Hur genus konstrueras i läromedel för samhällskunskap i högstadiet
En bildanalys av läromedel
Julia Gustavsson och Moa Helsing
Handledare: Viktor Englund Examinator: Annika Hillbom Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3, 15 hp
2
Sammanfattning
Denna studie syftar till att undersöka hur genus representeras och konstrueras i läromedel inom samhällskunskap för högstadiet. Genom en bildanalys av sex utvalda läromedel har forskningsfrågorna “Hur representeras de två könen utifrån ett maktperspektiv?”,” Hur framställs de två könen i bilder?” och “Vilket utrymme får de två könen i bild?” besvarats.
Studiens teoretiska utgångspunkter är Connell och Pearse genusrelationer samt Hirdmans genussystem.
Resultatet visar på att kvinnor är underrepresenterade i de analyserade läromedlen. Männen är de som oftast tillskrivs makt och som porträtterades i en maktposition. Ett återkommande mönster iakttogs även gällande vilka yrken som tillskrivs män respektive kvinnor. Kvinnor porträtteras sällan i en maktposition eller på ett sådant sätt att de tillskrivs makt. Enstaka exempel visar även en skillnad i hur kvinnor respektive män framställs inom samma yrken.
Kvinnor porträtteras ofta i en omhändertagande roll, i hemmet eller i yrken som sjukvårdare och barnskötare. Männen porträtteras ofta i yrken som politiker, soldater och poliser.
Nyckelord: Genus, Makt, Läromedel, Samhällskunskap, Högstadiet
3
Innehåll
Sammanfattning ... 2
1. Inledning ... 5
2. Bakgrund ... 6
2.1 Historiskt perspektiv ... 6
2.2 Lagar och direktiv som rör genus ... 6
2.3 Centrala begrepp ... 7
3. Syfte och frågeställningar ... 9
4. Forskningsöversikt ... 10
4.1 Genus i läromedel ... 10
4.2 Genus i bilder ... 11
5. Teoretiska utgångspunkter ... 13
5.1 Connell och Pearse genusrelationer ... 13
5.1.1 Makt ... 13
5.1.2 Produktion ... 14
5.1.3 Känslomässiga relationer ... 14
5.1.4 Symbolism ... 15
5.2 Hirdmans genussystem ... 15
6. Metod ... 17
6.1 Metod för datainsamling ... 17
6.2 Metodkritik, validitet och reabilitetet ... 19
6.3 Urval och material ... 20
6.4 Forskningsetiska principer ... 21
6.5 Didaktisk relevans... 21
6.6 Arbetsfördelning ... 22
7. Resultat och analys ... 23
7.1 Prio samhälle 7 ... 23
7.2 Se samhället! ... 25
7.3 Struktur ... 26
7.4 Prio samhälle 8 ... 27
7.5 Samhällskunskap ... 28
7.6 Prio samhälle 9 ... 30
7.7 Jämförande analys... 31
8. Diskussion... 32
8.1 Könens representation utifrån ett maktperspektiv ... 32
8.2 Könens framställning i bilder ... 33
8.3 Könens utrymme i bilder... 34
4 9. Konklusion ... 35 Referenslista ... 36
5
1. Inledning
När vi skulle skriva denna uppsats började vi tänka tillbaka på vår tid i grundskolan. Vi båda upplevde att män alltid fått ta en väldigt stor plats i vår utbildning både gällande text och bild.
Detta fick oss att fundera på om det är ett fenomen som fortfarande förekommer i dagens läromedel. Vid planering av arbetet valde vi att fokusera på endast bilder på grund av att vi fann detta mer intressant samt att det passade tidsramen bättre.
Det finns många lagar och direktiv som rör genus, dessa reglerar och förebygger en icke jämställd maktfördelning mellan könen. Läromedel som används i den svenska skolan bör därför efterfölja dessa. Det var detta som fick oss att vilja analysera läromedel ur ett genusperspektiv.
I vår roll som framtida lärare ansåg vi det viktigt att förstå vilka budskap elever möts av i bilder gällande könsmönster och makt. Det är skolans roll att motverka traditionella
könsmönster (Lgr 11, 2020) och det är därför väsentligt att de läromedel som används speglar detta.
I vårt val av läromedel togs beslutet att fokusera på läromedel för samhällskunskap i
högstadiet. Detta dels på grund av att detta var ett skolämne och en åldersgrupp med många bilder att analysera, dels för att det är ett skolämne som vi själva minns som mindre jämställt gällande text och bilder under vår egen skolgång.
6
2. Bakgrund
I detta kapitel behandlas det historiska perspektiv, lagar och direktiv samt centrala begrepp kopplat till kön och genus.
2.1 Historiskt perspektiv
Till en början var det staten som granskade skolans läromedel under åren 1938 fram till 1991.
Det var styrt på en mer detaljerad nivå och läroplanerna var mer strikta vad undervisningen skulle innehålla. Valfriheten vid valet av läromedel var därför inte speciellt stor under denna period och det fanns inte många alternativ att välja mellan (Skolverket, 2006, s. 9). I dag ser situationen annorlunda ut och det är läraren/lärarlagen själv som får ta beslut om vilka läromedel som bör användas för att eleverna ska nå upp till de kunskapskrav som statueras i respektive ämne. Olika skolor har i dag olika läromedel beroende på exempelvis vilka förutsättningar eleverna har eller vilken bakgrund de kommer från (Skolverket, 2006, s. 9).
I dag finns en mer öppenhet som ställer krav på lärare att välja läromedel som följer de normer och värderingar som finns i samhället. Därför är det relevant att granska de läromedel som valts ut efter lärarens/lärarlagets kompetens.
Läromedel som begrepp åsyftar det material som används för att eleverna ska nå de mål som lärarna satt upp. Ett läromedel kan därför vara en bok eller exempelvis digital resurs, som eleven behöver för att införskaffa sig nödvändig information för att kunna nå måluppfyllelsen (Skolverket, 2006, s. 9).
2.2 Lagar och direktiv som rör genus
Det finns en del lagar och direktiv som rör genus som den svenska skolan måste följa. Vissa gäller människors värde och rättigheter överlag medan andra är mer inriktade på just genus och jämställdhet i skolan. Nedan följer en beskrivning kring de lagar och direktiv som finns.
I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, artikel 1 står det att alla människor är lika i värde och rättigheter. Detta följs upp i artikel 2 där det framgår att alla människor har
7 rättigheter utan åtskillnad såsom på grund av kön. I Sverige finns även en lag som kallas diskrimineringslagen. Diskrimineringslagens (2008:567) ändamål är enligt 1 § att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för alla. Detta ska gälla oavsett kön, könsuttryck eller könsöverskridande identitet.
På skolnivå finns det lagar och direktiv som gäller för alla inom skolan. I skollagen
(2010:800), 5 §, står det att utbildningen i skolan måste utformas i enlighet med de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar, såsom jämställdhet och alla människors lika värde. Utöver skollagen finns det också delar i skolans läroplan som rör genus och jämställdhet. I skolans läroplan, i avsnitt 1. Skolans värdegrund och uppdrag står det exempelvis att skolan och utbildningen ska gestalta och förmedla värden som ”alla människors lika värde” och “jämställdhet mellan kvinnor och män” (Lgr11, 2020).
I avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer under punkten “normer och värden” står det att alla som arbetar i skolan ska bidra till att skolan präglas av jämställdhet. Det står även att läraren ska synliggöra och diskutera med eleverna hur könsmönster kan begränsa människors val och livsvillkor samt hur uppfattningar kring manligt och kvinnligt har en påverkan på människors möjligheter (Lgr11, 2020).
2.3 Centrala begrepp
Begreppet genus är latinskt och betyder släkte, sort, kön. Genus används som en översättning till engelskans “gender” och syftar till kön med betoning på sociala aspekter istället för biologiska. Begreppet används ofta inom feministisk forskning (Svensk ordbok, genus).
Genus används som ett annat ord för socialt kön, och handlar om vad som anses vara typiskt manligt respektive kvinnligt (Nationalencyklopedin, genus).
Begreppet kön används när man skiljer på individer beroende på vilket biologiskt kön de har (Nationalencyklopedin, kön). Kön delas in efter de två rolltyper som finns vid fortplantning, det vill säga kvinnligt eller manligt, hane eller hona (Svensk ordbok, kön).
8 Begreppet makt kan avse antingen handling (maktutövning) eller förmåga (maktresurser).
Den som har makt kan få sin vilja igenom. Att utöva makt innebär att en person får någon att agera såsom hen vill, även om det strider mot en eller flera personers vilja eller på indirekt väg. Maktutövning sker ofta genom våld och hot (NE, uppslagsverket, makt).
Begreppet inkludera betyder låta någon ingå, vara en del i, en grupp eller sammanhang.
Begreppet exkludera betyder motsatsen, att utesluta någon från att ingå i en grupp eller sammanhang (Svensk ordbok, inkludera/exkludera).
9
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur genus representeras och konstrueras i bilder i läromedel inom samhällskunskap för högstadiet.
Frågeställningar:
- Hur representeras de två könen utifrån ett maktperspektiv?
- Hur framställs de två könen i bilder?
- Vilket utrymme får de två könen i bild?
10
4. Forskningsöversikt
I detta kapitel presenteras tidigare forskning kring genus i läromedel samt hur genus representeras i bilder.
4.1 Genus i läromedel
Det finns mycket forskning kring genus i läromedel. I skolans värdegrund och uppdrag står det att skolan och utbildningen ska gestalta och förmedla värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män (Lgr11, 2020). Denna text kommer ta upp en artikel skriven av Angerd Eilard (2004) som behandlar just genus i läromedel. Många
rapporter och granskningar har även gjorts av läromedel ur ett genusperspektiv, denna text kommer behandla tre rapporter som berör detta.
I en artikel med syfte att undersöka den diskursiva konstruktionen av genus (och etnicitet) i en läsebok i svenska, beskriver Eilard om hur omedvetet fördomsfulla attityder kan komma att ta sig uttryck i läromedelstexter. Eilard menar att de verklighetsperspektiv som visas i läromedel bidrar till att forma en uppfattning kring vad som är “rätt” och eftersträvansvärt.
Detta bidrar i sin tur till att det som inte följer dessa ideal anses avvikande, och kan på sikt leda till fördomar om “de andra”, till exempel kring det andra könet (Eilard, 2004, s. 242).
Den analyserade läseboken följer en flicka och en pojke. Eilard kommer i sin analys fram till att pojkar i detta läromedel tillåts vara mer barnsliga och individuella medan flickorna uppmanas att anpassa sig efter ett kvinnligt ideal. Läromedlet gör det tydligt vad som anses vara normalt beteende för flickor (Eilard, 2004, s. 241). Stereotyper som “flickor är dåliga och pojkar duktiga på matematik” målas upp och förstärks i läseboken (Eilard, 2004, s. 246).
Eilard menar även att läseboken stundvis har en sexistisk jargong och en manligt
objektifierad kvinnosyn och att den därför är i stående konflikt med den dåvarande läroplanen (Lpo94) (Eilard, 2004, s. 254).
En ansats har också gjorts i att granska några rapporter på ämnet, den första rapporten, av Britt-Marie Berge och Göran Widding (2006) är en underlagsrapport till Skolverkets rapport
”I enlighet med skolans värdegrund?”. I denna rapport har 24 läromedel inom No- och So-
11 ämnen granskats. Berge och Widdings rapport (2006) visar resultatet av
läromedelsgranskning där köns framställning i läromedel granskats. Resultatet visar att i de tillfällen där någon tilldelas en könstillhörighet är transpersoner kraftigt underrepresenterade (Berge & Widding, 2006, s. 28).
Både män och kvinnor finns representerade i de granskade läromedlen, i såväl text som bild.
Den centrala tendensen i det granskade materialet är dock att män och pojkar är
överrepresenterade. Även fast kvinnor/flickor ofta ses i samma positioner och roller som män/pojkar förekommer män/pojkar oftare och i fler roller (Berge & Widding, 2006, s. 29).
Nästa rapport, skriven av Ann-Sofie Ohlander (2010), är en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA). I denna rapport granskas läromedel inom samhällskunskap för gymnasiet med fokus på kvinnor, män och jämställdhet. Samtliga av de läromedel som granskas visar brister i representationen av kvinnor/flickor jämfört med män/pojkar. (Ohlander, 2010, s. 67). I läromedlen finns det en överrepresentation av män när man ser till namngivna personer och på bild. I ett läromedel var exempelvis 56 män och 11 kvinnor namngivna, i ett annat läromedel var det 20 män och en kvinna som var namngivna.
Liksom med antalet namngivna individer finns det även fler män/pojkar än kvinnor/flickor på bilder (Ohlander, 2010, ss. 72, 75).
Den sista rapporten, skriven av Moira Von Wright (1997) granskar sju läromedel i fysik för gymnasiet och grundskolan. Von Wright kom i denna rapport fram till att det granskade materialet varken utstrålar genuskänslighet eller genusmedvetenhet. Hennes slutsats är att läromedel inom fysik värderar det som traditionellt ses som manligt och det som tillskrivs manligt genus högre än det som traditionellt ses som kvinnligt och som tillskrivs kvinnligt genus (Von Wright, 1997, ss. 62–63).
4.2 Genus i bilder
Hirdman skriver i sin artikel i Femininitet som spektakel Avsmak, affekt och kvinnliga kroppar (2015) att kvinnans kropp alltid har varit något som antingen ska täckas,
osynliggöras eller konstant visas upp för andra. Kvinnor har under en lång period varit i fokus i media, de har setts som mediematerial knuten till det visuella och det uppseendeväckande (Hirdman, 2015, s. 57). Kvinnan har även framställts som att hennes syfte är att visas upp,
12 roa och dra till sig uppmärksamhet eller chockera. Världen över säljs olika medier med bilder av kvinnors kroppar med syfte att se på, bedöma, samtala om eller för njutningens skull (Hirdman 2015, s. 58). Sedan sjuttiotalet har frågorna kring kön, seende och makt inom den feministiska forskningen teoretiseras och analyserats av olika forskare inom ämnet, och analysen visar att det är männen som förses med makt och kvinnan blir betraktad (Hirdman, 2015, ss. 61–62). All media som konsumeras har en förmåga att påverka våra sinnen och blir en del av vår vardag, såsom våra tankeprocesser, associationer, känslor, minnen och uttryck.
Bilder har ett sätt att kommunicera med människor på ett speciellt sätt och kan få oss att känna alla möjliga olika känslor (Hirdman, 2015, s. 64).
I boken Möten med bilder - att tolka visuella uttryck (2012) skriven av Yvonne Eriksson och Anette Göthlund förklarar de hur olika bilder kan tolkas utifrån olika perspektiv. Nedan följer några exempel på de olika perspektiven som tas upp i boken.
I modernitetens tid har reflexivitet ökat, det märks särskilt på de yngre generationerna, men påverkar nästan alla människor (Eriksson & Göthlund, 2012, s. 196). Ett exempel på reflexivitet är att många ungdomar i dagens samhälle ofta är väldigt medvetna om vad som händer omkring dem. Ett annat tecken på denna ökande medvetenhet har till följd medfört en medvetenhet om att andra personer ser på en. Någon annans blick är oavbrutet närvarande.
Något som kan påstås som gälla speciellt för kvinnor. Laura Mulvey, en feministisk
teoretiker har gett detta fenomen ett namn som hon kallar to-be-looked-at-ness och med det menar hon att kvinnan endast finns till för att bli betraktad i relation till media (Eriksson &
Göthlund, 2012, s. 196).
I vår vardag möter vi många olika typer av bilder och de i princip omöjligt att inte bli påverkad av dessa. De “mansbilder” och “kvinnobilder” vi ser i media sänder budskap vårt samhälle och kultur använder sig av för att skapa nya och upprätthålla normer och ideal.
Dessa bilder innehåller ofta samma typ av budskap vilket bidrar till en svårighet att förändra synen på könen (Eriksson & Göthlund, 2012, ss. 199–200).
13
5. Teoretiska utgångspunkter
Nedan presenteras de teoretiska utgångspunkter som denna studie har utgått ifrån. Först presenteras Connell och Pearse teori om genusrelationer och därefter Hirdmans teori om genussystemet.
5.1 Connell och Pearse genusrelationer
Enligt Connell och Pearse skapas genus i relation till andra. Dessa relationer beskriver hur människor, grupper och organisationer hänger ihop och är uppdelade. Connell och Pearse menar att dessa relationer skapas och återskapas hela tiden (Connell & Pearse, 2015, s. 111).
För att få en förståelse för hur dessa genusrelationer konstrueras har de delats in i fyra olika dimensioner: makt, produktion, känslomässiga relationer, och symbolism (Connell & Pearse, 2015, s. 113).
5.1.1 Makt
Maktrelationer beskriver Connell och Pearse (2015) utifrån tre olika synsätt, de pratar om direkta, diskursiva och koloniserande. Direkt makt definieras ofta som enskilda mäns direkta kontroll över kvinnor, detta kan ske genom hot och våld. Connell och Pearse menar dock att direkt makt även kan vara något som sker på ett opersonligt sätt via staten, genom
byråkratier. Det finns tendenser inom mansdominerade organisationer att vid exempelvis rekrytering gå efter kriterier som gynnar män. Eftersom majoriteten av de stora
organisationer som finns i världen kontrolleras av män blir detta en process som bidrar till ojämlikhet (Connell & Pearse, 2015, ss. 113–114).
De diskursiva maktrelationerna utövas ofta intimt och diffust. Dessa relationer skapas gemensamt i sociala sammanhang och uppmanar människor att falla in i rollen och följa normerna. Här står ingen gärningsperson och tvingar människor under hot utan denna
maktutövning sker i tystnad. De koloniserande maktrelationerna syftar till koloniserandet av länder och supermaktsländers ekonomiska och militära dominans i världen (Connell &
Pearse, 2015, s. 115).
14 5.1.2 Produktion
Dessa relationer behandlar arbetsfördelningen mellan kvinnor och män. I många kulturer är det bestämt att vissa sysslor ska utföras av män och vissa av kvinnor. Genusbaserad
arbetsfördelning är väldigt vanlig, men fördelningen kan se olika ut. Det finns en skillnad mellan vilka sysslor och yrken som män väljer jämfört med dem som kvinnor väljer, på samma sätt finns det en skillnad i vilka yrken som tillskrivs män respektive kvinnor (Connell
& Pearse, 2015, s. 117).
Det finns även en klyfta mellan “jobbet” och “hemmet”, det vill säga sfären för avlönat arbete och sfären för oavlönat arbete. Connell och Pearse menar att “jobbet”, den ekonomiska sfären, kulturellt alltid definieras som en mansvärld oavsett hur många kvinnor som befinner sig där. Precis som “hemmet” kulturellt alltid definieras som en kvinnovärld oavsett hur många män som befinner sig där. På jobbet utförs arbetet mot betalning, i hemmet utförs arbetet av kärlek och plikt, men utan betalning. Det är utifrån detta vi får våra föreställningar kring vad som anses manligt och kvinnligt (Connell & Pearse, 2015, s. 118).
5.1.3 Känslomässiga relationer
När Connell och Pearse beskriver känslomässiga relationer utgår de från Simon Freuds tankar kring känslomässigt engagemang. Känslomässigt engagemang kan vara positivt eller negativt och handlar om hur man är inställd till objekt. Connell och Pearse nämner misogyni,
fördomar mot kvinnor, och homofobi, fördomar mot homosexuella, som exempel på
känslomässigt engagemang. Känslomässigt engagemang är inte helt svart på vitt, en person kan vara kärleksfullt, positivt inställd och negativt, fientligt inställd på samma gång (Connell
& Pearse, 2015, s. 120).
En viktig arena för känslomässiga relationer är sexualitet. I många kulturer anses särskilda typer av relationer mellan människor som normen och det finns outtalade “regler” kring hur folk inom den specifika kulturen bör bygga sina liv. Att avvika från dessa normer kan däremot anses vara onormalt. (Connell & Pearse, 2015, s. 121).
15 5.1.4 Symbolism
Varje dag tolkar vi världen runt oss. I vårt samhälle finns kulturella system som vuxit fram genom sociala processer. Detta system delar in människor och handlingar i kategorier som vi sedan tolkar omvärlden utifrån. Connell och Pearse menar att varje gång man talar om “en man” eller “en kvinna” innebär något större än de biologiska kategorierna. När någon talar om “en man” hänvisar de till ett system av uppfattningar, tolkningar och förutsättningar som skapats genom vår kulturella historia. Det handlar om det som en man förväntas vara. Genus- symbolik berör inte endast tal och skrift, det återfinns överallt i samhället exempelvis i bilder, film och kläder (Connell & Pearse, 2015, ss. 123–124).
Denna teori används i studiens resultat och analys, där Connell och Pearse (2015)
dimensioner har inspirerat teman som används för att fördjupa sig i analysen. Dessa teman används främst för att få struktur och för att på ett smidigt sätt kunna koppla teorin till analysen. Denna teori bidrar med en förståelse för hur genusrelationer skapas i samhället.
Denna teori lämpar sig för såväl text- som bildanalys då den kan appliceras på det mesta i samhället. Författarna valde dock att plocka bort dimensionen känslomässiga relationer på grund av att det blir svårt att tolka hur individers känslomässiga engagemang till objekt endast från en bild.
5.2 Hirdmans genussystem
Genuskontrakt är ett begrepp som är återkommande i Yvonne Hirdmans bok Genus, om det stabilas föränderliga former (2003) vilket innebär att det finns ett osynligt kontrakt mellan män och kvinnor. Detta kontrakt är något som alltid har funnits i alla tider och i alla
samhällen (Hirdman, 2003, s. 84). Kontraktet innebär att mannen utgör normen och kvinnan är den som är avvikande från normen, och kommer aldrig att värderas högre än mannen (Hirdman, 2003, s. 59). Kvinnan ses alltid som den som måste ha tas hand om, vårdas och försörjas, medan mannens roll är att arbeta och tjäna pengar till familjen (Hirdman, 2003, s.
85).
16 I Yvonne hirdmans artikel Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning beskriver hon återigen det osynliga kontraktet mellan män och kvinnor som existerar på olika plan (1988, s. 54). Hirdman problematiserar det faktum att kvinnor alltid är de som har ett lägre socialt värde än männen, oavsett var de kommer ifrån (Hirdman, 1988, s. 49). Hirdman skriver om ett fenomen som hon gett namnet genussystem. Genus och genussystem är begrepp som används inom svensk kvinnoforskning. Genus, eller socialt kön, är ett begrepp som är direkt översatt från engelskans gender och det betyder “det kulturellt gjorda könet”
som innebär att beroende på vilket kön som människor tillskrivs kommer en viss förväntan att finnas inom mans- och kvinnorollen (Hirdman, 1988, s. 49).
Genussystemet grundar sig i två byggstenar, hierarkin och dikotomin och innefattar en
ordningsstruktur som innebär att genus har kommit att bli grunden till de sociala, ekonomiska och de politiska ordningarna. Den manliga överordningen (hierarkin) i samhället och könens isärhållande, det vill säga vad som anses som manligt och vad som anses vara kvinnligt är varandras motsatser och ska inte blandas (dikotomin). Hierarkin i samhället innebär att männen värderas högre än kvinnor (Hirdman, 1988, s. 51). Isärhållandet mellan män och kvinnor visar sig tydligt i vad som anses vara manligt och vad som anses vara kvinnligt, ett exempel på detta är arbetsfördelningen, exempelvis sysslor, platser och egenskaper
(Hirdman, 1988, s. 52).
Hirdmans teori kring genussystemet används för att belysa kvinnors sociala underordning i samhället. I denna studie används den främst för att analysera maktfördelningen i bilder i läroböckerna. Hirdmans teori (1988) kombineras med Connell och Pearse (2015) bland annat under temat produktion då Hirdmans teori kring genuskontraktet backas upp av Connell och Pearse teori om ”hemma-sfären”.
17
6. Metod
I detta kapitel presenteras den metod som använts för denna analys. Kapitlet kommer även beskriva hur urval gjorts, vilket material som använts samt hur arbetet fördelats mellan författarna av denna studie. Även metodkritik, forskningsetiska principer och didaktisk relevans kommer att beröras.
6.1 Metod för datainsamling
Denna studie kommer främst att vara en bildanalys. Detta var ett medvetet beslut som
grundar sig i att författarna fann detta mer intressant samt att tidsramen inte tillät en analys av text och bild. Med bilder menas i denna studie fotografier och illustrationer. Bildtexter har analyserat i de fall de tillför något till bilden även innehållet på sidorna har tagits med. Något som tog i beaktning var dock det sammanhang bilderna presenterades i.
Den bildanalys som valdes är inspirerad av den visuella textanalys som beskrivs av Anders Björkvall i kapitel 9 i boken Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (2018). Denna metod fokuserar på symboliska maktrelationer i visuella texter, exempelvis genom att analysera kameravinklar (Boréus & Bergström, 2018, s. 362).
Analysmetoden kan ske ur tre aspekter, symbolisk interaktion, version av världen och komposition.
Analysen kommer att fokusera på den symboliska interaktionen eftersom detta är mest relevant för studiens syfte, att undersöka hur genus representeras och konstrueras i utvalda läromedel. Boréus och Bergström (2018) skriver att kameravinklar och hur människor är avbildade påverkar vår syn på dem. Avbildningen kan göras på olika sätt vilket påverkar om de ses som jämlika eller över/underordnad betraktaren samt inkluderad eller exkluderad från betraktarens värld (Boréus & Bergström, 2018, s. 359).
Symbolisk interaktion rör frågor om makt, inkludering och exkludering från en social gemenskap. Människor som avbildas kan introduceras som jämlika eller över-/underordnad personen som ser bilden. På samma sätt kan människor som avbildas, introduceras,
18 inkluderas eller exkluderas från den sociala värld som personer som betraktar bilden tillhör (Boréus & Bergström, 2018, s. 359).
Boréus och Bergström beskriver hur olika perspektiv som kan finnas i en bild påverkar synen på de avbildade. Vid ett Ovanifrån-perspektiv är bilden tagen ovanifrån och betraktaren ser ner på den avbildade. Detta ger makt åt betraktaren och introducerar den avbildade som underordnad. Vid ett Öga-mot-öga-perspektiv är bilden varken tagen ovanifrån eller
underifrån. Betraktaren positioneras öga mot öga vilket bidrar till en jämlik relation. Vid ett Underifrån-perspektiv är bilden tagen underifrån, detta ger makt åt den avbildade och gör den överordnad betraktaren (Boréus & Bergström, 2018, s. 362).
Även inkludering och exkludering kan ske genom kameravinklar. Om bilden är tagen ur ett Framifrån-perspektiv möter betraktaren den avbildades blick. Här får bilden en inkluderande känsla och den avbildade ses som en del av betraktarens värld. Är bilden däremot tagen ur ett Bakifrån-perspektiv, där den avbildade har ryggen mot kameran, sker raka motsatsen, här exkluderas den avbildade från betraktarens värld. Samma sak gäller om en bild är tagen ur ett Sidoperspektiv, där den avbildade har sidan av kroppen och ansiktet mot kameran, även då exkluderas den avbildade från betraktarens värld, om än lite mindre än vid ett bakifrån- perspektiv (Boréus & Bergström, 2018, s. 363).
Författarna har valt att inte medta exempel på bilderna ur läroböckerna och istället beskriva bilderna så målande som möjligt. Författarna anser att detta är tydligt nog för att läsaren kunna förstå studiens innehåll.
I analysen gjordes vissa antaganden gällande individers kön. För att genomföra denna analys gjordes generaliseringar kring vad som anses manligt och kvinnligt utseendemässigt för att kunna avgöra huruvida en individ skulle räknas som man eller kvinna. För att underlätta i processen arbetades en lista av attribut fram. Orden “man” och “kvinna” bildgooglades och de vanligaste attributen skrevs ner från de 20 första bilderna som kom upp. Det var detta som användes som grund i analysen. Denna lista användes sedan för att avgöra om individerna på bilderna och illustrationerna klassificeras som kvinnor eller män.
19
Man Kvinna
Skäggväxt Långt hår
Kort hår Former
Byxor Klänning
Inga former Smink
Kostym Smycken
6.2 Metodkritik, validitet och reabilitetet
Utfallet hade troligtvis kunnat påverkas om valet av läromedel hade sett annorlunda ut. Tre av de sex analyserade läromedlen är skrivna av samma författare och är uppbyggda på samma sätt. Utfallet fick därför inte den variation som önskats.
I analysen av bilderna gjordes antaganden om individers kön utifrån en lista med attribut.
Denna lista upprätthåller vissa normer och föreställningar kring vad som anses manligt och kvinnligt. Vi är medvetna om att attribut och utseende inte avgör könet, men viss
generalisering var nödvändig för att kunna genomföra studien. Vissa individer kan därmed ha tillskrivits fel kön.
Den data och information som inhämtas via internet, eller andra källor, bör alltid
betraktas med reliabilitet och validitet i åtanke. Reliabilitet innebär att de mätningar som genomförts är gjorda på rätt sätt, och validitet innebär att mätningarna sker på ett
tillförlitligt sätt, alltså att studien undersöker det som ursprungligen var avsett att studeras (Thurén, 2019, s. 49).
Den valda metoden bygger mycket på eget tolkande och det finns en risk för att utfallet hade sett annorlunda ut om någon annan hade genomfört analysen. Tydliga förhållningsregler vid analysen sattes därför för att minska risken att tolkningarna skulle påverkas av egna åsikter, detta bör därmed öka reliabiliteten. Detta är en väldigt liten studie och det går därmed inte att dra några större generella slutsatser kring annat än det som framgår i resultatet. Studiens validitet är därmed negativt påverkad.
20
6.3 Urval och material
Eftersom studien är begränsad i tid och resurser togs beslutet att göra en mindre studie på endast sex läromedel. Utbudet av läromedel är väldigt begränsat och påverkar därmed valet av material, vissa avgränsningar gjordes dock. Den första avgränsningen är att endast läromedel som gavs ut efter 2011 och därmed har utgått från kursplanens centrala innehåll och kunskapskraven i Lgr 11 analyserades. Beslutet att utgå från läromedel skrivna efter Lgr 11 togs på grund av att det är den aktuella läroplanen för grundskolan och gymnasieskolan.
Vid valet av läromedel uppmärksammades dessutom en brist i utbud på läroböcker för de lägre åldrarna, detta resulterade i en avgränsning att endast använda läromedel inriktat på högstadiet. Författarna läser själva inriktningen för lågstadiet, men kände ändå att detta är en nödvändig avgränsning för att kunna göra en så välarbetad studie som möjligt. Hade utbudet av läroböcker för lågstadiet varit större hade dessa valts ut istället.
Till sist begränsades valet av läromedel till att vara inriktade på skolämnet samhällskunskap dels på grund av att det fanns fler bilder att analysera jämfört med andra skolämnen, men också för att det är ett skolämne som författarna minns som mindre jämställt gällande text och bilder under deras skolgång. Efter dessa avgränsningar valdes läromedel slumpvis.
Ett kapitel per lärobok analyserades. Grundtanken med de utvalda kapitlen är att ha så liknande innehåll som möjligt. Fokus låg på demokrati, rättigheter och media, men vissa kapitel tog även upp andra aspekter.
Vid granskningen av de utvalda läromedlen gjordes även avgränsning kring vilka bilder som faktiskt analyserades. Ett beslut gjordes att av etiska skäl att inte analysera och räkna med bilder som skildrar våld, död eller människor i utsatta situationer. Bilder på små barn räknades också bort av anledningen att det var omöjligt att avgöra könstillhörighet.
De bilder som valdes som exempel i analysen valdes för att de var särskilt tydliga och/eller för att de representerade något som förekom i flera bilder. Alla bilder i kapitlen analyserades och räknades med i resultatet (med undantag för de bilder som valdes bort av etiska skäl), även om de inte användes i exemplen.
21 Följande läromedel har analyserats:
1. Samhälle 7, 2011, årskurs 7, skriven av Lars-Erik Bjessmo, David Isaksson, & Lars Nohagen. 1. uppl. Utgiven av Bonnier utbildning.
2. Se Samhället! 2018, årskurs 9 och grundläggande vuxenutbildning, skriven av Hans Almgren, Katarina Wattman & Ewa Holm. 1. uppl. Utgiven av Gleerups Utbildning AB.
3. Struktur, 2015, årskurs 7–9, skriven av Lars-Olof Karlsson. 1. Uppl. Utgiven av Gleerups Utbildning AB.
4. Prio Samhälle 8, 2012, årskurs 8, skriven av Lars-Erik Bjessmo, David Isaksson, &
Lars Nohagen. 1. uppl. Utgiven av Sanoma utbildning.
5. Samhällskunskap, 2014, årskurs 7–9, skriven av Mathias Clenow, Maria Engstrand, Lisa Gottlow, Leif Jarlén, Julia Lindholm, Martin Turesson, Karin Wakeham & Jan Wiklund. 1. Uppl. Utgiven av Capensis förlag AB.
6. Prio Samhälle 9, 2014, årskurs 9, skriven av Lars-Erik Bjessmo, David Isaksson, &
Lars Nohagen. 1. uppl. Utgiven av Sanoma utbildning.
6.4 Forskningsetiska principer
I föreliggande studier finns etiska dilemman på grund av de förekommer bilder på människor som skildrar känsliga ämnen. Författarna beslutade att inte räkna med dessa bilder i sin analys. Detta beslut togs på grund av att det inte kändes relevant att analysera bilder av denna typ ur ett genusperspektiv. Även fast dessa bilder är publicerade i de utvalda läroböckerna har de ett annat syfte än resterande bilder. Dessa bilder publiceras för att skildra orättvisor,
krigsbrott, våld och död. De individer som porträtteras i dessa bilder har fråntagits all makt.
Att använda dessa bilder för att analysera olika kameravinklar känns därmed meningslöst och tillför ingenting till studien.
6.5 Didaktisk relevans
Eftersom syftet med denna studie är att undersöka hur genus representeras och konstrueras i läromedel inom samhällskunskap för högstadiet, kommer denna uppsats därför granska de sex utvalda läromedlen. Enligt skollagen och läroplaner är det skolans uppgift att föra vidare
22 kunskap kring jämställdhet. Ingen ska diskrimineras på grund av sitt kön eller sin sexuella läggning och alla ska få samma möjligheter och stöd. Skolan ska arbeta för att motverka och synliggöra de stereotypiska normer som finns i vårt samhälle för att eleverna ska kunna vidga sina vyer och utvecklas till egna tänkande individer (Skolverket, 2020).
Skolan och lärare har i uppdrag att förmedla de stereotypiska normerna kring vad som anses vara manligt och kvinnligt för att eleverna ska kunna utmana dessa normer och kunna granska könsmönstren samt att undersöka hur det kan vara ett hinder i vardagen för många (Skolverket, 2021).
Denna studie är därför didaktisk relevant eftersom den belyser de könsmönster och icke jämställd maktfördelning som läroböckerna förmedlar, om än omedvetet. Förhoppningen med denna studie är att lärare ska reflektera kring de budskap som läroböcker sänder ut till elever samt att det ska leda till en diskussion om vad bilderna förmedlar.
6.6 Arbetsfördelning
Vi har under uppsatsens gång arbetat tillsammans, och i bildanalysen har vi använt oss av sex läromedel och analyserat tre läromedel var. Moa har analyserat böckerna Samhällskunskap, Struktur och Se samhället! och Julia har analyserat böckerna Samhälle 7, Prio samhälle 8 och Prio samhälle 9. När den ena har gjort den grundläggande analysen har den andra sedan kontrollerat för att se att tolkningen av bilderna har tolkats på samma sätt.
23
7. Resultat och analys
I detta kapitel analyseras materialet utifrån Anders Björkvalls metod för bildanalys (2018).
Detta kommer sedan att kopplas till teman inspirerade av Connell och Pearse (2015)
genusrelationer samt tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. I detta kapitel har Prio Samhälle delats upp och analyserats var lärobok för sig. Detta för att göra resultatet mer överskådligt.
7.1 Prio samhälle 7
Kapitel: "Dina rättigheter” ss. 47–77
I det analyserade kapitlet förekom fler män/pojkar än kvinnor/flickor i illustrationer och bilder. Av de sammanlagt 180 bilder och illustrationer som fanns förekommer
kvinnor/flickor på 88 av dessa bilder vilket motsvarar 49 procent. Av de 49 foton som fanns i kapitlet förekommer kvinnor/flickor på 22 av dem vilket motsvarar 45 procent. Fördelningen mellan kön i illustrationer och bilder är därmed relativt jämställd sett till antalet.
Bildanalysen för detta kapitel omfattade tio bilder, kvinnor förekom på fem av dessa.
Kvinnorna i detta kapitel avbildades oftast ur ett perspektiv vilket ger makt åt betraktaren och som exkluderar dem från den värld betraktaren deltar i. Endast en bild, bilden på Aung San Suu Kyi (Bjessmo et. al, 2011, s. 53), var fotad underifrån och ur ett öga-mot-öga-perspektiv vilket ger makt till den avbildade. På bilden framställs Aung San Suu Kyi som
förtroendeingivande och som någon med makt. Hon är fotograferad något underifrån och endast hon är i fokus i bilden. Bildtexten lyder “Hon är en av mina hjältar!” vilket vidare förstärker hennes maktposition. Detta kan jämföras med bilden på Eleanor Roosevelt
(Bjessmo et. al, 2011, s. 51) som trots sin maktposition i samhället porträtteras ovanifrån och med ryggen mot kameran. På bilden visar Roosevelt upp FN:s deklaration för mänskliga rättigheter och det är tydligt att det är texten som är i fokus på denna bild. Hennes roll som FN-delegat borde i avsnittet om “FN:s rättighetsförklaring” väga tungt, men hon är endast porträtterad som någon som håller i FN:s deklaration och inte som den inflytelserika och maktfulla person hon var.
24 I detta kapitel är alla fem bilder på män tagna ur ett öga-mot-öga-perspektiv eller underifrån, vilket ger en känsla av jämlikhet respektive makt åt den avbildade. Ingen av männen
fotograferades ovanifrån vilket hade gett makt åt betraktaren. Bilden på Obama (Bjessmo et.
al, 2011, s. 49) framställer honom som respektabel och pålitlig. Han är fotograferad
underifrån vilket ger honom en maktfull utstrålning, hans kostym och kroppsspråk förstärker detta ytterligare. Detsamma gäller bilden på Thomas Hammarberg (Bjessmo et. al, 2011, s.
54). Hammarberg är även han fotograferad underifrån och på ett sådant sätt att han utstrålar makt och förtroende. Han intervjuas om sin roll som Europarådets kommissionär för
mänskliga rättigheter och bilden förstärker den maktposition han besitter.
Majoriteten av kvinnorna i detta kapitel framställs på ett sådant sätt att de inte tillskrivs någon makt, trots deras egentliga maktposition, samtidigt framställs majoriteten av männen som mäktiga och betydelsefulla. Även om detta kapitel är jämställd sett till utrymme i bilder finns brister i hur könen representeras. Detta går i linje med det Hirdman beskriver i sin artikel Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning (1988). Hirdman anser att genus lagt grunden till sociala, ekonomiska och politiska ordningar. Den manliga
överordningen inom dessa ordningar bidrar till att män värderas högre. Därför kommer en manlig politiker alltid ha högre status och makt än en kvinnlig (Hirdman, 1988, s. 51). Att Roosevelt och Hammarberg framställs på två helt olika sätt trots liknande arbete och titlar visar på relevansen i Hirdmans artikel. Kapitlet i denna bok upprätthåller därmed normer kring maktfördelning mellan kvinnor och män, om än omedvetet.
Connell och Pearse skriver även om produktion som en del av de genusrelationer de tar upp (2015, s. 117). I detta kapitel iakttogs ett mönster där kvinnor oftast befann sig i “hemma- sfären”, majoriteten av de bilder som föreställer kvinnor visar kvinnor som tar hand om barn och/eller befinner sig i hemmet. Det finns en del illustrationer i kapitlet som föreställer olika yrken, i dessa illustreras kvinnor som lärare och sjukvårdare. Män illustreras som poliser, militärer, brandmän och politiker. Kvinnan porträtteras därmed som den omhändertagande och även om de inte befinner sig i “hemma-sfären” tillskrivs de yrken där de förväntas göra kvinnliga uppgifter, exempelvis ta hand om barn och sjuka. Männen däremot tillskrivs yrken med hög status och makt.
Detta kan kopplas till Hirdmans (1988, 2003) teori om genuskontraktet. Hon anser att det finns en viss förväntan på män och kvinnor, vem som ska göra vad. Män förväntas vara de
25 som arbetar och kvinnor ska ta hand om hemmet (1988, s. 54). Även Connell och Pearse talar om detta fenomen, de talar om hur våra föreställningar om manligt och kvinnligt förstärks av de klyftor som finns mellan “hemma-sfären” och “jobb-sfären”. Enligt dem definieras “jobb- sfären” kulturellt alltid som en mansvärld oavsett hur många kvinnor som befinner sig där (2015, s. 118). Detta kapitel har därmed reproducerat och implicit uppmanat till dessa normer.
7.2 Se samhället!
Kapitel: ”Demokrati och mänskliga rättigheter” ss. 44–66
I det analyserade kapitlet förekom fler män/pojkar än kvinnor/flickor i bilder. Av de sammanlagt 11 foton som fanns förekom kvinnor/flickor på endast två av dessa vilket motsvarar 18 procent. Detta kapitel innehöll inga illustrationer.
Bildanalysen för detta kapitel omfattade sju bilder, kvinnor förekom på två av dessa. På endast en bild var en kvinna i fokus. Denna bild föreställer drottning Elisabeth II, hon är iförd finkläder, ordensband, medalj och krona. Bilden är tagen ur ett öga-mot-öga-perspektiv och ger i sig inte någon känsla av makt. Drottningen är fotograferad när hon poserar för
fotografer, hon ler och ser vänlig ut (Almgren et. al., 2018, s. 59). Drottningen har inte porträtterats på samma sätt som andra statschefer. Samma uppslag visar en bild på Turkiets statschef, Erdoğan (Almgren et. al., 2018, s. 59). Erdoğan är fotograferad under ett vinnartal, han är klädd i kostym och hans kroppsspråk är stolt och bestämt. Erdoğan är fotograferad underifrån vilket förstärker hans mäktiga utstrålning.
I detta kapitel porträtteras männen ofta i maktposition eller på ett sådant sätt att
bildkompositionen tillskriver dem makt. Kim Jong Un fotograferas exempelvis framför sin armé där han får stående ovationer och alla tittar på honom (Almgren et. al., 2018, s. 48).
I detta kapitel finns endast en kvinna som är namngiven medan resterande kvinnor är anonyma. Bland de två bilder som illustrerar kvinnor, föreställer en bild hur de tar hand om och bär på barn. Ingen av bilderna på män föreställer män som den omhändertagande. Män porträtteras i detta kapitel som statschefer, soldater, poliser och arbetare.
26 Utöver detta porträtteras även män som de “vuxna med rättigheter”, på en bild från en
vallokal i Afghanistan från “det första demokratiska valet”, på ett uppslag kring demokrati och mänskliga rättigheter, syns det tydligt att det endast är män är närvarande. Ingenstans i bildtext eller övrig text på detta uppslag kommenteras frånvaron av kvinnor från vallokalen.
Bredvid bilden syns däremot en text som förklarar att alla vuxna har rätt att rösta (Almgren, et. al., 2018, s. 44).
7.3 Struktur
Kapitel “Demokrati och medier” ss. 8–54
I det analyserade kapitlet förekom fler män/pojkar än kvinnor/flickor i illustrationer och foton. Av de sammanlagt 63 bilder och illustrationer som fanns förekom kvinnor/flickor på 29 bilder vilket motsvarar 46 procent. Av de 62 foton som fanns i kapitlet förekom
kvinnor/flickor på 29 foton vilket motsvarar 47 procent.
Bildanalysen för detta kapitel omfattade 14 bilder, kvinnor förekom på åtta av dem. I de bilder där kvinnor är i fokus framställs de väldigt ofta ur öga-mot-öga-perspektivet.
Majoriteten av kvinnorna var dessutom fotograferade ur ett sido- eller bakifrån-perspektiv vilket ger en känsla av exkludering.
Männen i detta kapitel var oftast fotograferade ur ett öga-mot-öga-perspektiv. Två av fotona var tagna ur ett underifrån-perspektiv vilket ger makt åt den avbildade. Den första bilden föreställer Barack Obama. Han är fotograferad när han sjunger nationalsången tillsammans med sin familj, det är tydligt att han är fokus i bilden trots att det är många personer i
bakgrunden. Obama är iförd kostym och har handen på hjärtat, hans kroppsspråk och bildens komposition bidrar till en förtroendeingivande och mäktig utstrålning (Karlsson, 2015, s. 43).
Även Konrad Kujau var fotograferad underifrån. Bilden föreställer rättegången mot honom och han syns hålla upp de böcker han förfalskat. Kujau är iförd kostym och hans kroppsspråk utstrålar självsäkerhet och attityd. Bilden förmedlar en känsla av att Kujau besitter makt i denna situation, även fast de i bildtexten förklarar att han blev dömd för sina brott. Bilden utstrålar därmed känslor som inte går i linje med bildtexten (Karlsson, 2015, s. 51).
27 Detta kapitel var något mer jämställt gällande konstruktion av makt i bilder, kvinnor
framställs visserligen inte särskilt ofta ur ett perspektiv som ger makt åt den avbildade, men det gjorde inte heller männen. Männen var dock mer frekvent i fokus i bilderna och
kvinnorna mer i bakgrunden. Detta kan kopplas till Eriksson och Göthlund där de skriver om bildernas verkan och påverkan. De menar att alla bilder har ett budskap och att det är
omöjligt att inte bli påverkad av dessa (2012, ss. 199–200). När kvinnorna återkommande hålls i bakgrunden och i skuggan av männen sänder detta budskap till betraktaren. Det upprätthåller de normer som finns i samhället, om än omedvetet.
Nästa tema, produktion, belyser arbetsfördelningen mellan kvinnor och män. I detta kapitel har de haft en mer jämställd syn på hur olika yrken introduceras än i de tidigare analyserade läroböckerna. Även om det fanns fler män i politisk maktposition förekom det även bilder på exempelvis kvinnliga politiker. Majoriteten av dessa kvinnliga politiker hölls dock till bakgrunden bakom männen.
Både bilder på manliga och kvinnliga soldater förekom, men vid bilden av de kvinnliga soldaterna gjordes en stor poäng av att de var just kvinnor, alltså att de avvek från det
“normala”. Dessa kvinnor tillskrivs även osäkerhet, i bildtexten har författaren skrivit
“Osäkerheten i soldatens blick kanske beror på att hon inte vet hur hon förväntas agera.”
(Karlsson, 2015, s. 50). Bilden på de manliga soldaterna påpekar varken att de är män eller vilket deras eventuella känslotillstånd kan tänkas vara. Här är männen män som gör
”manliga” saker, i detta fall soldater som sågar en gränsbom (Karlsson, 2015, s. 34).
7.4 Prio samhälle 8
Kapitel: “Medier i Sverige” ss. 168–187
I det analyserade kapitlet förekom fler män/pojkar än kvinnor/flickor i illustrationer och foton. Av de sammanlagt 45 foton och illustrationer som fanns förekommer kvinnor/flickor på 14 foton vilket motsvarar 31 procent. Av de 11 foton som syns i kapitlet förekommer kvinnor/flickor på endast en bild vilket motsvarar 9 procent
I både foton och illustrationer finns det fler män/pojkar än kvinnor/flickor. I hela kapitlet fanns endast en enda bild på en kvinna, denna var på kapitelomslaget och alltså inte kopplat till något särskilt i kapitlet. I illustrationerna i kapitlet illustreras kvinnor sällan. Av de sex
28 bilder som analyserades fanns kvinnor/flickor endast med på en av dem. Denna kvinna avbildades framifrån och ur ett öga-mot-öga-perspektiv (Bjessmo et. al., 2012, s. 168).
Av de sex bilder som analyserades var män/pojkar med på fem av dem. Tre av dessa var tagna ur ett öga-mot-öga-perspektiv och två av dem ur ett underifrån-perspektiv. Bilden på partiledardebatten föreställer Stefan Löfven, Gustav Fridolin och Jonas Sjöstedt vid en debatt 2012. De står bakom talarstolar iförda kostym. Denna bild är tagen ur ett underifrån-
perspektiv och ett framifrån-perspektiv vilket ger makt åt de avbildade. De avbildade politikerna utstrålar makt och ser förtroendeingivande ut. Deras kroppsspråk är avslappnat och det är tydligt att de känner sig bekväma i situationen.
Kvinnorna var kraftigt underrepresenterade i detta kapitel, både i bilder och illustrationer.
Den enda kvinnan som fanns med var inte namngiven, vilket majoriteten av männen i bilderna var. Att män oftare är namngivna i läromedel är en tendens som även syns i
Ohlanders (2010) rapport. Hon påpekade att det fanns en överrepresentation av män sett till namngivna personer (2010, ss. 72, 75). Utöver bilden på kapitelomslaget (Bjessmo et. al., 2012, s. 168) fanns inte en enda kvinna med i bild på de 19 sidor som analyserades, varken som bildens fokus eller i bakgrunden.
Gällande produktion visar detta kapitel en mindre jämställd fördelning mellan könen. I illustrationerna i kapitlet illustreras kvinnor sällan. När de förekommer illustreras de som granskare och journalister. Samtidigt illustreras männen i liknande roller, men också som politiker och makthavare. Inga kvinnor illustreras i maktposition i detta kapitel. Eftersom kvinnor är kraftigt underrepresenterade i detta kapitel förekommer det inte lika många
situationer där kvinnor porträtteras i olika yrken, men avsaknaden av kvinnor sänder också ett budskap kring kvinnors maktposition.
7.5 Samhällskunskap
Kapitel: “Rättigheter och rättsskipning” ss. 69–108
I det analyserade kapitlet förekom det fler kvinnor/flickor än män/pojkar i bilder. Av de sammanlagt 23 foton som fanns förekommer kvinnor/flickor på 13 av dessa vilket motsvarar 57 procent. Män förekom på 10 av de 23 foton som analyserades vilket motsvarar 43 procent Detta kapitel innehöll inga illustrationer på vare sig kvinnor eller män.
29 Bildanalysen visar att majoriteten av kvinnorna är fotograferade ur ett öga-mot-öga-
perspektiv. Två bilder på kvinnor, Protest i Berlin (Clenow et.al., 2014, s. 74) och Rosa Parks (Clenow et. al., 2014, s. 82) är fotade ur ett underifrån-perspektiv. Bilden på Rosa Parks visar den klassiska scenen när Parks sitter på bussen. Hon tittar ut genom fönstret och i bakgrunden syns en man med upprört ansiktsuttryck. Bilden är tagen ur ett
underifrånperspektiv vilket ger makt åt den avbildade. Parks kroppsspråk är lugnt och sansat och utstrålar självsäkerhet (Clenow et. al., 2014, s. 82).
Det finns endast en bild i detta kapitel på en kvinna som är fotograferad ur ett ovanifrån- perspektiv och bilden föreställer Malala Yousafzai. På bilden syns Yousafzai som håller tal när hon fick ta emot Nobels fredspris. Hon står bakom talarstolen ensam på scen och är bildens fokus. Yousafzai är fotograferad ur ett ovanifrån-perspektiv vilket får henne att se väldigt liten ut. Även om hennes kroppsspråk är självsäkert får bildens komposition henne att se osäker ut (Clenow et. al., 2014, s. 83).
Majoriteten av männen i detta kapitel är fotograferade ur ett öga-mot-öga-perspektiv och två bilder är tagna ur ett ovanifrån-perspektiv. Det fanns två bilder där män är fotade ur ett underifrån-perspektiv. Den ena bilden är ett målat porträtt av Voltaire. Han är porträtterad något underifrån och är iförd finkläder. Hans kroppsspråk är självsäkert. Det är tydligt att porträttet är taget med intentionen att framställa honom som en mäktig man (Clenow et. al., 2014, s. 70).
Även sett till produktion har detta kapitel en mer jämställd fördelning. Män porträtteras i yrken som ofta annars ses som ”kvinnliga”, exempelvis lärare. Det finns dessutom inte en bild på kvinnor som tar hand om barn, det finns dock inte heller bilder på män som tar hand om barn. Både kvinnor och män syns utanför “hemma-sfären.” I detta kapitel förekom förvisso många kvinnor i bilder, men de var ofta i bakgrunden och inte motivet i fokus. Det förekom kvinnor i maktpositioner såväl som i vardagliga situationer. Även om de kvinnor i maktpositioner snarare var symboler för rörelser än människor med egentlig makt,
exempelvis Rosa Parks och Malala Yousafzai. I detta kapitel förekom däremot inga män i en politisk position såsom i de tidigare analyserade kapitlen. Utifrån aspekten makt avviker därmed detta läromedel från de normer som finns i samhället om man ser till Hirdmans teorier kring makt. Hirdman menar, som tidigare nämnt, att det är männen som alltid
30 tillskrivs makt och att män i maktposition värderas högre än kvinnor i maktposition
(Hirdman, 1988, s. 51).
7.6 Prio samhälle 9
Kapitel: “Det globala samhället” ss. 64–102
I det analyserade kapitlet förekom fler män/pojkar än kvinnor/flickor i illustrationer och foton. Av de sammanlagt 96 foton och illustrationer som fanns förekommer kvinnor/flickor på 42 foton vilket motsvarar 44 procent. Av de 19 foton som fanns i kapitlet förekommer kvinnor/flickor på sju av dessa bilder vilket motsvarar 37 procent
Majoriteten av kvinnorna i detta kapitel har porträtterats ur ett öga-mot-öga-perspektiv. Ett exempel på detta är bilden på författaren och debattören Sofi Oksanen. Oksanen är på bilden fotograferad i närbild, man ser bara ansiktet. Hon är kraftigt sminkad och ser rakt in i
kameran. Hennes kroppsspråk är ihopkrupet och osäkert. Bilden är dessutom retuscherad jämfört med originalbilden som återfinns i en artikel från 2010 (20 september 2010,
aspekt.nu). Hennes hud har slätats ut och hennes utseende förändrats (Bjessmo et.al., 2014, s.
83).
Detta kan jämföras med bilden på författaren och debattören Johan Norberg i samma kapitel.
Denna bild är tagen något underifrån och visar Norberg iförd kostym. Hans kroppsspråk utstrålar självsäkerhet och ger en känsla av att Norberg är en seriös och förtroendeingivande man (Bjessmo et. al., 2014, s. 96).
Att en man och en kvinna som representerar samma yrke skildras så olika kan kopplas till Hirdmans artikel Femininet som spektakel: avsmak, affekt och kvinnliga kroppar (2015) där hon beskriver att kvinnan i media framställs som någon som endast finns där för att konstant visas upp och roa (Hirdman, 2015, s. 58). Dessutom styrks detta ytterligare av Eriksson och Göthlunds artikel (2012) som menar att kvinnan i media endast finns till för att bli betraktad (Eriksson & Göthlund, 2012, s. 196).
Oksanen fotograferas och retuscheras på ett sätt som omvandlar henne till ett objekt snarare än en prisbelönt författare. Samtidigt som Norberg framställt som en maktfull och
31 inflytelserik man. Både Norberg och Oksanen medverkar under samma premisser, i sin yrkesroll, och borde därmed rimligen porträtteras på samma sätt.
Sett till produktion har kvinnor i detta kapitel fått ta en omhändertagande roll där de syns i bilder med barn eller i yrken såsom sjukvårdare. Männen syns i maktpositioner och i yrken som soldater och som försörjare till familjen. Kvinnor ses också i ”hemma-sfären” och sköter hemmet.
7.7 Jämförande analys
I fem av de sex analyserade läromedlen förekom män mer frekvent än kvinnor. Endast läromedlet “Samhällskunskap” (2014) hade fler kvinnor än män i sitt kapitel. I de
sammanlagt 175 fotona som fanns i de analyserade kapitlen förekom kvinnor på 74 av dessa foton, detta motsvarar 42 procent. Majoriteten av kvinnorna som fanns med i läromedlen hölls i bakgrunden, bakom män. Kvinnor är därmed underrepresenterade i de analyserade kapitlen. Då alla kapitel inte innehöll illustrationer har dessa inte räknats med i denna jämförande analys.
I majoriteten av de analyserade läromedlen porträtterades männen mer frekvent på ett sätt som tillskriver dem makt. De fotograferas oftast ur ett underifrånperspektiv eller ett öga-mot- öga-perspektiv. Det förekom ytterst få bilder på män fotograferade ovanifrån. Kvinnor fotograferades oftast ur ett öga-mot-öga-perspektiv, det förekom ett fåtal bilder på kvinnor fotograferade underifrån, vilket tillskriver dem makt. Fler kvinnor än män fotograferades ovanifrån. Enligt Boréus och Bergström (2018) tillskriver ett ovanifrån-perspektiv makt till betraktaren. En individ som är fotograferad ovanifrån tillskrivs därmed ingen makt och ses som underordnad betraktaren (Boréus & Bergström, 2018, s. 362). Att kvinnorna oftare fotograferades på detta sätt visar på en ojämn maktfördelning i bilder och därmed i läromedlen.
I fem av sex analyserade läromedel förekommer män oftare i maktpositioner än kvinnor.
Endast i boken “Samhällskunskap” (2014) förekom fler kvinnor än män i maktpositioner. Ett mönster iakttogs gällande kvinnor och mäns arbetsfördelning. I fem av sex läromedel syntes kvinnor oftare i “hemma-sfären” där de tog hand om barn, hemmet eller andra människor. De syntes ofta i yrken som lärare eller sjukvårdare. Kvinnor tillskrivs oftare en omhändertagande roll. Männen däremot höll sig till “jobb-sfären” där de sågs som arbetande, mäktiga män. De
32 sågs ofta i yrken som soldater, poliser och politiker. Vid de fall där detta mönster bröts syntes fler kvinnor i “jobb-sfären” än män i “hemma-sfären”. Läromedlet “Samhällskunskap”
(2014) var även i detta fall det läromedel med den mest normbrytande, här syntes män i yrken som ofta tillskrivs kvinnor och det fanns dessutom inte en enda bild på en kvinna med barn eller i hemmet.
8. Diskussion
I detta kapitel kommer det resultat som presenterades i föregående kapitel diskuteras i förhållande till studiens frågeställningar, tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter.
Kapitlets rubriker är indelade efter samma principer som studiens frågeställning.
8.1 Könens representation utifrån ett maktperspektiv
Ett återkommande tema i de analyserade läromedlen var att männen var de som framställdes som de som besitter makten. Detta syntes dels i de kameravinklar som användes, dels i att män oftare blev namngivna och kvinnor oftare förblev anonyma. Dessutom var det männen som oftast framställdes i maktpositioner.
Även vid tillfällen där kvinnliga makthavare borde kunna få utrymme har de valts bort. Ett exempel på detta är bilden från partiledardebatten 2012 (Bjessmo et. al., 2012, s. 173). Här valdes en bild med målet att representera och visa Sveriges partiledare, men inga kvinnor fanns närvarande. Överlag har de analyserade läromedlen visat stor avsaknad av kvinnliga politiker och makthavare även om enstaka bilder förekom.
Studiens resultat gällande könens representation utifrån ett maktperspektiv visar därmed att det är männen som oftast tillskrivs makt och representerar makt. Detta kan kopplas till Hirdmans genussystem (1988) där hon beskriver hur genussystemet grundar sig i dels hierarkin, dels i dikotomin. Hon menar att mannen och kvinnan inte befinner sig på samma nivå och att mannen alltid är överordnad. Hon menar dessutom att isärhållandet mellan män och kvinnor resulterar i vad som anses som manligt och kvinnligt (Hirdman, 1988, ss. 51–
52). Att männen fotograferas ur ett perspektiv som ger dem makt och gör dem överordnad andra oftare än kvinnor går i linje med detta. Att det dessutom anses ”manligt” att vara den
33 med makt, den som försörjer och den som skyddar bidrar ytterligare till en ojämställdhet i maktfördelning.
8.2 Könens framställning i bilder
Kvinnorna framställs i de flesta kapitel av de analyserade läromedlen som dem som befinner sig i “hemma-sfären” och männen är de som befinner sig i “jobb-sfären”. Detta kan kopplas till Connell och Pearse avsnitt om produktion där de menar att de finns en skillnad i vilka yrken som tillskrivs män respektive kvinnor. Eftersom männen kulturellt alltid hamnar i
“jobb-sfären”, den ekonomiska sfären, är de också de som hamnar i en maktposition. När kvinnan gång på gång placeras i “hemma-sfären”, sfären för oavlönat arbete, avskrivs hon makt. (Connell & Pearse, 2015, s. 177).
Ett återkommande tema är dessutom att kvinnor tillskrivas yrken där de ses om
omhändertagande. Ett exempel på detta är yrken som lärare, sjukvårdare eller barnpassning.
Vid de tillfällen där kvinnor går i “jobb-sfären” och tar sig an typiskt “manliga yrken”, såsom soldater, görs en poäng av att de är just kvinnor. När män däremot visas i ”kvinnliga yrken”, såsom lärare, görs ingen poäng av deras könstillhörighet.
Resultatet visar att det finns en skillnad i hur män och kvinnor framställs i bild, männen är de som ofta får representera sina yrken. Männen fotograferas ofta i stunden, när de utför sitt yrke. De ser seriösa och inflytelserika ut. Bilderna på kvinnorna däremot är oftast
arrangerade, de ler och ser in i kameran. Bilder är sällan kopplade till deras yrken eller titel.
Ett exempel på detta är bilderna på drottning Elisabeth II och Turkiets president, Erdoğan, som på samma uppslag porträtterades i sin roll som statschef, men som skildras helt olika i bild. (Almberg et. al., 2018, s. 59). Även bilderna på Oksanen och Norberg är ett exempel på detta eftersom de båda förekom i läromedlen för sin yrkesroll, författare, men porträtteras helt olika (Bjessmo et. al., 2014, s. 83, 96).
Studiens forskningsöversikt tar upp Hirdmans (2015) samt Eriksson & Göthlunds (2012) idéer kring hur kvinnor framställs i bilder och hur detta skiljer sig från hur män framställs i bilder. De är överens om att kvinnan i media oftast är där för att tittas på. Detta påverkar vår
34 syn på män och kvinnor och förmedlar budskap kring kvinnans värde. Detta är en tendens som återfinns i de analyserade läromedlen.
8.3 Könens utrymme i bilder
Resultatet av studien visar en överrepresentation av män i bilder i de analyserade läromedlen.
Det är även fler män som är namngivna än kvinnor. Detta är en tendens som återfinns i de rapporter som tagits upp studiens forskningsöversikt. Berge & Widding (2006),
Ohlander (2010) och Von Wright (1997) kommer i sina rapporter fram till att män är kraftigt överrepresenterade i både bild och text. Män och pojkar förekommer dessutom oftare och i fler roller.
Vid de tillfällen där kvinnor är kraftigt underrepresenterade i de analyserade läromedlen nämns aldrig avsaknaden av kvinnor. Ett helt kapitel med endast en bild på en anonym kvinna sänder ett budskap kring kvinnors plats och utrymme i samhället till läsaren, om än omedvetet. Eriksson & Göthlund (2012) nämner att alla blir påverkade av de bilder som vi möter i vår vardag och därför måste de ifrågasättas (2012, ss. 199–200). Detta kan även kopplas till Lgr 11, övergripande mål och riktlinjer, där det står att läraren ska synliggöra och diskutera kring hur könsmönster kan begränsa och hur uppfattningen kring manlig och kvinnligt kan påverka människor (Lgr 11, 2020). Avsaknaden av kvinnor i läromedel borde därför rimligtvis ifrågasättas, görs inte detta befästs normerna kring vad som betraktas som manligt och kvinnligt ytterligare.
35
9. Konklusion
Syftet för denna studie var att undersöka hur genus representeras och konstrueras i läromedel för samhällskunskap i högstadiet. Det som framkom av analysen var att kvinnor var
underrepresenterade i majoriteten av de analyserade läromedlen. Dessutom var kvinnorna underrepresenterade gällande vem som tillskrevs makt och vem som placerades i en maktposition. En skillnad fanns även gällande vilka yrken som tillskrev kvinnor respektive män. Denna studie påvisar en tendens att männen är i de i maktposition och de som tillskrivs makt.
I denna studie undersökts hur genus representeras och konstrueras i läromedlen. För vidare forskning vore det intressant att undersöka hur lärare väljer läromedel och hur de reflekterar över den eventuella påverkan det kan få på elever. Det skulle även vara intressant att
undersöka hur eleverna påverkas av de könsmönster som läromedlen förmedlar.
Denna studie är därför didaktisk relevant eftersom den belyser de könsmönster och icke jämställd maktfördelning som läroböckerna förmedlar, om än omedvetet. Förhoppningen med denna studie är att lärare ska reflektera kring de budskap som läroböcker sänder ut till elever samt att det ska leda till en diskussion om vad bilderna förmedlar.
Denna studie är av relevans för lärares undervisning på grund av att den belyser könsmönster och icke jämställda maktfördelningar som bilderna i läroböckerna förmedlar. Enligt
läroplanen är det lärares uppdrag att synliggöra de stereotypiska normerna om vad som anses vara manligt och kvinnligt. Förhoppningen är att eleverna tillsammans med lärarna ska kunna utmana normerna kring kön och genus (Skolverket, 2021). Denna studie visar att det finns dolda budskap gällande genus och makt i bilder och dess kameravinklar och läroböcker inte alltid har ett jämställt perspektiv. Lärare bör därför ha en medvetenhet kring detta för att kunna synliggöra och ifrågasätta de normer bilderna förmedlar.
36
Referenslista
Almgren, H., Holm, E. & Wattman, K. (2018). Se samhället: Grundkurs i samhällskunskap.
(Första upplagan). Malmö: Gleerups.
Aspekt. (20 september 2010). En kväll med Sofi Oksanen http://aspekt.nu/2010-09-20/sofi- oksanen/
Berge, Britt-Marie & Widding, Göran. (2006). En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker. I Underlagsrapport till Skolverkets rapport. I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket.
Bjessmo, L., Isaksson, D. & Nohagen, L. (2011). Samhälle 7. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier Utbildning.
Bjessmo, L., Isaksson, D. & Nohagen, L. (2012). Prio Samhälle. 8. (1. uppl.) Stockholm:
Sanoma utbildning.
Bjessmo, L., Isaksson, D. & Nohagen, L. (2014). Prio Samhälle, 9. (1. uppl.) Stockholm:
Sanoma utbildning.
Clenow, M. (2014). Samhällskunskap: 7–9. (1. uppl.) Falköping: Capensis.
Connell, R. & Pearse, R. (2015). Om genus. (3., [omarb. och uppdaterade] uppl.) Göteborg: Daidalos.
Eilard, A. (2004). Genus och etnicitet i en "läsebok" i den svenska mångetniska skolan [Elektronisk resurs]. Pedagogisk forskning i Sverige. (4, 241–262). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11540
Eriksson, Y. & Göthlund, A. (2012). Möten med bilder: att tolka visuella uttryck. (2., [rev.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
37 Hirdman, A. & Widestedt, K. (2015). Femininitet som spektakel: avsmak, affekt och
kvinnliga kroppar. Mediers känsla för kön: feministisk medieforskning. (S. 57–71).
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Kvinnovetenskaplig tidskrift. (1988:3 s. 49–63).
Hirdman, Y. (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. (2., [rev.] uppl.) Malmö:
Liber.
Karlsson, L. (2015). Struktur: Samhällskunskap. 7–9. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
NE, Uppslagsverket. (2021) https://www.ne.se/uppslagsverk/
Ohlander, Ann-Sofie (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritze.
Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen [Elektronisk resurs] grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap.
[Stockholm]: Skolverket.
Skolverket. (17 juni 2020). Jämställdhet i skolan
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/jamstalldhet-i-skolan
Skolverket. (2021). Samhällskunskap
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-
fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode
%3DGRGRSAM01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor2
Svenska Akademien. (2021). SO https://svenska.se/
Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
38 Vetenskapsrådet. 12 augusti 2020. Etik i forskningen https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i- forskningen.html
Wright, M. von. (1999). Genus och text. När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?
Skolverket. Stockholm: Elander Gotab.
