ARNE GEDER,

..

Styrelse

ARNE GEDER,

f

riksdagsman, Bromma

ordförande

ARNE S LUNDBERG, envoye, Stockholm

vice ordförande

GöRAN AGNDAL, ombudsman, Huddinge

repr för postpersonal

SVEN ARKWALL, bankdirektör, Stockholm

arbetslagarrepresentant

SVEN BOHMAN, direktör, Stockholm TORSTEN COLLEN,

f

bruksdisponent, Täby GUNNAREKMAN, direktör, Lidingö STIG

F

HANSSON, landstingsråd, Skurup HARALD HÅKANssoN, direktör, Stockholm t

NILs LANDQVIST, docent, Gävle Owv LEKBERG, herr, Södertälje

LARs-Eruc 0LSSON, bankkamrer, Mölndal

arbetslagarrepresentant

OVE RAINER, generaldirektör, Stockholm

LARS SANDBERG, f förbundsordförande, Stockholm KARL WÄRNBERG, direktör, Södertälje

BERTIL DANIELSSON, bankdirektör, Stockholm

verkställande direktör

Suppleanter

BERTIL LöVGREN, bankdirektör, Karlshamn

arbetslagarrepresentant

ELOF LöVGREN, ekonomidirektör, Sollentuna BIRGITRAGNARSSON, banktjänsteman, Malmö

arbetsfagarrepresentant

LARS ERIK PIEHL, bankdirektör, Lidingö

vVD och stäl/f för verkställande direktören

Revisorer

Utsedda av bolagsstämman Ordinarie

BRUNO SVENssoN, aukt revisor, Danderyd SVEN EKsTRÖM, riksdagsman, Iggesund

GUNNAR WEIDENFORS, ekonomichef, Stockholm

Suppleanter

RUNE NYLANDER, aukt revisor, Stockholm RUNE A CARLSTEIN, riksdagsman, Borås KURT I HUGOSSON, riksdagsman, Göteborg

Utsedda av Kungl Bankinspektionen

PER

V

A HANNER, aukt revisor, Stockholm GösTA BJöRFORS, aukt revisor, Bromma ERIK REUTERSWÄRD, regeringsråd, Täby

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls på

bankens huvudkontor, I:Iamngatan

12, Stockholm,

onsdagen den 23 mars 1977 kl 14.00.

Anmälan till deltagande

i

bolagsstämman skall göras hos avdelningen Juridik vid bankens huvud- kontor senast kl 13.00 lördagen den 19 mars 1977, telefon 08/781 84 89.

PKbankens huvudkontor

Besöksadress Hamngatan 12, Stockholm Postadress Box 7042, 103 81 Stockholm Telefon 08/781 80 00

Telex 19310 pkbank s

Telegram PKbank

Innehåll

VD:s kommentar . . . . PKbanken i sammandrag Verksamheten . . . . .

Dramatiskt år på kreditmarknaden 4.

Skärpta likviditetsregler 5.

Räntehöjning mot valutautflöde 6.

Minskad banklikviditet under hösten 7.

Inlåningen ökade l 675 mkr 8. Ny bankbok JO.

Rationalisering av lönesystem 10.

Ökad andel utlåning till näringslivet JO.

Låga utlåningsräntor 12.

Fortsan hög likviditetskvot 13.

Stark kassalikviditet 13.

Fortsatt aktivitet på kapitalmarknaden 14.

Valutaoron präglade utlandsmarknaden 14.

Expansionen medför personalökning 15.

Förändringar i centralstyrelsen 16.

Samarbetet med Postverket utvecklas 16.

Decentraliseringen ger snabbare beslut 16.

M ånga kontor får större lokaler 17.

Fortsatt utbyggnadför on Iine 17 F ör bättrad räntabilitet 17.

soliditeten något förstärkt 18.

2

3 4

Dotterbolag . . . . . . . . 19 PK.finans AB och PKfactoring AB 19.

PKbankeninternational (Luxembourg) SA. 19.

AB Pundet 19. AB PKfonder 19.

Resultat . . . . . . . . . . . . . . 20 Intäkter 20. Kostnader 20.

Bokslutsdispositioner 21. Skatter och utdelning 21. Koncernresultat 21. Vinstdisposition 21.

Resultaträkning . . . . . . . . . . . 22 Kommentar till resultaträkningen 23.

Finansieringsanalys . . . . . . . Balansräkning . . . . . . Kommentar till balansräkningen 28.

Koncernredovisning Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Revisionsberättelse . . Organisation . . . . .

Kontorsrörelsen 38. Dotterbolag 40.

Regionstyrelser 41

26

27'

33

34 35

36 37

Post-och

Kreditban k ^en,

PKbankens

årsredovisning och

revisionsberättelse

1976

...

VD:s ^kommentar

PKbanken utvecklades gynnsamt under 1976. Rörelse- resultatet överensstämde med vad som förutsetts i delårsrapporterna och ökade med 50% till 493 mkr. Detta kunde ske trots att den hårt åtstramade kreditpolitiken, med diskontohöjningar, utlåningstak m fl åtgärder under senare delen av året påverkade resultatet negativt. Genom de två senaste årens snabba ökning av rörelseresultatet har PKbanken i räntabili- tetshänseende närmat sig övriga affårsbanker.

PKbankens inlåning utvecklades förmånligare än ge- nomsnittet för övriga affärsbanker. Detta samman- hängde främst med denjämna utvecklingen inom spar- rörelsen och den alltjämt snabbt ökade behållningen på lönekontona.

Utlåningen steg kraftigt under det första halvåret, och det var i synnerhet oprioriterade krediter som svarade för expansionen. Den snabba ökningen av oprioriterad utlåning ledde till en acceleration av den omstrukturering till ökad andel krediter till näringslivet som banken medvetet inledde redan vid starten. Under senare delen av året ledde de allt hårdare kreditrestriktionerna till att utlåningsökningen hejdades. Trots detta ökade den oprioriterade utlåningen under året med 14% eller med 2 408 mkr. Näringslivets andel i PKbankens utlåning utgjorde ca 31% den sista oktober 1976 mot ca 23%

samma tid föregående år.

Omstruktureringen leder automatiskt till s k ränteglid- ning genom att den innebär en inriktning på mera riskfyllda krediter, som normalt har högre räntesats.

Gällande bestämmelser är så utformade att PKbanken tvingas tillämpa lägre räntor i sin nyutlåning än genom- snittet av övriga affärsbankers. Detta förhållande på- verkar följaktligen rörelseresultatet negativt.

För att ytterligare stärka PKbankens möjligheter att arrangera utiandsfinansiering startade banken den l september 1976 en helägd dotterbank, PKbanken Inter- national (Luxembourg) S.A.

Ake Svensson, vVD, Lars Ström, VD, och Christer Ragnar, kreditchef, i PKbanken International (Luxembourg).

Arthur L Reisch representerar PKbanken i New York. Mittenbilden.

Björn Haggren, PKbankens Londonrepresentant. Längst till höger.

2

Inte enbart bankens intäkter ökade snabbt. Ä ven kost- naderna, i synnerhet personalkostnaderna, visade en kraftig stegring. PKbanken behövde nämligen en bety- dande förstärkning av personalresurserna efter den kraftiga ökningen av rörelsevolymen som fusionen och utvecklingen efter denna inneburit.

PKbankens nya organisation, som trädde i kraft under senare delen av 1975, har fungerat tillfredsställande.

Den innebar väsentligen en decentralisering, som be- fordrat närkontakterna med kunderna och givit banken ökad slagkraft.

Det betydelsefulla samarbetet med Postverket har också utvecklats tillfredsställande. Ett nytt avtal som reglerar detta samarbete har slutits under året.

Med den kredit- och penningpolitik som torde bli rå- dande under det närmaste året kan det inte förväntas att PKbanken når samma goda resultat 1977 som 1976.

Bankens resultat påverkas sålunda fortfarande starkt negativt av ett högt diskontoläge.

Stockholm den 24 februari 1977

BERTIL DANIELSSON

Verkställande direktör

PKbanken i sammandrag 3

Ställningen 31 dec 1976 1975 se sid

Balansomslutning, mkr . 43 058 40 (}13

Utlåning till allmänheten, mkr 24 112 :!l 056 10,29

förändring under året, % .

+

14,5

+

^'i.O

i % av total affärsbanksutlåning 26,9 2n,7

Inlåning från allmänheten, mkr . 38 174 36 286 8, 31

förändring under året, % . .

+

^5,2

^{+ 13,0}

i% av total affärsbanksinlåning 35,8 34,~

Eget kapital och värderegleringskonton, mkr 3 002 2 iR~ 31,32

soliditet, % 6,8 (,,7 18

Kapitaltäckning, överskott, mkr¹ ...

. . ^{.. . .}

^{182 4-l~' 32}

Resultat, mkr

Intäkter l 192 ~7(\ 20,23

Kostnader

..

699 5-tS 20,25

Rörelseöverskott 493 32~ 20

Räntabilitet

Rörelseresultat i % av eget kapital och värderegleringskonton

(medelsaldo) .

. . .

..

....

^{18,4 l~,tl 17-18}

Rörelseresultat i % av balansomslutningen (medelsaldo) 1,19 •.i: (}J 17-18

Antalsuppgifter

Antal inlåningskonton 31 dec (tusental) 7 515

; .+n2

9

Antal utlåningskonton 31 dec (tusental) 258 _-

·-

_'+

.

12

Antal kontor 31 dec 140 ^]:;O 17

Antal anställda, medeltal

.. .. .

^{2 356 2 Iu- 15}

l) Det belopp varmed det egna kapitalet (inklusive förlagslån) översteg kapitaltäckningskravet 31 dec.

Verksamheten

Dramatiskt år på kreditmarknaden

Den efter hand allt lättare kreditmarknad, som utveck- lades under senare delen av 1975, fortsatte i början av

1976. I slutet av januari markerade Riksbanken detta ytterligare genom att sänka diskontot från 6 till 5,5%.

Någon åtgärd för .att sänka den långa räntan vidtogs inte i sammanhanget. Avsikten med räntesänkningen var att anpassa den svenska räntenivån till de lägre räntor som uppstått utomlands och att underlätta en ekonomisk återhämtning i Sverige.

Det dröjde dock inte så länge förrän Riksbanken såg med oro på den nästan explosivt snabba ökningen av oprioriterad utlåning. Riksbanken försökte att förstärka styrmöjligheterna över denna utlåning genom att höja likviditetskraven för bankerna. Från den l mars höjdes kravet för de tre större affårsbankerna från 36 till 37%, för Götabanken från 32 till33% och för provinsbanker- na från 28 ti1129%. För sparbanker och föreningsbanker skulle kravet fr o m december höjas från 24 till 25%.

Riksbanken underströk att den inte avsåg någon skärp- ning i förhållande till de riktlinjer som angivits vid diskontosänkningen i januari. Den oprioriterade ut-

Diskonto och penningpolitiska åtgärder 1970-1976

CD

Aprill970

Tak för övrig utlåning: Arets ök ni ng högst 4 procent.

0

Januari 1971

Utlån i ng staket bort.

Krediten fri till industrins investeringar.

@ September: Aterstående utlåningsspärrar slopas.

procent

8

@) April 197 4

Kassakravet höjs från l till 5 procent. Anmodan: Skär ned övrig utlåning. Atgärder för att förmå till upplåning utomlands.

®

Augusti: Nya åtgärder för att förmå till upplåning utomlands.

®

November: Ovrig utlå- ning får en l direktiv öka högst 20 procent dec 1973- juni 1975. Prioritera in- dustrin.

4

lO

Räntautvecklingen i Sverige Procent

8 6

4

2

o

_{1971 1972 1973 1974 1975 1976}

låningen skulle alltjämt kunna öka med 12% under året.

Åtgärden var främst föranledd av att likviditeten inom banksystemet ökat kraftigt till följd av valutainflöde och ·alltjämt betydande budgetunderskott.

I slutet av februari och början av mars uppstod kraftiga störningar på i synnerhet de europeiska valutamarkna- derna. Pesetan devalverades och pundet och liran utsat-

0

Mars 1975

Ny beräkning av likviditets- krav, storbanker 32 procent {någon lindring jämfört med tidigare).

®

April: Taket för ökning av övrig utlåning höjs till 22 procent. Emissionsräntan för obligationer höjs med l procentenhet.

®

Juli: Taket för ökning av övrig utlåning bestäms till 26 procent per den 31 dec 1975.

@ Augusti: Utlåningstaket upphävs. Likviditetskraven skärps, storbanker 34 procent.

®

November: Kassakravet sänks från 5 till 2 procent.

Likviditetskraven för storbankerna skärps ytter- ligare till36 procent.

@Mars 1976

Likviditetskraven för stor- bankerna höjs från 36 till

tes för en häftig kurstryckande press. Efter hand blev även franska francen fOremål för spekulation, och efter kostsamma stödoperationer tvingades francen lämna valutaormen. Detta föranledde i sin tur att i synnerhet belgiska francen och danska kronan utsattes för hårt tryck, som gav upphov till omfattande stödoperationer från centralbankerna såväl i de båda länderna som i Västtyskland. I detta fall blev dock stödoperationerna framgångsrika och efter hand inträdde i varje fall ett relativt lugn på valutamarknaden. Svenska kronan var knappast alls berörd av dessa valutastörningar, men utan tvekan demonstrerade de den risk man när som helst kunde löpa att bli indragen i förlopp av liknande slag, och de förebådade nog också vad som skulle komma.

Skärpta likviditetsregler

Riksbanken följde utvecklingen med skärpt uppmärk- samhet och intog en högre beredskap. Detta bekräfta- des genom en diskontohöjning från 5,5 till6% fr o m den 4 juni. Samtidigt ändrades reglerna för beräkning- en av bankernas likviditetskrav så att även kreditgaran- tier för lån upptagna i Sverige samt beviljade ej dispo- nerade krediter i räkning skulle ingå i nämnaren. Det

37 procent { Götabanken 32 P g a PKbankens höga lik- till33 procent) för provins- vidiletsläge skulle den inte bankerna från 28 till29 ha drabbats av de sträng- procent. are likviditetskraven, därför

. . . .. . begränsades bankens

@ Juh:

~n<?r~~e

^beraknmgs- övrigutlåning till att öka regler for hv1d1tetskraven, högst 14 procent per nya kvotkrav fastställs för 31 mars 1977.

storbankerna till 30 procent {Götabanken 26 procent) och provinsbankerna 24 procent. Detta innebar en mindre skärpning jämfört med tidigare.

®

Augusti: Räntesatsen för bankernas upplåning i Riks- banken utöver den "tillåtna gränsen", höjs från 8 till 10 procent.

Sveriges handels-och bytesba1an:s

Mdrkr

2

:--""" hondelsbalans

/

byt•!sbolons

1970 ' 1971 ' 1972' 1973 ' 1974' 1975 ' 1976

@

Oktober: Räntesatsen för bankernas riksbanks- upplåning höjs ytterligaretill l l procent. Utlåningstak införes för 12-månperioden framtill31 marsl977,10 procent för S-E-banken och Handelsbanken och 12 pro- cent för övriga affärs- banker.

@ November: Likviditets- kraven för S-E-banken och Handelsbanken sänks från 30 till27 procent, Göta- banken från 26 till24 pro- cent och för provinsbanker- na från 24 till 23 procent (PKbanken oförändrat 30 procent). Någon straffavgift för ouppfyllda krav utgår dock inte för perioden no- vember 197 6- mars 1977

Verksamheten

18

16

Valutareserven Månadsultimo, mdr kr

cv,.,•oposition valutabankernos

14 tidsposition'

12

lO

8

6

4

2

o

^1975..,..

P

J~ ~.oonkurt ~ v.:~h .. ~IOI!nu'~l

1976

•

förändrade beräkningssättet innebar en betydande skärpning. Syftet var att motverka en alltför kraftig ansvällning av beviljade krediter i räkning samt försvå- ra tillväxten av den "grå" kreditmarknaden, som kre- ditgarantierna delvis utgör underlag för. Samtidigt re- ducerades emellertid kraven till 30% för de tre större af- färsbankerna, 26 för Götabanken och 24 för provins- bankerna. Vidare hemställde riksbanksfullmäktige hos

6

regeringen att förordnande om likviditetskrav även skulle utfärdas för sparbanker och föreningsbanker.

Kravet för större sparbanker och föreningsbanker fast- ställdes till 24% och för mindre sparbanker till 23.

Då PKbanken med sin höga likviditet föga skulle på- verkas av de nya likviditetskraven utfärdade Riksban- ken något senare en rekommendation om utlåningstak enkom för PKbanken. I skrivelse från Riksbanken i mitten av juni underrättades PKbanken om att dess oprioriterade utlåning inte borde öka mera än 14% från sista mars 1976 till sista mars 1977.

Som motiv för åtgärderna anförde Riksbanken återigen likviditetstillväxten inom ekonomin och den snabba internationella konjunkturuppgången. Riksbanken framhöll också den allt snabbare utlåningsökningen och pekade på att affärsbankerna under 12-månadersperio- den till och med april ökade den oprioriterade utlåning- en med 18% eller mer än 11 mdr. Riksbanken bedömde en åtstramning av kreditmarknaden som nödvändig, men framhöll samtidigt att en kraftig indragning av likvida medel redan skett genom företagens stora fyll- nadsinbetalningar av sociala avgifter som lett till en kraftig nedgång av budgetunderskottet, vilket dessutom i allt högre grad finansierats utanför banksystemet.

Denna likviditetsminskning inom banksystemet skulle snart ytterligare påskyndas genom en snabb valutaut- strömning.

Räntehöjning mot valutautflöde

Efter relativt lugn under högsommaren började en ny markerad oro på valutabörserna i augusti. Denna gång blev den svenska kronan ordentligt indragen i förloppet även om störningarna, som så många gånger tidigare, främst betingades av förväntningar om uppskrivning av D-marken.

För att söka motverka den alltmer tilltagande valutaut- strömningen vidtog Riksbanken den 19 augusti den okonventionella åtgärden att kraftigt skärpa räntevill- koren för bankernas upplåning i Riksbanken utan att höja diskontot. Den s k straffräntan höjdes från 8 till 10%. Detta fick i rådande läge avsevärda konsekven- ser, eftersom likviditeten inom banksystemet var mycket svag och stora belopp måste lånas upp till den högre räntesatsen. Detta betydde att dagslåneräntorna kom att anpassas till denna högre räntesats samt att räntorna på specialinlåningen höjdes med avsevärt mer än 2 procentenheter.

Trots allt stoppade inte valutautflödet och marknaden var helt inställd på att den nya räntenivån mycket snart skulle bekräftas av en diskontohöjning. En sådan kom också den 4 oktober, då diskontot höjdes från 6 till 8%.

Bankerna rekommenderades att höja sina räntesatser i motsvarande mån, men Riksbanken medgav att ränte- satserna för oprioriterade räkningskrediter höjdes med ytterligare l procentenhet. Dessutom höjdes emissions- räntorna för långfristiga obligationer med 0,5 procent- enheter och straffräntan l procentenhet till 11%. Riks- banken meddelade vidare att den avsåg att hemställa om förordnande av utlåningstak för affärsbankerna.

Som motiv för åtgärderna framhöll Riksbanken att Sve- rige drabbats av ett betydande valutautflöde till följd av oron på valutamarknaden. Trots kraftigt reducerad lik- viditet i banksystemet hade utlåningen fortsatt att öka mer än vad som ansågs godtagbart med hänsyn till vårt betalningsläge i förhållande till utlandet. .

Spekulationen om en uppskrivning av D~marken fort- satte emellertid och de vidtagna åtgärderna kunde en- dast i mindre grad bromsa valutautströmningen. Vid ett sammanträde i Frankfurt den 17 oktober beslöts att övriga ormvalutor skulle nedskrivas med 2 - 6% i för- hållande till D-marken. Svenska kronan nedjusterades med 3%.

Minskad banklikviditet under hösten

Kronan var därefter stark men något återflöde av valu- tor inträdde icke omgående. Riksbanken bedömde hel- ler icke stabiliteten på valutamarknaden som så säker- ställd att den ville lindra restriktionerna på kredi~mark­

naden. De skärptes i stället ytterligare genom att Riks- banken utfärdade tillämpningsföreskrifter för utlå- ningsreglering till affärsbankerna. Dessa skall gälla till och med mars 1977. Den reglerade utlåningen för skandinaviska Enskilda Banken och Svenska Handels- banken får stiga med l 0% från sista mars 197 6 till sista mars 1977. För övriga affärsbanker får ökningen uppgå till12%. Avstämning skall ske även vid slutet av de- cember 197 6 samt januari och februari 1977.

Regleringen medför att affärsbankerna genomsnittligt inte kan öka den reglerade utlåningen från oktober

Under 1976 b[öd PKbonken in representanterför industri, handel, banker, förvaltning_ och massmedio i Norge och Donmark till informationssamman- komster. Ovre bilden: statssekreterare Bengt Denn is, huvudtalare i Oslo (t h), i samsprak med en ov gästerna. Nedre bilden: PKbankens ordförande Arne Geijer, fuldmaegtig Arne Jakobsen, Grosserersocietelet, di.rektör Holger Nyström, Sveriges Grossistförbund, och direktör Karl Wörnberg, Sveriges Exportrcid, ingick i panelen i Köpenhamn.

7

1976 till mars 1977. Riksbanken meddelade emellertid samtidigt att den avgift som utgår vid överskridande inte skall inkrävas då överskridaodet beror på ökning av vissa typer av lån. Till dessa hör exportkrediter som refinansieras av Svensk Exportkredit och Allmänna Pensionsfonden, lån som är avsedda att avlyftas med statligt lokaliseringsstöd och vissa av staten garantera- de lån främst till industri och jordbruk.

Likviditetsläget inom banksystemet fortsatte att vara stramt. Den 4 november beaktade Riksbanken detta genom att sänka likviditetskraven. För Skandinaviska Enskilda Banken och Svenska Handelsbanken sänktes kraven med 3 procentenheter till2?%, för Götabanken med 2 ti1124% och för provinsbankerna med l till23%.

Verksamheten

För PKbanken kvarstod kravet oförändrat vid 30% lik- som också för Sparbankernas Bank och Förenings- bankernas Bank vid 45 resp 50%. För affärsbankssys- temet i sin helhet innebar ändringarna en sänkning med l ,5 procentenheter. Den tidigare beslutade juste- ringen av likviditetskravet för sparbanker och fören- ingsbanker med l procentenhet fr o m december 1976 genomfördes inte. Kravet blev oförändrat 24% för stör- re sparbanker och föreningsbanker och 23 o/o för mindre sparbanker. Riksbanken betonade att den vidtagna åtgärden inte skulle tolkas som en lättnad i kreditpoliti- ken utan endast var en anpassning till utvecklingen av bankernas likvida tillgångar, vilka reducerats kraftigt till följd av nedgången i budgetunderskottet och valu- tautströmningen.

Penningmängdens utveckling Procentuell förändring på l 2 månader 15

14 13 12 11

lO

9

8 7 6

5 l 4 3 2

l

o

l1 . . .

.---~- ~-.--

,...,..., 1967 68 69 70 71 72 73 74 75 76

8

Riksbanken meddelade samtidigt att den icke skall ta ut någon avgift vid underskridande av likviditetskraven vid beräkningstidpunkterna oktober 1976 - mars 1977, d v s under den tid utlåningsregleringen är i kraft.

Inlåningen ökade 1 675 mkr

Den vid årets början snabba inlåningsökningen i bank- systemet avtog successivt under året. PKbanken noterade en ökning från årsskifte till årsskifte med 5%

eller l 675 mkr till 36 010 mkr. Marknadsandelen ut- vecklades positivt. I genomsnitt under året svarade banken för 35,0% av affärsbanksinlåningen och 21,4%

av inlåningen på hela bankmarknaden, vilket innebar en ökning från föregående år med l ,O respektive 0,4 procentenheter. Inlåningsuppgifterna har här redovisats enligt Bankinspektionens månadsstatistik.

Inlåningens tillväxt jämfört med motsvarande månadsukimo ett år tidigare, procent

Liksom under föregående år bars inlåningsutvecklingen upp av en snabb ökning av inlåningen från privatperso- ner. Ä ven inlåningen från näringslivet ökade kraftigt.

På grund av det ansträngda likviditetsläget inom bank- systemet förekom det tidvis hård konkurrens om den s k specialinlåningen, d v s storinlåning mot speciellt höga räntor. Banken var medvetet återhållsam i detta avseende och specialinlåningens andel av totalin- låningen var oförändrad under året.

Beräknat på dagsmedelsaldon uppgick inlåningsök- ningen för 1976 till 12% medan ökningen föregående år stannade vid 9%.

6

PKbankens inlåning medelsoldon, mdr kr

vvrg~

e.llld

11 - ~on.to.

rnnd Po l!ricl!f

/

~ ] J-~

¹⁹⁷³

---,-,~,

^{197 4}

- ~-

¹⁹⁷⁵

--,~~

¹⁹⁷⁶

9

Inlåning 31 dec 1976 Förändring under året

tusental tusental

En t igt balons räkning mkr konton mkr konton

Checkräkning 667 17,0

-

^{85 + 1,2}

Banklöneräkning,

personkonton. 4 380 l 374,1 + 391 + 90,2 Girokapi talräkning,

sk K-konton . 277 1,2 - 37

o

Sparräkning och sk

E-konton. 361 26,0 + 2 + 1,6

Sparkasseräkning. 9 062 3 941,5 + 427 -184,9 Kapitalsamlings-

räkning

..

5 103 l 568,8 + 298 +152,9 Kap i talräkning,

12 mån 5 075 530,8 + 258 + 47,1 Kapitalräkning,

övriga . . 795 54,4 + 380 + 4,1 Konton i utländsk

valuta .

..

617 0,2 + 43 +- 0,1 Annan inlåning. 4 032 0,5 4 + O, l A vräkningskonto

med Postverket 7 805 0,0 + 215

Totalt . 38 174 7 514,5 +l 888 +-112,4

Bankernas in- och utlåning

31 december 1976 exkl vid årets slut krediterade räntor

Förändring under 6ret

mkr· mkr %

Inlåning

PKbanken. .

.

^{36 010 + l 675 + 4,9}

Övriga affärsbanker . 64 643 + 405 + 0,6 Sparbanker . 53 353 + 4 143 + 8,4 Föreningsbanker. 11 270 + l 399 + 14,2

Totalt. 165 276 + 7 621 + 4,8

Utlåning

PKbanken . . 23 857 + 2 826 + 13,4 Övriga affärsbanker . 64 719 + 7 038 + 12,2 Sparbanker . . . 45 695 + 4 394 + 10,6 Föreningsbanker. 9 577 + l 050 + 12,3 Totalt . . . 143 848 + 15 308 + 11,9

Verksamheten

Ny bankbok

Sedan juni 1976 bokförs alla nyöppnade konton med bankbok i en gemensam reskontra, oavsett om kontot öppnats på ett av bankens egna kontor eller på Posten.

Detta innebär ett första steg mot den av Postverket och banken gemensamt planerade samordningen av de båda reskontrorna för bankboksinlåning. Den reskontra som nu tar emot alla nyöppnade bankbokskonton finns inom banken, den andra sköts av Postgirot för bankens räk- ning och omfattar tidigare på Posten öppnade konton. När reskontrorna började samordnas införde. banken en ny enhetlig bankbok för hela sin rörelse. Den är utfor- mad enligt svensk standard och anpassad för hantering i kassaterminaler på både bank- och postkontor. Avtal med de nordiska postverken ger kunderna möjlighet att ta ut pengar från den nya bankboken på postkontor i Danmark, Finland, Island och Norge. Över 5 miljoner äldre bankböcker kommer att bytas successivt under en längre period.

Förberedelser har under året vidtagits för att en bety- dande del av de inlåningskunder som har bankbok skall få ränte- och saldobesked automatiskt per post. För bankbokskonton av äldre typ, öppnade på Posten, gäl- ler tills vidare samma rutiner som tidigare.

Sedan februari 1976 kan PKbankens kunder ta ut upp till500 kr i kontanter mot egen check på postkontoren.

I samband därmed höjdes också beloppet för checkar som utan särskild överenskommelse kan användas som betalning på Posten till 2 000 kr.

Utlåningsstrukturen -0+

lO

Rationalisering av lönesystem

Rutinerna för till postgirokonton kopplade räntebäran- de girokapitalkonton rationaliserades i samarbete med Postverket.

Transaktions- och saldoredovisning av personkonton fick också en översyn. Kunderna får i fortsättningen dels månadskontoutdrag, dels avier omedelbart efter bokföring av lön, pension, postgirotransaktion och dylikt. Avierna innehåller inte uppgift om saldo. Egna kontantuttag kommer inte att föranleda transaktionsavi, vilket tidigare var fallet. Ca 80% av PKbankens

l ,4 miljoner lönekontokunder får sin lön via person- konto, som har en inbyggd postgirofunktion.

Under 1975 började banken införa s k löngivaravgifter, och under 1976 fullföljdes dessa åtgärder. En av de sista återstående grupperna var de arbetsgivare som betalar ut lön genom den av bankerna gemensamt ägda Bygglönecentralen. Dessa arbetsgivare kommer att er- lägga avgifter för löneutbetalningsservicen fr o m 1977.

Ca 70% av löntagarna inom denna sektor har sitt löne- konto i PKbanken, företrädesvis personkonto.

Okad andel utlåning till näringslivet

PKbankens utlåning - redovisad enligt Bankinspektio- nens månadsstatistik-uppgick vid slutet av 1976 till 23 857 mkr efter en ökning under året med 2 826 mkr eller 13%. Räknat på dagsmedeltal uppgick utlånings- ökningen till 14%.

Förändring i sektorandelar,

1975 +5,6

- l

näringsliv

procentenheter

under 12-månodersperioden 1976 . '1 ;J.

l

t o m okt respektive år

-0,3 ^kommuner

l

^-3,7

l

^-5,3 bostodsbyggnadskrediter

.--- +0,4

l

^-0,5 långfristig bostadsfinansiering

l

^-3,5

+0,5 privatpersoner

iii

^{- -0,4}

Den oprioriterade utlåningen ökade kraftigt under förs- ta halvåret, och ökningstakten ter sig särskilt stor i jämförelse med motsvarande period föregående år.

Kreditexpansionen var till större delen inriktad på nä- ringslivet, där banken ytterligare ökade sin marknads- andel. I oktober 1976 låg 31% av bankens totala utlåning hos näringslivet mot 23% ett

år

tidigare.

Hushållssektorns andel av utlåningen förblev däremot nästan oförändrad under 1976, eftersom Riksbankens åtgärder mot Kreditexpansionen redan tidigt satte in med full kraft i denna sektor. Med hänsyn till den

Summan av bankens oprioriterade utlåning (exkl krediter som refinansierats i utlandet) samt inhemska kreditgarantier låg i oktober n6got över Riksban- kens utlåningstak. Genom att banken dörefter var restriktiv med nyutlåning samt genom att utnyttjandet av krediter i rökning sjönk och amorteringar tillfördes banken låg denna utlåning vid årets slut 941 mkr under taket.

21

Oprioriterad utlåning m m månadsultimo, mdr kr

Riksbankens utlåningstak

i utlandet refinansierade krediter~

'·inhemska kreditgarantier

oprioriterad utlåning exkl i utlandet

refinansierade krediter

f m a m a s o n d

Utlåningens tillväxt

i procent jämfört med motsvarande manadsultimo ett år tidigare

Oprioriterad utlåning 30,

j J~

~ -r }

20j

1974· 1975

Prioriterade byggnadskr~diter

30;

J

{

1976

/~banken ovnga offörsbanker

//

o

"'

~

-l Oj ~

i

'

-20i = =====

1

₁

}

1

l nov 1975 ändrades gransdragn1ngen mellan priorilerad och opnonlerad u;·lunmg Jömf6relsetale:~ är komgerode

l l

-30-l----r~,---r-·-T··-·-~-.. r--···--~---·--r---~ ... ---,-

1973 1974 1975 1976

Verksamheten

Utlåning 31 dec 1976 Förändring under året

tusental tusental

Enligt balansräkning mkr konten mkr konton

Inrikes växlar

.

436 16,3 - 44 + 3,6 Utrikes växlar

• 11

0,2 - ³

^{- 0,1}

Remburser . . . ⁴⁹

^{l ,O}

⁺ 23 + 0,2 Lån.

. . . .

15 944 156,3 +l 664 +20,0 Checkräkning,

postgirokrediter 2 792 20,6 + 978 + 2,1 Banklöneråkning,

personkonton 67 41,8

+ l -

1,2 Byggnadskreditiv 4 361 5,8 + 266 + 0,9 Lombarderings-

krediter 406 0,6 + 156 +

0,1

Övriga. 46 15,7 + 15

-

0,9

Totalt . . 24 112 258,3 +3 056 +24,7

Utlåning fördelad på sektorer och branscher

Utestående krediter vid 1976 1975

månadsskiftet okt/ nov mkr % mkr %

Näringslivet. . .

7 500 30,6 4 781 23,4 Industri. . . . . 2 706 11,0 l 467

7,1

Handel och service

.

2 569 10,5 l 672 8,2

Samfärdsel . 299 1,2 209

1,0

Finansväsen . . ^{. 423 1,7 183 0,9}

J

ordbruk . . .

. .

64 0,3 35 0,2 Byggnads- och an-

läggningsverksamhet 825 3,4 690 3,4 statliga företag m m 614 2,5 525 2,6

Kommuner m m. 4 528

18,4 4 524 22,1

Bostadssektorn . 10

956 44,6 9 781 47,7 Bostads byggnads-.

krediter . . . 4 491 18,3

3 675

17,9 Långfristig bostads-

finansiering. . 6 465 26,3 6 106 29,8

Privatpersoner l

561 6,4 l 403 6,8 Totalt .... 24 545 100,0 20 489 100,0

1 2

dominerande betydelse hushållen har för bankens inlå- ning hade det i och för sig varit angeläget att något bättre kunna tillgodose deras stora kreditefterfrågan.

Mot slutet av året blev effekten av Riksbankens åtstramning påtaglig även i närings

livssektorn, och i

praktiken rådde nära nog utlåningsstopp. Ökningen av oprioriterad utlåning uppgick fö

r

hela 197 6 till2 408 mkr eller 14%. För övriga affärsbanker blev ökningen 12% . Utlåningen till bostadsbyggande ökade också under

1976. I början av året kunde

stocken av utnyttjade

byggnadskreditiv minskas något genom avlyft, som motsvarades av köp av bostadsobligationer, men senare noterades åter en uppgång. Antalet påbörjade lägenhe- ter beräknas ha ökat med

1

0% till 56 000 under året.

Närmare en femtedel av dem finansierades av PKban- ken, som 1976 hade en något större marknadsandel än föregående år. Innehavet av bostadsobligationer steg med 758 mkr.

Låga utlåningsräntor

PKbanken har - som framgår av den på Riksbankens ränteanalys baserade tabellen- genomgående lägre rän- tesatser på sin utlåning än andra affärsbanker. Genom- snittligt är bankens räntenivå ungefar samma som spar- bankernas.

En räntejämförelse måste dock ta hänsyn tilllåneport- följens sammansättning, i synnerhet med tanke på gra- den av risktagande. Ju större andel näringslivskrediter en· bank har, desto större kreditrisker har den tagit.

PKbankens andel näringslivskrediter ligger ungefär

mitt emellan de övriga affårsbankemas och sparban-

kernas. Eftersom avståndet mellan de båda institut-

gruppernas räntenivå

är

0,5 procentenheter borde

PKbankens genomsnittsränta kunna ligga ca 0,25 pro-

centenheter högre än den gör. Riksbankens ränteregle-

ring, som bl a syftar till att begränsa s k ränteglidning,

gör att PKbanken f n inte kan höja sin förräntning till

den nivå som utlåningsportföljens sammansättning mo-

tiverar.

1 3

Räntesatser på disponerad utlåning 1976-09-30 Obligationslån 1976

Ovriga

~~lkkrn:difa~gifter. bon~~~ b~~k"!~ b~~k;; Svenska emissioner genomförda under PKbank.ens led-

---~--- ning.

Byggnadskrediter Bostadsfastigheter . Andra fastigheter . Tillf bostadskrediter Krediter i räkning . Diskonterade växlar Övriga krediter. . . Total utlåning . . .

Källa: Riksbankens rönteonalys

Fortsatt hög likviditetskvot 8,60 9,46 8,74 9,35 9,20 8,68 8,83

8,90 8,53 9,63 9,06 9,25 8,55 9,84 10,01 9,42 9,80 9,11 8,76 9,29 8,79

Ända sedan PKbanken bildades har dess likviditetskvot legat avsevärt högre än de krav Riksbanken ställt upp

U

fr avsnittet om kreditmarknaden, sid 4 ff).

Stark kassalikviditet

Som följd bl a av den kraftigt ökade utlåningen minskade PKbankens kassalikviditet beloppsmässigt med 2 328 mkr under året, jämfört med en Ökning om 2 954 mkr föregående år (se finansieringsanalys sid 26). Den alltjämt höga likviditeten är delvis ett uttryck för det faktum att PKbanken, jämfört med andra banker, har en mindre andel av sin inlåning placerad som ut- låning till allmänheten. Relativt kraftiga säsongsväng- ningar på inlåningssidan skapar särskilda behov av hög likviditet, men i vissa lägen kan denna stiga till en från lönsamhetssynpunkt sett för hög nivå. Så kan bli fallet när inlåningen ökar samtidigt som utlåningsmöjlig- heterna är begränsade. Detta inträffade under 1975 och nådde kulmen i början av 1976. Banken tecknade då statsobligationer och statsskuldförbindelser för l 800 mkr. Senare har likviditeten legat på en lägre nivå.

AB Götaverken levererade under året ett till oljadrillskepp ombyggt fartyg.

PK bo nken deltog i finansieringen. "N avifor Nors e" ägs av franska intressen·

ter och hor främst använts utanför Afrikas västkust.

Belopp Ränta löptid

låntagare mkr % år

Luossavaara-Kiirunavaara AB . 100 9,25 15 Statsföretag AB .

..

100 9,25 15

Göteborgs kommun

..

60 9,25 15

AB Statens skogsindustrier 75 9,875 15 Kommunlåneinstitutet AB . 50 9,4 5 Kommunlåneinstitutet AB . 50 9,9 13 Norrlands Skogsägares Cellu-

losa AB .. 70 10,0 15

Malmö kommun 50 9,75 15

statsföretag AB . 100 9,75 15

Utländska emissioner i vilka PKbanken deltagit i emis- si ansledningen.

Belopp Ränta löptid

låntogare milj % år

Malmö kommun DM 50 8,25 7

Kommunlåneinstitutet AB DM 40 7,75 7 AB Götaverken.

..

US$ 20 8,25 7 AB Svensk Exportkredit US$ 25 7,875 7 Kommunlåneinstituet AB DM 40 8,0 8 Uddevallavarvet AB US$ 30 7,75 7

AB Götaverken. US$ 40 8,0 6

AB Götaverken . . US$ 30 8,25 9

Verksamheten

14

Fortsatt aktivitet på kapitalmarknaden

60 Under 1976 emitterades obligations- och förlagslån för

totalt ca ·28 mdr kr på den inhemska marknaden, inkl -SFr konvertering av äldre lån, jämfört med ca 30 mdr kr Valutakurser föregående år. Detta innebar en nettotillväxt om ca 21 50 Vägd utveckling mdr (23 mdr). Den fortsatta kraftiga ökningen av

från paritetsläget maj 1970, näringslivets upplåning på obligationsmarknaden var procentuell förändring

särskilt markant under första halvåret.

I den årliga överenskommelsen med delegationen för bostadsfinansiering åtog sig bankerna att öka sitt inne-

40 hav av bostadsobligationer med 3 500 mkr (3 900 mkr).

PKbankens andel uppgick till ca 750 mkr (840 mkr).

Under bankens ledning emitterades 9 lån (7) på den inhemska marknaden. Dessutom deltog PKbanken i

30 emissioner av ytterligare 26 lån (27).

På utländska kapitalmarknader deltog PKbanken i emissionsledningen av 8 lån (11) och medverkade som underwriter i 188 emissioner (115). Bankens för-

20 medling av utlandslån av annan karaktär än obligations-

lån ökade under 1976. Särskilt kan nämnas flera större s k private placements i holländska floriner. Vidare arrangerade och deltog banken i ökad omfattning i syndikerade banklån på eurovalutamarknaden.

lO

Det ekonomiska resultatet av finans- och fondrörelsen

förbättrades.

Aktieomsättningen på stockholmsbörsen uppgick 1976 till 2 146 mkr (2 061 mkr). Bankens andel av markna-

o

den fortsatte att öka.

Försäljningen av andelar i aktiefonden PKinvest starta- de i februari. Den postala organisationen kom att få stor betydelse i sammanhanget och svarade för ca 45% av antalet sålda andelar samt närmare 60% av antalet trans-

-10 aktioner.

Valutaoron präglade utlandsmarknaden

t

De alltmer markerade skillnaderna mellan starka och

-20 svaga valutor kom i olika avseenden att sätta sin prägel

på internationell bankverksamhet under 1976. Situatio- nen kan illustreras med att årsräntan på korta lån i vissa valutor periodvis noterades i mellan 20 och 30%.

Å

-30 andra sidan bidrog den svaga inhemska efterfrågan på

bankkrediter i USA till att amerikanska banker ökade

Kalla World F~t~onool Morkels

-40

t 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976

j

'-"'

15

10

5

Internationella rönteutvecklingen Procent

Kola

3mån

eurodeposits, US$

/ / World Frnonool Morkels

MW Manhall & Company ltd 3 mån eurodeposits, DM

1974 1975 1976

kreditutbudet på den internationella marknaden, vilket i sin tur bidrog till att växelkursen för dollar sjönk i förhållande

till

de flesta västeuropeiska valutor.

Den redan 1975 höga svenska utlandsupplåningen blev i stort sett oförändrad 1976. PKbanken tog aktivt del i denna verksamhet och förmedlade ett stort antal kort- och långfristiga lån. De kortfristiga lånen avsåg som regel finansiering av svensk import och export, medan de långfristiga även utnyttjades för andra slags finan- sieringsbehov. Liksom tidigare medverkade banken också i finansieringen av flera stora svenska utiands- projekt och kunde därmed bidra till att stödja svensk export till de många länder där finansiering är ett vik- tigt konkurrensmedeL Inom landet kunde marknadsfö- ringen av utlandstjänster intensifieras, bl a tack vare utbyggda resurser på regioncentralema.

För att ytterligare öka PKbankens konkurrensförmåga och skapa möjligheter att bättre biträda svenska före- tagskunder med utlandsupplåning beslöt bankens sty- relse att etablera en helägd dotterbank i Luxemburg, som under 70-talet utvecklats till ett betydande centrum för både kort- och långfristigt kapital. PKbanken Inter- national (Luxembourg) S.A. började sin verksamhet den l september. Den leds under inledningsskedet av Lars Ström, utiandschef och vice verkställande direktör i PKbanken.

PK banken medverkode i Boncode Fomento Noc:ionols syndikerede lån för finansiering ov Eledricidode de Portugals utbyggnad ov kraftverk i Douro·

floden. Bofors-NOHAB levererar turbiner till projektet.·

1 5

Expansionen medför personalökning

Medelantalet anställda (omräknat till heltidstjänster) ökade under året med 189 till 2 356. Den relativt stora ökningen är framförallt en följd av bankens expansion, som betytt växande arbetsbelastning i synnerhet på avdelnings- och expeditionskontor. Vidare förstärktes flera specialistfunktioner för att göra en ökad inriktning på mera avancerad kundrådgivning m m möjlig. Ut- bildningssidan förstärktes personellt, och en utbyggnad av kursgården Söderås på Lidingö påbörjades.

Formen för samråd mellan företagsledningen och de anställda anpassades genom ett beslut i centrala före- tagsnämnden fr o m 1976-07-01 till den nya organisa- tionen i banken. Personalinflytandet tillgodoses bl a genom representanter i central- och regionstyrelser samt i de styrgrupper som handlägger rörelse och ad- ministrativa frågor. Arbetslagarrepresentanter ingår också i ett betydande antal projektgrupper där utveck- lingsfrågor m m bearbetas. Företagsnämnderna fortsät- ter t v sin verksamhet i avvaktan på hur lagen om medbestämmande i arbetslivet kan komma att tilläm- pas.

PKbankens styrelse beslöt under hösten att utdela grati- fikationer till de anställda. Beslutet motiverades med att personalen gjort värdefulla insatser för bankens ut- veckling under fusionsskedeL Beloppet fastställdes till 2 500 kr för var och en som varit anställd sedan fu- sionstillfället samt propmtionsvis mindre belopp för medarbetare med kortare anställningstid.

Verksamheten

Förändringar

i

centralstyrelsen

Vid ordinarie bolagsstämma invaldes docent Nils Landqvist, Gävle, verkställande direktör i Kors- näs-Marma AB, i centralstyrelsen.

Arbetslagarrepresentanten bankkamrer Tord Wester- berg efterträddes av bankkamrer Lars-Eric Olsson.

Bankdirektör Carl-Henrik Nordlander avsade sig upp- draget som styrelseledamot i samband med att han utsågs till riksbankschef.

Samarbetet med Postverket utvecklas

Samarbetet med Postverket kunde, som bl a framgår av de tidigare i verksamhetsberättelsen redovisade exemp- len på vidareutveckling av service och sortiment, tillfö- ras flera nya moment under 1976. Under året har PKbanken och Postverket också arbetat på en plan för det fortsatta samarbetet på lång sikt.

Det vid fusionen träffade avtalet om räntegottgörelse för Postverkets inlåning i banken och om kostnadser- sättning för kassatransaktioner och bokföring sträckte sig fram t o m år 1976. Under hösten enades banken och verket om ett nytt sådant avtal, vilket inte innebär

några större förändringar jämfört med det tidigare av- talet.

I samband med beslutet om gratifikationer (se ovan) beslöt bankens scyrelse också att avsätta en lika stor summa som de bankanställda fick (5,3 mkr) till ända- mål som Postverkets anställda själva fastställer. Ban- ken ville därigenom uttrycka sin tacksamhet för de betydande arbetsinsatser många postanställda gjort un- der fusionsskedet

Decentraliseringen ger snabbare beslut Den omorganisation, som genomfördes i PKbanken under senare delen av 1975, har på grund av regionali- seringen samt kontorens ökade beslutsutrymme haft positiva effekter för bankens utveckling. I synnerhet var det under en period av kreditexpansion värdefullt att besluten kunde fattas snabbt.

Nya avdelningskontor öppnades under året i Karlskoga och Ömsköldsvik. Ett nytt expeditionskontor öppnades i Göteborg, medan ettexpeditionskontor i Linköping och ett i Uppsala avvecklades. Totalt har banken därmed

För polsko utrikeshandelsbanken, Bank Handlowy, Warszawa, uppför BPA Byggnadsproduktion AB nytt huvudkontor. Komplexet, som i sina 4å våning- ar också skall rymma vissa polska utrikeshandelsförelag, finansieras av PKbanken.

1 6

140 egna kontor. Dessutom gav nämnden för banketa- blering tillstånd att öppna ett kontor i Angered inom Göte.borgs kommun. Däremot avslog nämnden fram- ställning om ett kontor i Kungsbacka.

Utbyggnaden steg för steg av den bankservice som postkontor och lantbrevbärare kan ge ökar det redan förut stora värde den postala organisationen har för banken, men det är ändå önskvärt att komplettera ban- kens eget kontorsnät på några punkter, i synnerhet i storstadsområden.

För att förstärka kontaktnätet i dessa områden omvand- lades också några expeditionskontor i Stockholrn, Gö- teborg och Malmö under året till avdelningskontor med egen styrelse.

..

Många kontor får större lokaler

Det snabbt växande kundunderlaget, inte minst bland företag, har lett till att en betydande andel av bankens kontor behöver större lokaler. Utbyggnad, ombyggnad eller byte av lokaler påbörjades under 1976 på ett 20-tal kontor, och under 1977 torde det bli nödvändigt att lösa lokalproblem för ett betydligt större antal kontor.

Beslut fattades om två nybyggnader, nämligen för regioncentralen och centralkontoret i Göteborg (utvidg- ning) och för kontoret i Anderstorp.

Under året färdigställdes bankens fastighet i Lund samt den till hälften ägda fastigheten i Motala, och kontoren där kuride flytta in i nya lokaler. Bygget i Lund kom på grund av omfattande arkeologiska utgrävningar att krä- va relativt lång tid. Banken medverkade till utgivandet av en bok om de intressanta fynden från forntid och medeltid.

Fortsatt utbyggnad för on Iine

Bankens databasprojekt fullföljdes under 1976 genom att den sista byggklotsen i systemet, banklön, togs i bruk. Projektet påbörjades 1972 och har givit banken samordnade konto- och kundregister som skall bilda en grund för den övergång till on line-koppling av kontor och andra enheter, vilken inleds under 1977.

Maskinellt har kopplingen till telenätet förberetts ge- nom att nästan alla kontor nu försetts med Philips bankterminalsystem. Till att börja med omfattar utrust- ningen ny elektronisk utrustning i kassaplatserna samt minidatorer. Åtta kontor och några av bankens centrala funktioner testar ett frågesystem med bildskärmar, som installeras på bankens övriga kontor under 1977-7 8.

Förbättrad räntabilitet

PKbankens räntabilitet var tidigare avsevärt lägre än övriga affärsbankers. Orsaken härtill var framför allt den relativt större andelen räntebundna placeringar- obligationer och räntebundna lån - samt den relativt mindre kontaktytan mot näringslivet. Redan i föregå- ende års verksamhetsberättelse bedömdes möjligheter- na att förbättra bankens räntabilitet som goda. Skälet till detta var den pågående omstruktureringen av ban- kens rörelse, vilket bl a tar sig uttryck i att äldre obliga- tioner och räntebundna lån förfaller och ersätts av mer högförräntande placeringar. Vidare ökar bankens kon- takter med näringslivet kontinuerligt, vilket medför ökad andel näringslivskrediter samt expanderande ut- lands- och fondrörelser.

Räntabilitet Procent

1 7

Röntabiliteten är hör mött som rörelseresultatet i procent av eget kapital +

värderegleringskonton (medelsoldo). Normalt stiger bankens röntabilitet successivt under rökenskopsåret genom alt de intäkter {räntor och provisio- ner) som flyter in placeros i rörelsen och ger nya intäkter. Ett maximum under tredje tertialet byts regelmässigt i sänkt räntabilitet under första tertialet vid oförändrat diskonto. En bidragande orsak ör också att värderegleringskon- tona ökar under första tertialet som följd av avsättningarna i årsbokslutet.

Under tredje tertialet 1976 bröts förbättringen i PKbankens röntabilitet på grund av sänkt volymtillväxt och höjt diskonto.

SENT AB Svenska Entreprenad AB medverkar i ett stort projekt som gäller

~yggande av tunnelbona i Hon g Kong. PKbanken medverkar vid finan- Sienngen.

Verksamheten

Sammanställningen nedan visar att förväntningarna in- friats. Resultatuppgången under 1976 har lett till en klar förbättring av räntabiliteten, oavsett om man sätter resultatet i relation till eget kapital och värdereglerings- konton eller till den totala balanso~slutningen. Av- kastningen på eget kapitalligger därmed endast 2,3 procentenheter lägre än genomsnittet för övriga affärs- banker mot en skillnad på 5,4 procentenheter föregående år. Genomsnittet för övriga affärsbanker döljer emeller- tid banker med både högre och lägre räntabilitet och PKbanken ligger inte längre lägst i lönsamhetshänse- ende.

Rörelseresultat A. eJ:et kapital+ B. balansom-

i

procent av vör ereg leri ngs- slutnin3.en konton (medelsol o)' 1976 1975 1976 1975

PK banken

..

^{18,4 14,6} 1,19 0,91 skandinaviska Enskilda

Banken.

..

20,6 19,6 1,49 1,40 Svenska Handelsbanken 22,6 22,4 1,62 1,56

Götabanken 18,1 16,1 1,10 0,99

Samtliga affärsbanker

exkl PKbanken . 20,7 20,0 l ,44 1,36

l) Balansomslutningens medelsaldo ör beröknat på basis av Bankinspektio- nens månadsstatisli k.

Den pågående omstruktureringen kan på sikt ytterligare förbättra lönsamheten. Det är dock uppenbart att ränta- biliteten kommer att förbättras betydligt långsammare än hittills. PKbankens räntabilitetsutveckling kommer i fortsättningen till stor del att vara avhängig av de fakto- rer, som i stort bestämmer affarsbankernas räntabili- tetsnivå, dvs främst Riksbankens penning- och kredit- politik samt Bankinspektionens övervakning av ban- kernas avgiftssättning. Med gällande kontroll av utlå- ningsräntorna, stram kreditpolitik samt snabba kost- nadsökningar har affärsbankssektorn svårt att ytterliga- re förbättra räntabiliteten. En speciell svårighet för PKbanken är att ett långvarigt högt diskonto verkar särskilt negativt på dess räntabilitet.

Vid Svarta Havs-kusten i Bulgarien hor ABV- Vögförböttringar AB fått i uppdrog att uppföra ett nytt lyxhotell. PKbanken svarar för finansieringen.

1 8

soliditeten något förstärkt

Bankens soliditet, beräknad som det egna kapitalets och värderegleringskontonas andel av balansomslut- ningen (medelsaldon) förbättrades från 6, l% år 1975 till6,4% till följd av nyemissionen på 316,8 mkr i december 1975. Trots förbättringen torde PKbankens soliditet under 1976 ha legat ca 0,5 procentenheter under genomsnittet för övriga affärsbanker.

Ju mer inflationen blåst upp bankernas omslutning, desto svårare har det blivit för dem att bevara solidi- tetsnivån. Stora avsättningar till värderegleringskonton och dessutom täta nyemissioner har varit nödvändiga för att bibehålla den soliditet som banklagen kräver.

Detta har ställt - och kommer att ställa - höga anspråk på bankernas resultatkapacitet. Kraven på bankernas egna kapital sänktes visserligen 1968, men efter några års inflation har problemet åter blivit besvärande för alla affärsbanker. För PKbanken, som förutom att drabbas av samma inflationseffekter som andra banker också befinner sig i en omstrukturering mot ökad andel näringslivskrediter, har dessa förhållanden särskilt stor betydelse.

" _j•

( }.

Dotterbolag

PKfinans AB och PKfactoring AB

bildades 1966 under namnenKredit Leasing Service AB och Factoring Service AB. PKfinans AB är helägt av PKbanken. PKfactoring AB ägs till 80% av PKbanken och till 20% av Walter E Heller Corp., USA, som det samarbetar med beträffande exportfactoring.

Bolagen administreras i en gemensam organisation med ca 55 anställda och har nyöppnade regionkontor i Göteborg och Malmö. De marknadsförs båda under namnet PKfinans och arbetar med företagsfinansiering i form av factoring, exportfactoring, leasing, kontrakts- och lagerfinansiering samt den speciella form av im- portfinansiering som kallas confirming. Vidare tillhan- dahåller de administrativa rutiner som likvidbearbet- ning, kravverksamhet och hantering av kundreskont- ror.

PKfactoring AB har ett eget kapital om 4 mkr, PKfi- nans AB lO mkr. Resultatet före bokslutsdispositioner uppgick 1976 till 3, l resp 3,3 mkr. Lönsamheten mätt som ävkastning på eget kapital var 1976 35% för båda bolagen (34 resp 41 %).

Den sjunkande självfinansieringsgraden i näringslivet har lett till en ändrad syn på sådana tillgångar i ett företag som produktionsutrustning och kundfordringar.

Som en följd härav har volymtillväxten i bankägda finansieringsföretag varit mycket snabb på senare år, ca 40% om året. Ä ven om factoring, leasing och andra finansieringsformer därmed fått en allt större betydelse som komplement till traditionell företagsfinansiering har de ännu långt ifrån nått den andel de håller t ex i USA.

Utvecklingen under 1976 inom PKfinans kan samman- fattas i följande siffror:

Factoringvolymen ( = anslutna kunders årsomsättning- ar) ökade med 49%. Factoringförskotten (=utlåning till anslutna klienter) uppgick vid årets slut till 138 mkr, vilket innebär en marknadsandel om ca l 0%. Leasingportföljen räknad i anskaffningsvärde ökade med 79% och uppgår nu ti1173 mkr.

Kontraktsförskotten ( = utlåning till anslutna klienter i form av kontraktsfinansiering) uppgår vid årsskiftet till 279 mkr.

PKfinans fortsätter under 1977 att förstärka sin organi- sation i Stockholm, Göteborg och Malmö samt att ut- veckla administrativa system. PKfinans utvecklar kontinuerligt finansieringstjänsterna vidare, både tek- niskt och administrativt.

19

PKbanken International (Luxembourg} S.A.

sysslar främst med upplåning på eurovalutamarknaden för svenska företags räkning och är ett av PKbanken helägt dotterbolag. Det inbetalda aktiekapitalet uppgår till 41 mkr, och företaget hade vid årets slut 9 anställda.

Banken startade 1976-09-01 och räkenskapsåret omfat- tar därför endast 4 månader. Verksamheten har vuxit snabbt. Balansomslutningen var vid årsskiftet 586 mkr.

Rörelsen gav ett mindre överskott efter att planenliga avskrivningar gjorts på inventarierna och initialkost- naderna.

AB Pundet

sysslar främst med förvaltning av bostads-, kontors- och industrifastigheter och är helägt av PKbanken. I regel arbetar Pundet med fullständig förvaltning, men även enbart ekonomisk eller teknisk förvaltning före- kommer. Ytterligare en verksamhetsgren är värdering av fastigheter.

Aktiekapitalet är l 00 000 kr, och företaget har 11 an- ställda.

AB PKfonder

är bankehs fondförvaltningsbolag och har ett aktiekapi- tal på 500 000 kr. Den första aktiefonden, PKinvest, introducerades 1976-02-02 och fick ett gott mottagan- de.

Vid årsskiftet var 514 000 andelar utelöpande, fördela- de på 13 000 andelsägare. Fondförmögenheten upp- gick till 50 mkr. Andelsvärdet har sedan starten min- skat med 2,5% vilket kan jämföras med att Affärsvärl- dens generalindex under samma tid minskat med 3%

och Jacobson & Fonsbachs industriaktieindex med 5%.

. -

Resultat

Rörel::.eresultatet steg med 165 mkr till493 mkr eller nied 50%. A v resultatförbättringen var ca 25 mkr att hänföra till att medeldiskontot sjönk med 0,33 procent- enheter. Resultatförbättringen i övrigt berodde framför allt på den relativt snabba volymtillväxten samt omstruktureringen av bankens rörelse. En negativ faktor var den snabba kostnadsökningen, vilken delvis var betingad av att bankens organisation förstärktes.

Resultatförbättringen hänför sig helt till de två första tertialen medan däremot det tredje till följd av den åt- stramade penning- och kreditpolitiken uppvisade ett något sämre resultat än tredje tertialet 1975.

Intäkter

Räntenettot ökade med 276 mkr eller 37% till 1 019 mkr. Om effekten av det lägre medeldiskontot räknas bort uppgick ökningen till252 mkr eller 34%. Denna förbättring förklaras delvis av att bankens medelsaldo- balans ökade med 14%. Volymökningen berodde främst på att bankens medelinlåning ökade med 12%

samt att medelutlåningen ökade med 14%. Bankens totala placeringsmarginal¹ ökade från 2,02% till 2,42%, dvs med 0,40 procentenheter.

Om hänsyn tas till det lägre medeldiskontot uppgick förbättringen till 0,34 procentenheter. Förbättringen av bankens placeringsmarginal berodde på omstrukture-

l) Skillnaden mellan genomsniHiig ränteintäkt av bankens samtliga place- ringar och genomsniHiig röntekostnad för bankens totala kapitalanskoff- ning.

8

6

4

Ränte- och placeringsmarginal Procent

medeldiskonto

r---.__----'/~

l

rantemorginol

l

2 t:::~::: / r=~ / ==~~==:d;:==

ptocen~morginol

2 3 2 3

20

ringen av bankens placeringar, som tar sig uttryck i en högre förräntning av utlåningen och obligationsportföl- jen.

Provisionerna (inkl avgifter och agio) uppgick till 148 mkr, vilket innebar en ökning på 40 mkr eller 37%.

Den största ökningen låg på den inhemska bankrörel- sen, där volymtillväxten samt introduktionen av nya avgifter bidragit till ökningen.

Kostnader

De totala kostnaderna ökade med 27% till699 mkr, varav kostnaderna för bankens egen organisation ut- gjorde 353 mkr och ersättningen till Postverket 346 mkr, exkl rånteersättning.

Personalkostnaderna, som utgör den största kostnads- posten inom den egna organisationen, ökade med 32%

till 208 mkr. A v denna ökning berodde 18% på avtals- enliga lönehöjningar samt höjda socialförsäkringsav- gifter, medan 9% berodde på personalökningar, föran- ledda av den utbyggnad av bankens organisation som pågår. Gratifikationen till bankens personal svarade för resterande 5% av kostnadsökningen.

I det redovisade beloppet för löner och arvoden ingår ersättningar till styrelsen och bankledningen med 1 , 8 mkr.

Övriga kostnader ökade med 30% till 145 mkr, vilket delvis återspeglar det uppbyggnadsskede, som banken är inne i. Ä ven den starka volymexpansionen har på- verkat ökningen av övriga omkostnader.

Avskrivning på inventarier har verkställts enligt tjugo- procentregeln. Avskrivningarna ökade med 6,4 mkr till 17,6 mkr, vilket bl a berodde på anskaffning av data- tenninaler för kontorsnätet.

Ersättningen till Postverket för kassa- och bokförings- tjänst ökade med 24% till 346 mkr.

Röntemarginalen-skillnaden mellon utllmingens och inlåningens förränt- ning- påverkos inte av diskontot. Strukturfärskjutningar:inom utlåning och inlåmng har däremot stor betydelse. Förböllringen under l '176 berodde på aH utlåningen omstrukturerades somt pli aH en extra räntehöjning av bl a checkkrediter medgavs i oktober.

Placeringsmarginalen är skillnaden mellan den genamsniHiigo ränteintäkten pli bankens somtliga placeringar (dör vid sidan av utlåningen obligationsin·

nehavet är den stora posten) och den genomsnittliga räntekostnaden för bankens hela kapitolanskaffning. Placeringsmarginalen påverkas av ränte- marginalen samt ov förräntningen p6 obligationsportfölj och dagsutiilning m m. Obligationsportföljens förräntning är p6 kort sikt fast oavsett föränd- ringar av diskontot. Därför förbättras vanligen placeringsmarginalen när diskontot sjunker och försömras nt:ir det stiger.

Att placeringsmarginalen förbäHrades något under de två sista tertialen, trots all medeldiskontot då steg jämfört med första tertialet, berodde främst på all bankens utlåning p6 dagslånemarknaden gav en böHre avkastning somt oH obligationspartföljens och utl6ningens förräntning steg.

t

\

l

\ l

o

Bokslutsdispositioner

A v resultatet före bokslutsdispositioner 481 mkr har l ,8 mkr använts för nedskrivning av aktier. Under året har företagits arbetsmiljöinvesteringar på 0,9 mkr, vil- ka avskrivits mot bankens arbetsmiljöfond. Till värde- regleringskontona för obligationer och utlåning har av- satts 140 mkr respektive 204 mkr. Till värdereglerings- kontot för valutor har avsatts 10 mkr. Till resultaträk- ningen har återförts 14 mkr från värderegleringskontot för räntebundna lån. Efter den föreslagna avsättningen till värderegleringskonto för obligationer är obliga- tionsportföljen bokförd 519 mkr över marknadsvärdet men 671 mkr under det tioåriga medelräntevärde, efter vilket bankerna har rätt att värdera sin obligationsport- följ. Den negativa differensen mellan marknadsvärde och nettob,okfört värde ökade trots ovannämnda avsätt- ning på 140 mkr med 221 mkr sedan föregående års- skifte vilket berodde på höjningen av den långa obliga- tionsräntan hösten 1976.

Värderegleringskonto för utlåning har under året tagits i anspråk för konstaterade förluster med 11 ,4 mkr. På tidigare nedskrivna fordringar har under året influtit 3,9 mkr, varefter värderegleringskontot för utlåning uppgår till 596,5 mkr efter ovannämnda avsättning. Värdereg- leringskontot för räntebundna lån har under året tagits i anspråk med 19, l mkr, utgörande kursförluster vid överlåtelse av räntebundna lån. Förluster i inlåningsrö- relsen, som har samband med bedrägerier och förfalsk- ningar, har belastat rörelseresultatet med 5,2 mkr.

skatter och utdelning

Till skatter har avsatts 79,5 mkr varefter nettovinsten redovisas till 60, l mkr. Styrelsen föreslår att 57 ,O mkr delas ut, vilket innebär en utdelningshöjning från 8%

till 9% på aktiekapitalet.

2 1

Koncernresultat

På sidorna 33-35 återfinns koncernens balans- och resultaträkningar. Koncernen omfattar förutom PKbanken ett antal helägda dotterbolag, nämligen PKfinans AB, PKbanken International (Luxembourg) S.A., AB Pundet, AB PKfonder, fem bankfastighets- bolag samt ett icke rörelsedrivande bolag. Vidare ingår det till 80% ägda PKfactoring AB. Koncernens sam- lade rörelseöverskott ökade under 1976 med 52% till 500,4 mkr.

Vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står enligt balansräkningen:

Årets nettovinst . . . . Från år 1975 balanserad vinst Summa

60 144 tkr 15 203 tkr 75 347 tkr styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras på följande sätt:

att till aktieägarna utdelas 9 kr per aktie att till ny räkning föres

Summa

57 024 tkr 18 323 tkr 75 347 tkr I övrigt framgår resultatet av bankens verksamhet un- der året samt bankens ställning vid årets slut av på efterföljande sidor intagna resultat-och balans- räkningar.

Stockholm 1977-()2-24 ARNE GEIJER

ARNE S LuNDBERG GöRAN AGNDAL SVEN ARKWALL SVENBOHMAN TORSTEN CatLEN GUNNAR EKMAN Sno F HANSSON

NILS LANDQVIST OLOV LEKBERG LARS-ERIC 0LSSON OVERArNER LARsSANDBERG KARL W ÄRNBERG ELoF LövGREN LARS ERIK PlEHL BERTIL DANIELSSON