Årsredovisning 2007
II ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
Året i korthet
Carl Aschan tillträdde som verkställande direktör den 1 februari 2007.
Under året förvärvade Alpcot Agro mark i fyra regioner i ryssland, voronezh, volgograd, Tambov och Lipetsk. vid årets utgång hade Bolaget cirka 93 000 hektar under kontroll och ägde, företrädesvis genom landcertifikat, cirka 44 000 hektar.
Bolaget sådde i början av maj cirka 1 000 hektar korn med ny västerländsk utrustning i en kommun i voronezh. Syftet med sådden var främst att visa bolagets vilja att investera och bedriva verksamhet.
Kommunen kom senare att bli ett av bolagets viktigaste fokusområden.
Bolaget tröskade cirka 10 500 hektar vilket gav en skörd om cirka 12 600 ton spannmål och en intäkt om cirka 16 miljoner kronor. Utöver den varma och torra sommaren berodde den låga skörden på att merparten bestod av övertagen gröda från förvärvade gårdar, där gammal rysk teknik tillämpades vid sådden. Av den skördade arealen utgjorde vete cirka 4 900 ton, korn cirka 4 200 ton, råg cirka 800 ton och solrosor cirka 2 600 ton.
den milda hösten gjorde att höstsådden kunde förlängas till första veckan i oktober. Bolaget höstsådde cirka 18 300 hektar varav 14 600 hektar vete och 3 600 hektar råg, samt ett mindre försök om 90 hektar raps.
Bolaget genomförde tre kapitalanskaffningar under 2007 om totalt cirka 862 miljoner kronor. den första kapitalanskaffningen ägde rum i januari och uppgick till cirka 228 miljoner kronor, den andra genom- fördes i oktober och uppgick till cirka 274 miljoner kronor och den tredje kapitalanskaffningen ägde rum i december och uppgick till cirka 360 miljoner kronor.
investeringar under året i nya västerländska maskiner och utrustning uppgick till cirka 30 miljoner kronor medan investeringar i nya ryska maskiner uppgick till cirka 2,4 miljoner kronor. värdet på maskiner och utrustning som övertagits i samband med förvärv uppgick till cirka 9,7 miljoner kronor.
vid årsskiftet hade Bolaget 299 anställda. vd och ekonomichef rekryterades till det ryska management- bolaget och operativa chefer anställdes till voronezh respektive volgograd. Bolaget har vidare haft stort fokus på teoretisk utbildning och praktisk träning av personalen i grundförståelse för den nya jorbruks- tekniken och handhavande av maskiner och utrustning.
2008 har Bolaget fortsatt sin expansion och i början av mars kontrollerade Alpcot Agro cirka 109 000 hektar i sex regioner i Ryssland, Voronezh, Volgograd, Tambov, Lipetsk, Kursk och Kurgan.
I skrivande stund håller Bolaget på att avsluta sin vårsådd om cirka 30 000 hektar.
Aktieägarna i Alpcot russian Land Fund AB (publ), 556710-3915, (”Bolaget” eller ”Alpcot Agro”) har kallats till årsstämma tisdagen den 13 maj 2008 klockan 16.30, i Markeliussalen på norrlandsgatan 11, Stockholm.
Styrelsen i Alpcot russian Land Fund AB föreslår att firman ändras till Alpcot Agro AB. namnänd-
ringen syftar till att tydliggöra verksamhetens branschinriktning, markera bolagets långsiktigt opera-
tionella målsättning samt reflektera den planerade utvidgningen av bolagets verksamhet till Ukraina.
innehåll
Alpcot Agro i korthet 2
vd-ord 4
Omvärld och marknad 7
Jordbruk i ryssland 11
verksamhet 16
Fokusområden 22
Organisation 28
Medarbetare 31
Miljö och socialt ansvarstagande 32
Aktiekapital och ägarförhållanden 35
Förvaltningsberättelse 37
Koncernens resultaträkning 39
Koncernens balansräkning 40
Koncernens förändring av eget kapital 42
Koncernens kassaflödesanalys 43
noter 44
Moderbolagets resultaträkning 63
Moderbolagets balansräkning 64
Moderbolagets förändring av eget kapital 66
Moderbolagets kassaflödesanalys 67
Tilläggsupplysningar 68
revisionsberättelse 71
Styrelsen, ledande befattningshavare och
investeringsrådgivarna 72
definitioner 74
ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
Alpcot Agro i korthet
AFFÄRSIDÉ
Att generera en attraktiv avkastning på investerat kapital genom att förvärva och bruka jordbruksmark i ryssland och i andra OSS-stater.
HISTORIK
Alpcot Agro har sedan Bolaget grundades 2006 av Alpcot Capital Management (”ACM”) expanderat i mycket snabb takt. Från Bolagets operationella start i samband med den första nyemissionen i januari 2007 till i mars i år har Bolaget tagit kontroll över cirka 109 000 hektar och har för närvarande mer än 500 anställda.
Bolaget genomförde ytterligare två kapital- anskaffningar under 2007 och totalt inbringade de tre kapitalanskaffningarna cirka 862 miljoner kronor.
Expansionen har följt en fastställd markförvärvs- plan, vilken inneburit att Bolaget under 2007 tagit kontroll över och förvärvat, direkt eller indirekt, jordbruksmark i fyra regioner i ryssland, voronezh, volgograd, Tambov och Lipetsk. i början av 2008 har Bolaget även förvärvat jordbruksmark i ytterli- gare två regioner, Kursk och Kurgan. per den 31 de - cember 2007 hade Bolaget cirka 93 000 hektar under kontroll och av dem hade man, direkt eller indirekt, äganderätt till cirka 44 000 hektar.
Bolaget har under året också etablerat kontor i volgograd, voronezh och Tyumen samt rekryterat nyckelpersoner till ledande befattningar.
ORGANISATION
Bolaget har genom ett managementavtal tillgång till ACM som investeringsrådgivare för att verkställa Bolagets investeringsstrategi. ACM tillhandahåller förslag och rekommendationer rörande investe- ringar och andra väsentliga frågor samt verkställer Alpcot Agros investeringsbeslut. (För vidare infor- mation om managementavtalet och ACMs huvud- sakliga arbetsuppgifter, se sidorna 29 och 58.)
Arbetsfördelningen är sådan att Alpcot Agros ledning har som huvudfokus att utveckla organisa- tionen samt jordbruksverksamheten och ACM foku- serar framförallt på landförvärvsprocessen, rekryte- ring av nyckelpersonal samt övergripande strategi- frågor.
Alpcot Agro har sitt huvudkontor i Stockholm där ledningsgruppen i form av den verkställande direktören, ekonomichefen samt chefsagronomen är placerade. Ledningsgruppen styr organisationen genom det ryska managementbolaget som i sin tur styr de lokala gårdarna. Bolaget är idag operatio- nellt indelat i sex regioner, voronezh, volgograd, Tambov, Lipetsk, Kursk och Kurgan. på gårdsnivå är verksamheten indelad i två delar, en administrativ del som leds av gårdschefen och en växtodlingsdel som utgörs av den lokala agronomen och gårdens traktorteam. Ett traktorteam består av två förare med ansvar för en traktor och tillhörande utrustning.
INVESTERINGSSTRATEGI
Alpcot Agros expansion leds av Alpcot Agros inves- teringsrådgivare, ACM. ACM leder arbetet med att registrera arrenden och parallellt förvärva den jord- bruksmark som Alpcot Agro brukar.
investeringsmöjligheter utvärderas utifrån nedan angivna kriterier med målsättningen att bygga ett effektivt jordbruksbolag:
Jordmån och nederbörd Storlek på fokusområdet närhet till tätort
närhet och tillgång till infrastruktur geografisk diversifiering
geografisk utbredning relationer till lokalpolitiker
Alpcot Agros målsättning är att kontrollera cirka 200 000 hektar åkermark i ryssland vid slutet av 2008.
ÅrSrEdOviSning 2007 | ALpCOT AgrO Alpcot Agro i korthet
OPERATIONELL STRATEGI
Alpcot Agros operationella strategi syftar till att bedriva ett effektivt konventionellt jordbruk enligt västerländsk modell. Bolagets värdekedja består av tre delar: växtodling, lagring och försäljning.
Växtodling
Efter förvärv av jordbruksmark bryter Bolaget vid behov träda, varefter arbetsinsatserna inriktas på att öka avkastningen. detta sker genom en ökad användning av moderna maskiner och utrustning samt genom att tillämpa modern västerländsk jord- bruksteknik.
Brytande av träda. Marken som förvärvas av Alpcot Agro ligger ofta i träda. För att bryta trädan har Alpcot Agro valt att arbeta med så kallad plöjningsfri teknik som är mindre arbets- krävande och kostsam jämfört med traditionella ryska metoder. Bolaget använder sig vidare av ett flertal olika tekniker för att återställa och pre- parera åkermarken för sådd.
Ökning av avkastningen. när marken tagits i bruk ligger fokus på att maximera produktivite- ten. Alpcot Agro arbetar enligt en enkel princip som syftar till att maximera det ekonomiska resultatet utifrån de naturliga begränsningar som bestäms av växtföljden. Handelsgödsel och växtskyddsmedel används i enlighet med fastlagd växtodlingsplan kombinerat med fält- besök för att anpassa insats efter behov under odlings säsongen.
Maskiner och utrustning. Alpcot Agro planerar att på sikt använda sig av i huvudsak västerländsk jordbruksutrustning med begränsat inslag av rysk utrustning när detta är ekonomiskt motiverat.
Under 2007 och våren 2008 investerade Bolaget cirka 240 miljoner kronor i ny utrustning och bolagets maskinpark är idag väl dimensionerad för att hantera både vårsådden och skördearbe- tet samt huvudparten av den planerade höst- sådden om 50 000 hektar 2008.
Lagring av spannmål
Egen lagringskapacitet är en viktig del i Alpcot Agros värdekedja eftersom det möjliggör för Bola- get att maximera försäljningsintäkten. Bolaget kan exempelvis välja att sälja sin skörd under vintern när priserna säsongsässigt brukar ligga högre än under själva skördeperioden.
Försäljning
Bolaget kommer starta en egen central försäljnings- organisation och ser en potential i att effektivisera och optimera sin försäljning. Under året har Bolaget sålt spannmål till lokala och nationella spannmåls- uppköpare i huvudsak till så kallad spotpris men Bolaget utvärderar möjligheter att sälja delar av framtida skördar på termin, till exempel genom att handla i den terminshandel som öppnats i Moskva.
ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
vd-ord
Jag tillträdde den 1 februari 2007 som vd för Alpcot Agro. Året som gått har varit både intensivt och spännande. det har även varit fullt av starka kon- traster. Från att ena dagen träffa finansiella investe- rare i Europas storstäder till att nästa dag vara ute på den ryska landsbygden och möta kolchosarbe- tare. Av allt som genomförts och hänt under året minns jag speciellt två tillfällen som gjort ett särskilt intryck på mig. det ena var när jag för första gången såg alla dessa enorma åkerfält och insåg den out- nyttjade potentialen i svartjorden endast tre tim- mars flygresa från München. det andra tillfället var i september vid inspektion av Bolagets höstsådd om mer än 18 000 hektar. Så långt ögat kunde se växte en grön matta av höstvete och höstråg som precis hade börjat komma upp ur marken på välprepare- rade och jämna fält. detta fick mig att tänka tillbaka på hur en del av dessa åkerfält sett ut i träda bara månader tidigare, ojämna och ogräsbevuxna.
En nyckel till framgång har varit arbetsfördel- ningen mellan Bolaget och investeringsrådgivaren, ACM. investeringsrådgivaren har med sin långa erfarenhet av verksamhet i ryssland etablerat goda relationer med den lokala administrationen i de olika regionerna, vilket möjliggjort en snabb mark- förvärvstakt samtidigt som Bolaget har kunnat foku- sera på den operationella delen av verksamheten.
i början av året gick mycket av min tid åt till att etablera Bolaget, öppna lokala kontor och imple- mentera den legala strukturen samt administrativa rutiner. Jag genomförde även ett antal resor i ryss- land tillsammans med investeringsrådgivaren för att utvärdera flera investeringsmöjligheter. i takt med att Bolaget har förvärvat mark har mitt fokus på jordbruksverksamheten ökat och mer tid spen- derats på att implementera och utveckla Bolagets operationella jordbruksstrategi.
Bolaget bestämde tidigt att tillämpa en plöj- ningsfri jordbruksstrategi. den plöjningsfria strate- gin innebär främst färre körningar i fält, vilket sparar diesel och arbetskraft. Jag menar att den plöjnings- fria strategin också är speciellt lämpad för svartjor- den då den bland annat bevarar markfukt och ska- par god markstruktur, vilket i sin tur skapar goda förutsättningar för en stark utveckling av grödan.
Under sommaren höll vi utbildning i fält med agronomer och traktorförare på nyförvärvade går- dar. Utbildningen syftade till att lära ut och påvisa fördelarna med den plöjningsfria tekniken jämfört
med det traditionella ryska sättet att bruka jorden.
det ingick även lektioner i praktiskt handhavande av den nyinköpta västerländska utrustningen.
Sommarens arbete fokuserade på att bryta träda, hantera ogrästryck och förbereda fälten för höstsådden. Jag genomförde med våra region- chefer ett stort antal fältinventeringar tillsammans med de lokala kolchosdirektörerna och gårdsagro- nomerna. vi analyserade och diskuterade olika pro- blem i fält och bestämde vilka insatser som skulle göras beroende på bland annat ogrästryck. Upp- följning av fattade beslut ägde rum regelbundet i fält senare under året.
i skrivande stund pågår vårsådd på cirka 30 000 hektar. de viktigaste grödorna är korn, vete, sol- rosor och majs. Under vintern har Bolaget investe- rat ytterligare i ny västerländsk maskinpark och utbildat och certifierat drygt 120 anställda i den nya jordbrukstekniken och utrustningen. Bolagets nuva- rande maskinkapacitet är i huvudsak dimensionerad för att klara den nu planerade höstsådden 2008 om cirka 50 000 hektar.
En strategiskt viktig del i Bolagets värdekedja är att säkerställa adekvat lagringskapacitet inför som- marens och höstens skörd. Bolaget driver därför flera parallella projekt för att skaffa egen lagrings- kapacitet.
Bolagets målsättning är att vid slutet av 2008 ha 200 000 hektar under kontroll och äga direkt eller indirekt 100 000 hektar i ryssland. För att kunna växa i denna takt med bibehållen kontroll kommer fokus under året ligga på att förstärka Bolagets olika ledningsfunktioner samt utveckla rapporte- rings- och kostnadskontrollrutiner.
i vår expansionsplan ingår även att notera Bola- gets aktie på en etablerad handelsplats. vår mål- sättning är att lista Bolagets aktie på First north under andra halvåret 2008 och ambitionen är att ansöka om listning på OMX nordiska Börs Stock- holm i slutet av 2009.
Jag ser med tillförsikt fram emot kommande år och hoppas att vi med skicklighet, hårt arbete och vädret på vår sida kommer att ha många goda skör- dar framför oss.
Carl Aschan
Verkställande direktör
ÅrSrEdOviSning 2007 | ALpCOT AgrO Övre bilden:
VD Carl Aschan presenterar Bolagets nya teknik för borgmästaren i en kommun
Nedre bilden:
Höstsådd 2007
ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
Övre bilden:
210 hektar höstvete i Volgograd Nedre bilden:
Några av de nya traktorerna i Volgograd
ÅrSrEdOviSning 2007 | ALpCOT AgrO
Omvärld och marknad
GLOBALA FÖRUTSÄTTNINGAR
de globala förutsättningarna för jordbruk är för när- varande mycket goda. Befolkningstillväxten i värl- den, ett ökande ekonomiskt välstånd, förändrade dieter samt efterfrågan från biobränslesektorn har medfört att marknaderna för flera jordbruksproduk- ter har gått från att vara utbudsstyrda till att vara efterfrågestyrda. produktionen av jordbruksproduk- ter kommer givetvis att öka framöver som en direkt konsekvens av de högre prisnivåerna, men gene- rellt sett förefaller flera av de positiva trenderna att hålla i sig. Klimatförändringar kan också påverka produktionen av jordbruksprodukter i framtiden, även om det är mycket oklart hur detta kommer påverka den totala produktionen.
Befolkningstillväxt
idag finns det runt 6,8 miljarder människor i världen och denna siffra förväntas växa med i genomsnitt 1,1 procent per år de närmaste tio åren. Fn förut- spår att världens befolkning når 9,2 miljarder år 2050, en ökning på 35 procent från dagens nivå.
Befolkningstillväxten beräknas vara starkast i ut- vecklingsländerna, framför allt i Afrika, Latinamerika och delar av Mellanöstern och Asien medan OSS- staterna förväntas ha en i princip konstant befolk- ningsmängd de närmaste tio åren.
Ekonomiskt välstånd
världsekonomin växer starkt och enligt iMF kom- mer världens bruttonationalprodukt att öka med i snitt 4,5 procent per år mellan 2008 och 2013. Till- växten kommer framför allt från världens utveck- lingsländer och särskilt från de så kallade BriC-län- derna (Brasilien, ryssland, indien och Kina) som
förväntas spela en allt större roll i världsekonomin.
dessa länder växer mycket snabbt och enligt invest- mentbanken goldman Sachs kan de inom mindre än 40 år tillsammans ha en större ekonomi än g6- länderna
1)tillsammans. Av dagens g6-länder kan- ske bara USA och Japan kvarstår bland världens sex största ekonomier år 2050.
Ändrade matvanor
i takt med att människor får det bättre så förändras deras dieter och framför allt sker ett skifte mot mat- varor med högre kalori- och proteininnehåll, exem- pelvis kött. Befolkningstillväxten och den ökande ekonomiska välfärden leder alltså till en ökad kött- konsumtion.
Köttkonsumtionen per capita i Kina och ryssland förväntas enligt FApri öka med 2,9 procent respek- tive 2,7 procent per år mellan åren 2003 och 2010.
i utvecklade länder som USA och EU växer köttkon- sumtionen betydligt långsammare (0,3 procent res- pektive 0,1 procent för motsvarande period).
Köttproduktion kräver stora mängder spannmål som foder. Enligt FAO krävs det 3 kilo spannmål för produktion av ett kilo kyckling, 4 kilo spannmål för ett kilo fläskkött och 8 kilo spannmål för ett kilo nöt- kött. En ökad köttkonsumtion fungerar således som en multiplikator för efterfrågan på spannmål.
Nya energikällor
Som en följd av de stigande oljepriserna har intres- set för biobränslen ökat. Biobränslen används som en ersättning för fossila bränslen som bensin och delas in i två kategorier: bioetanol (baserat på vete, majs, sockerrör eller sockerbetor) och bio diesel (deriverat från raps-, palm- eller sojaolja).
1) USA, Storbritannien, Tyskland, Japan, Frankrike och italien.
2) geometriskt genomsnitt av tillväxten mellan åren 2003 och 2010.
Köttkonsumtion
per capita, kg 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Årlig tillväxt 2003–2010
2)
Brasilien 76,8 78,1 82,9 84,7 85,5 86,2 87,2 88,1 2,0%
indien 2,9 3,1 3,2 3,3 3,4 3,3 3,3 3,4 2,4%
Kina 49,0 50,5 53,0 55,5 56,4 57,5 58,5 59,7 2,9%
ryssland 44,9 44,0 49,9 50,6 51,6 52,4 53,2 53,9 2,7%
Ukraina 26,2 33,7 31,9 32,9 34,6 35,7 36,8 37,8 5,4%
EU 81,2 80,4 80,3 80,9 80,8 81,1 81,5 81,7 0,1%
USA 115,3 117,2 116,8 117,3 117,0 117,2 117,2 117,3 0,3%
Källa: FApri
ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
Konsumtionen av biobränslen har ökat markant och OECd uppskattar att användningen i Europa kom- mer att växa med 170 procent mellan 2006 och 2010.
Ett direktiv från EU uppställer som mål att andelen biobränsle i den totala transportbränslekonsumtio- nen ska vara 5,75 procent år 2010 och 10 procent år 2020. Utvecklingen är likartad i USA och enligt iFiF kan 25–30 procent av USAs odlade majs komma att användas till produktion av bioetanol år 2011–2012.
RYSSLAND Ekonomisk tillväxt
den ekonomiska tillväxten i ryssland uppgick till 8,1 procent under 2007. Tillväxten förväntas mattas något under 2008 och 2009 som en konsekvens av stramare globala kreditförhållanden, en starkare rubelkurs samt ökande import. Med fortsatt höga oljepriser förväntas den ryska ekonomin utvecklas starkt de närmaste åren, framförallt drivet av inhemsk konsumtion och investeringar.
ryssland har starka statsfinanser med ett över- skott 2007 på motsvarande 5,4 procent av Bnp, vilket är något lägre än 7,4 procent för 2006. den ryska staten förväntas spendera en större del av överskottet under de kommande åren, vilket kom- mer att stimulera den ekonomiska tillväxten.
rysslands överskott i bytesbalansen 2007 uppgick till 76,1 miljarder dollar, vilket är 20 procent lägre än 2006. Under 2007 steg exporten med 16 procent, medan importen steg 37 procent, och trenden med minskande överskott i utrikeshandel förväntas fort- sätta under 2008 och 2009.
Penningpolitik
den ryska centralbankens målsättning har uppgivits vara att både bekämpa inflation och bibehålla det ryska näringslivets konkurrenskraft. ryssland har en rörlig växelkurs, men ryska centralbanken interve- nerar för att styra kursen i önskvärd riktning.
inflationstrycket har successivt ökat sedan 2007 beroende på höga energipriser, stora kapitalinflö- den och en mindre återhållsam finanspolitik. Högre priser på mat och tjänster har också bidragit till att driva upp inflationen till 12,6 procent i ryssland i februari 2008 på rullande 12-månaders basis.
0 5 10 15 20 25
2009p 2008p 2007 2006 2005 2004 2003
BNP tillväxt Privat konsumtion
Offentlig konsumtion Investeringar Källa: Economist intelligence Unit
BNP tillväxt i Ryssland
0 20 40 60 80 100
2008P 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 11,00
84,4
20,2
15,1 12,0 11,7 10,9 9,0 11,9 11,5 36,5
18,6
Källa: Economist intelligence Unit
Inflation i Ryssland
Omvärld och marknad
ÅrSrEdOviSning 2007 | ALpCOT AgrO Politik
ryssland har upplevt politisk stabilitet sedan vladi- mir putin valdes till president 2000. dmitrij Med- vedev erhöll 70 procent av rösterna i presidentvalet i mars 2008, och tillträder i maj i år som president.
Kritik har framförts företrädesvis i väst mot makt- koncentrationen runt de styrande i Kreml samt mot hur exempelvis statlig Tv utnyttjades partiskt för att
gynna Medvedevs kandidatur. Så länge den ryska medelklassen är tillfreds med den ekonomiska utvecklingen och sitt nyvunna välstånd, förväntas den interna kritiken i ryssland att vara begränsad.
den marknadsorienterade politiken förväntas fort- sätta, med inslag av statlig intervention och kontroll av strategiska sektorer.
Prognosöversikt i Ryssland (% om inte annat anges) 2006 2007 2008p 2009p
Bnp-tillväxt 7,4 8,1 7,1 6,2
Arbetslöshet 7,2 6,2 6,7 6,6
inflation 9.0 11,9 11,5 9,5
Budgetsaldo (% av Bnp) 7,4 5,4 2,5 1,4
Bytesbalans (miljarder USd) 94,5 76,1 80,8 50,8
Bytesbalans (% av Bnp) 9,6 5,9 5,1 2,5
växelkurs rUB:USd (31 december) 26,3 24,55 25,1 25,7
Källa: Economist intelligence Unit
Höstvete i Voronezh i början av oktober 2007
Omvärld och marknad
10 ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
Övre bilden:
Inspektion av höstvetet i Volgograd Nedre bilden:
Påfyllning av handelsgödsel i en kombisåmaskin,
vårbruket 2008
ÅrSrEdOviSning 2007 | ALpCOT AgrO 11 INTRODUKTION
ryssland har cirka 125 miljoner hektar jordbruks- mark, vilket motsvarar 7,3 procent av landets totala yta. Under sovjettiden var produktionen i ryssland i hög grad beroende av kraftiga subventioner. Efter kommunismens fall tvingades de ryska jordbru- karna betala marknadspriser för insatsvaror som diesel och handelsgödsel, vilket minskade använd- ningen dramatiskt. Som en följd sjönk produktio- nen och avkastningen kraftigt. Exempelvis mins- kade användningen av diesel och handelsgödsel 1990 från 20,0 respektive 11,1 miljoner ton till 5,0 respektive 1,4 miljoner ton år 2000.
Efter tio års nedgång i ryskt jordbruk började sektorn uppvisa små tecken på återhämtning. Över- gången till ett marknadsorienterat system med- förde ett ekonomiskt ansvarstagande, något som innebar högre avkastning när jordbrukare försökte bibehålla produktionen samtidigt som de tog kost- naderna för insatsvaror i beaktande.
Huvudskälet för återhämtningen i det ryska jordbruket är den växande rollen för privat jordbruk.
Småskaliga familjegårdar och andra privata jord- brukare svarade för nära 59 procent av jordbruks- produktionen 2006. Jordbruksorganisationer, bestående huvudsakligen av transformerade sov- choser och kolchoser, kontrollerade nära tre fjärde- delar av jordbruksarealen, men producerade runt 41 procent av jordbruksproduktionen 2006.
DEN RYSKA DJURHÅLLNINGEN
Även djurhållningen kollapsade efter kommunis- mens fall, vilket gjort ryssland till en stor netto- importör av fläsk- och nötkött samt kyckling.
den ryska regeringen har gjort återhämtningen i djurhållningen till en nationell prioritet som reflek- teras i det nationella jordbruksprogrammet, vilket är ett av fem nationella program som finansieras genom den federala budgeten. det nationella pro- grammet ger privata initiativ inom djurhållning, företrädesvis mjölkproduktion, räntesubventioner, skatte lättnader och andra förmåner under en period av upp till åtta år.
Jordbruk i ryssland
0 10 20 30 40 50 60
2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 1996 1993
Kor Slaktsvin och grisar Får och getter Källa: rosstat
Djurhållning, miljoner djur
1 ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
DEN RYSKA SPANNMÅLSPRODUKTIONEN Avkastningen för spannmål ligger avsevärt under avkastningsnivåerna i andra betydande spannmåls- producerande länder, men en markant återhämt- ning i avkastningen har kunnat registreras sedan 1998. vidare finns det på lokal nivå tecken på betydligt högre avkastning i många ryska regioner där investeringar har genomförts och där modern jordbruksteknik tillämpas.
Enligt jordbruksminister Alexej gordejev är den officiella målsättningen att öka spannmålsproduk- tionen under 2008 till 85 miljoner ton, en ökning med 3,6 procent från 2007 och fram till 2012 är målet att öka produktionen till 100 miljoner ton. gordejev förväntar sig att exporten under växtodlingsåret 2008/2009 skall uppgå till 15 miljoner ton, vilket är en liten ökning jämfört med innevarande växtod- lingsår. Till 2010 är den ryska regeringens mål att öka spannmålsexporten till 25–30 miljoner ton.
Kraftigt stigande matpriser i ryssland har tvingat den ryska regeringen till både prisstopp på vissa matvaror och exporttullar på spannmål. den senare åtgärden har dämpat prisutvecklingen på spannmål i ryssland, men bara temporärt och i begränsad utsträckning eftersom även den inhemska efterfrå- gan är stark. Exporttullarna som upphör den första juli 2008 uppgår till 40 procent (dock ej lägre än 105 euro per ton) för vete och rågvete, och 30 pro- cent (dock ej lägre än 70 euro per ton) för korn.
DEN RYSKA PRODUKTIONEN AV OLJEVÄxTER den ryska produktionen av oljeväxter domineras av solrosor. produktionen av solrosor minskade med 1,1 miljoner ton till 5,7 miljoner ton 2007, främst beroende på att arealen för odling av solrosor mins- kade med 14 procent. produktionen av sojabönor minskade 2007 med 19 procent till 650 000 ton. pro- duktionen av raps ökade däremot med 21 procent till 632 000 ton. Landets totala produktion av olje- växter minskade till 7,0 miljoner ton 2007 från 8,2 miljoner ton föregående år. den positiva trenden i produktionen sedan 2001 har därmed temporärt brutits.
nedgången i produktionen av oljeväxter har lett till prisnivåer för solrosor runt 22 000 rubel per ton under våren 2008, vilket kan jämföras med priser runt 6 300 rubel vid motsvarande tidpunkt föregå- ende år. Sovekon bedömer att arealen för odling av solrosor kommer öka under 2008 i rysslands södra regioner som svar på de mycket höga prisnivåerna.
DEN RYSKA PRODUKTIONEN AV SOCKERBETOR produktionen av sockerbetor ökade stadigt mellan 2000 och 2006. 2006 registrerades en rekordskörd på 30,9 miljoner ton. 2007 sjönk produktionen till 28,8 miljoner ton, bland annat beroende på en lägre avkastning på 29 ton per hektar jämfört med 32 ton per hektar 2006. ryska jordbrukare skyddas av importtullar på sockerrör.
ryssland kommer att minska arealen för odling av sockerbetor under 2008 med knappt 7 procent enligt analytiker från ryska Sockerföreningen.
0 20 40 60 80 100 120 140
-07 -06 -05 -04 -03 -02 -01 -00 -99 -98 -97 -96 -95 -94 -93 -92 -91 -90
Miljoner ton Ton per hektar
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
Skörd Avkastning
Källa: Sovekon
Historisk skörd och avkastning (Spannmål)
0 1 2 3 4 5 6 7 8
-07 -06 -05 -04 -03 -02 -01 -00 -99 -98 -97 -96 -95 -94 -93 -92 -91 -90
Tusen ton Ton per hektar
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6
Skörd Avkastning
Källa : USdA Foreign Agricultural Service/Sovekon
Historisk skörd och avkastning (Solrosor)
Jordbruk i Ryssland
ÅrSrEdOviSning 2007 | ALpCOT AgrO 1
Sockerbetor kommer att odlas på cirka 994 000 hek- tar 2008, vilket är cirka 72 000 hektar mindre än 2007.
Minskningen beror på osäkerhet kring importen av råsocker till ryssland under andra halvåret 2008 och prissättningen av sockerbetor under denna period.
dessutom har en kraftig ökning av kostnaden för handelsgödsel haft en återhållande inverkan på odling av sockerbetor. Enligt den ryska Sockerföre- ningen kan kostnaderna för sockerbetesodling öka med 46 procent till följd av högre kostnader för handelsgödsel. Högre priser för spannmål och andra grödor har också medfört lägre produktion
av sockerbetor. 0
5 10 15 20 25 30 35
2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000
Miljoner ton Ton per hektar
0 5 10 15 20 25 30 35
Skörd Avkastning
Källa: Sovekon
Historisk skörd och avkastning (Sockerbetor)
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
april 2008 mars 2008 februari 2008 januari 2008 december 2007 november 200 7 oktober 2007 september 200 7 augusti 2007 juli 200 7 juni 2007 maj 2007 april 2007 mars 2007 februari 2007 januari 2007 december 2006 november 200 6 oktober 2006 september 200 6 augusti 200 6 juli 200 6 juni 2006 maj 2006 april 200 6 mars 2006 februari 2006 januari 200 6 december 2005 november 2005 oktober 2005 september 2005 augusti 200 5 juli 200 5 juni 2005 maj 2005 april 200 5 mars 2005 februari 2005 januari 200 5
Fodervete (Chicago) Fodermajs (Chicago)
Index
Källa: Agronomics
Prisutveckling vete och majs
DEN INHEMSKA SPANNMÅLSMARKNADEN
priser på jordbruksprodukter har generellt stigit mycket kraftigt på världsmarknaderna beroende på de faktorer som belyses under avsnittet Omvärld och marknad.
världens vetelager har minskat till de lägsta nivå- erna i modern tid, men det Londonbaserade inter- national grains Council räknar med att världens veteproduktion stiger från 604 miljoner ton jord- bruksåret 2007/2008 till 646 miljoner ton 2008/2009.
de höga vetepriserna har lett till att vete har kon- kurrerat ut andra grödor, exempelvis beräknas majsproduktionen minska med 20 miljoner ton till
748 miljoner ton 2008/2009. generellt sett förväntas marknaderna för jordbruksprodukter att vara efter- frågestyrda även framöver, vilket bör medföra goda förutsättningar för höga spannmålspriser.
de inhemska priserna för jordbruksprodukter i ryssland är starkt korrelerade med världsmarknads- priserna. generellt uppvisar priserna i ryssland ett tydligare säsongsmönster, det vill säga med lägre
Jordbruk i Ryssland
1 ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
priser under skördetiden och högre priser under vintermånaderna. En anledning till det utpräglade säsongsmönstret är att infrastrukturen i form av lag- ringskapacitet inte är lika utvecklad i ryssland som i väst, vilket medför ett lokalt överutbud under skörde perioden. vidare har inrättande av export- tullar på vissa grödor medfört att priserna lokalt i ryssland ligger lägre än de internationella nivåerna.
FINANSIERINGSMÖJLIGHETER
Hypotekslån på mark har ännu inte introducerats i ryssland, men bankerna godtar registrerade lång- tidsarrenden samt registrerad mark som en del av säkerheten vid beviljande av långa investerings- krediter.
den federala myndigheten i samarbete med de lokala myndigheterna erbjuder en rad stödåtgärder till jordbrukssektorn, däribland bidrag till försäkrings- premier, stöd till utsädesodlare och djuruppfödare, samt räntebidrag till jordbruksföretag. Beroende på region utgår även stöd för handelsgödsel och växt- skyddsmedel. För att kvalificera för dessa bidrag och stödåtgärder krävs att minst 70 procent av bolagets intäkter härrör från växtodling eller djuruppfödning.
räntebidrag utgår med 2/3 av styrräntan från den federala budgeten och under vissa omständigheter med 1/3 av styrräntan från de lokala budgetarna.
de direkta bidragen varierar från region till region.
WTO-MEDLEMSKAP
Ett medlemskap i WTO uppges vara en explicit mål- sättning för den ryska regeringen. generellt kommer ett sådant medlemskap innebära att importtullar måste sänkas samt att ryska exportörer får bättre till- gång till världsmarknaderna. de sektorer i ryssland som idag skyddas av höga importtullar kommer att påverkas negativt, exempelvis köttproducenter och livsmedelsindustrin. ryska exportörer av exempelvis spannmål kommer att påverkas positivt av ett med- lemskap genom säkrare och en mer transparent till- gång till utländska marknader inom ramen för ett multilateralt regelbaserat system till skillnad från dagens situation där WTO-medlemmar fritt kan införa icke-tariffiära handelshinder mot rysk export.
Medlemsförhandlingar pågår och inom jord- bruksområdet rör den viktigaste frågeställningen storleken på de statliga subventionerna till jordbru- ket i ryssland. ryssland har begärt att jordbruksstö- det skall uppgå till motsvarande 9,2 miljarder dollar.
Ett ryskt medlemskap i WTO har försenats av en rad omständigheter, men ett av de allvarligaste hindren idag utgörs av de ryska exporttullarna på timmer som påverkar exempelvis den svenska och finska skogsindustrin negativt.
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
mars 2008 februari 2008 januari 2008 december 2007 november 200 7 oktober 2007 september 200 7 augusti 2007 juli 200 7 juni 2007 maj 2007 april 2007 mars 2007 februari 2007 januari 2007 december 2006 november 200 6 oktober 2006 september 200 6 augusti 2006 juli 200 6 juni 2006 maj 2006 april 200 6 mars 2006 februari 2006 januari 200 6 december 2005 november 2005 oktober 2005 september 2005 augusti 200 5 juli 200 5 juni 2005 maj 2005 april 200 5 mars 2005 februari 2005 januari 200 5
Kvarnvete Ryssland (FCA centrala regionen) Benchmark från Agronomics (veteklass B leverans Hamburg) USD/ton
Källa : reuters, Agronomics
Veteprisets utveckling
Jordbruk i Ryssland
ÅrSrEdOviSning 2007 | ALpCOT AgrO 1
Övre bilden:
Bearbetar och förbereder fälten för höstsådden 2007 Nedre bilden:
Inspektion och kvalitetssäkring av utförda åtgärder i fält
1 ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
verksamhet
VERKSAMHETEN UNDER 2007
Alpcot Agro påbörjade sin verksamhet senvåren 2007 i voronezh-regionen i ryssland och Bolaget hade därför inte möjlighet att vårså några större arealer. Bolaget kunde med hjälp av ny inköpt modern utrustning att vårså 1 000 hektar korn i egen regi, men huvuddelen av den areal Alpcot Agro skördade under hösten kom från gårdar Bolaget förvärvade fram till skördeperiodens inledning i slu- tet av juli 2007. Totalt tröskade Bolaget cirka 10 500 hektar, varav 8 200 i voronezh och 2 300 i volgograd.
det gjordes således inget aktivt val av fördelningen mellan olika grödor 2007, utan resultatet är en kon- sekvens av förvärvsaktiviteten av gårdar fram till juli månad. vete och korn var de dominerande grö- dorna, vilket framgår av tabellen på nästa sida.
Avkastningen per hektar påverkades negativt av det torra vädret som rådde i ryssland under som- maren.
Bolagets gårdar i Tambov och Lipetsk förvärva- des under senhösten 2007, varför endast mindre operationell verksamhet hann inledas under året.
Moskva
Kiev
Lipetsk Tambov
Voronezh
Volgograd
0 500 1 000 1 500 km
ÅrSrEdOviSning 2007 | ALpCOT AgrO 1
Gröda Hektar Ton/ha Skörd (ton) Voronezh
vete 2 298 1,38 3 182
råg 960 0,88 840
Korn 3 311 1,28 4 247
Solrosor 1 674 1,27 2 133
10 0
Volgograd
vete 1 078 1,33 1 438
Solrosor 716 0,71 508
Bovete 499 0,51 252
1
Totalt 10 1 00
Källa: Alpcot Agro
Bolagets huvudfokus under sommaren 2007 var att bryta och förbereda så många hektar trädad åker- mark som möjligt inför höstsådden. Alpcot Agro höstsådde med nyinköpta västerländska traktorer och såmaskiner cirka 18 300 hektar, varav cirka 14 600 hektar vete och cirka 3 600 hektar råg. För- delningen av höstsådden mellan olika regioner och mellan olika grödor framgår av tabellen nedan.
i skrivande stund pågår vårbruk om drygt 30 000 hektar. Bolaget planerar att under 2008 skörda cirka 50 000 hektar.
Hektar Höstvete Råg
Vinter-
raps Totalt
voronezh 9 830 3 612 91 13 533
volgograd 4 272 4 272
Lipetsk 480 480
Totalt 1 1 1 1
Källa: Alpcot Agro
VERKSAMHETENS DELAR Bearbetning av jorden Brytande av träda
Eftersom jordbruket i ryssland varit eftersatt under många år, är delar av den mark som Alpcot Agro förvärvar i sådant skick att den måste bearbetas innan den kan brukas. Ofta är trädesarealerna både ojämna och bemängda med ogräs.
Alpcot Agro har valt att arbeta med så kallad plöjningsfri teknik. den innebär att Bolaget inte använder sig av plog utan av olika typer av kultiva- torer för att förbereda fälten inför sådd. Endast undantagsvis vid särskilt packnings- och struktur- skadade fält tillämpas djupbearbetning. den för-
värvade arealen har ofta legat i träda ett flertal år, vilket naturligt har återskapat en god markstruktur.
detta minskar behovet av djupbearbetning som är arbets krävande och kostsamt. En annan mycket vik- tig åtgärd för att förhindra uppkomsten av pack- nings- och strukturskador är ett förbud mot körning i fält med däck som har högt lufttryck.
Beroende på trädans karaktär tillämpar Bolaget olika strategier för att återställa och preparera åker- marken för nästkommande såperiod. För att så kostnadseffektivt som möjligt förbereda en trädad åker inför sådd utvärderas trädan gemensamt av västerländsk expertis och de lokala agronomerna innan beslut om maskininsats fattas. Utöver sedvan- lig ogräsbekämpning genom besprutning bearbe- tas trädan olika djupt beroende på typ av ogräs och markstruktur.
vid långtidsträda använder Bolaget en tallriks- kultivatorer för att effektivt skära ned ogräset samt skära sönder underliggande rotsystem. En tallrikskultivator används med fördel på träda som blivit vildvuxen. Efter bearbetning utjäm- nas och återpackas såbädden på fältet med en lättare harv.
vid korttidsträda använder Bolaget en så kallad Topdown-kultivator som kan bearbeta fältet på mellan 8 och 25 centimeters djup, förbereda såbädden samt återpacka jorden. normalt räcker det men en till två körningar i fält för att åkern skall vara preparerad med denna ansats.
För att Bolaget ska nå fullt kapacitetsutnyttjande på samtliga maskiner i fält är det strategiskt viktigt med jämna fält. Jämna fält möjliggör ökad produk- tivitet, exempelvis kan jordbruksmaskiner hålla högre fart med mindre risk för skador på maskiner och utrustning. Utjämning säkrar också en enhetli- gare uppkomst av grödan efter sådd, vilket ger en jämnare mognad inför skörd och således en effekti- vare tröskning.
Ökning av avkastningen
när marken tagits i bruk ligger fokus på att maxi- mera avkastningen. detta sker genom att säkerställa att växtnäringsstatus upprätthålls och att ogräs bekämpas i växande gröda. gödning och ogräs- bekämpning sker löpande i enlighet med fastlagd växtodlingsplan kombinerat med fältbesök för att anpassa insats efter behov under odlingssäsongen.
Verksamhet
1 ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
En löpande uppföljning och anpassning av fastlagd växtodlingsplan är viktig då gödning och ogräsbe- kämpning är relativt kostnadskrävande moment.
Bolaget arbetar efter en princip som syftar till att maximera det ekonomiska resultatet utifrån de naturliga begränsningar som bestäms av växtföljden och genomför löpande utvärderingar för att opti- mera användningen av handelsgödsel på den bru- kande marken.
Maskiner och utrustning
Alpcot Agro planerar att på sikt använda sig av i huvudsak västerländsk jordbruksutrustning med begränsade inslag av rysk utrustning när detta är ekonomiskt motiverat. i samband med markköp övertas ofta rysk utrustning, men huvudparten av de ryska jordbruksmaskinerna kan inte effektivt använ- das för fältarbete. Undantaget är mindre traktorer, sprutor och spridare samt supportfordon för väg- transporter som lastbilar och tankbilar. dessa typer av utrustning och maskiner är ofta fullt användbara och kommer att nyttjas hela sin livslängd.
Alpcot Agro har under 2007 och våren 2008 gjort betydande investeringar i ny västerländsk utrustning motsvarande cirka 240 miljoner kronor. Bolaget äger efter leverans 48 nya John deere-traktorer, 31 rapid-, Seedhawk- och Optima-såmaskiner anpassade till Bolagets växodlingsplan, 20 Topdown- och Carrier- kultivatorer för att återställa träda och förbereda så- bädd, 15 sprutor, bland annat Kvarneland och Lem- ken, samt 17 spridare, bland annat rau och Bogballe för växtskyddsinsatser och handelsgödsel. Bolaget har också investerat i 20 nya Claas-tröskor samt i samband med förvärv av gårdar övertagit åtta be- gagnade väster ländska tröskor av god kvalitet.Tio fältvagnar har också köpts in för att komplettera logistikkedjan i fält i samband med tröskning. Slut- ligen har Bolaget också köpt in 20 nya Kamaz-last- bilar. Bolagets maskinpark är därmed väl dimensio- nerad för att hantera både vårsådden och skörde- arbetet samt huvudparten av den planerade höstsådden om 50 000 hektar 2008.
principen vid förvärv av ny utrustning är att använda sig av ett begränsat antal modeller och fabrikat från ett fåtal leverantörer. dels leder kon- centrerade inköp till lägre styckpriser för utrust- ningen, dels underlättas utbildning av traktor- och tröskförare. Slutligen underlättas reparationer och hanteringen av reservdelar.
Samtliga nya traktorer och lastbilar har utrustats med gpS och SiM-system. Systemet positionsanger respektive fordon samt mäter fordonets diesel för- bruk ning och antalet timmar fordonet är i rörelse.
Maskinernas aktiviteter följs upp centralt, vilket mins- kar behovet av fysisk övervakning i fält.
Lagring av spannmål
det är inte ovanligt att spannmålspriserna i ryssland är utsatta för kraftiga variationer under året. Exem- pelvis steg det inhemska priset på vete från cirka 5 400 rubel per ton i augusti 2007 till 7 300 rubel per ton i mars 2008. detta illustrerar vikten av att ha lag- ringskapacitet som en integrerad del av jordbruks- verksamheten. Egen lagringskapacitet är en viktig del i Alpcot Agros värdekedja. vidare måste Bolaget kunna torka, lagra, rensa och behandla eget utsäde inför nästkommande såperiod.
Alpcot Agro avser att använda sig av fyra olika typer av lagring:
Planlager är den enklaste formen av lager och används ofta som mellanlager under skörde- perioden. Användning av planlager kan för- längas till tidig höst under förutsättning att spannmålet inte har för hög vattenhalt.
Lufttät lagring kommer att användas för medel- till långtidslagring.
Ryska siloanläggningar med egen torkkapacitet samt järnvägsanslutning för både ut- och inskeppning av spannmål och insatsvaror.
Nybyggda silos enligt västerländsk standard med egen torkkapacitet för den mest värdefulla skörden och eget utsäde.
Bolaget arbetar löpande med att expandera sin lagringskapacitet i takt med att den brukade arealen ökar. på sikt förväntas Bolagets spannmålslager vara uppbyggt så att kapaciteten huvudsakligen utgörs av ryska eller nybyggda siloanläggningar och enbart endast i begränsad utsträckning av planlager.
Försäljning
det är Bolagets ambition att starta en egen central försäljningsorganisation eftersom det finns en stor potential i att effektivisera och optimera Bolagets försäljning. Tillgången på lagringskapacitet möjlig- gör för Bolaget att minimera volatiliteten i intäk- terna.
Verksamhet
ÅrSrEdOviSning 2007 | ALpCOT AgrO 1
Under det gångna året har Bolaget sålt sitt spann- mål till lokala och nationella spannmålsupp köpare.
Spannmålet har i huvudsak sålts till spotpris, men Bolaget utvärderar nu att sälja delar av skörden på termin, till exempel genom att handla i den termins- handel som öppnat i Moskva.
INVESTERINGSSTRATEGI Bakgrund
i början av 1990-talet genomfördes en landreform i ryssland och mer än 115 miljoner hektar jordbruks- mark överfördes från statlig till privat ägo. Totalt 11,8 miljoner ryssar blev ägare till landcertifikat, på ryska paj. privatiseringen skapade inga landägare utan en paj berättigade enbart till ett indirekt ägande av jordbruksmark, det vill säga de före detta kolchosbönderna ägde efter privatiseringen en paj som berättigade dem till en andel i en land- massa som ägdes gemensamt.
Strategi avseende landförvärv
Alpcot Agros expansion leds av Alpcot Agros inves- teringsrådgivare, ACM. ACM leder arbetet med att registrera arrenden och parallellt köpa den jord- bruksmark som Alpcot Agro brukar.
investeringsmöjligheter utvärderas utifrån ett antal uppställda kriterier utifrån målsättningen att skapa ett effektivt jordbruksbolag.
Jordmån och nederbörd. Alpcot Agro expande- rar huvudsakligen i det bördiga Svartjordsbäl- tet. Bolaget tar regelbundet jordprover som analyseras i Sverige, och nederbördsförhållan- den studeras noggrant före varje investerings- beslut.
Storlek på fokusområdet. Alpcot Agro strävar efter att snabbt uppnå en storlek om minst 10 000 hektar i de områden där Bolaget väljer att etablera sig. En av Bolagets största utma- ningar är att identifiera, rekrytera och behålla nyckelpersonal. genom att skapa stora fokus- områden kan Bolaget utnyttja den operativa ledningen för respektive fokusområde effektivt.
Närhet till tätort. Utöver nyckelpersonal behö- ver Alpcot Agro rekrytera personal till basverk- samheten, vilket underlättas av närhet till större byar eller mindre städer.
Närhet och tillgång till infrastruktur. det är både tidskrävande och kostsamt att bygga ett eget vägnät eller egen lagringskapacitet, Alpcot Agro prioriterar investeringar i närheten av befintlig infrastruktur.
Geografisk diversifiering. Bolaget har som ambition att sprida sina fokusområden för att minska exponeringen mot lokala väderförhål- landen.
Geografisk utbredning. Alpcot Agro eftersträvar i viss utsträckning att sprida arealerna i syd- nordlig riktning för att förlänga såväl så- som skördesäsongen och därmed möjliggöra en ökad nyttjandegrad av Bolagets tröskor.
Relationer till lokalpolitiker. de politiska kontak- terna är mycket viktiga för att Bolaget skall kunna bedriva och utveckla sin verksamhet lokalt i ryssland. Bolaget prioriterar investeringar i regioner där Bolaget har en god relation till de lokala myndigheterna. För att uppfattas som en ansvarsfull investerare tar Alpcot Agro ett soci- alt ansvar i sina viktigaste fokusområden.
Alpcot Agro skaffar sig kontroll över jordbruksmark genom att arrendera mark av federala eller lokala myndigheter samt av pajägare. Bolaget arrenderar enbart marken om det samtidigt finns goda möjlig- heter att köpa majoriteten av den jordbruksmark som arrenderas. Större delen av den jordbruksareal som Alpcot Agro förvärvar, har köpts inom ramen för det ryska pajsystemet, vilket innebär att Bolaget köper landcertifikat som berättigar till ett indirekt ägande i en landmassa.
Med ”ägd mark” avses mark som registrerats i ett dotterbolags namn eller indirekt ägd mark inom ramen för pajsystemet. pajerna kan vara registre- rade antingen i ett dotterbolags namn eller i en agents namn inom ramen för ett avtal mellan agen- ten och Bolagets dotterbolag. För närvarande är endast en mindre del av ägd mark registrerad i dotterbolags namn. Med ”mark under kontroll”
avses mark där Bolagets dotterbolag antingen självt eller genom någon av Bolagets agenter har registrerat ett arrendeavtal eller befinner sig i pro- cessen med att registrera ett arrende avtal med lokala myndigheter.
Verksamhet
0 ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
Hektar Mark under kontroll Ägd mark
voronezh 55 053 22 847
volgograd 18 574 5 510
Tambov 17 376 6 325
Lipetsk 11 440 12 014
Kursk 6 456 2 023
Kurgan 0 6 697
Totalt 10 1
Källa: Alpcot Agro, uppgifterna avser situationen den 4 mars 2008
i början av mars 2008 kontrollerade Alpcot Agro cirka 109 000 hektar åkermark i ryssland i totalt sex olika regioner. Bolaget kontrollerar företrädesvis mark i det centrala federala distriktet i regionerna voronezh, Tambov, Lipetsk och Kursk. vidare har Bolaget en närvaro i det södra federala distriktet i volgograd. Slutligen har Bolaget även förvärvat mark i det sibiriska svartjordsbältet i Kurgan.
Samtidigt ägde Bolaget företrädesvis indirekt genom så kallade pajer cirka 55 000 hektar åker- mark.
det finns ingen tillförlitlig prisstatistik över pri- serna på jordbruksmark i ryssland, men det är Bola- gets uppfattning att priserna på jordbruksmark sti- ger kraftigt. Mot bakgrund av de kraftigt stigande priserna är det också en hög prioritet att snabbt expandera Bolagets areal.
Framtidsplaner Operationella mål
Slutet av 2008 Antal hektar under kontroll 200 000 i ryssland Antal hektar ägd mark 100 000 i ryssland Antal skördade hektar 50 000 i ryssland
Expansion i Ryssland
Alpcot Agros målsättning är att kontrollera cirka 200 000 hektar åkermark i ryssland vid slutet av 2008. Bolaget prioriterar även att i största möjliga utsträckning löpande försöka förvärva den åker- mark Bolaget brukar. på lång sikt bedömer Bolaget
att det är realistiskt att nå ett indirekt ägande på cirka 75 procent av den åkermark Bolaget kontrolle- rar, och Bolaget strävar löpande efter att konvertera det indirekta ägandet av åkermark genom de så kallade pajerna till en registrerad äganderätt. Bola- get har inte kommunicerat någon långsiktig mål- sättning för hur stor areal Bolaget ska kontrollera i ryssland, men om det fortfarande är attraktivt för Alpcot Agro att fortsätta förvärvsprocessen efter 2008 avser Bolaget att fortsätta expansionen.
Djurhållning
djurhållning är inte ett prioriterat område i Alpcot Agros affärsplan på kort sikt. djurhållning som exempelvis mjölk- och svinproduktion är lönsamt i ryssland idag.
Bolagets policy inom djurhållning är flexibel och en viss verksamhet har redan etablerats, och för att tillgodose önskemål från bland annat lokala politi- ker kommer Alpcot Agro successivt expandera sin verksamhet inom djurhållning framöver. i regioner där jordbruket spelar en stor roll, innebär det ofta att guvernörer utövar vissa påtryckningar på de största jordbruksbolagen att expandera inom djur- hållning.
Alpcot Agro avser att lägga investeringarna i djurhållning i ett eget bolag med en separat före- tagsledning. detta är viktigt för att inte Alpcot Agros företagsledning och investmentteamet inom ACM skall tappa fokus från att expandera växtod- lingen. vidare avser Bolaget att attrahera såväl finansiella som industriella investerare till djurhåll- ningsverksamheten. detta är viktigt för att minska kapitalbindningen i djurhållning samt för att attra- hera nödvändig kompetens. inom överskådlig framtid planerar Alpcot Agro att ha det övergri- pande ansvaret över denna verksamhet, men på längre sikt är det möjligt att denna verksamhet kan knoppas av till Bolagets aktieägare eller säljas till en extern köpare.
Verksamhet
ÅrSrEdOviSning 2007 | ALpCOT AgrO 1 Ukraina
Alpcot Agro avser att etablera verksamhet i Ukraina under 2008. Ukrainas yta är 603 700 kvadratkilome- ter, och cirka 56 procent av landytan är åkermark, vilket motsvarar 33 miljoner hektar.
det legala ramverket i Ukraina skiljer sig i flera väsentliga avseenden från det ryska systemet. För närvarande finns det ett moratorium i Ukraina som förbjuder förvärv av jordbruksmark, och den enda möjligheten att skaffa kontroll över jordbruksmark är att arrendera från lokala jordägare eller från ukrainska myndigheter. För att stimulera investe- ringar i jordbrukssektorn förväntas dock nuvarande moratorium komma att hävas inom en nära framtid, varför det är viktigt att redan ha etablerat en lokal närvaro när detta äger rum.
Lånefinansiering
Alpcot Agros investeringar har huvudsakligen finan- sierats med eget kapital. Bolaget arbetar aktivt med att öka lånefinansieringen både lokalt i ryss- land och utanför ryssland. Kapitalkrävande investe- ringar i maskiner, utrustning och lagringskapacitet skall till stor del finansieras genom lån eller leasing i framtiden. Bolagets korta historik har hittills försvå- rat lånefinansiering i någon större utsträckning.
Verksamhet
Solrosfält i Ukraina
ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
Fokusområden
Fördelning av jordmåner i Ryssland
de två vanligaste jordmånerna i ryssland är podsol- jord och gleysolerjord, vilka upptar en yta om 22 respektive 15 procent av den totala ytan. den från ett jordbruksperspektiv mest värdefulla jorden är Chernozem eller svartjord, som upptar nästan 94 miljoner hektar eller nära 6 procent av den totala arean i ryssland.
Svartjord
Chernozem är en svartfärgad styv lera som har en hög mullhalt och är mycket bördig. Chernozem finns på stäppen i Eurasien och prärien i nordame- rika och är ett resultat av klimatförhållandena i dessa regioner. Svartjordsbältet i Eurasien sträcker sig från norra Ukraina, genom södra ryssland till Sibirien.
Jordmånsanalys Voronezh Testresultat Ler (<0,002) % av mineralfraktion 48,0 Mjäla, (0,002–0,02) % av mineralfraktion 39,0 Mo, (0,02–0,2) % av mineralfraktion 12,0 Sand, (0,2–2) % av mineralfraktion 0,0 grus, (2–20) % av mineralfraktion 0,0
Mullhalt, % av lufttorrt prov 11,6
pH i vattensuspension 6,6
p-AL, mg fosfor per 100 gram 2,2
K-AL, mg kalium per 100 gram 26,2
Mg-AL, mg magnesium per 100 gram 66,1 Ca-AL, mg kalcium per 100 gram 625,0 nO
3-n, mg nitratkväve per 100 gram 1,3 Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala
Jordmånskarta över den europeiska delen av Ryssland
Källa: AZOn Ltd Slättjordar
Chernozem (svartjord) främst gräsbevuxen Chernozem (svartjord) delvis skogsbeväxt
Höglandjordar
gräsbevuxen Chernozem (svartjord)
gräsbevuxen stäpp och skogsbeväxt stäpp
Höglandschernozem (svartjord) och
Kashtans (”kastanjebrun jord”)
ÅrSrEdOviSning 2007 | ALpCOT AgrO
relativt lite nederbörd, mindre än 600 millimeter per år, i huvudsak under våren och början av som- maren, i kombination med kalla vintrar och relativt korta och varma somrar, har resulterat i att den naturliga vegetationen helt domineras av gräs.
gräset kan årligen producera upp till 6 ton torr rot- massa per hektar. vegetationen producerar i det översta marklagret organiskt material (mylla) av de fiberrika rötterna. detta resulterar i en jordmån som karaktäriseras av en tjock, mörk mylla och ett närings- rikt ytlager, Chernozemen.
de kemiska och fysikaliska egenskaperna av Chernozem är mycket gynnsamma. Jorden inne- håller hög andel näring och organiskt material, neutralt ph-värde, hög porositet och goda fuktbe- varande egenskaper. Myllan binder även närings- ämnen i jorden och hjälper grödorna att ta till sig näringsämnen.
Analysen på föregående sida är ett typiskt jord- prov från svartjordsregionen. Jorden har en hög koncentration av fina partiklar och hög andel av
mineraler i kombination med en hög mullhalt. den unika jordsammansättningen medför att svartjor- den förrådshåller makronäring såsom fosfor (p) och kalium (K), vilket gör marken bördig. Jordstrukturen är speciellt gynnsam för utvecklingen av grödornas rotsystem, vilket är en viktig egenskap vid torrare väder.
Alpcot Agros närvaro i svartjordsområden
Alpcot Agro investerar i svartjordsbältet där klimat- förhållanden är gynnsamma för att bedriva jord- bruk. Med rätt jordbearbetning har Chernozem potential att avkasta höga skördenivåer. Att använda plöjningsfri teknik för att bevara markfukten i såbädden är en viktig del i att förbereda och bevara jordstrukturen som historiskt har förstörts av mindre lämpliga metoder att bruka jorden under Sovjet- tiden.
Andra fördelar med svartjorden är att den är stenfri, lätt att köra i samt att den inte kräver någon dränering i form av täckdikning.
Fokusområden
Svartjord Voronezh
ALpCOT AgrO | ÅrSrEdOviSning 2007
Produktion av sockerbetor, 2007 Jordbrukssektorn i Voronezh
voronezh är en del av det centrala svartjordsbältet och jor- den i regionen kan bäst beskrivas som typisk svartjord, med ett tjockt lager om 60–100 centimeter och en mull- halt om 6–8 procent. den totala jordbruksarealen uppgår till 30 870 kvadratkilometer.
voronezh är en viktig jordbruksregion, speciellt för pro- duktion av solrosor men även sockerbetor. voronezh sva- rade för 10,5 respektive 12,1 procent av den totala ryska produktionen av solrosor och sockerbetor under 2007.
Samma år svarade voronezh även för 2,8 procent av den totala ryska produktionen av spannmål. i regionen svarar odling av spannmål och andra grödor för cirka 61 procent av jordbrukssektorn medan boskapsskötsel svarar för cirka 39 procent.
Alpcot Agros närvaro i Voronezh
voronezh var, efter volgograd, den andra regionen som Bolaget etablerade operativ verksamhet i. idag är voro- nezh det geografiska navet i verksamheten och Bolagets viktigaste fokusområde i ryssland.
Bolaget skördade cirka 8 200 hektar och höstsådde cirka 13 500 hektar i regionen under 2007.
i början av mars 2008 hade Bolaget cirka 55 000 hektar jordbruksmark under kontroll i regionen.
Alpcot Agro har sitt ryska huvudkontor i voronezh stad med drygt 20 administrativt anställda samt ett antal agro- nomer. Kontoret ligger strategiskt i förhållande till de andra regionerna och personalen har närhet till Bolagets samtliga gårdar i ryssland. Bolagets jordbruksmark ligger i huvudsak i de norra delarna av regionen utmed gränsen till volgograd, Lipetsk och Tambov.
Bolagets huvudsakliga investeringar i maskiner och utrustning i regionen utgörs av 26 John deere-traktorer, tolv Carrier- och Topdown-kultivatorer samt 22 rapid-, Seedhawk- och Optima-såmaskiner.
voronezh stad är en miljonstad vilket gör det lätt att rekrytera medarbetare samt att få avsättning för Bolagets produkter lokalt.
voronezh
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
dec nov okt sep aug jul jun maj apr mar feb jan
Nederbörd Temperatur
Nederbörd mm Temperatur ˚C
–20 –15 –10 –5
0 5 10 15 20 25 30
Genomsnittlig månatlig nederbörd och temperatur Produktion av
spannmål, 2007 Produktion av solrosor, 2007
Voronezh 12,1%
Övriga regioner 87,9%
FAKTA VORONEzH
Yta: 52 400 km
2(0,31% av tot. ryssland)
Jordbruksmark: 30 870 km
2Befolkning: 2,4 miljoner
Befolkningstäthet: 45,4/km
2Bnp/capita (2006) USd: 2 611
Tillväxt i Bnp/capita 2006: 7,6%
Administrativ huvudstad: voronezh stad
Lokalt styre: voronezh Oblast duma
guvernör: vladimir Kulakov
Årlig genomsnittlig nederbörd: 525 mm Årlig genomsnittlig temperatur: 5,7 C°
Voronezh 2,8%
Övriga regioner 97,2%
Voronezh 10,5%
Övriga regioner 89,5%
Fokusområden
Liskij Voronezh
Ertil
Borisoglebsk
ÅrSrEdOviSning 2007 | ALpCOT AgrO
volgograd
Jordbrukssektorn i Volgograd
Jorden i volgograd består till stor del av svartjord som är av liknande karaktär som den i voronezh och de övriga regionerna. den stora skillnaden mellan regionerna är att volgograd i genomsnitt har en lägre årlig nederbörd.
Under de senaste åren har försommartorkor lett till låga avkastningsnivåer i regionen.
volgograd är en betydelsefull jordbruksregion speciellt för produktion av spannmål och solrosor. Under 2007 sva- rade regionen för 3,4 respektive 11,0 procent av den totala produktionen av spannmål och solrosor i ryssland. produk- tion av sockerbetor är däremot ovanlig i volgograd.
Alpcot Agros närvaro i Volgograd
volgograd var den första regionen i vilken Alpcot Agro etablerade operativ verksamhet. Bolaget tröskade cirka 2 300 hektar och höstsådde cirka 4 300 hektar i regionen under 2007. i volgograd finns potential att förvärva stora sammanhängande landområden. i början av mars 2008 hade mark under kontroll ökat till cirka 18 600 hektar.
Bolaget har etablerat sig i de norra delarna i regionen runt staden Zhirnovsk som är en oljestad med 18 000 invå- nare.
volgograd har ett något torrare klimat än de andra regionerna i vilka Bolaget har verksamhet. detta gör att växtföljden ser annorlunda ut med ett större fokus på olje- växter och en relativ lägre produktion av vete och korn.
Landskapets utformning tillåter att Bolaget brukar marken med färre antal och andra slags maskiner jämfört med de andra regionerna. investeringsbehovet är således lägre, vilket gör att de lägre produktivitetsnivåerna kom- penseras av att verksamheten i volgograd är mindre kapi- talintensiv.
de huvudsakliga investeringarna i maskiner och utrust- ning som Bolaget gjort i regionen utgörs av sju John deere-traktorer, fyra Topdown- och Carrier-kultivatorer och fem rapid-, Seedhawk- och Optima-såmaskiner.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
dec nov okt sep aug jul jun maj apr mar feb jan
Nederbörd Temperatur
Nederbörd mm Temperatur ˚C
–20 –15 –10 –5
0 5 10 15 20 25 30
Genomsnittlig månatlig nederbörd och temperatur FAKTA VOLGOGRAD
Yta: 113 900 km
2(0,67% av tot. ryssland)
Jordbruksmark: 80 062 km
2Befolkning: 2,7 miljoner
Befolkningstäthet: 23,3/km
2Bnp/capita 2006 (USd): 3 494
Tillväxt i Bnp/capita 2006: 1,7%
Administrativ huvudstad: volgograd stad Lokalt styre: volgograd Oblast duma
guvernör: nikolai Maksiuta
Årlig genomsnittlig nederbörd: 372 mm Årlig genomsnittlig temperatur: 7,6 C°
Produktion av
sockerbetor, 2007 Produktion av
spannmål, 2007 Produktion av solrosor, 2007
Volgograd 0,1%
Övriga regioner 99,9%
Volgograd 3,4%
Övriga regioner 96,6%
Volgograd 11,0%
Övriga regioner 89,0%
