i västvärlden. I Sverige fick 8 211 kvinnor diagnosen bröstcancer år 2015. Bröstcancer drabbar vanligtvis kvinnor i 60 års ålder.
I Sverige är överlevnaden av bröstcancer god. Sett utifrån en femårsperiod från diagnos överlever 91 % av de drabbade kvinnorna (Bröstcancerregistret nationell årsrapport, 2015 s. 12.
22).
2. Bakgrund
2.1 Kvinnors upplevelser av att få diagnosen bröstcancer
Kvinnorna som får diagnosen bröstcancer kan uppleva känslor av rädsla och ledsamhet över beskedet (Berterö & Wilmoth, 2007; Mosher et al., 2013; Obeidat, Lally & Dickerson, 2012).
Kvinnor som får diagnosen bröstcancer började oundvikligen att tänka på döden. De berättade att det hade mycket kvar av livet som de inte var redo att ge upp (Berterö et al., 2007; Obeidat et al., 2012). Kvinnorna kände rädsla över att behöva lämna sina nära och kära kvar i livet. Hur kvinnorna hanterade diagnosen var olika, en del av dem berättade att de hade accepterat diagnosen och förlikat sig med den (Obeidat et al., 2012). Andra kvinnor beskriver att de kände skuld över diagnosen och att deras kropp hade svikit dem genom att få bröstcancer (Obeidat et al., 2012; Yoo, Levine, Aviv, Ewing, Au, 2010).
2.2 Behandling av bröstcancer
Det finns två olika former av bröstkirurgi, bröstbevarande kirurgi där tumörvävnad opereras bort och en operation där hela bröstet tas bort (Socialstyrelsen [SOL], 2019, s. 53).
Strålbehandling efter bröstbevarande operation används för att minska risken för återfall av bröstcancer (Bröstcancerregistret nationell årsrapport, 2015, s. 74). Att använda
läkemedelsbehandlingar efter operationen av bröstcancer är vanligt för att minska risken för återfall och öka chansen till överlevnad (SOL 2019, s. 95). Efter operation kan
cytostatikabehandling (celldödande läkemedel) ges och kan även används vid spridning av cancer till lymfkörtlar om hormonbehandling inte har fungerat (Bröstcancerregistret nationell
4 årsrapport, 2015, s. 85). Flertalet kvinnor som genomgår cytostatikabehandling upplever störd sömn, illamående och kräkningar (Peoples et al., 2017). Hormonbehandling erbjuds vid bröstcancer för att minska hormonet östrogen som kan göra att tumören sprider sig (Bröstcancerregistret nationell årsrapport, 2015, s. 81).
2.3 Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskan skall arbeta etiskt utifrån international Council of Nurses (ICN) etiska kod.
Den består av fyra huvudområden: allmänheten, yrkesutövningen, professionen, och medarbetarna (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2012, s. 2-6). Upplevelsen av bröstcancer är individuell hos kvinnorna. Sjuksköterskans roll är att möta kvinnor som genomgår
bröstcancer och ge dem stöd utifrån deras individuella behov (Ferrari et al., 2018; Korber, Padula, Gray & Powell, 2011). Sjuksköterskan arbetar för god omvårdnad. För att god omvårdnad ska tillgodoses ska information förmedlas till kvinnorna och närstående för att ge dem möjlighet till delaktighet i vården (Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska, 2017, s. 4). När en kvinna diagnostiserats med bröstcancer görs en rehabiliteringsplan utifrån hennes individuella behov som ska fortsätta efter avslutad behandling. Stödet efter avslutad behandling som erbjuds är samtal som kan ges individuellt eller i grupp tillsammans med andra drabbade kvinnor (SOL, 2019).
2.4 KASAM
KASAM betyder en känsla av sammanhang. Aaron Antonovsky skapade denna hälsoteori (KASAM) för att förklara människans sätt att hantera svårigheter som exempelvis sjukdom utifrån tre nyckelbegrepp: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär hur väl människan klarar av att möta svåra prövningar i det dagliga livet, såväl oförberedda som förutsägbara händelser. Att kunna ordna och förklara för sig själv är att skapa begriplighet. Hanterbarhet innebär hur väl människan är rustad för att hantera svåra situationer. Meningsfullhet innebär att människan är delaktig i sitt liv. Att känna
meningsfullhet i det hon gör samt känna sig behövd av samhället. Exempel på att KASAM är högt är när samtliga tre begrepp är tillgodosedda hos människan vilket bidrar till en känsla av sammanhang (Antonovsky, 1991, s. 38-41). Kvinnor med bröstcancer har studerats i
5 relation till Aaron Antonovskys hälsoteori som grundar sig i känsla av sammanhang
(KASAM). Studien visar att kvinnor med högt KASAM kan ha lättare att hantera sin bröstcancer. Kvinnor som upplever en låg KASAM hade sämre förutsättningar för att hantera sin sjukdom (Sarenmalm, Browall, Persson, Fall-Dickson & Gaston-Johansson, 2013)
2.5 Problemformulering
Bröstcancer är en sjukdom som drabbar stora delar av den kvinnliga befolkningen i
västvärlden. Under behandling möter kvinnorna rädsla och oro. Majoriteten av de kvinnor som genomgår bröstcancer överlever idag. När det gäller bröstcancer är det problematiskt att definiera friskförklarad då detta sker först efter en femårsperiod från diagnos. När kvinnorna är färdigbehandlade betyder det inte att de är friskförklarad. Det borde finnas ett stöd för dessa kvinnor efter att de avslutat sin behandling och ska återgå till sitt dagliga liv. Denna litteraturöversikt lyfter kvinnors upplevelser av dagligt liv efter avslutad behandling av bröstcancer. Vilket skulle kunna leda till förbättrad framtida förståelse för dessa kvinnor och hur sjuksköterskan kan stötta dem.
3. Syfte
Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av dagligt liv efter avslutad behandling av bröstcancer.
4. Metod
4.1 Design
Denna litteraturöversikt är av kvalitativ design och bygger på redan framtagen forskning som används för att skapa en översikt om valt syfte utifrån upplevelser. Litteraturöversikter kan använda sig av kvalitativ och kvantitativ samt mixad design för att sammanställa ett resultat. Litteraturöversikt är en sammanfattning av insamlad data från flera vetenskapliga artiklar inom det valda området. Detta för att skapa förståelse utifrån problemformuleringen och det bestämda syftet. Att skriva en litteraturöversikt ger ökad kunskap i att söka, välja
6 och granska vetenskapliga artiklar. Ett eget framtaget resultat sammanställs utifrån valda vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats (Friberg, 2017, s. 141- 148).
4.2 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för denna litteraturöversikt var att vetenskapliga artiklar i form av kvalitativa originalartiklar skulle ingå i resultatdelen. Valda artiklar skulle vara kontrollerad av Ulrichs webb. Kvinnors upplevelser av dagligt liv efter avslutad behandling
inkluderades. En mixade artikel valdes att användas där enbart kvalitativa delen
inkluderades. De avgränsningar som inkluderades i denna studie var English Language, Age Groups: All Adult och med tidsintervall 10 år mellan åren 2009-09-01 till 2019-09-01.
Sjuksköterskans och anhörigas perspektiv exkluderades samt kvantitativa artiklar. Artiklar med låg kvalitet exkluderas. Data i artiklarna som belyst upplevelser innan och under behandling exkluderades. De artiklar som var beställningsobjekt exkluderades.
4.3 Litteratursökning
Fritextsökning gjordes i databasen Cinahl med de booleska söktermerna AND och OR för att få med alla sökord i artiklarna. Sökorden som användes var breast cancer or breast neoplasm or breast carcinoma or breast tumor AND cancer survivors or survivors of cancer or cancer survivorship AND after treatment or post treatment AND experiences or perceptions or attitudes or views or feelings or daily life. OR användes efter varje synonym för att bredda sökningen och synonymerna skrevs inom parenteserna. Söktermer AND användes för att få med andra sökord med tillhörande synonymer. Theasaurus användes i databasen Psycinfo med sökorden breast cancer, cancer and survivors, after cancer treatment, daily life med kombinerades med den booleska söktermen AND. För översikt av sökningarna se bilaga 1.
7
4.4 Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning
Urvalet av valda artiklar skedde i fyra steg där samtliga steg utfördes tillsammans för att få liknande uppfattning av resultatet. Det första steget var relevansbedömning där artiklarnas titel lästes. De artiklar som hade relevanta titlar gick vidare till steg två där abstraktet lästes.
Om abstraktet stämde överens med valt syfte och matchade inklusionskriterierna gick de vidare till steg tre. Där lästes artiklarna i sin helhet för att få grepp om innehållet. De artiklar som ansågs vara av relevans gick vidare till steg fyra där de kvalitetsgranskas med hjälpa av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik-
patientupplevelser (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2017).
Kvalitetsgranskningsmallen bestod av fem huvudfrågor med varierat antal följdfrågor.
Första huvudfrågan var om “syfte” fanns och den huvudfrågan hade en följdfråga.
Följdfrågan till syftet var “Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning?
Fortsättningsvis innehöll mallen följande huvudfrågor “urval” med fem följdfrågor,
“datainsamling” med fyra följdfrågor, “analys” med fyra följdfrågor och “resultat” med sju följdfrågor. Artiklarna som ansågs vara av hög kvalitet skulle svara på samtliga fem
huvudfrågor samt alla följdfrågorna. De artiklarna med medelhög kvalitet skulle svara på alla fem huvudfrågor men inte alla följdfrågor, dock skulle de svara ja på majoriteten av dessa. De artiklar som svarade nej på huvudfrågorna uteslöts och bedömdes vara av låg kvalitet. Alla artiklar som kvalitetsgranskas och var av hög och medelhög kvalitet
inkluderades i resultatet. Totalt nio stycken artiklar inkluderades, för översiktstabell se bilaga 2.
4.5 Analys
Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman modell (2004) användes för att analysera data. Analysen av artiklarnas resultat utfördes tillsammans och med noggrannhet för att inte utesluta någon data. Analysen genomfördes med hjälp av induktiv ansats
eftersom syftet var att belysa upplevelser och för att kunna sammanställa artiklarna utan förutfattade meningar. Hela resultaten i artiklarna kontrollerades med hjälp av
genomläsning upprepade gånger för att inte utesluta viktig information. Fortsättningsvis togs meningsenheter som svarade på syftet ut från artiklarnas resultatdel, sedan
8 kondenserades meningsenheterna, varje kondensering kodades som identifierade dess innehåll. Koder med liknande innehåll sammanfogades i flera olika steg vilket resulterade i underkategorier. Utifrån dessa underkategorier skapades fyra kategorier (Granheim &
Lundman, 2004). För innehållsanalys, se tabell 1.
Tabell 1.
Innehållsanalys
Meningsenhet Kondenserade
meningsenheter
Kod Underkategori Kategori
“I also think it's sad that I can wake up in the morning and feel tired.
The energy is gone since I have problems with nocturnal sleep” (Jakobsen et al., 2018 s. 4).
På morgon är jag trött på grund av mina
sömnproblem”
“ofta trött”
“Trötthet” “Att leva med biverkningar”
4.6 Etiska överväganden
I översättningen av artiklarna användes digitalt lexikon för att förstå artiklarnas innebörd och inte utesluta relevant data. Samtliga artiklar lästes tillsammans för att kunna föra diskussion om resultatet och klargöra att båda parterna hade samma uppfattning om innehållet. Samtliga citat i litteraturöversikten skrivs på originalspråk för att inte översättas fel och riskera tolkningsfel. Etiska övervägande ska alltid användas när det gäller
vetenskaplig forskning som utförs på människor (Polit & Beck, 2017, s. 136).
9
5. Resultat
Nio artiklar utgjorde resultatet där det framkom flera upplevelser av det dagliga livet efter avslutad behandling. Resultatet presenterades i fyra kategorier se översikt av kategorier i tabell 2. Illustreras i brödtext samt tillhörande citat.
Tabell 2
Kategorier i resultat
Kategorier
Att leva med biverkningar
Att få stöd från sjukvården
Att behöva socialt stöd
Att ha en förändrad kropp
5.1 Att leva med biverkningar
Kvinnor som avslutat behandling av bröstcancer upplevde flera biverkningar som påverkade deras dagliga liv. Det var trötthet, kognitiva besvär samt oro.
Cytostatikabehandling och hormonbehandling nämns som två av de behandlingar som resulterade i trötthet efter avslutad behandling (Laporte et al., 2017; Torres et al., 2016). Att sova efter avslutad behandling nämndes som ett problem för flera kvinnor där
värmevallningar nattetid var en bidragande orsak till störd sömn. Tröttheten som kvinnorna upplevde kunde inte vilas eller sovas bort vilket bidrog till känsla av konstant trötthet (Jakobsen et al., 2018; Kanaskie et al., 2015).“I also think it's sad that I can wake up in the morning and feel tired. The energy is gone since I have problems with nocturnal sleep”
(Jakobsen et al., 2018 s. 5). Kvinnorna upplevde att deras dagliga liv blev lidande på grund av tröttheten och det gjorde att de inte hade orkat söka hjälp av sjukvården (Miedema &
Easley., 2012). Tröttheten påverkade kvinnornas arbetssituation och deras sociala liv (Jakobsen et al., 2018; Laporte et al., 2017; Kanaskie et al., 2015; Torres, et al., 2016). För att underlätta tröttheten hade kvinnorna accepterat den och skapat förståelse för att det var en
10 biverkning av behandling. De hade slutat kämpa emot när tröttheten kom och vilade istället (Levkovich et al., 2019). Att delta i fysiska och aktiviteter som vattengymnastik sågs som fördelaktigt för att upprätthålla orken och minska tröttheten hos kvinnorna (Jakobsen et al., 2018).
En del kvinnor upplevde kognitiva svårigheter efter avslutad behandling. Exempel på kognitiva svårigheter var minnessvårigheter, ordförståelse, koncentrationssvårigheter och försämrad simultanförmåga. De kognitiva problemen gjorde det svårare för kvinnorna att komma tillbaka till arbetet och delta i sociala sammanhang (Becker, Henneghan & Mikan, 2015; Jakobsen et al., 2018; Kanaskie et al., 2015). Kvinnorna upplevde att det var mer ansträngande att läsa en bok och titta på tv efter avslutad behandling än innan behandling.
Några kvinnor hade blivit ljuskänsliga vilket gjorde att de använde solglasögon vid
utevistelse dagtid (Jakobsen et al., 2018). Kvinnorna hade positiva inställning till att förbättra sina kognitiva svårigheter och såg ljust på återhämtningen (Kanaskie et al., 2015). De tog upp olika strategier för att kompensera de kognitiva bekymmer som uppstått. Kvinnorna
använde sig av minnesanteckningar som listor samt av olika strategier för att komma ihåg saker (Becker et al., 2015; Kanaskie et al., 2015). För att träna hjärnan hade några kvinnor löst korsord (Becker et al., 2015).
Kvinnorna hade haft oro över att biverkningar skulle påverka dem resten av deras liv
(Kanaskie et al., 2015). Flera kvinnor tog upp rädsla för återfall av bröstcancer (Laporte et al., 2017; Torres et al., 2016). En strategi som användes för att hantera biverkningarna var att ha en positiv inställning till livet (Kanaskie et al., 2015).
5.2 Att få stöd från sjukvården
Att anpassa sig till ett dagligt liv efter behandling var svårt för kvinnorna och de upplevde sig utlämnade och ensamma eftersom de inte längre fick stöd av sjukvården i samma
utsträckning som under pågående behandling. Kvinnorna förväntades ta hand om sig själva direkt efter avslutad behandling (Drageset, Lindstrøm, Giske & Underlid, 2016; Laporte et al., 2017; Tompkins et al., 2016). Fortsatt intresse av att ha kontakt med sjukvården fanns
11 efter att behandling var avslutad (Drageset et al., 2016; Miedema & Easley, 2012; Tompkins et al., 2016; Torres, Dixon, Richman & Richman, 2016). En kvinna berättade att hon kände sig ensam och saknade stöd eftersom hon inte hade någon att ställa frågor till rörande livet efter avslutad behandling (Jakobsen, Magnus, Lundgren, & Reidunsdatter, 2018).
Kvinnorna tyckte att kontinuitet efter behandling var viktigt när det gällde kontakt med sjukvården oavsett om det var via telefon eller fysiskt möte (Drageset et al., 2016; Tompkins et al., 2016; Torres et al., 2016). Att bli uppringda av sjuksköterska gällande uppföljning rapporterades som positivt, de gav kvinnorna möjlighet att ställa frågor som bidrog till att de kände sig mindre utlämnade och ensamma efter avslutad behandling (Tompkins et al., 2016).
Skriftlig information i form av broschyrer från sjukvården uppskattades då det var
lättillgänglig information att ta del av när frågor uppstod i deras dagliga liv (Drageset et al., 2016). Dock saknade kvinnorna generellt information från sjukvården när det gällde
biverkningar efter avslutad behandling (Drageset et al., 2016; Kanaskie & Loeb,
2015; Miedema & Easley, 2012; Torres et al., 2016). Några kvinnor valde bort stöd efter avslutad behandling eftersom det påminde dem om sjukdomen och det såg sig som friska.
De upplevde att de inte hade ett behov av stöd (Miedema & Easley, 2012; Tompkins et al,.
2016).
5.3 Att behöva socialt stöd
Att samtala i stödgrupp med andra kvinnor som också hade genomgått behandling av bröstcancer var värdefullt där de kunde samtala om erfarenheter och tankar tillsammans (Laporte et al., 2017; Drageset et al., 2016; Torres et al., 2016; Tompkins et al., 2016). Samtal i stödgrupp som skedde i ett tidigt skede efter avslutad behandlingen sågs som positivt eftersom de kunde ventilera sig och ställa frågor vilket underlättade bearbetningen av behandlingen (Drageset et al., 2016). Det gav en känsla av att de inte var ensamma vilket bidrog till ett annat stöd än vad närstående kunde ge dem (Laporte et al., 2017; Drageset et al., 2016; Torres et al., 2016; Tompkins et al., 2016).
För kvinnorna var stödet från närstående viktigt i hantering av det dagliga livet efter avslutad behandling. Det var viktigt för dem att kunna prata öppet om sina upplevelser av
12 bröstcancerbehandling och de biverkningar som hade uppstått (Jakobsen et al., 2018; Laporte et al., 2017; Levkovich, Cohen & Karkabi, 2019; Drageset et al., 2016; Kanaskie et al., 2015).
Några kvinnor upplevde att närstående bemötte dem annorlunda efter bröstcancer än vad de hade gjort innan (Drageset et al., 2016; Levkovich et al., 2019). De nämnde även att deras dagliga liv tagit över för fort och att cancerdiagnosen hade glömts bort av närstående. Detta upplevdes som svårt för kvinnorna vars biverkningar kvarstod efter avslutad behandling (Drageset et al., 2016; Kanaskie et al., 2015).
Att kvinnorna behöll sitt arbete efter avslutad behandling var meningsfullt för dem och viktigt för att återgå till det dagliga livet (Drageset et al., 2016; Jakobsen et al., 2018). Att haft kontakt med kollegorna under behandling underlättade när det återgick till arbetet efter avslutad behandling (Drageset et al., 2016). Även på arbetsplatsen kunde svårigheter uppstå i mötet med kollegor då kvinnorna upplevde att de inte blev bemött på samma sätt som innan bröstcancern (Drageset et al., 2016; Kanaskie et al., 2015; Laporte et al., 2017). De kvinnor som valde att sluta arbeta efter avslutad behandling fann andra aktiviteter som var meningsfulla för dem. Där träning och deltagande i olika organisationer togs upp som två exempel (Jakobsen et al., 2018).
5.4 Att ha en förändrad kropp
Efter borttaget bröst upplevde kvinnorna att deras kroppar inte var lika kvinnliga som innan operation (Laporte et al., 2017; Torres et al., 2016). De uppfattade sina kroppar som mindre attraktiva, både gentemot sig själva och sin partner vilket hade inverkan på deras samliv.
Kvinnorna hade ett behov av att få prata om samlivet med sjukvården eftersom det var en naturlig del av deras liv dock upplevde de att sjukvården inte bemötte deras behov
(Jakobsen et al., 2018). Flera kvinnor nämnde att de skämdes över sin kropp efter avslutad behandling vilket upplevdes som ledsamt för dem. Eftersom de hade en annan kropp än innan bröstcancerbehandling. Exempel att ha en kropp med ärr och avsaknad av bröst (Jakobsen et al., 2018; Laporte et al., 2017; Torres et al., 2016) “I didn’t feel as attractive as a woman after the surgery; one feels a little dismembered. I therefore used clothes that hid my body” (Jakobsen et al., 2018, s. 7). Att göra nya bröst med hjälp av operation var viktigt för
13 vissa kvinnor, detta för att de skulle återfå sin kvinnlighet (Jakobsen et al., 2018). Andra kroppsliga problem var håravfall efter avslutad behandling vilket också påverkade kvinnors kroppsuppfattning (Torres et al., 2016).
Några kvinnor berättade att de hade accepterat sin förändrade kropp efter behandling. De var glada över att ha överlevt bröstcancer (Miedema & Easley, 2012). Det fanns även några kvinnor som berättade att bröstcancern inte hade förändrat deras dagliga liv i stor
utsträckning “I want to do something and I just do it… Life is worth a hundred times more than… any other gift” (Laporte et al., 2017, s.4). En del kvinnor berättade att de uppskattade livet mera efter bröstcancern (Laporte et al., 2017).
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Denna litteraturöversikt presenterar nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixad design. Åtta stycken artiklar är av kvalitativ design och en är av mixad design.
Vetenskapliga artiklar valdes då forskningen om valt ämne skulle användas och redovisa ny kunskap (Segesten 2016, s. 47). Fritextsökning valdes att användas i databasen Cinahl. Det för att kunna välja sökorden fritt och använda synonymer. Det resulterade i flera sökträffar som stämde överens med syftet och gav ett mera relevant urval av artiklar att granska. Den booleska söktermen “And” användes för att koppla ihop ord med varandra (Östlundh, 2012, s. 69). I Cinahl gjordes sökningen först med headings där sökorden var ”Breast neoplasms”
AND ”Cancer survivors” AND ”Life experiences” AND ”Pharmacological and biological treatments” AND ”Activities of daily living” med valda avgränsningar, det resulterade i 147 artiklar. Dock saknade dessa artiklar relevans utifrån valt syfte vilket gjorde att headings valdes att inte användas i Cinahl. En sökning gjordes i databasen Pubmed med sökorden
"breast cancer" and "cancer survivors" and "after treatment" and "experience" där 25 sökträffar framkom. En artikel av Kanaskie et al. (2015) som redan hade hittats i databasen Psycinfo återfanns i Pubmed. En artikel som fanns i Pubmed var av relevans utifrån syftet och hade kunnat styrka resultatet dock var artikeln ett beställningsdokument. Övriga 23 sökresultat ansågs inte vara av relevans.
14 Syftet var att belysa upplevelser vilket gjorde att endast kvalitativa artiklar valdes att
användas. Det var för att deltagarnas egna upplevelser beskrivs med känslor och många gånger som citat vilket gav en berättande förståelse. Kvalitativa studier belyser hur
människan upplever saker och hur det påverkar individen, därför valdes endast kvalitativa artiklar då upplevelser var huvudfokus (Dahlborg Lyckhage, 2016, s. 32). Valet att utesluta kvantitativa artiklar kan ha bidragit till ett mindre omfattande resultat då dessa studier innefattar flera deltagare. Kvantitativa artiklar hade kunnat redovisa flera upplevelser som hade kunnat bidra till högre trovärdighet i resultatet samt skapat ett bredare resultat.
Ingen hänsyn togs till hur lång tid efter avslutad bröstcancerbehandling intervjuerna med kvinnorna genomfördes. Eftersom att upplevelserna var av intresse ansågs det vara
oberoende av hur lång tid efter behandling kvinnorna genomfört intervjuerna. Dock kan det ha påverkat resultatet då kvinnors upplevelser av biverkningar efter behandling kan ha varit varierande beroende på hur lång tid efter behandlingen som gått. Som tidigare nämnts var upplevelser av intresse vilket gjorde att landet kvinnorna befann sig i efter avslutad
behandling inte ansågs vara av relevans. Det bekräftar överförbarheten av
litteraturöversiktens resultat då flera likheter än skillnader återfanns i artiklarna oberoende av vilket land kvinnorna befann sig i.
Tidsintervall på 10 år valdes som avgränsning detta för att få ett överförbart resultat med aktuella artiklar där samtiden kunde speglas inom en begränsad tidsram. Egen definition av avslutad behandling har gjorts i bakgrund då ingen litteratur har kunnat bekräfta när
avslutad behandling är. Detta ansågs vara relevant för denna litteraturöversikt då det var meningsbärande i syftet. Antal sökträffar ansågs vara av rimlig mängd för att granskas. De artiklar som valdes bort uppfyllde inte inklusionskriterier eller fick uteslutas på grund av andra orsaker. Följande orsaker som gjorde att artiklar uteslöts var att trots kvalitativa sökord framkom kvantitativa artiklar, några artiklar som svarade på syftet var inte godkända av Ulrich webb, flera artiklar som svarade på syftet var beställnings objekt och valdes bort då tid inte ansågs fanns för att invänta dessa objekt, en del artiklar kunde inte översättas eftersom de var skrivna på annat språk än engelska och framkom trots
15 avgränsning. Datamättnad kan diskuteras gentemot ovanstående dilemman eftersom flera artiklar tvingats uteslutas. Sökorden experiences or perceptions or attitudes or views or feelings sammanfattar upplevelser av dagligt liv därför användes ordet daily life i
kombination med dessa synonymer i databaserna. Samtliga artiklar lästes tillsammans för att få samma uppfattning av data. Detta skapar trovärdighet till resultatet då två personer har läst innehållet i artiklarna tillsammans och sammanställt ett gemensamt resultat.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet visade att flera kvinnor upplevde ensamhet efter avslutad behandling av bröstcancer och att sjukvården inte erbjudit dem det stöd som de hade behov av. Det
framkom även att kvinnorna uppskattade fortsatt telefonkontakt med sjuksköterskan där de kunde ställa frågor rörande biverkningar. Korber et al. (2011) skriver att en förutsättning för en fungerande telefonkontakt är att det finns tydliga telefontider när sjuksköterskan är tillgänglig för samtal. Det är viktigt för kvinnor ha fortsatt kontakt med sjuksköterskan efter avslutad behandling för att kunna tillgodose deras önskan om stöd (Korber et al. 2011;
Nyholm, Halvorsen, Mygind, Christensen & Kristiansen, 2018). Stödet som sjuksköterskan kan förmedla till kvinnor är hanteringsstrategier för att de ska kunna lindra sina
biverkningar efter avslutad behandling. De hanteringsstrategier som sjuksköterskan ger uppskattades av kvinnorna. En hanteringsstrategi som kan förmedlas av sjuksköterskan är att förklara och informera kvinnorna om psykiska problem som kan uppstå efter avslutad behandling (Korber et al., 2011; Olson 2015). Kvinnans vetskap om att upplevd psykiska ohälsa kan uppstå som en följd av biverkningar kan tänkas bidra till ett lugn hos dem, eftersom deras mående går att koppla till biverkningar efter avslutad behandling. Korber et al. (2011) belyser att kvinnor efter avslutad behandling efterfrågar alternativa behandlingar för att försöka underlätta biverkningar som uppstår. Antonovsky (1991, s. 38-41) skriver att KASAM innebär känsla av sammanhang där tre nyckelbegrepp ingår, dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Ett högt KASAM ses när samtliga tre begrepp är höga hos människan (Antonovsky, 1991, s. 38-41). Kvinnor nämner massage som en strategi som de tror skulle kunna hjälpa dem att hantera biverkningar. Kvinnor med bröstcancer, som upplever att de kan hantera sina biverkningar med hjälp av hanteringsstrategier från
16 sjuksköterskan kan uppleva hanterbarhet (Sarenmalm et al., 2013). Att ge kvinnor
information om hanteringsstrategier för att underlätta biverkningar skulle kunna ses som en viktig omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan kan göra. Det kan bidra till ökat välbefinnande hos kvinnorna och en högre KASAM.
Resultatet beskriver att gruppsamtal tillsammans med andra kvinnor som genomgått bröstcancer var viktigt och värdefullt för kvinnorna när det gällde återanpassning efter avslutad behandling. SOL (2019) beskriver att kvinnor idag ofta erbjuds att samtala i grupp efter avslutad behandling. Sjuksköterskor idag anser att det är viktigt att informera kvinnor som avslutat behandling av bröstcancer om vilket stöd som de kan erbjudas (Nyholm et al., 2018). Att delta i patientföreningar efter sjukdom har visat sig vara fördelaktigt. Det kan skapa en trygg miljö för att diskutera erfarenheter med andra som genomgått samma
sjukdom (Stamnes, 2000). Kvinnorna som söker sociala sammanhang efter bröstcancer för att få stöd kan ses som en hanteringsstrategi. Kvinnorna som upplever att de saknar socialt stöd kan ha ett lägre KASAM än de kvinnor vars stöd är tillgodosett. Att ha en låg KASAM gör att kvinnorna kan möta motgångar som mera påfrestande än de med en hög KASAM (Sarenmalm et al., 2013). Sjukvården borde fortsätta erbjuda kvinnor som genomgått
bröstcancer gruppsamtal eftersom det upplevs positivt för dem. Det kan kopplas till KASAM vilket kan bidra till meningsfullhet eftersom kvinnorna har en bestämd plats och social roll att komma tillbaka till efter genomgången behandling.
I resultat framkom trötthet som den övergripande biverkningen som kvinnorna upplevde efter avslutad behandling. Kvinnorna såg tröttheten som svår och det påverkade deras dagliga liv i stor utsträckning. De kvinnor som accepterat och hittat strategier för att
underlätta tröttheten hanterade livet lättare. Jämfört med de kvinnor som såg tröttheten som en motgång Tsui-Yun, Mei-Ling, Chia-Chun (2014) skriver att träning har positiv effekt mot trötthet som exempelvis gång på löpband eller stretchning. Det visade sig även att
gångträning minskar trötthet över tid för kvinnor. Olson et al. (2015) skriver att
sjuksköterskan kan hjälpa kvinnor att hantera sin trötthet genom patientundervisning. I det ingår förmedling av olika strategier som kvinnan kan använda sig av för att hantera sin trötthet. Det är exempelvis att undvika vila på dagen för att skapa förutsättningar till god sömn, undvika alkohol och koffein i större utsträckning för att inte påverka kroppens
17 normala sinnesstämning och utföra fysisk aktivitet för att lättare kunna somna nattetid.
Vidare skriver Olson et al. (2013) att kvinnor kan försöka identifiera sin trötthet genom att beskriva när, var och hur tröttheten uppkommer. Det för att sedan kunna förmedla detta till sjuksköterskan som i sin tur kan följa upp med åtgärder utifrån kvinnornas behov.
Sarenmalm et al. (2013) skriver att kvinnor med trötthet har studerats i relation till KASAM där de använt sig av avslappning och vila som två hanteringsstrategi för att hantera
tröttheten. Om kvinnor upplever att de kan hantera biverkningar som trötthet skulle det kunna bidra med en högre KASAM där de kan uppnå hanterbarhet. Vilket kan leda till en ökad känsla av sammanhang.
7. Slutsats
Bröstcancer är en svår sjukdom därför borde kvinnorna erbjudas det bästa möjliga stöd de kan få för att leva ett fullvärdigt liv efter avslutad behandling. Resultatet visar liknande upplevelser hos kvinnorna som avslutat behandling av bröstcancer. Upplevelserna består till stor del av brist på information och stöd relaterat till biverkningar. Efter lång tid i vården är övergång till vardagen efter avslutad behandling stor. Kvinnorna upplevde känslor av att vara utlämnad med flera biverkningar som kvarstod trots att behandling var avslutad. Med denna vetskap borde sjukvården se över hur dessa kvinnor ska tas hand om efter avslutad behandling. Ett standardiserat stöd efter avslutad behandling av bröstcancer borde utvecklas där sjuksköterskan kan ha en viktig roll för kvinnorna. För att tillgodose de stöd och
information som dessa kvinnor är i behov av. Slutligen borde vidare forskning utföras för att undersöka hur kvinnor hanterar vardagen efter bröstcancer. Detta för att kunna hjälpa de kvinnor som i framtiden kommer avsluta behandling av bröstcancer.
18
8. Referenser
Asterisk (*) markerar resultatartiklar
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. (s.38-41) (1. uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
* Becker, H., Henneghan, A., & Mikan, S. Q. (2015). When do i get my brain back?
Clinical Journal of Oncology Nursing, 19(2), 180–184. Hämtad från databasen Cinahl.
https://doi.org/10.1188/15.CJON.180-184
Berterö C, & Wilmoth MC. (2007). Breast cancer diagnosis and its treatment affecting the self:
a meta-synthesis. Cancer Nursing, 30(3), 194–204. Hämtad från databasen Cinahl.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true & db=c8h & AN=106132163 &
site=ehost-live
Cancer gov. (n.d). National cancer institute. Hämtad den 23 oktober 2019. Från
https://www.cancer.gov/publications/dictionaries/cancer-terms/def/activities-of- daily-living
Dahlborg Lyckhage, E. (2012). Kunskap, kunskapsanvändning, kunskapsutveckling. I F.
Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2.
Uppl., s 32) Lund: Studentlitteratur.
* Drageset, S., Lindstrøm, T. C., Giske, T., & Underlid, K. (2016). Women’s experiences of social support during the first year following primary breast cancer surgery.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 340–348. Hämtad från databasen Cinahl.
https://doi.org/10.1111/scs.12250
Ehinger, A., Lindman H., Löfgren, L., Petersson, L-M., Sandelin, K.,
Stoltenberg, A., Asterkvist, A., Oddestad,A-S., Lönnqvist, C., Grönlund, L., Benson, L., & Kilpeläinen, S. (2015). Årsrapport 2015 från Nationella Bröstcancerregistret
(Årsrapport från Nationella Bröstcancerregistret, nr 2016-09-16). (s. 12- 81) Stockholm Gotland: Ansvarigt Regionalt cancercentrum. Från
https://www.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/brost/kvalitetsregister/n ationell_brostcancer_rapport_2015-2pdf.pdf
Ferrari, C. F., de Abreu, E. C., Trigueiro, T. H., Gevársio Marton da Silva, M. B., Kochla, K.
A., & Rossi Kissula Souza, S. R. (2018). Nursing care orientations for women under treatment for breast cancer. Journal of Nursing, 12(3), 676–683 Hämtad från databasen Cinahl. https://doi-org/10.5205/1981-8963-v12i3a23299p676-683-2018
Friberg, F. (2017) Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete (3. Uppl., s.141-148). Lund: Studentlitteratur.
19 Granheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
* Jakobsen, K., Magnus, E., Lundgren, S., & Reidunsdatter, R. J. (2018). Everyday life in breast cancer survivors experiencing challenges: A qualitative study. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 25(4), 298–307. Hämtad från databasen Cinahl.
https://doi.org/10.1080/11038128.2017.1335777
* Kanaskie, M-L., & Loeb, S. (2015).The experience of cognitive change in women with breast cancer following chemotherapy. Journal of Cancer Survivorship Vol. 9, Iss. 3, 375-387.
Hämtad från databasen Psycinfo. http://dx.doi.org/10.1007/s11764-014-0387-x.
Korber SF., Padula C., Gray J., & Powell M. (2011). A breast navigator program: Barriers, enhancers, and nursing interventions. Oncology Nursing Forum, 38(1), 44–50. Hämtad från databasen Cinahl. https://doi.org/10.1188/11.ONF.44-50
* Laporte, C., Vaure, J., Bottet, A., Eschalier, B., Raineau, C., Pezet, D., & Vorilhon, P. (2017).
French women’s representations and experiences of the post-treatment management of breast cancer and their perception of the general practitioner’s role in follow-up care: A qualitative study. Health Expectations, 20(4), 788–796. Hämtad från databasen Cinahl. https://doi.org/10.1111/hex.12518-
* Levkovich, I., Cohen, M., & Karkabi, K. (2019). The experience of fatigue in breast cancer patients 1–12 month post-chemotherapy: A qualitative study. Behavioral Medicine, 45(1), 7–18. Hämtad från databasen Cinahl.
https://doi.org/10.1080/08964289.2017.1399100
* Miedema, B., & Easley, J. (2012). Barriers to rehabilitative care for young breast cancer survivors: a qualitative understanding. Supportive Care in Cancer, 20(6), 1193–1201.
Hämtad från databasen Cinahl. https://doi.org/10.1007/s00520-011-1196-7-- lila Mosher, C. E., Johnson, C., Dickler, M., Norton, L., Massie, M. J., & DuHamel, K. (2013).
Living with metastatic breast cancer: A qualitative analysis of physical, psychological, and social sequelae. Breast Journal, 19(3), 285–292. Hämtad från databasen Cinahl.
https://doi.org/10.1111/tbj.12107
Nyholm, N., Halvorsen, I., Mygind, A., Christensen, U., & Kristiansen, M. (2018). Diversity in cancer care: exploring social categories in encounters between healthcare
professionals and breast cancer patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(3), 1108–1117. https://doi.org/10.1111/scs.12556
Obeidat, R. F., Lally, R. M., & Dickerson, S. S. (2012). Arab American women’s lived experience with early-stage breast cancer diagnosis and surgical treatment. Cancer Nursing, 35(4), 302–311. Hämtad från databasen Cinahl.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true & db=c8h & AN=108135143 &
site=ehost-live
20 Olson, K., Zimka, O., & Stein, E. (2015). The nature of fatigue in chronic fatigue syndrome.
Qualitative Health Research, 25(10), 1410–1422.
https://doi.org/10.1177/1049732315573954
Peoples, A., Roscoe, J., Block, R., Heckler, C., Ryan, J., Mustian, K., Janelsins, M. C. (2017).
Nausea and disturbed sleep as predictors of cancer-related fatigue in breast cancer patients: a multicenter NCORP study. Supportive Care in Cancer, 25(4), 1271–1278.
https://doi.org/10.1007/s00520-016-3520-8
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Sarenmalm, EK., Browall M., Persson LO., Fall-Dickson J., & Gaston-Johansson F. (2013).
Relationship of sense of coherence to stressful events, coping strategies, health status, and quality of life in women with breast cancer. Psycho-Oncology, 22 (1), 20–27.
Hämtad från databsen Chinahl. https://doi.org/10.1002/pon.2053
Segersten, K. (2012). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. Uppl., s.47) Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2009) Termbank. Hämtad 6 november, 2019, från Socialstyrelsen, http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=411&SrcLang=sv
Socialstyrelsen. (2019). Bröstcancer. Hämtad 3 oktober, 2019, från Socialstyrelsen, https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/brostcancer/632
Stamnes, J.H. (2000). Social support, social network and health. Vård i Norden, 58(20), 23-27 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017). Mall för kvalitetsgranskning av
studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad 11 september, 2019, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.
Svenska sjuksköterskeföreningen. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Hämtat 3 oktober, 2019, från Välkommen till Svensk sjuksköterskeförenings
webbplats omvårdnad sedan 1910, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Svenska sjuksköterskeföreningen. (2017). ICN: s etiska kod för sjuksköterskor Hämtat 18
november, 2019, från Välkommen till Svensk sjuksköterskeförenings webbplats omvårdnad sedan 1910, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
21
* Tompkins, C., Scanlon, K., Scott, E., Ream, E., Harding, S., & Armes, J. (2016). Survivorship care and support following treatment for breast cancer: a multi-ethnic comparative qualitative study of women’s experiences. BMC Health Services Research, 16, 1–14.
https://doi.org/10.1186/s12913-016-1625-x--
* Torres, E., Dixon, C., Richman, A., & Richman, A. R. (2016). Understanding the breast cancer experience of survivors: A qualitative study of African American women in rural Eastern North Carolina. Journal of Cancer Education, 31(1), 198–206.
https://doi.org/10.1007/s13187-015-0833-0
Tsui-Yun, Y., Mei-Ling, C. & Chia-Chun, L. (2014). Effect of an aerobic exercise programme on fatigue for patients with breast cancer undergoing radiotherapy. Journal of Clinical Nursing, 24(1-2), 202-211.
Yoo GJ, Levine EG, Aviv C, Ewing C, Au A. (2010). Older women, breast cancer, and social support. Supportive Care in Cancer, 18(12), 1521–1530.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. Uppl., s.69) Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Översikt av sökningar
22
Databas Datum
Sökord Avgränsning Antal
Relevanta Träffar
Urval*1 Urval*2 Urva3 Urval*4 Antal Valda
Artikel
Cinahl 190924
PsycInfo 190914
(breast cancer or breast neoplasm or breast carcinoma or breast tumor) AND (cancer survivors or survivors of cancer or cancer survivorship) AND (after treatment or post treatment) AND
(experiences or perceptions or attitudes or views or feelings or daily life)
(breast cancer) AND (cancer AND survivors) AND (after cancer
treatment) AND (daily life)
English language, All adult, 20090901- 20190901
English language, 20090901- 20190901 Adulthood (18 Yrs & Older)
259
19
203
5
100
3
30
2
16
1
8
1
Becker et al.(2015);
Drageset et al.(2016) Jakobsen et al. (2018);
Laporte et al. (2017);
Levkovich et al. (2019);
Miedema et al. (2012);
Tompkins et al.
(2016);
Torres et al.(2016)
Kanaskie et al (2015)
*Urval 1: Artiklarnas titel lästes, Urval 2: Artiklarnas abstrakt lästes, Urval 3: Hela artikeln lästes, Urval 4:
Artiklarna kvalitetsgranskades.
23
Bilaga 2
Översikt av inkluderade artiklar Författare
Årtal Land
Syfte Typ av
Studie
Deltagar- antal (Bort-fall)
Data-insamling och analysmetod
Huvudresultat Kvalitet
Becker, H., Henneghan, A., & Mikan, S. Q. (2015) Usa
Var att utforska bröstcancer- överlevande kvinnors uppfattning om deras kognitiva funktion efter avslutad bröstcancer- behandling.
Kvalitativ studie
10 kvinnor Fokusgrupp intervjuer, skala för kognitiva problem användes.
Innehållsanalys.
Olika kognitiva problem uppstod efter kemoterapi och försvårade vardagen för kvinnorna
Hög
Drageset, S., Lindstrøm, T. C., Giske, T., &
Underlid, K.
(2016) Norge
Var att beskriva kvinnors individuella upplevelse av socialt stöd under deras första år efter bröstcancerkirurgi
Kvalitativ beskrivande studie
10 (11) kvinnor
Kategoriseras i teman genom semistrukturerade intervjuer.
Innehållsanalys.
Fyra teman framkom som var viktiga för det sociala stödet. Dela erfarenheter, se som individ, kontinuitet och information
Medel- hög
Jakobsen, K., Magnus, E., Lundgren, S.,
& Reiduns- datter, R. J.
(2018) Norge
Kanaskie, M- L & J. Loeb, S (2015) Usa
Var att beskriva bröstcancer överlevares upplevelse av sin vardag samt utmaningar som tillkommer
Var att undersöka kognitiv funktion hos kvinnor med bröstcancer.
Kvalitativ beskrivande metod
Kvalitativ med fenomen- ologisk ansats
11 kvinnor
7 kvinnor
Semistrukturerade intervjuer.
Innehållsanalys.
14 st. intervjuer genomfördes.
Innehållsanalys.
Visade att balansen mellan hemmet och arbetet var viktigt för att hantera utmaningar i vardagen efter bröstcancer behandling
Många kognitiva biverkningar kvarstår vilket hade påverkan på flera aspekter i kvinnornas liv
Hög
Hög
24
Författare Årtal Land
Syfte Typ av
Studie
Deltagarant al (Bortfall)
Datainsamling och
analysmetod
Huvudresultat Kvalit
et
Laporte, C., Vaure, J., Bottet, A., Eschalier, B., Raineau, C., Pezet, D., &
Vorilhon, P.
(2017) Frankrike
Var att undersöka hur kvinnor upplever hanteringen av bröstcancer efter behandlingen och uppfattningen av läkarens roll i uppföljningen
Kvalitativ 21 (2) kvinnor
Semistrukturera de intervjuer.
Grounded theory
Fyra övergripande teman framkom: att bröstcancer förändrade deras liv,
hanteringsstrategier efter behandling, hur patienterna såg på framtiden och patienters förväntningar på framtiden
Medel -hög
Levkovich, I., Cohen, M., &
Karkabi, K.
(2019) Israel
Var att undersöka livet och
livskvaliteten hos kvinnor som genomgått kemoterapi upp till ett år efter behandling.
Kvalitativ fenomenologi sk studie
13 kvinnor Semistrukturera de intervjuer.
Innehållsanalys.
Tröttheten beskrivs som ett påtagligt problem för många kvinnor efter
kemoterapi.
Hög
Miedema B, Easley J, Miedema, B.,
& Easley, J.
(2012) Canada
Var att undersöka rehabiliteringsbeho vet för kvinnor under 50 efter bröstcancer.
Kvalitativ med
41 kvinnor Telefonintervju er. Grounded theory
Stort behov av rehabiliteringsstöd fanns efter avslutad behandling.
Hög
Tompkins, C., Scanlon, K., Scott, E., Ream, E., Harding, S.,
& Armes, J.
(2016) Engla nd
Var att utforska erfarenheter efter behandling av bröstcancer. Detta för att förstå eventuella hinder för att kunna ta del av eftervård.
Kvalitativ 64 kvinnor Fördjupande intervjuer som spelades in och transkriberades.
Innehållsanalys
Olika upplevelse efter behandling och uppföljning av bröstcancer framkom
Medel -hög
Torres, E., Dixon, C., Richman, A.,
& Richman, A. R. (2016) USA
Var att få fördjupad förståelse för bröstcancer- överlevares erfarenheter av eftervård.
Mixad 32 kvinnor Frågeformulär och
fokusgrupps- intervjuer med öppna frågor. Innehåll s-analys
Kvinnors upplevelser av tiden efter behandling rörande rädsla, biverkningar mm.
Hög
