T illgänglighet
för funktionshindrade
Denna skrift har tagits fram av Handikapp & Habilitering, Landstinget Sörmland
Tryckt av AWJ Nyköping, 2001
All vård som landstinget ger skall vara tillgänglig för alla Tillgänglighet är inte bara att komma in och ut i lokaler där vård ges.
Det är också att alla patienter skall få en bra vård på ett bra sätt. Den verkligt bra vården och omsorgen bestäms i mötet mellan patienten och vårdgivaren. I det mötet måste båda kunna förstå vad den andre vill säga.
Detta är inte alltid så lätt. Särskilt svårt kan det bli om patienten också har ett funktionshinder som påverkar mötet. Både som vårdgivare och patient kan man hamna i svåra situationer om man inte förstår varandra.
Viljan hos vårdgivaren är självklar. Det är att ge en så bra vård och ett så bra omhändertagande som möjligt, att ställa rätt diagnos och bota om det går.
I mötet med patienter som har olika former av funktionshinder blir det lättare att nå detta mål om vårdgivaren vet och kan mycket om funktionshindret.
Vi vill med denna skrift inleda en sådan kunskapsutveckling. Många kanske möter en patient med ett visst funktionshinder mycket sällan.
Kanske bara en gång. Jag hoppas att denna information kan göra ett sådant möte lättare.
Min önskan är att alla på det här sättet blir mer intresserade och vill lära sig mer. Meningen är att senare ge utbildning så att bemötandet av funktionshindrade blir bättre.
Handikapp & Habilitering Britt Marie Rönnbäck Förvaltningschef
Tillgänglighetsguide
Vad har hänt
Landstingsfullmäktige i Sörmland antog redan 1997 principer för handikappolitiken som skulle gälla 1998-2002. Dessa principer byggde på FN:s standardregler, som antagits av Sveriges riksdag. Varje verksamhet inom landstinget fick skyldighet att arbeta enligt dessa principer och redovisa resultaten i samband med verksamhetsplaneringen.
Uppföljningen skulle redovisas i länshandikapprådet.
Under våren 2000 har riksdagen beslutat om propositionen ”Från pa- tient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappoliti- ken”. Inriktningen i denna proposition ska genomsyra alla instanser i samhället och målet är ett samhälle där alla kan finnas med.
Nämnden för handikapp, habilitering och tandvård erhöll under 1999 särskilda medel för att följa upp det handikappolitiska programmet.
En del av dessa medel har avsatts för att följa upp tillgängligheten för funktionshindrade inom landstinget.
En särskild arbetsgrupp utsågs inom länshandikapprådet med handi- kappkonsulenten som sammanhållande. Gruppen valde dels att följa upp nuvarande tillgänglighet för funktionshindrade, dels att utarbeta checklistor som stöd för hur tillgänglighet och bemötande skulle kun- na förbättras. På det sättet skulle arbetet kunna underlättas inom olika delar av landstingets verksamhet.
Tillgänglighet för alla
En person blir funktionshindrad först när man möter brister och hinder i miljön. Det kan finnas brister i den fysiska miljön men det kan också handla om information, kommunikation och bemötande. Detta innebär att behov av att undanröja hinder finns inom alla samhällsområden för att alla skall få en full delaktighet i samhället.
Handikapperspektivet måste finnas med i alla verksamheter. Målsätt- ningen måste vara att personer med funktionshinder skall kunna delta på jämlika villkor med utgångspunkt från sina förutsättningar.
Tillgänglighet i fysisk miljö
Den fysiska miljön kan ge problem på många sätt för olika grupper.
Ofta finns behov av kompromisser mellan grupper som har funktions- nedsättning p.g.a. skada eller sjukdom.
Miljön behöver anpassas både byggnadstekniskt och informations- mässigt. Behov av anpassning gäller både yttre och inre miljö. I Plan- och bygglagen och flera andra publikationer finns information om hur bra miljöer för funktionshindrade ska vara utformade. Det hand- lar om att lokaler ska vara tillgängliga, lätta att komma till och komma in i men de ska också vara användbara för en person med an- dra former av funktionshinder. Om en lokal har brister på olika om- råden kan den inte utnyttjas av personer med funktionsnedsättningar.
Den största kunskapen inom detta område finns hos funktionshind- rade själva. Därför bör samråd ske med sakkunniga och med repre- sentanter för handikapprörelsen i ett tidigt skede när förändringar, ombyggnad och/eller nybyggnad planeras. Detta gäller såväl offent-
liga verksamheter som inom den privata sektorn. Alla måste ta ansvar så att alla medborgare kan bli delaktiga i samhällslivet.
Allmänna färdmedel
I begreppet samhällsbetalda transporter ingår alla allmänna kom- munikationer samt även färdtjänst, sjuk- och behandlingsresor, skolresor m m. Idag kostar den särskilda trafiken – dvs den som ligger vid sidan av den vanliga kollektivtrafiken – lika mycket som den vanliga trafiken gör. Samtidigt används den s.k. särtrafiken av betydligt färre personer.
I trafiklagstiftningen som antogs 1997 och nu senast i ”Nationella handlingsplanen för handikappolitiken” framhålls, att alla allmänna kommunikationer skall vara anpassade för funktionshindrade senast 2010 och den regionala trafiken senast 2003. Avsikten är att på det sättet minska kostnaderna för den särskilda trafiken samtidigt som det skall ge alla människor i samhället möjlighet att förflytta sig på lika villkor Att anpassa allmänna kommunikationer till funktionshindrade innebär emellertid inte bara en anpassning av själva färdmedlen. Hela resvä- gen inklusive hållplatser och vägar som går till och från dessa måste anpassas för att ge en verklig möjlighet för alla att använda dem. I detta ingår att informationen om resmöjligheter måste anpassas – t.ex.
genom hållplatsutrop, lättlästa turlistor eller motsvarande. Det måste finnas en möjlighet att på något sätt få upplysning om hur man kan ta sig från olika orter med hänsyn till funktionshindret.
Att flytta gränsen för vad de allmänna kommunikationerna ska kunna klara av är ytterst viktigt för att den som har ett funktionshinder ska kunna leva i samhället på samma villkor som andra och inte tvingas att stanna hemma.
Information och kommunikation
För att själv kunna orientera sig och ta del av olika samhällsaktiviteter måsta man ha tillgång till information. Det innebär att all samhällsin- formation måste anpassas och kanske ges ut i flera olika former – både i muntlig form, skriftlig form och/el-
ler via lättlästa skärmar eller broschyrer.
Ibland behöver olika typer av information kombineras för att budskapet skall nå fram.
Internet är ett snabbt växande område. Vid utformning av information på internet mås- te den kunna hanteras både av synskadade och andra.
I vissa fall krävs särskild utrustning eller tolkar för att kommunikationen mellan människor skall fungera. Detta gäller fram- för allt hörselskadade, döva och dövblinda.
Texttelefon och/eller utnyttjande av bild ex-
empelvis via Internet är ett behov för många döva och svårt hörsel- skadade.
Tolkar behövs för dem med språkproblem.
För synskadade behöver informationen kunna lämnas på olika sätt allt efter behov. Informationen skall också anpassas för personer som har behov av lättläst text.
Vissa personer med kommunikationshandikapp behöver en kombina- tion av olika tekniker. Det kan vara tal och bild tillsammans med pekmöjligheter. Nya kommunikationshjälpmedel som exempelvis databaserade hjälpmedel kan då vara till stor hjälp.
Tillgänglighet i bemötande
Ett bra möte mellan människor måste vara ömsesidigt – dvs man måste kunna förstå varandra. Detta är också en förutsättning för att mötet ska ge det resultat man vill eftersträva, t.ex. i vårdsammanhang.
För att ett möte ska bli bra krävs en viss kunskap om den man möter.
Alldeles speciellt blir behovet av kunskap hos den som ska diagnosti- sera eller behandla en annan person med ett funktionshinder. I vissa fall kan det vara tillräckligt att den som ska ge vård har kunskap om hur man kan göra sig förstådd. Detta ger ett bättre resultat av insat- sen. Viktigt är att ta tillvara den kunskap som personen själv och de som finns omkring har om aktuellt funktionshinder.
I alla sammanhang handlar ett bra möte om att kunna visa empati, etik och tydlighet samt att patienten upplever att han/hon blir sedd och lyssnad på. En ömsesidig förståelse ger ett bra bemötande.
För personer som har behov av kontakter med flera professioner över gränser mellan huvudmän behövs ett bra samarbete och en samsyn.
Ett hjälpmedel i det sammanhanget är gemensamma individuella pla- ner där personen själv är aktiv deltagare.
Speciellt för personer med funktionshinder är att det behövs tid till att få ventilera det man vill säga. Detta gäller oberoende av om det är ett personligt möte eller en telefonkontakt.
Det är viktigt att förbättra tillgängligheten
Varje verksamhet bör ha en strategi för hur man skapar en god och fungerande tillgänglighet på alla områden.
Ett första steg för att få en uppfattning om situationen är att göra en inventering. På det sättet kan goda exempel på bra lösningar redovi- sas. Samtidigt ser man också brister och får på så sätt underlag för hur förändringar ska kunna ske. Ett åtgärdsprogram kan utformas som visar vad som är genomförbart på kort och lång sikt. Uppföljning är viktig.
För ett få ettbra underlag kan följande behöva göras:
1. Kartläggning av tillgänglighet inom olika områden med utgångspunkt från checklistor.
Vad är bra, vad är mindre bra, vilka områden behöver förbättras?
2. Materialet sammanställs som ett underlag för diskussion med berörda inom verksamheter, handikapprörelsen och sakkunniga.
3. Ta fram goda exempel som kan användas av andra.
4. Lägga upp en plan för hur och när brister ska åtgärdas.
5. Förslag redovisas i samband med årlig verk- samhetsplanering och läggs då också fram för erforderlig politisk förankring.
Goda exempel på arbete som nu pågår inom landstinget är bland annat följande:
Ö Landstingsfastigheter har årlig infor- mation och dialog med Länshandi- kapprådets ritningsgranskargrupp.
Ö Inventering pågår om handikapptill- gänglighet inom Södra Hälso- och Sjukvårdsområdet. Där planerar man också informationsinsatser till all per- sonal på olika områden.
Ö Länshandikapprådet har tillsatt en ar- betsgrupp som följer upp tillgänglig- het i landstinget.
Ö Information pågår mellan Landstings- fastigheter och Länshandikapprådets ritningsgranskargrupp kring ombygg- nad av huvudentré MSE.
CHECKLISTOR
Behov hos människor med funktionshinder kan se mycket olika ut och de kan också variera över olika tidsperioder. Det som underlättar i mil- jön för funktionshindrade underlättar också för många andra grupper som inte har något funktionshinder.
Det gäller alltid att åstadkomma en helhetslösning.
Här lämnas exempel på checklistor för några olika handikappgrupper.
Vår förhoppning är att de skall kunna
Ö öka kunskapen och ge praktisk vägledning
Ö ligga till grund för arbete med en inventering och ett program för att åtgärda brister
Allmän information för orientering
Skyltar
I en väl utformad miljö behövs inte så mycket skyltar. Men om man använder skyltar måste de vara väl utformade. Skyltsystemet inom landstingets alla verksamheter ska då också vara enhetligt.
En översiktstavla/orienteringstavla ska vara lättförståelig och gärna också i relief. Den kan behöva kompletteras med annan information som man kan ta med sig.
För att skyltar ska ge möjlighet till orientering för flera grupper bör följande beaktas
Ö Färger och pilar som komplement till text är bättre än enbart text.
Ö Skyltar som har kontrasterande färg mellan bokstäver och bakgrund är lättare att förstå.
Ö Placering av skyltar i takhöjd behöver kompletteras med skyltar i ögonhöjd.
Ö Det ska finnas tillräcklig belysning utan att den är bländande.
Ö Typsnitt och bra storlek på bokstäver är viktigt.
Ö Taktila skyltar med punktskrift behövs som komplement, liksom tal i exempelvis hissar.
Skriftligt material
Broschyrer och publikationer av olika slag bör finns tillgängliga på olika media. Den vanliga texten i svart skrift behöver kunna läsas in samt översättas till annat länders språk.
Vid utformning av skriftlig information är det viktigt att tänka på att Ö information behövs i stor stil för dem med olika former av syn-
problem. Denna behöver kompletteras med punktskrift
Ö för den som inte kan läsa eller inte kan hålla i en broschyr eller liknande ska det finnas inläst material
Ö för material som inte finns direkt tillgängligt som inläst behövs information om var man kan få material inläst
Ö för den med språkliga funktionsnedsättningar av olika slag behöver information också finnas med lättläst text
Ö bilder kompletterar ofta text på ett bra sätt
Den nya informationstekniken bör utnyttjas…
Mycket information kan hämtas via Internet och hemsidor av olika slag.
Det är då viktigt att informationen görs lättöverskådlig och att man fått lära sig att utnyttja tekniken på bästa sätt. För att synskadade skall kunna använda en hemsida krävs att de är konstruerade så att de också finns tillgängliga utan bilder. Detta underlättar inkoppling av tal. För vissa svårt funktionshindrade finns det möjlighet att få individuellt anpassade datahjälpmedel såsom annat tangentbord, förstoringsprogram, talsyntes etc.
Resurscenter KOSMOS för databaserade hjälpmedel kan ge informa- tion. Du finner dem inom Handikapp & Habilitering.
De datorer som allmänheten ska kunna använda sig av bör vara pla- cerade och utformade på ett bra sätt. Det ska vara enkelt att koppla in de inbyggda förstoringsprogram som numera finns.
CHECK LISTA FÖR FYSISK MILJÖ Några olika gruppers behov
Rörelsehindrade
Det finns många olika former av rörelsehinder Svårigheter att ta sig fram kan innebära att
Ö man kan ha olika typer av gånghjälpmedel - rollator, rullstol osv Ö man kan ha bristande ork och därmed svårt att röra sig
Ö man kan ha balanssvårigheter
Ö man kan också ha nedsatta funktioner i armar och händer Många gånger syns inte de problem man har. Det gäller t.ex. dålig gångförmåga efter genomgången hjärtinfarkt eller en nedsatt grepp- förmåga som först märks när en dörr ska öppnas.
Följande kan underlätta för rörelsehindrade Ö tillräckliga passagebredder och manöverytor Ö att undvika nivåskillnader
Ö att kunna komma intill, kunna nå handtag som ska ha bra grepp Ö bra utformade sittplatser
Ö vilomöjligheter på flera platser
Ö dörröppnare på dörrar, gärna färgglada Ö andra alternativ än dörröppnare på väggen
I böckerna, Bygg i kapp handikapp och Bygg för alla, finns informa- tion och råd och där finns även mått angivna.
Om man är rullstolsburen ser man allt i ett annat perspektiv och det medför att man kan uppleva situationer annorlunda. Det gäller även när man ska se skyltar samt ge och ta emot information på olika sätt.
Synskadade
Synen ger 80 % av informationen när det gäller att kunna orientera sig och förflytta sig. Man utnyttjar också andra sinnen som hörsel och känsel samt det kinestetiska sinnet – dvs muskelsinnet som ger känslan för kroppens läge och rörelse.
Den som är synskadad kan Ö vara synsvag
Ö vara gravt synskadad Ö ha ledsyn
Ö vara blind så att man saknar användbara synrester
Ö ha synbortfall på olika sätt, se suddigt, ha synfältsbortfall fläckvis, stor fläck eller många små eller halvsidigt
Ö ha tunnelseende
Ö ha problem med färgseende, synhastighet och koordinationsförmåga Ofta anges synskärpa som den synrest som återstår när man använder tillgängliga synhjälpmedel.
För att underlätta för synskadade kan följande åtgärder vidtagas i utomhus- respektive inomhusmiljö
Ö markera ledstråk med annan beläggning Ö markera var trappor börjar och slutar
Ö kant vid trottoarer för att underlätta för dem som använder käpp Ö ledstänger vid trappor och gångstråk
Man kan då lösa problem vid exempelvis övergångsställen med annan beläggning eller en avfasad kant eftersom rullstolsburna och rollator- användare behöver kunna ta sig fram.
Dörrar kan ge problem. Karuselldörrar kan vara svåra att använda.
Andra typer av automatiska dörrar kan behöva varningsstopp. Dess- utom behövs markering för hur dörrar slår upp.
Stora glasade ytor i t ex dörrar eller på annan plats måste markeras tydligt på ett par olika höjder.
Det är viktigt att använda sig av kontrasterande färger på exempelvis fondväggar, runt dörrar, vid hissar, telefoner samt receptions- och kassadiskar m.m. Dessutom måste det finnas en bra belysning som inte bländar. Man behöver allmän belysning och extra ljus vid skyltar, arbetsbord etc.
Om man är synskadad kan man kompensera sitt handikapp till en del med hjälp av hörsel och därför behövs god akustik i miljön. Kösystem med display behöver kompletteras med talstöd
Tänk på att tillfälliga hinder kan utgöra ett svårt problem Det är viktigt med information vid tillfälliga reparationer utomhus och inomhus, vid snöröjning etc. Hindren måste markeras på ett bra sätt.
Cyklar, olika transportmedel och skyltar m.m. måste placeras så att de inte utgör hinder.
Hörselskadade
För alla hörselskadade är akustiken viktig. Man måste noga välja mate- rial i golv, väggar och tak. Efterklangstiden får inte bli för lång. Det finns riktlinjer för detta. Hur inredningen ser ut har också betydelse.
Störande ljud av fläktsystem eller utomhusljud bör om möjligt elimi- neras.
När samtal genomförs med en hörselskadad bör det ske i utrymmen som inte störs av andra kringljud.
I lokaler bör inredningen anpassas med mjuka tassar på stolar och bord och med mjuka lister runt dörröppningar för att minska slagljud från dörrar. Bakgrundsljud i lokaler bör minimeras.
God belysning, som inte bländar behövs. Att tänka på är att armatur inte ger störningar på magnetfält.
Det behöver finnas optisk indikering för brandlarm och nummerdis- play eller andra typer av optisk indikering som komplettering till utrop.
För att kunna använda telefon bör det finnas kortautomat med T-lur och tillgång till texttelefon. GSM-telefoner ger störande ljud i hörap- parater.
Blir man inlagd på sjukhus eller vistas på annan anläggning är möjlighet att kunna ringa via texttelefon eller på annat sätt via Inter- net mycket viktig för den som har sådant behov.
Hörslingor och skylt att hörslinga finns där, bör finnas vid receptio- ner. Fasta hörslingor bör också finnas i någon samlingslokal på varje ort.
När hörslingor ska planeras/installeras i olika lokaler måste en hörsel- tekniker finnas med så att arbetet blir korrekt utfört. Det ska också finnas en tydlig skylt som anger att slinga finns i lokalen. Det är ock- så viktigt med service och handhavande av hörseltekniska hjälpmedel.
Personer med autism, autismliknande tillstånd ex Asperger syndrom
Dessa grupper upplever omvärlden på ett speciellt sätt.
Man har ett annorlunda tänkande vilket kan innebära att man är mycket konkret i sin uppfattning.
Man kan ha behov av struktur i sin tillvaro. Ofta saknar man intuition och smidighet och det vi kallar sunt förnuft.
För att kunna möta sin omgivning har dessa barn behov av att ha nå- gon med sig. De vuxna har ofta lärt in ett beteende.
En bra tillgänglighet innebär för dessa personer bl.a. att lokaler inte har för mycket som kan stimulera olika sinnen och påverka koncentra- tionsförmågan.
Hur man bemöter personer med dessa funktionshinder är helt avgö- rande för att ett samtal ska bli bra.
Medicinska funktionshinder
Många medicinska funktionshinder räknas till de osynliga hindren. De syns inte men kan ge problem i tillvaron. Som exempel på dessa osyn- liga hinder kan nämnas följande
Ö En person med hjärt-kärlproblem kan få gångsvårigheter.
Ö Personer med smärta av olika slag kanske inte kan sitta stilla under långa perioder.
Ö Personer med diabetes eller olika former av födointolerans måste tänka på när man äter och vad man äter.
Ö Personer som har mag-tarmproblematik måste ha närhet till hygienutrymmen.
Ö För personer med astma/allergi är det viktigt de kan vistas i miljön. Olika slag av växter vållar problem. Lukter av olika slag såsom stark parfym, rakvatten m.m. kan irritera. Även rökning inklusive röklukt från kläder och andra lukter som stallukt och djurepitel som kan finnas i kläder kan vara mycket besvärande. Byggmaterial samt kemikalier som används vid städning kan också vålla problem.
El och bildskärmsskadade
Denna grupp kan ha stora problem att vistas i rum med elektrisk appa- ratur, belysning, mobiltelefoner m.m. Problem kan vållas av olika ty- per av elektriska och magnetiska fält.
Många upplever så stora problem att de måste flytta och leva utan elektricitet. Eftersom gruppen ökar bör det någonstans finns tillgång till elsanerade lokaler så att också denna grupp kan erbjudas vård på lika villkor.
ETT BRA MÖTE ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ETT BRA VÅRDRESULTAT
Några tips i samband med kommunikation och bemötande
Den som har en funktionsnedsättning skall i grunden mötas på samma sätt som andra. I alla möten med människor, vare sig man har funktionshinder eller inte, behöver man visa ömsesidig respekt för varandra. På så sätt kan det bli ett möte och samtal i dialog där alla parter får komma till tals.
Det är viktigt för alla att man har tid, visar lyhördhet och empati och att man är tydlig, samt att mötas med det kunnande var och en har.
Att bli sedd som individ är viktigt för alla parter i ett möte. En person med funktionshinder har oftast själv den största kunskapen om sina problem. Därför är det alltid möjligt att fråga.
Redan i receptioner eller vid bokning av tid är det viktigt att man förstår varandra och kontrollerar att man uppfattat varandra på ett
Många med funktionshinder kan behöva en dubbeltid på mottagning eller behandlingsbesök då man har svårt att klara en stressande miljö.
Vid alla möten är det vikigt att man presenterar sig själv korrekt. Lika väl som att man avslutar ett möte på ett bra sätt. Det är också viktigt att följa upp efter en tid hur information och kontakter uppfattats.
Man kan vid sådana tillfällen förtydliga informationen. Det är ofta lättare att bli uppringd än att som patient/brukare själv ta kontakter.
Det finns vissa saker man bör tänka särskilt på vid möte med perso- ner som har ett visst funktionshinder.
Hörselskadade
Särskilt för hörselskadade är det viktigt att det finns god belysning.
Man kan använda kroppsspråk och/eller fysisk kontakt.
För att bli förstådd så bra som möjligt är det viktigt att tänka på Ö att vända sig till den person man talar med
Ö att tala långsamt, tydligt, välartikulerat och högt utan att skrika
Ö att undvika bakgrundsljud
Ö att göra pauser för att ge personen tid att tänka Ö att använda vanliga ord
Ö att, om det är flera personer, tala om vad som diskuteras Ö att upprepa när det behövs, gärna med andra ord Ö att tala en i taget och inte tala från ett rum till ett annat Ö att en duk på bordet minskar slammer av porslin
Döva/gravt hörselskadade Om teckentolk eller skrivtolk an- vänds bör man tänka på att sitta så att den funktionshindrade ser både tolken och dig. En döv kan använda läppavläsning ibland i kombination med tolkbehov.
Tala långsamt så att den som tolkar hinner med. Kontrollera att den du talar med har förstått vad du vill säga.
Blir man inlagd på sjukhus är det viktigt med texttelefon för att kunna ha kontakt med omvärlden.
Synskadade
Gå fram till den synskadade, hälsa genom att ta i hand, tala om vad du heter och vem du är. Fråga om han/hon vill ha hjälp med något, fråga hur du ska göra vid en eventuell förflyttning. Informera om vad som händer.
Det är viktigt att vara tydlig - den helt blinde ser inte alls utan hör vad du säger och vad andra säger.
Fråga hur han/hon vill ha eventuell skriftlig information. Om den kan lämnas som den är, i stor stil, punktskrift, inläst eller på annat sätt.
Rörelsehindrade
Det är viktigt att tala med den som är patient, inte med assistent eller medföljare. Placera dig gärna i samma nivå som den du talar med.
Ibland kan någon föredra att assistent eller medföljare tar frågor och svar men då ska det vara klart uttalat.
Personer med språkliga handikapp
Personer som har språkliga handikapp kan vara utvecklingsstörda. Men det kan också vara personer med afasi till följd av stroke, hjärnskada av något slag eller annan skada. Detta kan i sin tur innebära att personen ifråga förstår mycket väl men inte själv kan uttrycka sig.
Det kan vara svårt men nödvändigt att till en början själv förstå på vilken nivå patienten kan ta emot information och själv svara. Därför är det mycket viktigt att
Ö ta tid på sig
Ö upprepa
Ö göra omskrivningar Ö anpassa sitt eget språk
Ö bemöda sig om att man förstått varanda
Även här gäller att man är överens om någon annan blir ¨språkrör¨.
Utvecklingsstörda
Personer med utvecklingsstörning har särskilt stort behov av att få till- räckligt med tid. Gruppen utvecklingsstörda är en av de största handi- kappgrupperna samtidigt som gruppen är mycket heterogen. Många har också andra funktionshinder som man måste ta hänsyn till. Därför är det speciellt viktigt att se denna person i sin helhet
En utvecklingsstörning kan vara allt från mycket svår till lätt. Svårt utvecklingsstörda personer bor i regel inom kommunens särskilda boende och har i regel personal eller anhörig med vid besöket som kan hjälpa till.
För att mötet med en person med utvecklingsstörning skall bli så bra som möjligt är det viktigt att tänka på
Ö att ge sig tid
Ö att tala med tydliga och enkla ord – kontrollera att patienten har förstått
Ö att med enkla ord förklara vad man ska göra
Ö att gärna ta hjälp av den som eventuellt är med men prata hela tiden med patienten
För många utvecklingsstörda gäller att de i regel kan förstå och ta ställ- ning till mer än man från början tror.
Autism Asperger syndrom
Personer med autism/Asberger syndrom har ett annorlunda tänkande.
Därför är det särskilt viktigt att möta personen själv.
Vuxna patienter kan man hälsa på och ta i hand eftersom de har lärt att det är så man gör. Barn däremot måste man först fråga föräldrarna om detta går bra, innan man tar i barnet.
Många av dessa personer har svårt när andra rör vid dem. Man måste noga förklara varför man gör vissa saker t.ex. vid undersökningar.
Det kan lätt bli missförstånd som måste redas ut.
I detta sammanhang är det särskilt viktigt att hela tiden förklara vad som händer.
Var lyhörd, försök att ligga steget före och ta initiativ om så behövs.
Låt samtal få ta tid, fråga så att du uppfattat det som sagts rätt.
Det är mycket viktigt med empati och tydlighet. Beskriv tydligt vad som står i eventuell skriftlig information.
Detta är en mycket heterogen grupp. Speciellt här är det viktig att behandla var och en som en individ. I gruppen finns allt från utvecklingsstörda till mycket speciellt begåvade personer.
Märta Levenstam Persson, projektledare Arbetsgrupp:
Representanter handikapporganisationerna
Bo Pettersson, De Handikappades Riksförbund, DHR
Sivert Klasson, Handikappföreningarnas Samarbetsorgan, HSO Sture Nilsson (tidigare Carina Karlsson, Lars-Gunnar Larsson) Synskadades Riksförbund, SRF
Nils-Erik Forsberg, Hörselskadades Riksförbund
Landstingets representanter:
Sefan Alm, Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet, NVHSO Märit Näslund, Södra hälso- och sjukvårdsområdet, SHSO Ann-Marie Skantz, Landstingsfastigheter, LFS
Handikapp & Habilitering
