Årsredovisning 2008
Året i korthet
N I maj 2008 bytte Bolaget firma från Alpcot Russian Land Fund AB till Alpcot Agro AB. Syftet med namn- bytet är att förtydliga verksamhetens branschinriktning och markera Bolagets långsiktiga operationella målsättning.
Alpcot Agro flyttade sitt huvudkontor från Stockholm till Moskva under det fjärde kvartalet 2008 för att N
minska avståndet mellan Bolagets ledning och verksamheten. Nedläggningen av Stockholmskontoret avslutades tidigt 2009.
N Björn Lindström utsågs till verkställande direktör den 24 september 2008.
Catharina Lagerstam och Otto Ramel invaldes i styrelsen och Carl Aschan lämnade densamma den N
13 maj 2008, medan Torbjörn Ranta lämnade styrelsen den 17 september 2008.
Vid årets slut hade Bolaget 1 285 anställda. Alexey Mashchenkov började som finanschef vid Alpcot N
Agros nya huvudkontor i Moskva den 1 oktober 2008.
Bolaget genomförde framgångsrikt en kapitalanskaffning på 520 miljoner SEK före emissionskostnader N
i maj 2008. En annan emission om 140 000 aktier avslutades också i maj 2008 som en del av ett förvärvs- avtal. I början av 2009 har Bolaget tagit in 65 miljoner SEK i en emission av ett konvertibellån.
Under året tog Alpcot Agro kontroll över land i ytterligare två regioner i Ryssland, Kurgan och Kursk.
N
Därigenom kontrollerar Bolaget mark i sex regioner i Ryssland; Kurgan, Kursk, Lipetsk, Tambov, Volgograd och Voronezh. Vid årets slut kontrollerade Bolaget omkring 135 000 hektar och ägde, primärt genom landcertifikat, omkring 84 000 hektar mark i Ryssland.
Alpcot Agro etablerade sig i Ukraina under 2008. Bolagets verksamhet i Ukraina är fördelad mellan N
två områden, det centrala klustret i Poltava och det västra klustret i Ivano-Frankivsk, Lviv och Volyn.
Alpcot Agro kontrollerar vid slutet av 2008 totalt cirka 4 600 hektar i Ukraina.
De totala investeringarna i landförvärv under 2008 uppgick till 184 miljoner SEK och förvärv av dotter- N
bolag och verksamheter till 28 miljoner SEK. Investeringar i nya maskiner och utrustning och pågående nyanläggningar uppgick till 327 miljoner SEK.
Den totala skörden för 2008 uppgick till 150 100 ton. Det totala skördade arealen var 55 600 hektar, varav N
45 procent var höstsått 2007 och 55 procent vårsått 2008.
Höstsådden 2008 uppgår till 55 400 hektar varav 4 600 hektar i Ukraina. Av den totala sådda arealen är N
över 50 000 hektar höstvete.
Aktieägarna i Alpcot Agro AB (publ) 556710-3915 (”Bolaget”) har blivit kallade till årsstämma
onsdagen den 13 maj 2009 klockan 16.30, i Advokatfirman Delphis lokaler, Regeringsgatan 30–32,
Stockholm, Sverige.
Innehåll
Alpcot Agro AB (publ)
Organisationsnummer: 556710-3915 Birger Jarlsgatan 2
SE-114 34 Stockholm Sverige
www.alpcotagro.com info@alpcotagro.com
LLC Management Company Agrokultura Lotte Plaza, 9th floor
8 Novinsky Boulevard 121099 Moskva Ryssland
Alpcot Agro i korthet 2
VD-ord 3
Rysslands ekonomi och politik 4
Ukrainas ekonomi och politik 5
Jordbruk i Ryssland 6
Verksamheten i Ryssland 8
Verksamheten i Ukraina 13
Organisation 16
Medarbetare 17
Miljö och socialt ansvarstagande 18
Aktiekapital, ägarförhållanden och aktiens utveckling 19
Förvaltningsberättelse 20
Koncernens resultaträkning 22
Koncernens balansräkning 23
Koncernens förändring av eget kapital 25
Koncernens kassaflödesanalys 26
Noter 27
Moderbolagets resultaträkning 49
Moderbolagets balansräkning 50
Moderbolagets förändring av eget kapital 52
Moderbolagets kassaflödesanalys 53
Tilläggsupplysningar 54
Revisionsberättelse 57
Styrelse och företagsledning 58
Definitioner 60
Nyckeltalsdefinitioner 61
Alpcot Agro i korthet
AFFÄRSIDÉ
Att generera en attraktiv avkastning på investerat kapital genom att förvärva och bruka jordbruksmark i Ryssland och i andra OSS-stater.
HISTORIK
Sedan Bolaget grundades 2006 av Alpcot Capital Management (”ACM”) har Alpcot Agro expanderat i mycket snabb takt. Från Bolagets operationella start i januari 2007 till idag har Bolaget tagit kontroll över cirka 135 000 hektar jordbruksmark i Ryssland och ytterligare 4 600 hektar i Ukraina. Bolaget har för närvarande cirka 1 035 anställda. Bolagets stra- tegiska plan har reviderats under 2008 för att åter- spegla de nya marknadsförutsättningarna och fokus ligger nu på konsolidering och att generera kassa- flöde.
ORGANISATION
Bolaget har verksamhet i sex regioner i Ryssland – Kurgan, Kursk, Lipetsk, Tambov, Volgograd och Voronezh – och fyra regioner i Ukraina – Ivano- Frankivsk, Lviv, Poltava and Volyn. Bolagets huvud- kontor ligger i Moskva.
genom ett managementavtal har Bolaget till- gång till ACM som investeringsrådgivare. ACM utgör en integrerad del av Alpcot Agros ledning och ACMs huvudsakliga ansvarsområden är kart- läggande av investeringmöjligheter, genomförande av investeringsbeslut, rekrytering av nyckelperso- nal, finansiell planering och övergripande strate- giska frågor.
INVESTERINGSSTRATEGI
Bolagets markförvärvsplan har reviderats under 2008. Det långsiktiga målet för land under kontroll i Ryssland har reducerats till 120 000–150 000 hektar.
Fokus ligger nu på att optimera den geografiska strukturen för marktillgångarna genom selektiva förvärv, försäljningar och byten. Alpcot Agro använ- der i huvudsak västerländska jordbruksmaskiner och i mindre utsträckning rysk utrustning då det är ekonomiskt befogat. Alpcot Agro kommer att fort- sätta att investera i moderna maskiner och utrust- ning.
OPERATIONELL STRATEGI
Alpcot Agros operationella strategi är att bedriva ett effektivt, modernt jordbruk enligt internationell standard. Bolagets värdekedja består av tre delar:
växtodling, lagring och försäljning.
När Alpcot Agro får kontroll över jordbruksmark börjar Bolaget fokusera på att öka avkastningen från marken genom att använda moderna maskiner, utrustning och jordbrukstekniker. Tillgång till lag- ringskapacitet är viktigt för Alpcot Agros värde- kedja eftersom det möjliggör för Bolaget att sälja under vintern då priserna vanligen är högre än under skördeperioden. Bolaget arbetar oavbrutet med att föbättra den egna centrala försäljnings- organisationen och ser ytterligare potential i att öka försäljningsintäkterna.
Beredning av fält i Ukraina Chefsagronom Dr Dietmar Schmidt inspekterar solrosor
VD-ord
Jag blev VD för Alpcot Agro i september 2008. Som en av grundarna, tillsammans med Peter geijerman och Katre Saard, är jag väl insatt i verksamheten.
2008 har varit ett år med skiftande utmaningar.
Alpcot Agros fokus i början av 2008 var att expan- dera och att snabbt ta kontroll över mer mark i hård konkurrens med andra bolag i Ryssland och Ukraina. Bolagets ambition att skapa aktieägar- värde genom att expandera verksamheten i både Ryssland och Ukraina kom till ett abrupt slut som- maren 2008 på grund av flera sammanfallande hän- delser.
Den ryska ekonomin, som är i hög grad bero- ende av råvaror, drabbades hårt av oljeprisets fall.
Den militära konflikten mellan Ryssland och geor- gien i augusti orsakade en politisk kris internatio- nellt. Utländska investerares oro över corporate governance ökade och även rysslandsoptimisterna var på reträtt, åtminstone temporärt. Jordbrukssek- torn påverkades negativt av den globala oron och marknaden för spannmål tyngdes även av 2008 års rekordskörd i Ryssland på 108 miljoner ton, att jäm- föra med 82 miljoner ton 2007.
När investeringsutsikterna i Ryssland och dess grannländer dramatiskt förvärrades under hösten och förutsättningarna att finansiera ytterligare expansion genom nyemissioner eller krediter för- sämrades i takt med de fallande aktiemarknaderna i Östeuropa, försvann också förutsättningarna för Alpcot Agro att fortsätta sin snabba expansion.
Bolagets ledning och styrelse anpassade sig tidigt till de förändrade marknadsförhållandena och inledde en strategisk översyn av Bolagets långsik- tiga målsättning. Som ett resultat av den strategiska översynen beslutade Bolaget att reducera det lång- siktiga målet för markinnehav i Ryssland till 120 000–
150 000 hektar. Bolaget kontrollerar idag cirka 135 000 hektar i Ryssland, men för att uppnå en optimal geografisk struktur på markinnehaven kom- mer både förvärv och försäljningar av gårdar att behöva genomföras.
Samtidigt lägger vi stora resurser på att erhålla äganderätten till allt land som Bolaget brukar genom att konvertera indirekt ägd mark i form av landcertifikat, s k pajer, till direktregistrerad mark.
Alpcot Agro håller på att separera verksamheten i Ukraina från den ryska verksamheten, något som kommer avslutas inom kort. Slutsatsen från den
strategiska översynen är att den framtida expansio- nen i Ukraina bör finansieras genom att ta in kapital till den ukrainska verksamheten separat från Alpcot Agro.
Därutöver har Bolaget, också som en slutsats av den strategiska översynen, sjösatt ett ambitiöst pro- gram för att förbättra effektiviteten i verksamheten och reducera kostnaderna. Vårt mål är att lista Bola- gets aktie på en auktoriserad marknadsplats före 2009 års utgång under förutsättning att den strate- giska planen genomförs som förväntat.
Jag vill också passa på att uppmärksamma de prestationer som Alpcot Agros hårt arbetande medarbetare utfört under året. Att skörda 150 000 ton på 55 600 hektar och att höstså 55 400 hektar under det andra verksamhetsåret är ett impone- rande resultat.
Tuffa tider är inte enbart dåliga; de erbjuder också många möjligheter. genom det ytterligare kapitaltillskott på 65 miljoner SEK som Alpcot Agro attraherat under början av 2009 i en konvertibel- emission är Bolaget väl positionerat för att kunna genomföra den strategiska planen och därigenom lägga grunden till ett framgångsrikt och lönsamt bolag när marknaderna återhämtar sig. Vilket de kommer att göra.
Björn Lindström Verkställande direktör
Veteskörden bärgas
EKONOMI
Rysslands aktiemarknader nådde, framför allt som en följd av kraftigt stigande råvarupriser, all time high i maj 2008. När den globala kreditkrisen senare under året förvärrades, påverkades dock de ryska finansmarknaderna negativt av de sjunkande råvaru- priserna, framför allt olja. I kombination med mins- kad belåning och minskad riskaptit från investerar- nas sida fick utvecklingen stor effekt på tillgångs - priser och den ryska aktiemarknaden hade när året var slut gått ner mer än 70 procent.
Finanskrisen har lett till en väsentlig försämring av ekonomiska fundamenta och BNP förväntas minska med 3 procent under 2009. Sjunkande olje- priser och kapitalflykt satte också press på den ryska rubeln och centralbanken använde en bety- dande del av sina reserver för att genomföra en
kontrollerad försvagning av valutan under hösten 2008 och början av 2009. Den överhängande risken för underskott i budgeten och bytesbalansen ledde också till att S&P i december 2008 sänkte Rysslands kreditbetyg för upplåning i utländsk valuta från BBB+ till BBB. Rubeln stabiliserades i februari 2009 och stärktes något som en följd av stigande oljepri- ser under mars månad.
Utöver en rad åtgärder syftande till att förbättra likviditeten i banksystemet och underlätta refinan- siering av utlandsskulder, initierade den ryska regeringen under senare delen av 2008 ett antal finanspolitiska stimulansåtgärder. Den viktigaste åtgärden var en sänkning av bolagsskatten med fyra procentenheter till 20 procent från och med den 1 januari 2009.
POLITIK
I presidentvalet i maj 2008 fick Dmitri Medvedev 70 procent av rösterna och valdes därmed till presi- dent. Han har sedan dess styrt landet tillsammans med den förre presidenten och nuvarande premiär-
ministern, Vladimir Putin. Många analytiker tror att den reella makten fortfarande ligger hos Putin, men en del har tolkat Medvedevs kritik av regeringens svar på den ekonomiska krisen som att Medvedev har börjat föra en mer oberoende agenda.
Rysslands ekonomi och politik
Prognosöversikt av ryska ekonomiska indikatorer (% om inte annat angivet)
2006 2007 2008 2009e 2010e
Real BNP tillväxt 7,7 8,1 5,6 –3,0 2,0
Arbetslöshet 7,2 6,1 6,4 8,4 8,3
Inflation 9,0 11,9 13,3 13,6 9,3
Budgetbalans (% of BNP) 7,4 5,4 3,6 –8,0 –3,0
Bytesbalans (USD miljarder) 94,3 76,2 98,9 –26,4 –8,2
Bytesbalans (% of BNP) 9,5 5,9 5,9 –2,2 –0,6
Växelkurs RUB:USD (31 december) 26,3 24,5 29,4 36,0 36,7
Källa: Economist Intelligence Unit
EKONOMI
Den globala ekonomiska krisen har drabbat Ukraina hårt och satt punkt för en tillväxtperiod på åtta år.
Kreditkrisen, den höga andel av tillväxten som finansierats av utlandsskulder samt en kollaps i efterfrågan på stål, Ukrainas största industri, har lett till en djup recession. Efter en ekonomisk tillväxt på 2,1 procent under 2008 förutspås Ukrainas BNP minska med 10 procent under 2009 för att sedan långsamt återhämta sig 2010. De största riskerna för en ekonomisk återhämtning är de osäkra utsikterna för landets valuta, Hryvnian, och banksektorn.
I november 2008 godkände IMF ett program om 16,4 miljarder dollar för att hjälpa Ukraina att klara den finansiella och ekonomiska krisen. IMF betalade ut den första delen av detta paket, 4,5 mil- jarder dollar i november men har skjutit på den andra utbetalningen som en följd av frågetecken kring finanspolitiken. IMF har sagt sig vara berett att acceptera ett större budgetunderskott om myn- digheterna kan finansiera det på ett icke inflations- drivande sätt. IMF har ställt relativt tuffa krav, däri- bland en balanserad budget, en övergång från fast till rörlig växelkurs samt en omstrukturering av banksektorn.
Hryvnian har deprecierat med runt 40 procent under 2008. Underskottet i bytesbalansen har mins- kat avsevärt på grund av fallande inhemsk efterfrå- gan, och den ukrainska centralbanken har fortsatt med interventioner och valutakontroller men Hryvnian är fortfarande under press. Effekten av penningpolitiska ågärder har varit begränsad de senaste åren på grund av upprätthållandet av en de facto fast växelkurs mot den amerikanska dollarn.
Den flexibla växelkurspolitk som myndigheterna nu implementerar kommer att underlätta utform- ningen av en mer effektiv penningpolitik.
Den genomsnittliga årliga inflationen nådde som en följd av den överhettade ekonomin och sti- gande mat- och råvarupriser en toppnotering för de senaste åtta årenom 25 procent under 2008.
Inflationstakten minskade till 22 procent under slutet av 2008 och förespås fortsätta att avta under 2009.
POLITIK
Den inhemska politiska scenen har varit turbulent de senaste åren, vilket och förväntas bestå under resten av året. Huvudsakligt fokus är på det kom- mande presidentvalet som kan komma att äga rum redan i oktober 2009. På grund av den ekonomiska krisen är utgången av det kommande president- valet högst osäker.
Ukrainas ekonomi och politik
Prognosöversikt av ukrainska ekonomiska indikatorer (% om inte annat angivet)
2006 2007 2008 2009e 2010e
Real BNP tillväxt 7,4 7,7 2,1 –10,0 1,0
Arbetslöshet 2,7 2,3 3,0 5,0 5,3
Inflation 11,6 16,6 22,3 14,5 11,4
Budgetbalans (% of BNP) –0,7 –1,1 –1,5 –3,0 –2,5
Bytesbalans (USD miljarder) –1,6 –5,9 –11,9 –2,1 –1,1
Bytesbalans (% of BNP) –1,5 –4,2 –6,4 –1,8 –0,9
Växelkurs HRN:USD (31 december) 5,1 5,1 7,7 9,1 8,3
Källa: Economist Intelligence Unit
INTRODUKTION
Marknaden för spannmål vid slutet av jordbruksåret 2007/08 som slutade den 30 juni var efterfrågestyrd.
Mot denna bakgrund valde den ryska regeringen att höja exporttullarna för vissa typer och kvalitéer av spannmål under första halvan av 2008.
Exporttullarna, som hävdes den 1 juli 2008, upp- gick till 40 procent (men inte understigande 105 EUR per ton) för vete och råg, och 30 procent (men inte understigande 70 EUR per ton) för korn. Skörden 2008 var rekordstor och uppgick till 108 miljoner ton jämfört med 82 miljoner ton föregående år. Analy- tiker bedömer att Ryssland har ett överskott på omkring 30 miljoner ton spannmål, och regeringen har därför sjösatt ett antal stödåtgärder för jord- brukssektorn.
Den viktigaste åtgärden är det statliga interven- tionsprogrammet, genom vilket den ryska staten köper spannmål på den öppna marknaden för att ge stöd åt priserna. Interventionsprogrammet lan- serades den 19 augusti 2008, och regeringen har allokerat 81 miljarder RUR för spannmålsuppköp, varav 40,7 miljarder hade spenderats på att köpa 8,65 miljoner ton fram till den 2 april 2009. 939 spann- målsproducenter är ackrediterade för att handla på den Nationella Råvarubörsen (National Commodi- ties Exchange), där handeln inom interventionspro- grammet äger rum.
Jelena Skrynnik utsågs till ny jordbruksminister i mars 2009, och hon har uppgett att den förväntade spannmålsexporten under jordbruksåret 2008/09 kommer att uppgå till 18–19 miljoner ton. Den tidi- gare jordbruksministern Alexey gordejev har utnämnts till guvernör i Voronezh.
DJURHÅLLNING I RYSSLAND
Kött- och mjölkproduktionen i Ryssland kollapsade under 1990-talet, vilket gjorde Ryssland till en stor nettoimportör av fläsk- och nötkött samt kyckling.
Den ryska regeringen har gjort ett återhämtning av djurhållningen till en nationell prioritet, vilket åter- speglas i det nationella jordbruksprogrammet. Det nationella programmet ger privata initiativ inom djurhållning, speciellt mjölkproduktion, räntesub- ventioner, skattelättnader och andra förmåner för en period på upp till åtta år.
RYSK SPANNMÅLSPRODUKTION
Avkastningen per hektar inom ryskt jordbruk är betydligt lägre än i andra viktiga spannmålsprodu- cerande länder, men en avsevärd förbättring har skett sedan 1998. Denna trend fortsatte under 2008, då den genomsnittliga avkastningen för spannmål ökade med 20,2 procent jämfört med 2007. För en del grödor, som korn och majs, ökade avkastningen med över 30 procent. Den positiva effekten beror huvudsakligen på gynnsamma väderförhållanden under 2008 såväl som ett ökat användande av moderna maskiner och utrustning.
Mark som legat i träda togs också i produktion under 2007/08 som en följd av det höga prisläget på jordbruksprodukter. Mark som såtts med spann- mål ökade med 5,5 procent under 2008 till 46,7 mil- joner hektar.
Jordbruk i Ryssland
0 10 20 30 40 50 60
2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1995 1992
Kor Slaktsvin och grisar Får och getter Källa: Rosstat
Djurhållning, miljoner djur
0 20 40 60 80 100 120 140
-08 -07 -06 -05 -04 -03 -02 -01 -00 -99 -98 -97 -96 -95 -94 -93 -92 -91 -90
Miljoner ton Ton per hektar
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
Skörd Avkastning
Källa: Sovekon
Historisk skörd och avkastning (Spannmål)
Jordbruk i Ryssland
PRODUKTION AV OLJEVÄXTER I RYSSLAND Produktionen av oljeväxter i Ryssland domineras av solrosor. Produktionen av solrosor ökade med 1,7 miljoner ton till 7,3 miljoner ton under 2008, huvudsakligen en följd av att den odlade arealen för solrosor ökade med 16,3 procent till 6,2 miljoner hektar. Avkastningen per hektar ökade också något från 1,13 till 1,23 ton.
Den positiva produktionstrenden sedan 2001 har återhämtat sig efter ett produktionsfall 2007.
Fallet i produktion av oljeväxter under 2007 resulte- rade i ett stigande pris på solrosfrön som nådde 22 000 RUR per ton under våren 2008. Efter den stora skörden 2008 föll priset till nära 5 000 RUR vid slutet av 2008, för att återhämta sig till drygt 10 000 RUR under början av 2009.
0 1 2 3 4 5 6 7 8
-08 -07 -06 -05 -04 -03 -02 -01 -00 -99 -98 -97 -96 -95 -94 -93 -92 -91 -90
Tusen ton Ton per hektar
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6
Skörd Avkastning
Källa: Sovekon
Historisk skörd och avkastning (Solrosor)
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
april 2009mars 2009februari 2009januari 2009december 2008november 2008oktober 2008september 2008augusti 2008juli 2008juni 2008maj 2008april 2008mars 2008februari 2008januari 2008december 2007november 2007oktober 2007september 2007augusti 2007juli 2007juni 2007maj 2007april 2007mars 2007februari 2007januari 2007december 2006november 2006oktober 2006september 2006augusti 2006juli 2006juni 2006maj 2006april 2006mars 2006februari 2006januari 2006december 2005november 2005
Kvarnvete Ryssland (FCA centrala regionen) MATIF Kvarnvete USD/ton
Källa: Reuters
Veteprisets utveckling
DEN INHEMSKA SPANNMÅLSMARKNADEN De inhemska priserna för jordbruksprodukter i Ryss- land är i viss utsträckning kopplade till världsmark- nadspriserna. Infrastrukturen för export av jord- bruksprodukter är underdimensionerad, vilket försvårar export, och därigenom försvagas samban- det med internationella priser.
generellt är priserna för jordbruksprodukter säsongsberoende, med lägre priser under skörde- säsong och högre priser under vintermånaderna.
Den primära orsaken till detta mönster är att lag-
ringsinfrastrukturen i en internationell jämförelse är
eftersatt, vilket leder till lokala överskott under
skörde perioden.
INVESTERINGSAKTIVITETER Landförvärvsstrategi
Alpcot Agros expansion sköts av investeringsråd- givaren Alpcot Capital Management Ltd. Investe- ringsrådgivaren ansvarar för registreringen av arren- deavtal och arbetar parallellt med att förvärva den mark som Alpcot Agro brukar. Investeringsmöjlig- heter utvärderas baserat på en rad fastställda krite- rier med målsättningen att skapa ett effektivt jord- bruksbolag.
N Jordkvalitet och nederbörd. Alpcot Agro expan- derar huvudsakligen i svartjordsbältet. Bolaget tar regelbundet jordprover. Nederbördsförhål- landen analyseras noga inför varje investerings- beslut.
Storlek på fokusområdet.
N Alpcot Agro eftersträ-
var att uppnå en storlek om minst 10 000 hektar i de regioner där Bolaget väljer att etablera sig.
En av Bolagets största utmaningar är att identi- fiera, rekrytera och behålla nyckelpersonal.
genom att skapa stora fokusområden kan Bola- get utnyttja den operativa ledningen effektivt.
Närhet till befolkningscentra.
N Utöver nyckelper-
sonal behöver Alpcot Agro rekrytera personal för enklare arbetsuppgifter, vilket är lättare i när- heten av större byar eller mindre städer.
Närhet och tillgång till infrastruktur.
N Det är både
kostsamt och tidskrävande att bygga vägar och lagringskapacitet. Därför prioriterar Alpcot Agro investeringar i anslutning till befintlig infra- struktur.
Verksamheten i Ryssland
Kurgan
Moskva
Kiev
Tambov Volgograd Voronezh
Kursk
Lipetsk
Verksamheten i Ryssland
Geografisk utbredning.
N Alpcot Agro eftersträvar
i viss utsträckning en utbredning i nord-sydlig riktning för att förlänga både så- och skörde- perioden och därigenom också möjliggöra ett högre kapacitetsutnyttjande av Bolagets maskiner.
Geografisk diversifiering.
N Bolagets ambition är
att ha en viss spridning av sina fokusområden för att minska exponeringen mot lokala väder- förhållanden. geografisk diversifiering kan i viss grad uppnås genom geografisk utbredning.
Relationer till lokala myndigheter.
N Politiska kon-
takter är mycket viktiga om Bolaget ska kunna verka och utveckla sin verksamhet lokalt i Ryss- land. Bolaget prioriterar investeringar i regioner där Bolaget har goda relationer till lokala myn- digheter. För att uppfattas som en ansvarsfull investerare tar Alpcot Agro ett socialt ansvar i sina viktigaste regioner.
Alpcot Agro tar kontroll över jordbruksmark genom att arrendera mark från federala och lokala myndig- heter eller paj-ägare. Bolaget arrenderar endast land om det finns goda möjligheter att förvärva större delen av den arrenderade marken. Huvud- delen av den mark som förvärvats av Alpcot Agro har köpts inom ramen för det ryska paj-systemet, det vill säga Bolaget köper landcertifikat som ger rätten till indirekt ägande av ett markområde.
Med ”ägd mark” avses mark som registrerats i Bolagets dotterbolags namn eller indirekt ägd mark inom ramen för det ryska pajsystemet. Pajerna kan vara registrerade antingen i ett dotterbolags namn eller i en agents namn inom ramen för ett avtal mellan agenten och Bolagets dotterbolag. För när- varande är endast en begränsad del av den ägda marken registrerad i något dotterbolags namn, per sista februari 2009 närmare 12 100 hektar.
Med ”mark under kontroll” avses mark som registrerats i Bolagets dotterbolags namn eller mark där Bolagets dotterbolag antingen självt eller genom någon av Bolagets agenter har registrerat ett arrendeavtal eller befinner sig i processen med att registrera ett arrendeavtal med lokala myndig-
heter. Bolaget lägger stora resurser på att omvandla det indirekta ägandet genom landcertifikat till registrerad äganderätt.
I slutet av februari 2009 kontrollerade Bolaget omkring 135 000 hektar jordbruksmark i sex regio- ner i Ryssland. Bolaget kontrollerar mark primärt i det centrala federala distriktet i regionerna Kursk, Lipetsk, Tambov och Voronezh. Bolaget har också verksamhet i det södra federala distriktet i Volgo- grad. Slutligen har Bolaget förvärvat mark i det sibi- riska svartjordsbältet i Kurgan. Vid samma tidpunkt hade Bolaget 84 000 hektar ägd mark. Det finns ingen tillförlitlig prisstatistik för jordbruksmark i Ryssland, men generellt steg priserna fram till som- maren 2008, varefter de har fallit markant.
Hektar
Mark under
kontroll Ägd mark
Registrerad mark
Voronezh 61 000 32 000 6 600
Volgograd 18 000 3 000
Tambov 12 000 8 000 1 000
Kursk 20 000 23 000 2 200
Kurgan 11 000 8 000
Lipetsk 13 000 10 000 2 300
Totalt 135 000 84 000 12 100
Källa: Alpcot Agro
2007 fastställde Alpcot Agro målsättningen att kon- trollera omkring 200 000 hektar jordbruksmark i Ryssland i slutet av 2008. Som beskrivits ovan skedde en omprioritering från expansion till konso- lidering under 2008 efter den strategiska översy- nen. Den viktigaste slutsatsen av översynen är att målet för det långsiktiga markinnehavet i Ryssland reduceras till 120 000–150 000 hektar.
Därtill arbetar Bolaget med att omstrukturera
markinnehavet för att optimera den geografiska
strukturen givet det reducerade långsiktiga målet
för markinnehav. Omstruktureringen innefattar
både förvärv, försäljning och byte av mark i Ryss-
land. Av det nuvarande markinnehavet på 135 000
hektar bedöms cirka 94 000 hektar utgöra ett kärn-
innehav som Bolaget vill behålla och utveckla och
som inte berörs av omstruktureringen.
Verksamheten i Ryssland
Den övriga delen av markinnehavet är föremål för försäljning eller bytesaffärer. Bolaget kommer också att göra mindre förvärv av gårdar i nära anslut- ning till existerande kärninnehav. Alpcot Agro räknar med att uppnå tillräckliga skalfördelar i verksamhe- ten trots det reducerade målet för markinnehav.
Hektar
Mark under kontroll
Varav icke-kärn-
innehav
Kärn- innehav
Voronezh 61 000 19 000 42 000
Volgograd 18 000 0 18 000
Tambov 12 000 0 12 000
Kursk 20 000 20 000 0
Kurgan 11 000 0 11 000
Lipetsk 13 000 2 000 11 000
Ryssland totalt 135 000 41 000 94 000
Källa: Alpcot Agro
Investeringar i maskiner och utrustning
Alpcot Agro använder huvudsakligen västerländsk jordbruksutrustning och bara en mindre del lokal
utrustning där det är ekonomiskt motiverat. Den tilllämpade principen vid förvärv av ny utrustning är att begränsa inköpen till ett fåtal modeller, tillver- kare och levarantörer. genom att koncentrera in köpen erhålls lägre enhetskostnader och utbild- ningen av förare av traktorer och skördetröskor underlättas. Det förenklar också reparationer och hanteringen av reservdelar. Alla nya traktorer och lastbilar har utrustats med separata gPS och SIM system. genom dessa system kan varje enskilt fordon och förare lokaliseras och bränsleåtgång och arbetstimmar kan mätas kontinuerligt. Maskin- rörelser kan följas centralt vilket minskar behovet av fysisk övervakning ute på fälten.
Under 2008 gjorde Alpcot Agro omfattande investeringar i ny utrustning och anläggningar upp- gående till 327 miljoner SEK. Bolaget är väl rustat för att genomföra vårbruket och skördearbetet 2009. Bolaget har dock fortfarande ett visst investe- ringbehov för att öka skörde- och transportkapaci- teten.
En skördetröska i arbete
Verksamheten i Ryssland
Investeringar i lagringskapacitet
Tillgång till lagring är en viktig del i Alpcot Agros värdekedja. Det är också viktigt för Bolaget att kunna torka, förvara, rensa och behandla det egna utsädet inför kommande sådd. Alpcot Agro använ- der fyra olika typer av lagring:
N Planlager är den enklaste formen av lager och används ofta som mellanlager under skörde- perioden. Bolaget har för närvarande en kapaci- tet på cirka 110 000 ton i planlager.
Lufttät lagring i tält används för medel- och N
långtidslagring. Bolaget har för närvarande en kapacitet på cirka 35 000 ton i lufttäta tält.
Ryska siloanläggningar med torkkapacitet samt N
järnvägsanslutning används för ut- och inskepp- ning av spannmål respektive insatsvaror.
Nybyggda silos enligt västerländsk standard N
med torkkapacitet används för den mest värde- fulla skörden samt för eget utsäde. Bolaget håller för närvarande på att bygga en silo med 10 000 tons kapacitet.
Alpcot Agro arbetar i dagsläget med att hyra ytter- ligare lagringskapacitet för att reducera investe- ringsbehovet.
Finansiering av investeringar
Alpcot Agros investeringar har i huvudsak finansie- rats av eget kapital. Bolaget arbetar aktivt med att öka skuldfinansieringen, både lokalt i Ryssland och utanför Ryssland. Kapitalintensiva investeringar i maskiner, utrustning och lagring kan i viss utsträck- ning komma att finansieras genom lån och leasing
i framtiden. generellt är räntor på lån till jordbruks- bolag subventionerade av den ryska staten. Bola- gets korta historik har hitintills begränsat möjlighe- terna att låna i större utsträckning.
OPERATIONELLA AKTIVITETER Skörd
Bolaget producerade under 2008 cirka 150 000 ton (före rensning och torkning) av olika grödor på 55 600 hektar. Avkastningen per hektar för olika grödor översteg Bolagets prognoser, men lämnar fortfarande utrymme för stora förbättringar fram- över. Omkring en tredjedel av den mark som skör- dades under 2008 vad sådd av tidigare ägare innan Bolaget förvärvade gårdarna. All mark som kommer skördas under 2009 har såtts av Bolagets egna såmaskiner i enlighet gängse internationell stan- dard. Denna effekt borde öka avkastningen för alla relevanta grödor under 2009. Alpcot Agro planerar att skörda minst 65 000 hektar under 2009. Den del av Bolagets areal som inte skördas under 2009, för- bereds för höstbruket 2009.
Gröda
Skördade hektar
Genomsnittlig avkastning (ton/ha)
Brutto - skörd (ton)
Höstvete 20 200 3,5 70 500
Korn 12 300 3,0 36 400
Råg 3 600 2,2 8 000
Vårvete 5 400 2,4 13 200
Solrosor 9 800 1,4 13 600
Majs 1 200 3,7 4 600
Övriga 3 100 i.m. 3 800
Totalt 55 600 150 100
Källa: Alpcot Agro
Höstvete Skördearbete i Ertil i juli
Verksamheten i Ryssland
Sådd
Alpcot Agro höstsådde över 50 000 hektar i Ryss- land under 2008. Omkring 90 procent av höstgrö- dorna är vete och återstoden är huvudsakligen råg.
All höstsådd utfördes i god tid inför vintern och grödorna är i utmärkt skick. I skrivande stund har Bolaget behandlat de höstsådda fälten med ytter- ligare handelsgödsel.
Alpcot Agro arbetar för närvarande med att vårså åtminstone 15 000 hektar exklusive foder för Bolagets mjölkgårdar. Omkring två tredjedelar av vårsådden kommer enligt den preliminära planen att utgöras av solrosor. Valet av grödor avgörs av hur fälten förberetts föregående år, växtodlingsfölj- den, jordmånen och förväntad lönsamhet. Vårsåd- den har koncentrerats till Bolagets kärninnehav, se avsnittet Landförvärvsstrategi.
Mjölkgårdar
För att tillgodose önskemål från lokala myndigheter och för att dra fördel av synergier med växtodlingen driver Alpcot Agro (tillsammans med närstående bolag) ett antal stora mjölkgårdar med totalt cirka 2 400 mjölkkor. Bolaget har renoverat anläggningar, köpt in ny modern mjölkningsutrustning och har sått majs och vall för förbättra utfodringen. Dessa åtgärder avser att förbättra kvaliteten på mjölken och öka snittproduktionen per ko. Alpcot Agro har i början av 2009 installerat en erfaren ledning för att sköta mjölkgårdarna, och Bolaget har förväntningar om avsevärda effektivitetshöjningar under året.
Höstsådd gröda Voronezh Volgograd Tambov Kursk Kurgan Lipetsk Totalt
Höstvete 17 400 6 200 5 800 9 700 6 500 45 600
Höstråg 3 300 1 500 4 800
Höstraps 400 400
Totalt 21 100 6 200 5 800 11 200 6 500 50 800
Källa: Alpcot Agro
Mjölkgården i Yacheika Vägning av skörden
INVESTERINGSAKTIVITETER Strategi för arrendeavtal
Ukraina har kanske världens bästa jordbruksmark och idealiska förutsättningar för spannmålsodling, men ägandet av jorden är fragmenterat. Bolaget startade sin verksamhet i Ukraina tidigt sommaren 2008 och är verksamt i västra och centrala Ukraina.
Bolaget började ingå arrendeavtal för högkvalitativ jordbruksmark där klimatförhållandena är utmärkta för spannmålsodling och expansionsmöjlighetena är fördelaktiga. Bolaget har prioriterat arrende av mark som redan är uppodlad och har undvikit mark i träda.
Eftersom det för närvarande råder ett morato- rium för att köpa och sälja jordbruksmark i Ukraina, är det enda sättet att ta kontroll över jordbruksmark att arrendera av lokala landägare eller ukrainska myndigheter. Ett av de krav som IMF ställt till Ukrai- nas regering är att tillåta en marknad för jordbruks- mark.
Bolaget tecknar arrendeavtal på fem eller tio år.
Enligt gällande lagstiftning har arrendatorn företrä- desrätt att både förlänga arrendet när det löper ut och att köpa marken när moratoriet hävs. För närva- rande är huvuddelen av marken ägd av privatperso- ner på landsbygden som erhöll marken i privatise- ringsprocessen på 1990-talet.
Verksamheten i Ukraina
Moskva
Poltava Volyn
Lviv Ivano-Frankivsk
Kiev
Verksamheten i Ukraina
Bolaget betalar arrenden på 30–40 USD per hektar, och betalningen kan ofta ske i spannmål.
Arrendet är i de flesta fall fixerat till 3 procent av markens taxeringsvärde, vilket är minimiarrendet för jordbruksmark som fastställts av den ukrainska regeringen.
Som en konsekvens av den strategiska kursänd- ringen i augusti 2008 har Bolaget hejdat sin plane- rade expansion av ukrainaverksamheten. Följden har blivit att Bolagets närvaro i varje Oblast är mindre än den ursprungliga planen. Däremot erbju- der det rådande ekonomiska läget attraktiva inves- teringsmöjligheter som Bolaget planerar att ut - nyttja genom separat kapitalanskaffning till ukrainaverksamheten.
Investeringar i maskiner och utrustning
I augusti levererades nyinköpta traktorer, kultivato- rer och såmaskiner.
I framtiden avser Alpcot Agro att i huvudsak använda västerländsk jordbruksutrustning och i mindre utsträckning lokal utrustning där det kan motiveras ekonomiskt. Till undantagen hör mindre traktorer, sprutor, spridare och transportfordon som last- och tankbilar. Denna utrustning är ofta fullt funktionell och kommer att användas under sin fulla livslängd.
Styrelsen inspekterar årets skörd
Verksamheten i Ukraina
OPERATIONELLA AKTIVITETER Sådd
Bolaget fokuserar på de bästa jordbruksregionerna och siktar på att uppnå en hög avkastning inom en snar framtid. genom att använda modern jord- bruksteknik, ändamålsenliga insatsvaror och modern utrustning är potentialen stor för att öka avkastningen per hektar.
Bolaget sådde 4 600 hektar höstvete under hösten 2008. Bolaget förväntar sig att avkastningen hamnar på 4–5 ton per hektar under 2009. I skri- vande stund har Bolaget behandlat de höstsådda fälten med ytterligare handelsgödsel. Vintern i Ukraina har allmänt varit gynnsam för höstvete och grödorna är i utmärkt kondition.
Bolaget planerar att så vårvete, bovete, senap och soja på omkring 1 500 hektar och planerar att skörda 6 100 hektar under 2009. Valet av grödor har gjorts baserat på markens kondition, växtodlings- följden, jordmånen och förväntad lönsamhet.
Region
Poltava 2 000
Volyn 1 600
Lviv 400
Ivano-Frankivsk 600
Ukraina totalt 4 600
Källa: Alpcot Agro
