SVENSKA TOBAKS AB 1991

SVENSKA TOBAKS AB 1991

Arets nyheter i Sverige

The House of Blend lanserade Vita Blend Super Long och relanserade John Silver Filter och B/end Ultima. Från Gothia Tobak kom General Light lössnus ut under året. Piptobaken Hamilfons Light och rulltobaken Rolling Light lanserades

av The House of Borkum Riff och Frans Suell Cigars släppte ut Cortez Cigarillos Lights samt filtercigarillen Accent No 3 på marknaden. Rolling Light

filterhylsor lanserades av STA Trading.

Omslagd:

Den svenska tobaksindustrin, med rötter i 1600-ta/et, priiglades till en början av hantverk som stegvis meka n istrades. Med liden blev tekniken allt mer avanct·

rad och i dag utv-eklas och tillverkas tobaksprodukter med modernast tänkbara utrustning och metoder. Nu bygger vi framtidtt~s fabriktr och siitter människans engagemang och.fönntlga i ctnfrum. Tekniken. vlir hennes hjälpmedel.

Illustration: Sljälkpress ur handskrivet maniis av C G Rising, ca 1860.

Årsöversikt 1991 SVENSKA TOBAKS AB

Verksamheten i sammandrag

Belapp i MSEK där ej annat anges

1991 1990

·---

The House of Bland

l - ---

,...

Fakturerad försäljning ... . Tobaks- och konfektyrskatt ... . Försäljningsintäkt ... .

härav utlandsförsäljning ...•

i% av försäljningsintäkten ... . Rörelseresultat ... . Resultat före bokslutsdispositioner och skatter Rörelsemarginal ... .

Avkastning på sysselsatt kapital ¹

Lämnade koncernbidrag _______ ... __ ...

Eget kapital² . . . . . • • • • • • • • 1 1 • • • • • • •

Totalt kapital ... ... . soliditet (skatt 300AJ)

Investeringar i anläggningar ... . Kostnader för forskning och utveckling Medelantal anställda ... . Utbetalda löner och ersättningar ...•...

8403 -5735 2668 217 8%

918 1086 34% 51%

1125 914 3183 290/o 70 95 1325 253

1 Rörelseresultat plus finansiella intäkter i relation till rotalt kapital vid redovisningsårets utgång minskat med räntefria rörelseskulder.

2Redovisat eget kapital samt 70% av obeskattade reserver.

~ ^~-

*

SVenska Tobaks AB

l l l l

...,.. ~

Frans Suell Cigars TheHouseof Borkum Riff Gothia Tobak

*Orp.Di-.Uonen Killer fr. o m ma.ra 1892

l årsöversikten redovisas 1991 års organisation i bilder och bolagspresentationer

3

8017 -5577 2440 204 80AJ 793 975 320/o 46%

1048 940 3135 30%

BO

56 1311 233

l

Reseroa

l

Fleximark

"Vi bygger för framtiden!" Lars Elmmius i gamla Rå tobaksmagasinet i Stoclcholm, blivande kontor för Tobakskoncernen.

Snabba förändringar, högre krav

Tobaksgruppens bokslut för 1991 var det bästa på många år. Grun- den till detta är naturligtvis det envetna och engagerade arbete som utförts av alla i företaget. Till detta kommer för oss icke påverk- bara faktorer, flera med gynnsam effekt på resultatet. Det känns bra för den som är ansvarig för verk- samheten att vi kan visa ett gott resultat, speciellt i tider när vår omvärld lider av en djup lågkon- junktur. Jag ber här att få framföra ett varmt tack till alla medarbetare.

Nya spelregler

ningama för vår verksamhet. Frå- gan om en eventuell EG-anslut- ning har blivit aktuell. Gränserna till det fd Sovjetblocket har öpp- nats. Och nya globala media når Sverige. Till detta kommer utveck- lingen i handeln. I framtiden får vi räkna med att arbeta mot en större geografisk marknad med hårdare konkurrens och med för oss nya spelregler. Andra aktörer än dem vi är vana vid kommer att påverka vårt arbete. Detta kräver nya kontakter och ökade kunska- per om tex hur den gemensamma marknaden fungerar. Redan har Under 1991 inträffade mycket i vår frågan om vårt svenska snus blivit omvärld som påverkar förutsätt- ,.:~tt tydligt exempel på detta .

.. f.·

Hög kompetens, hög kvalitet

Avgörande för vår fortsatta utveck- ling är också nya krav på arbets- miljö och arbetsinnehålL Männi- skor förväntar sig att få utföra ett arbete där de kan känna engage- mang, delaktighet och möjlighet 'q_tt påverka sin situation. I alla

våra fabriker genomför vi därför en ny arbetsorganisation. Tekniken som införs anpassas efter männi- skans förutsättningar.

Inte tomma ord

Diskussionen om tobaksbruket är inte ny men den har intensifierats.

starka känslor har varit kopplade till båda sidor i den polarisering som skett. Som leverantör av tobaksprodukter har vi att leva upp till allt högre krav på etiskt handlande. Det är vår skyldighet att ta aktiv del i debatten för att tydliggöra vårt ställningstagande i olika frågor.

Debatten om tobaksbruket kretsar i huvudsak kring hälsoaspekten.

Det finns i princip två sätt att hantera frågeställningen: antingen . .il~gligera den eller acceptera den.

Vt har valt det senare och i vår policy har vi fastlagt grundregler- na för vårt agerande. Under året som gått har vi kommunicerat .denna policy både internt och

externt.

Information - en nödvändighet

Vi satsar stora resurser på forsk- ning och produktutveckling. Vik- ten av att kunna informera om våra nya produkter och vad de står för kan inte nog understrykas.

Vilket företag skulle vilja investera i produktutveckling utan möjlighe- ten att berätta för marknaden om resultatet?

Hur forsätter vi?

För aU vara framgångsrika även i framtiden räcker det inte att vara bra i Sverige, vi måste också kunna hävda oss i den allt hårdare internationella konkurrensen. Det företag som har bäst motiverade och utbildade medarbetare, en anpassad arbetsorganisation och produkter som motsvarar konsu- mentens efterfrågan har den största möjligheten att lyckas i det gränslösa Europa.

Vår verksamhet bygger inte bara på det monetära kapitalet. Vi har också ett förtroendekapital och ett humankapital att förvalta och för- kovra. Alla tre är viktiga för vår framtida utveckling.

LARS ELMENIUS

Verkställande direktör

Utmaningen

Tobak väcker starka känslor.

För och emot.

De flesta av oss är dock överens om att de produkter som säljs ska vara så skonsamma som möjligt Det är själva utgångspunkten för oss som Hllverkare. Folk röker inte för att vi finns. Vi finns för att kunna erbjuda dem som valt att röka, så högkvalitaHva produkter som möjligt. Det betyder bl a att våra olika varor ska HUfredsställa kräsna och märkesmedvetna rökare men också uppskattas av handeln och accepteras av myn- digheterna.

Vi har med andra ord ögonen på oss. Både från dem som använder våra produkter, dem som är bero- ende av att vi finns och dem som rent av ifrågasätter vår existens.

Det är just här, i skärningspunkten mellan motsägelsefulla krav, som vår affärsfilosofi har finslipats under senare år.

A

ena sidan arbe-

Etik och affärsfilosofi ska genomsyra företaget :'å alla nivåer.

tar vi under samma villkor som alla andra företag. Dvs vi har ägare som vill se god lönsamhet och medarbetare som har intresse av att lönsamheten består.

A

andra sidan ställs helt andra krav på just oss eftersom verksamheten bygge, - på en kontroversiell produkt. Vi ~

har enkelt uttryckt en utsatt posi- Hon i svenskt näringsliv och sam- hällsdebatt, en posiHon som i sin tur kräver tydliga strategier och 1

målmedvetet, lyhört ledarskap.

Verksamheten vilar på tre hörn- stenar. Affärsmässigheten. Männi- skan. Förtroendet. Var och en lika vikHga för balansen i vår verksam- het. Utan det ena kan inte det andra Hllgodoses. Och vice versa.

Det är kring dessa ömsesidiga beroenden allt kretsar. Här finns själva kärnan för framtidens Svenska Tobaks. Debatten om tobakens hälsorisker är mångårig och har självfallet präglat vår före- tagskul tur. I likhet med andra

industriella tillverkare lever vi med riskmoment som måste mini- meras. I vårt fall kompliceras bil- den av att det är varorna som vi producerar som är riskbärarna.

Snarare än själva tillverkningen.

Detta faktum ställer speciella krav på vårt företag.

Tydliggöra och samtala

För dem som arbetar i ett tobaks- företag kan ansvarsbördan bli tyngre än vad som är vanligt i andra delar av arbetslivet. Med- vetenheten om detta är stor hos medarbetarna. Man vet att höga krav på etik måste samsas med affärsmässig drift och god lönsam- het. Utan det ena blir det andra lidande. Utan pengar inga resurser för att forska och utveckla. Utbilda och investera. Kort sagt: Utan god lönsamhet ingen fortsatt sänkning av tjärhalten!

Utmaningen är med andra ord både kommersiell och moralisk.

Och det är i sig inget nytt för vårt företag. Vi har traditioner både när det gäller lönsamhet och ansvar för vad vi säljer. Behovet av distinkt formulerade riktlinjer för vår verksamhet har ökat med åren. Och 1990 ledde detta fram till en nedtecknad Tobakspolicy som alla medarbetare nu känner till. Den ligger också till grund för strategiska beslut, investerings- planer, produktion och försäljning.

Den har inte kommit fram plöts- ligt som ett slags genmäle i opi- nionsstormen. Den innehåller inga stora nyheter eller helomvänd- ningar. Snarare är det männi- skorna i vår organisation som har behov av att se redan befintliga förutsättningar, värderingar och mål bokstavligt preciserade. Inför den ovissa framtiden är det själv- fallet angeläget att alla i företaget

•navigerar efter samma sjökort".

Ulla Hedberg, operatör vid The House of Borkum Riff i Arvika, packar piptobak för export.

Att hävda sin särart i ett gränslöst Europa

Värderingar och attityder distribue- ras numera snabbt och smakligt förpackat via parabolantenner och CD-skivor. Det är en sida av vår vardag idag och i morgon. Unga människor är lättpåverkade. I vissa åldrar är rätt livsstil ett "måste".

Vår Tobakspolicy talar tydligt när det gäller tobak och ungdom.

Tobak är en vuxenvara. Vi ska verka för en rökfri ungdom.

7

Kvalitet - ett begrepp som fått djupare innebörd i vår tappning

Människor röker som sagt inte för att det finns ett svenskt tobaks- bolag men mycket talar för att man använder tobak annorlunda i Sverige än i andra länder. Och att detta i så fall kan hänga ihop med att vi finns och uppträder som vi gör. Det är en självklar utmaning för oss att få en rökande person att byta vanor. Dvs välja någon av våra light-produkter. Sett både

,

Peter Brandt, områdeschef och Marianne Pedersen, spuialist sensorisk analys arbetar på produktutvecklingsavdelningen vid Gothia Tobak i Göteborg.

med kommersiella och samhälls- engagerade ögon. Att sänka tjär- halten i cigarettröken är en väg att vandra. Accepterad av bl a EG genom den beslutade sänkningen av tjärhalten i cigaretter på gemen- samma marknaden.

Redan 1992 kommer 75 procent av Svenska Tobaks cigaretter att ligga vid eller under de nivåer som EG har satt som mål när det gäller tjärhalt i cigarettrök. På tjugo år har vi lyckats halvera den genom- snittliga tjärhalten i röken från svenska cigaretter! Och inom ytterligare tio år ska vi ha halverat den ännu en gång.

Hur smakar en cigarett och varför?

Märkligt nog ,visste man ännu i början av 1950-talet förvånansvärt litet om tobak och tobakens effek- ter. Dåvarande tobaksmonopolets verkställande direktör Olof Söder- ström bestämde sig för att vi

skulle öka vårt kunnande. Den forskningsverksamhet som redan var igång fick 1965 nya impulser och mål.

En viktig del av tobaksforskningen handlar om att ta reda på varifrån den karaktäristiska tobaksaromen i torkad tobak kommer. Numera vet vi ganska väl vad det är som gör ett en cigarett smakar gott och hur man ersätter oönskade ämnen med sk tobaksegna aromämnen som kompenserar smaken. Alltså kan man nu erbjuda konsumenten en produkt som ytterligare antas minska hälsoriskerna utan att göra avkall på smakens kvalitet.

Ett unikt kolfilter - Curzel Filter

Tack vare denna nya filtertyp, som har utvecklats vid vårt forsknings- företag Reserea i samarbete med produktutvecklingsavdelningen i Malmö, kan vi nu mer än halvera halsirriterande ämnen i cigarett-

röken. För närvarande finns filtret på cigaretten Star Light och cigaril- len Accent No 2.

Varför ska vi forska och i vad?

Vår forskning, som håller en hög internationell standard, är av betydande omfattning jämfört med större företag i andra länder.

Förutom att vi driver egen forskning, stöder vi också fristående kvalificerad ^{1 1} forskning. Detta för att klarlägga orsaks-~­

samband och för att kunna minska de hälsorisker som förknippas med rökning.

Allt i enlighet med vår Tobakspo- licy. Vi satsar årligen närmare 100 miljoner kronor på långsiktig forskning och produktutveckling.

Eftersom vi har en dominerande ställning på den svenska markna- den, och avser att behålla denna position, måste vi enträget fort- sätta vårt arbete med att utforska tobakens alla kemiska hemligheter 'för att finna ännu skonsammare

för att finna ännu skonsammare och mer naturnära lösningar. Dess- utom vet vi redan idag att tobak kan komma att användas på många nya sätt i framtiden. Då krävs just den kompetens vi nu bygger upp. Och vi ska alltid . sträva mot att bli bättre.

Båda skyltama tala om samma sak. Med lika många bokstäver.

Men på helt olika sätt. Och de skapar helt olika stämningar där de hängs upp. Vi ser hellre att

...

Låt rökfritt bli valfritt!

Vi vill verka för ett bra umgänge mellan rökan och ickerökare

man använde den senare. Den inbjuder till resonemang och väd- jar tillläsarens eftertanke. Den ber vänligt om att man ska visa hän- syn mot dem som vill ha en rökfri miljö. Men den talar också om att man har skyldighet att visa med- människan som röker samma hänsyn. Helt i enlighet med vår Tobakspolicy verkar vi för ett bra

umgänge mellan rökare och ickerökare, där bådas rättigheter måste tas tilluara.

Och man kan faktiskt uppnå en rökfri miljö utan förbudsskyltar!

Därför samverkar vi med ventila- tionsbranschen för att skapa förut- sättningar för en förbättrad inom- husmiljö. Vi är på god väg mot en lösning.

Utan information ingen förbättring

Som bekant är reglerna för tobaks- annonsering mycket restriktiva i vårt land. Det är bara tillåtet att redovisa produktfakta tex typ av

9

tobak eller smak. Det är av största betydelse att denna kanal för information till marknaden hålls öppen även i framtiden. Om inte, förhindras konsumenten att få kunskap om nya produkter med tex lägre tjärhalt.

I ett scenario där all produktinfor- mation via annonser skulle vara totalförbjuden får man räkna med en icke önskvärd utveckling bort från den svenska lågtjärelinjen.

I en sådan verklighet skulle vi ha svårt att sköta vårt företag på det sätt vi valt. Tobak och tobakspro- dukter är lagliga. Det förutsätter att man inte lagstiftar bort möjlig- heten att öppet kunna kontrollera den viktiga produktinformationen.

Så långt det tänkta scenariot.

En önskad utveckling är att andra länders myndigheter följer vår svenska informationslinje. Det skulle i så fall kännas som en betydligt värdigare utmaning.

Och dessutom gynna dem som valt att röka.

Släpp människan loss!

- Människor ska släppas fria. Bara hälften av det engagemang som finns hos företagets medarbetare uttnyttjas. Det säger Lennart Nilsson, Svenska Tobaks personaldirektör i ett samtal med Erik Falke, teknisk chef med 3 O års perspektiv på samspelet mellan människa och teknik.

STEG4

<

IWalitet

Miterlal-~

a:tn:in1straticn

~~

I.hB'tlåll

2.5ÅR

~ Miterial-

a:tn:inistratim Upprnljnirg thiertlåll Pers:nal- a::toi.nistratioo

.~~ Miterial..;.

a:tn1n1strat.:ia1 1.h:Ei1åll.

Perscnal- C'rlninistratioo Ekcn:mi

- När jag säger att vi bara ut- nyttjar hälften av medarbetamas förmåga menar jag att det finns låsningar och hinder i vår tradi- tionella arbetsorganisation. Vi ska skapa förutsättningar som tillåter våra medarbetare att utnyttja hela sin förmåga, säger Lennart Nils- son.

-Jag håller med. Produktionens betydelse ökar, den blir en allt viktigare konkurrensfaktor, svarar Erik Falke och fortsätter:

- Operatörerna får en nyckelroll ( ~ ₁

och vi måste kunna erbjuda attrak-"

tiva arbetsuppgifter, det är speci- ellt viktigt när konjunkturen vän- der. Nu har vi de bästa möjliga förutsättningar att organisera arbe- tet så att det blir både givande och effektivt. Idag kan människan pla- ceras mitt i fabriken med maskiner och datorer som hjälpmedel runt- omkring. Tidigare placerades ma- skinerna i centrum. Arbetarna skulle tjäna dem på ackord och förmannen skulle stå för tänkan- det.

STEGS

- Kvalitet

- ll'xJert'lill

El<m:m1

- Upprnlj~

~ ~ - --~-a:tn:inistratim

7.5ÅR )

Malmöfabriken en brytpunkt

- Utvecklingen har gått stegvis och en viktig brytpunkt var den då nya Malmöfabriken som var klar 1965, berättar Erik Falke.

Förr byggde vi flervåningsfabriker men i Malmö byggde vi för första gången i ett plan. Hantverket skulle bort och produktionen skulle flyta lätt. Snabbt flöde och produktionsteknik var nyckelord.

Under 60-talet började vi också tala om förslitningsskador och ergonomi blev ett begrepp.

Lennart Nilsson

- Trenden under 60-talet var att arbetet skulle avskaffas genom automation, människan skulle övervaka maskinerna. Under 70-talet kom diskussionen att handla om arbetsinnehåll då det visade sig att arbetet kunde utarmas.

- Nu i början av 90-talet är det ett bra tillfälle till eftertanke. Vi måste organisera arbetet så att arbetsin- nehåll och ergonomi blir bra och samtidigt hitta rätt koncept för kvalitet och ekonomi. Medarbetar- nas engagemang blir ett sätt att nå de industriella målen, säger Erik Falke och fortsätter:

- Vid varje förnyelse av våra fabri- ker har vi gjort påtagliga förbätt-

Erik Falke

ringar av arbetsmiljön. Buller och dammhalt har minskat och vi har försökt att ta bort arbetsmoment som kan ge förslitningar. Det har dock varit svårt att påverka de stora internationella maskintillver- karna. Därför är det intressant att tobaksproducenter i andra länder nu pressar på, berättar Erik Falke.

II

Allt bättre miljö

- Att den fysiska arbetsmiljön har förbättrats framgår av statistiken fortsätter Lennart Nilsson. Den ' visar en glädjande minskning av antalet arbetssjukdomar och olycksfall.

Anmälda arbetssjukdomar Svenska Tobaks AB

1989 1990

44 22

Anmälda olycksfall Svenska Tobaks AB

1989 1990

79 84

1991 15

1991 54

-Nu satsar vi även på den psy- kiska arbetsmiljön, att utveckla arbetet så att det blir intressantare och roligare. Inom våra dotter- bolag prövas nya organisations- former som bygger på lagarbete där operatörerna klarar alla maski- ner i ett produktionsavsnitt Dess- utom sköter gruppen bemanning, underhåll och kvalitetsuppföljning.

Detta kräver utbildning och trä- ning under flera år. Berörda med- arbetare bekräftar att vi är på rätt väg, säger Lennart Nilsson.

- Ingen dator är så fin som den mänskliga hjärnan och operatö- rerna har en enorm potential att utnyttja, tillägger Erik Falke.

Den nya arbetorganisationen med mindre grupper kan öppna upp

och ge både medarbetarna och företaget nya möjligheter. Detta är aktuella tankar inför den stegvisa förnyelsen av exempelvis Malmö- fabriken, MF 2000, som vi nu arbetar med.

Inflytande på golvet

-På 70-talet kom medarbetarna till tals indirekt, via facklig insyn och medbestämmande, berättar Lennart Nilsson. Jag tror att detta i och för sig bidrog till att industrin trimmades. Nu ska individen kom- ma till tals direkt i produktionen och här finns en samstämmighet med facken.

- I grunden finns företagets syn på medarbetarna, fastslagen i Svenska Tobaks ledarskapsfilosofi.

Resultat per medarbetare

Redovisning av företagets utveck- ling mätt i ekonomiska termer per medarbetare (TSEK)

Fakturerad försäljning per medelantal anställda Förädlingsvärde per medarbetare

Summa lön och sociala kostnader per medarbetare Antal medarbetare i medeltal

1991 2014 1302 285 1325

1990 1861 1177 264 1311

En ny organisation tar tid

- Men vi måste inse att männi- skorna i företaget är olika upp- fostrade och tränade, fortsätter Lennart Nilsson. De unga vill ha frihet, för andra generationer kan det vara jobbigt att bryta upp från det invanda och ställas inför nya situationer.

- Människor är olika och alla har rätt till den tid de behöver för utbildning och träning. Det här är en process som ska utgå från män- niskorna i organisationen och växa( ! underifrån, ingen ska pressas på '-' en färdig form ovanifrån.

satsning på utbildning

-Utbildning krävs för att frigöra de dolda resurser som finns i före- taget och här har vi satt klara mål, det är inte bara prat. I årets bud- get fördubblar vi utbildningen för de kollektivanställda, säger Len- nart Nilsson. Totalt har vi ökat satsningen på utbildning (kollekti- vanställda + tjänstemän) från 7 500 kronor per anställd 1990 till 8800 kronor 1991. För 1992 har vi bud- geterat 12 800 kronor per med- arbetare.

-Ett bra exempel på hur dessa pengar används i praktiken är Gothia Tobaks utbildningstrappa.

Trappan har fem steg och tar 7,5 år att gå igenom. Samtliga medarbe- tare i fabriken får möjlighet att gå igenom alla fem stegen. Innan stu- dierna börjar får den ·som behöver, en förberedande undervisning i svenska och matematik.

- Varje arbetsgrupp medverkar vid planeringen av sin trappa. De gör en tidplan och väljer kursmoment i steg 1-4, trappan på bilden är ett sådant exempel. Dessa steg tar 2,5 år och steg 1 är en obligatorisk grundutbildning. Steg 5 är specia- listutbildningar, ettåriga fördjup-

ningar inom ett kursmoment, totalt fem stycken. För operatörer som vill fortsätta till arbetsledare och specialistbefattningar har vi en aspirantutbildning som är gemen- sam för alla bolag inom Svenska Tobaks, säger Lennart Nilsson.

Britt Persson, The House of Blend i Malmö, delfog i VIP-utbildningen under hösten.

VIP-kurser för alla

- Förutom den yrkesinriktade utbildningen arrangerades också bredare kurser under året, påpekar Lennart Nilsson. En sådan var

Proeardias VIP-kurs, Vi I Procor- dia. Alla anställda fick information om och utbildning i vad Procor- diakoncernen är, vill och står för.

I det sammanhanget fick vi också tillfälle att repetera vad som hänt inom vårt eget företag under de senaste åren och vilken roll vi spelar i Procordia.

skillnaden minskar

- Vi har talat om kraftiga föränd- ringar av arbetsorganisationen och stora satsningar på utbildning.

Jag tror att utvecklingen kommer att medföra att den gamla skillna- den mellan kollektivanställda och tjänstemän gradvis kommer att minska, säger Lennart Nilsson vidare. Arbetsuppgifterna kommer att gå in i varandra.

- Lönesättningen kommer också att förändras. Det blir fasta indivi- duella löner med en rörlig del för gruppens resultat. Det stimulerar en helhetssyn. Detta gäller för samtliga personalkategorier.

Planeringsmöte i Alexisgruppen vid Gothia Tobak i Göteborg: fr v Thomas Olsson, Gull-Britt Larsson, Faduma Wersame, Ethel Svensson och Sonja Johansson.

13

Morgan Olsson är en av dem som bygger den nya beredningen i The House of Borkum Riffs fabrik i Arvika.

Mot Europa

- När du pratar om framtiden vill jag lägga till att vi måste ha ögonen på Europa, kommenterar Erik Falke. Där fattas redan idag avgörande beslut för vår framtid.

- Javisst. Det känns att Europa kommer närmare för var dag, säger Lennart Nilsson. Visserligen är vi redan där genom våra syster- företag i Tyskland och Holland.

Men vi måste också förbereda oss här i Sverige. Det gör vi bl a genom att fortsätta satsningen på människorna i företaget. En allt bättre arbetsmiljö, utbildning och en förnyad organisation är en viktig förberedelse. På alla dessa områden tillhör vi de ledande i Europa. En position som vi ska behålla, avslutar Lennart Nilsson.

THE HOUSE OF BLEND AB

Produkter: Cigaretter Antal anställda: 528 Omsättning: 1422 MSEK Huvudmärken: Blend, Prince, Right, John Silver

Jan Årefors, VD The House of Blend

Tjära och nikotin i cigarettrök. Årsmedelviide, svenska cigaretter

Blend störst

The House of Blend är ledande på den svenska cigarettmarknaden som 1991 uppgick till10,5 miljar- der cigaretter. Mest köpta märke var Gula Blend. Biend-familjen vars totala marknadsandel är närmare 40% utökades med en åttonde variant Blend Vit Super Long i inter- ( nationellt format. Tjärhalten i Blend v

Ultima sänktes till l mg, den lägsta nivån på marknaden. Klassikern John Silver relanserades under året med ny dekor och tillnamnet Magi"'l

num. "

Blend i Norden

Försäljningen av svenska cigaretter i utlandet är främst inriktad på den nordiska marknaden och på svenskarnas populäraste charter- mål i Europa. I Norge motsvarade försäljningen av Blend inte förvänt- ningarna medan däremot Blend i Finland, trots ett intensivt priskrig under hösten 1991, bibehöll sin marknadsposition.

Framtidens fabrik

MF 2000 är arbetsnamnet på The House of Blends framtidsfabrik, en fabrik där arbetet är mer me- ningsfullt och varierande, där utbildning, samarbete och person- ligt ansvarstagande står i centrum.

Flera pilotprojekt utgör steg på vägen. Projekt SAM som pågår sedan några år tillbaka på filterav- delningen är det första. SAM står för Samarbete och arbetsmiljö.

På beredningsavdelningen startade SAMB under våren och parallell- projektet SAMT påbörjades på tillverkningsavdelningen. En s k målstyrd arbetsorganisation är grundtanken i projektet. Maskin- grupperna anpassas successivt till den nya arbetsorganisationen.

Arbetsledarnas uppgifter kommer också att utvecklas.

Att genomföra den nya arbets- organisationen blir en förändrings- process för hela personalen där man inte får glömma hänsynen till varandra och inte heller tappa bort det unika i olika avdelningars sätt att arbeta och fungera.

Forskare från Avdelningen för arbetsvetenskap vid Lunds univer- sitet följer och deltar i arbetet i de olika pilotprojekten.

Cigaretter

Försäljning i Sverige The House of Bland övriga

B7 BB 89 90 91

Milj st 12000 10000 8000 6000 4000 2000

o

Branko Polic, operaför på beredningen i Malmö, arbetar med dd nya datoriserade styrsystemet på stjiilklinjen.

Kadriye Sen/i iir operatör på cigarettil/verkningen i The House of Blends fabrik i Malmö.

15

FRANS SUELL CIGARS AB

Produkter: Cigarrer, cigariller Antal anställda: 128

Omsättning: 76 MSEK

Huvudmärken: Accent, Bellman, Corlez, Frans Suell

I<OCY11P- FIU.,N

Per Kollberg, VD Frans Suell Cigars

...

Accent en framgång

· Totalmarknaden för cigarrer och cigariller fortsatte att öka även under 1991 och uppgick till138 miljoner stycken. Framgången med filtercigarillerna Accent No 1

och Accent No 2 bidrog avsevärt till denna utveckling. Ytterligare en variant, Accent No 3 Menthol, lanse- rades under året. En annan nyhet var Cortez Cigarillos Lights, en natur- cigarill som släpptes ut på markna- den i september.

Bellman störst

Mest köpta märkesfamiljen bland cigariller i Norden är Bellman-sor- timentet. Bellman Ultra Light, en modern, lätt cigarill, ökade både i Danmark och i Norge. Filterciga- rillerna Accent No l, No 2 och No 3 lanserades med framgång i Schweiz. Företagets totala export, huvudsakligen till de nordiska länderna, ökade något under året.

Produktverkstäder

I Frans Suells fabrik kommer i framtiden all produktion fram till färdigpackad vara att ske i pro- duktverkstäder. De blir tre till antalet - en för naturprodukter, en för bandtobaksprodukter och en

•

för filtercigariller. Arbetet för dem som tillhör en produktverkstad

f

kommer att bli mer omväxlande än tidigare genom att man rör sig mellan olika uppgifter inom arbetsgruppen. Alla ska i fram- tiden kunna klara av flera av arbetsuppgifterna.

För att kunna genomföra det nya sättet att arbeta kommer någon form av grupporganisation bildas . Där både arbetsledarens och ope- ratörens arbetsuppgifter kommer att utvecklas. Också maskinparken ska förnyas. Allt detta innebär naturligtvis att alla berörda får

utbildning både i den nya tekni- ken och i det nya arbetssättet.

Frans Suells nya fabrik kommer att bli en av världens bästa för cigarrer och cigariller - inte bara när det gäller konkurrenskraft, kvalitet och ekonomi utan också när det gäller arbetsmiljö och arbetsinnehålL

Cigarrer och cigariller

Försäljning i Sverige Frans Suell Cigars

övriga Milj st

140

120

100

80 60

40

20 87 88 89 90 91 o

Göran Sjölander, maskinutveck/are och Sture Ås/und, mekaniker ser över en maskin för sk HTL-tobak vid fabriken i Härnösand.

17

Birgit Nordqvist, operatör vid Frans Suell Cigars fabrik, arbetar med vicke/-överrullning.

THE HOUSE OF BORKUM RIFF AB

Produkter: Piptobak, rulltobak Antal anställda: 163

Omsättning: 235 MSEK Huvudmärken

Piptobak: Hamiltons Blandning, Borkum Riff, Caravelle

Rulltobak: John Silver, Escort, Rolling

Bjarne Kim/and, VD The House of Borkum Riff

Lätta nyheter

Piptobaksmarknaden i Sverige minskade under 1991 till239 ton medan rolltobaksmarknaden ökade och uppgick till 908 ton.

Den första lätta piptobaken med ren tobakssmak, Greve Gilbert Harni/tons Light lanserades under året. Det är en light-version av det klassiska stormärket Greve Hamit- tons Blandning - alltjämt markna- dens största.

Rolling Light rolltobak lanserades tillsammans med Rolling Light filter- hylsor. Det är företagets första långtrådiga light-version av mil- tobak. I kombination med hylsor- na får konsumenten en cigarett med högst 13 mg tjärhalt i röken.

Populäraste rolltobaksmärket i Sverige var John SilTJer Cigarettobak.

Export

Borkum Riff, företagets stora export- märke, är ett av världens största piptobaksmärken. Större delen av ""

expoden går liksom tidigare år till ^1,,}

USA, Kanada och Schweiz. Under året lanserades Borkum Riff Sweet Rum i Tyskland.

Nytt arbetssätt, bättre arbetsmiljö

Arvikafabrikens anläggning för beredning av tobak byggs om.

Den nya anläggningen ska vara klar 1993. Ombyggnad och för- nyelse sker i etapper. Första etap- pen blev i det närmaste klar under året. Den omfattar främst råto- bakshantering. Etapp två omfattar skärning, torkning och lagring av tobak och den tredje och sista är processhantering av mörk tobak.

Allt ska resultera i jämnare flöden, underlätta kvalitetssäkring och skapa bättre arbetsförhållanden.

Damm och buller kommer att

_, i

ligga betydligt under fastställda gränsvärden och ergonomin ska också förbättras. Ytterligare en för- del med den nya anläggningen är att man lättare kommer att kunna variera tillverkningssatsernas stor- lek. Det ökar flexibiliteten och därmed konkurrenskraften. En arbetsgrupp inom projektet utar- betar samtidigt en ny arbetsorga- nisation som syftar till ett ökat arbetsinnehåll för medarbetarna.

Piptobak

Försäljning l Sverige

The House of Borkum Riff övriga

Norsk gränshandel Ton

87 88 89

Rulltobak

Försäljning l Sverige

90 91

The House of Borkum Riff ÖVriga

500

400

300

200

100

o

Norsk gränshandel Ton 1200 1000

800

600

400

200 87 88 89 90 91 o

Majvor Augustsson, operatör på packningsavdelningen i The House of Bor/cum Riffs fabrik i Arvika.

Uno Augustsson och Göran Wennberx, underhållschef, resonerar om den nya beredningen i Arvikafabriken.

19

GOTHIA TOBAK AB

Produkter: Snus, portionssnus, portionstobak

Antal anställda: 280 Omsättning: 435 MSEK Huvudmärken

Lössnus: Ettan, Genera/snus, Grovsnus Portionssnus: General Portionssnus, Grov Porlionssnus, Tre Ankare Portionstobak: Piccanell, Jackpot

Stefan Gelkner, VD Gothia Tobak

Snuset ökade

Gothia Tobak är den enda tillver- karen av rökfria tobaksprodukter i Sverige och har närmare 1000..1> av marknaden. Under 1991 ökade snusmarknaden till 4 836 ton.

Största lössnusmärke var allljämt Ettan. Generalsnus Light, som lanse- rades under året, är det första lös- snuset med låg nikotinhalt - när- mare hälften av originalets, Gene- ralsnus. Mest sålda portionstobaks- märke var General Porfionssnus.

Export

Sedan 1988 testsäljs snuset High Country i USA. Sortimentet utöka- des i september med två varianter, High Country Fine Cut (fint skuret lös s) respektive Long Cut

ret lössnus). Testområdet s vidgats omfattar nu

~cr-~.,o~~r, ett område motsvaran- de cirka 5o/o av den totala snus- marknaden i USA. En nyhet är o~örpackningar är för- se d Fresh Gard, en oblat av

~

²⁰

aluminiumfolie som gör dosan tät som en helkonserv. Därmed ökar snusets hållbarhet.

Möjlighet för alla

Gothia samarbetar med friskvårds- företaget Livslinjen. Alla anställda har fått möjlighet att delta för att få personliga råd och stöd i att forma ett program anpassat till den enskilda individen. Det gäller kost och motion såväl som arbets- och levnadsförhållanden.

Roligare arbete

En arbetsgrupp ska kunna ta ansvar för ett helt produktions- avsnitt. Arbetet ska vara en helhet där alla kan vara med och tänka, planera, kontrollera, utföra och förbättra. I takt med utbildning och ökad kunskap tar gruppen över fler och fler uppgifter som idag ligger på arbetsledare och serviceavdelningar. Målen sätts till- sammans med chefen. Gruppen har sedan stora befogenheter att fatta egna beslut för att uppnå målen. Det är beskrivningen av den nya arbetsorganisation som successivt ska införas inom Gothia.

Alexis först

Alexis-linjen är den första grupp som börjat arbeta efter de nya tan-(, kegångarna. Det är en experiment- · anläggning med en ny generation maskiner som startade för ett år sedan. Gruppen är inne på tredje steget i den planerade utbild- ningstrappan på fem steg.

EG och snus

I november 1990 lade EG-kommis- sionen fram ett förslag till direktiv avseende varningstexter för to- baksprodukter. Förslaget innehöll dessutom ett förbud mot snus.

'Sedan dess har direktivförslaget

vandrat genom EGs olika besluts- instanser. Vid sin första behand- ling i juli 1991 antog Parlamentet förslaget med knapp majoritet.

På senhösten avgav Ministerrådet sin syn: ett förbud ska gälla, men enbart nya muntobaksprodukter, traditionella produkter undantas.

,,, Parlamentet behandlade ärendet

1

• en andra gång i mitten på mars 1992 och definitivt beslut fattas av Ministerrådet i maj 1992.

Snus

Försälining i Sverige*)

Lössnus Portionssnus

87 88 89 90 ') Varav Gothla Tobaks försäljning

motsvarar nArrnare 100%.

Ton 5000

4000

3000

2000

1000

91 o

Sonja Johansson, operatör, IngemaJ Ols$rn, !i!rtlut od1 transporl och Katarina Karlsson, operatör arbetar i Alexisgruppen itutm Gafhi11 liJ!JRl.

Thore Borggren och Johnny Karlberg iir operatörer i snuskvarnen vid Gothia Tobak i Göteborg.

21

STA TRADING AB

Verksamhet: Utveckling, upphandling, marknadsföring av tobakstillbehör Antal anställda: 8

Omsättning: 110 MSEK

Huvudprodukter: Cigaretlpapper, filterhylsor, tändare

Nils Erik Magnusson, VD STA Trading

Marie-Louise Andersson och Cecilia Embrink arbetar med marknads- föring av rulltobakstillbehör på STA Trading i Stockholm.

STA Trading är ledande på den svenska marknaden för tobakstill- behör. Under 1991 var marknaden stabil och företaget förstärkte ytterligare sin position, speciellt för tändare.

Rolling Light filterhylsor i ekonomi- förpackning lanserades under året i samverkan med The House of Borkum Riff som samtidigt lanse-¹ rade en ny rulltobak under samma namn.

Samarbetet med Wrigley scan- dianvia AB, som gällde distribu- tion och försäljning av Wrigleys tuggummiprodukter på den svenska marknaden, upphörde vid årsskiftet 1991192. Detta skedde i och med att konkurrerande pro- dukter genom förvärv kom in i vår företagssfär.

Cigarettpapper/Filterhylsor

Försäljning i Sverige

STA Trading ÖVriga

87 88 89 90 91

Milj st 1400

1200 1000 800 600 400 200

o

STA FÖRSÄLJNING AB

Verksamhet: Försäljning och distribu- tion av tobaks- och agenturvaror Antal anställda: 300

Omsättning: Redovisas av respektive uppdragsgivare

)o<t~im Lindström vid distribu~iDrr;.unt~rltn i Salna.

Christer Pettersson, VD SL1 Försäljning

Distributionen vidareutvecklas

STA Försäljnings tre distributions- centraler levererade närmare 25 000 ton varor till cirka 11 000 kunder 1991. Under året har per-

Med hjälp av det nya datasystem e~ kan Maria Johannissa n, säljare i S~ockholm, snabbt notera resultatet av ett kundbesök.

23

sonalen på distributionscentra- lerna genomgått kvalitetskurser liksom kurser på bl a teman som arbetsglädje i vardagen och service anda.

Distribuerar åt Dagab

STA Försäljning kommer succes- sivt att ta över distributionen av tobaksvaror till samtliga av gros- sisten Dagabs cirka 2 600 kunder.

Butikens order sker med hjälp av handterminal och modem. Den slussas via en datalänk till STA Försäljnings distributionscentraler vilka levererar varan och skickar faktura till Dagab som i sin tur debiterar kunden. Detta ger ömse- sidiga fördelar såväl ekonomiskt som marknadsmässigt och service- graden till kunderna ökar. Butiken kan hålla ett bredare, helt kund- anpassat sortiment. Lagervolymen minskar i hela distributionskedjan och därmed frigörs också kapital.

Dessutom kortas tiden ner mellan fabrikant och konsument vilket betyder färskare produkter.

Nytt datahjälpmedel till säl j a rna

Micronic-systemet togs i bruk under året. Det är

ett

beprövat system som innebär att säljarna med hjälp av en handterminal kan rapportera om olika säljåtgärder vid sina kundbesök. Rapporte- ringen blir snabbare och framför- hållningstiderna kortare. Systemet är också ett kommunikationsme- del mellan säljledning och säljare.

Arets säljare

Till årets säljare utsågs under hösten Kurt Wallström och Nils Samuelsson för fina säljresultat högt arbetstempo och gott sam- arbete.

RESERCAAB

Verksamhet: Bedriver främst tobaks- relaterad kemisk och biologisk forskning

Antal anställda: 53 Omsättning: 50 MSEK

Djuli Ruzeskovic, kemfoxavdelningen på Reserca, förbereder ett prov för bestämning av nikotin- och koffninhalt.

Arne Björnberg, VD Reserea

Toshiaki Nishida, en av världens ledande experter på NMR-en teknik för analys atl kemiska ämnens uppbygg- nad på molekylär nit~å, är verksam vid den nybildade stiftelsen Svenskt NMR Centrum till vilken St~enska Tobaks donerat 20 miljon{r kronor.

Reserea bedriver kvalificerad grund- och tillämpad forskning.

Huvudinriktningen är naturpro- duktskemi (särskilt aromämnen och farmakologiska aktiva äm- nen), toxikologi samt utveckling av tillverkningsprocesserna. Före- taget utför också kemiska och fysikaliska analyser och undersök- ningar i välutrustade laboratorier.

Mer än hälften av medarbetarna på Reserea är akademiker, 13 har doktorerat och tre har professors- kompetens.

Tobakspriset

Priset instiftades av Procordia i samband med Svenska Tobaks ABs 75 års jubileum och delades

ut för första gången 1991. Tre medarbetare på Reserca, docent Margareta Curvall, professor Curt Enzell och ingenjör Gunnar Andersson, fick priset för sina insatser vid framtagandet av Curzel Filter.

Nytt om nikotin

En revolutionerande upptäckt inom nikotinforskningen har gjorts under året av Resereas Eeva Kazemi Vala då hon fann nya nikotinmetaboliter i urin. Med hjälp av den nya upptäckten kan forskarna nu avsevärt mycket bättre uppskatta nikotindosen hos tobaksanvändare.

Tobaksodling

Sedan flera år forskar Reserea kring tobaksplantan. Det rör sig tex om växtförädling för att få fram plantor med god kombina- tion av hållbarhet och arom. Man söker också få fram intressanta råvaror för läkemedels- och livs- medelsindustrin i form av pro- teiner och enzymer.

FLEXIMARK AB

Produkter: Märksystem för bl a elbranschen.

Antal anställda: 8 Verksamhetsort: Malmö Omsättning:

s

^MSEK

Fleximark AB tillverkar och mark- nadsför märksystem för i första ... hand elbranschen. Bland kunderna

l 'finns verkstadsindustri, kraftföre-

~ tag, företag inom off-shore samt elinstallatörer. Cirka 70<vo av Flexi- marks omsättning är export, hu- vudsakligen inom Västeuropa.

TOBAKSVARVIMPORTEN

Verksamhet: Bedriver import av färdigtillverkade utländska tobaks- varor

Antal anställda: 9

Verksamhetsort: Stockholm

Tobaksvaruimporten fungerar som en egen resultatenhet inom moderbolaget Svenska Tobaks AB.

Avdelningen ansvarar för import och distribution av de flesta ut- ländska tobaksvarorna på den svenska marknaden. Marknads- föringen av dessa produkter hand- has av respektive utländskt företag eller dess representant i Sverige.

Tobaksvaruimportens omsättning motsvarar drygt 16 O/o av tobaks- gruppens totala omsättning av tobaksvaror i Sverige.

UlfThoren, VD Fleximark

Lars-Erik Beijer, chef Tobaksvaruimporten

25

Förvaltningsberättelse

Utdrag

Svenska Tobaks AB är helägt dotterbolag till Procordia United Brands AB och ingår i Procordia- koncernen.

Koncernen

Efterfrågan på tobaksvaror från den svenska marknaden har varit oförändrad under 1991 i förhållan- de till föregående år. En något minskad efterfrågan på cigaretter kompenseras främst av en ökning för produktgruppen snus. En ökning noteras även för produkt- gruppen cigarrer och cigariller medan efterfrågan på röktobak minskar. Tobakskoncernen, som är dominerande marknadsledare inom samtliga produktområden, har med undantag för cigaretter försvarat eller förstärkt sin posi- tion. För cigaretter där också kon- kurrenttrycket är hårdast noteras en mindre tillbakagång.

Under året har tolv ny- och re- lanseringar ägt rum vilka samtliga mottagits positivt av Tobakskoncer- nens konsumenter. Inom produkt- området cigaretter har lanserats Vita Blend Super Long och relanse- rats John Silver Filter och Blend Ultima. Produktområdet rökfri tobak har börjat marknadsföra General Light 50 gr, General Light portionssnus 24 gr för Finland samt High Country Long Cut och Fine Cut för USA-marknaden och inom produktområdet röktobak har Hamilton Light piptobak och Rolling Light rulltobak tillförts marknaden. Produktområdet cigar- rer och cigariller har lanserat Cortez Cigarillos Lights och Accent No 3.

Rolling Light filterhylsor har tagits fram och börjat marknadsföras av STA Trading. Avtal har träffats med Swedish Match AB om att

överta representationen för tänd stickor i Sverige. Marknadsföring och distribution av tändstickssorti- mentet kommer från och med den l april1992 a_~ ske genom STA Trading AB. Overenskommelse har träffats med Wm. Wrigley Jr.

Company om att upphöra med representationen för Wrigleys tuggummiprodukter från och med den l januari 1992.

Under 1991 har beslut fattats om en genomgripande rationalisering av cigarr- och cigarilltillverkningen i Härnösand. Investeringen beräk- nas uppgå till drygt 42 MSEK.

Den kunskap som de anställda re- presenterar är av strategisk betydel- se för Tobakskoncernens framtid.

Investering i kompetensutveckling sker därför kontinuerligt anpassad till affärside, strategier och opera- tiva mål. Under 1991 uppgick in- vesteringen i kompetensutveckling till ca 9 000 kronor per anställd.

För att främja forskning med stöd av kärnspinnresonans har under året bildats en stiftelse benämnd Stiftelsen Svenskt NMR Centrum.

Svenska Tobaks AB har anslagit 20 MSEK som stiftelsekapitaL

(få 2440,0) exklusive tobaksskatt.

Detta är en ökning med 9,30AJ sedan föregående år. Av den totala försäljningen under året utgjorde 8,IOAJ (få 8,0%) försäljning utanför.

S . ^l

venge.

Vinsten före dispositioner och skatt uppgick till! 085,7 MSEK (få 974,5).

Investeringar i anläggningar under' 1991 uppgick till sammanlagt 70,1 MSEK (få 80,2) varav maskiner och inventarier 61,9 MSEK (få 72,6), mark 1,1 MSEK (få 0,0) samt byggnader7,1 MSEK (få 7,6).

Likvida medel i koncernen är väsentligen placerade i Proeardias koncernkontosystem och redo- visas som likvidmellanhavanden med moderbolag. Dotterbolagens likvida medel redovisas som skuld hos Svenska Tobaks AB.

Moderbolaget

Moderbolagets försäljningsintäk- ter uppgick under 1991 till382,2 MSEK (f å 355,2) exklusive tobaks- skatt. Ingen del av försäljningen har ägt rum utanför Sverige.

All försäljning sker i kommission genom dotterbolaget STA Försälj- ning AB.

Arets försäljning till koncernbolag, exklusive tobaksskatt har uppgått till 382,2 MSEK (få 355,2) exklu- sive tobaksskatt. Inköp från kon- cernbolag har under året uppgått till 0,4 MSEK (få 0,0).

Resultatet före dispositioner och skatt uppgick till-39,8 MSEK (få -27,5).

I en proposition våren 1991 fram- höll den dåvarande regeringen att reklam för tobaksvaror bör förbju- das. Vid riksdagsbehandling rösta- des detta förslag ner. I början av året beslöt socialstyrelsen att kraftigt utvidga varningstexterna på tobaksförpackningar. Beslutet överklagades av Svenska Tobaks AB. I slutet av året biföll rege- ringen överklagandet och upp-

hävde socialstyrelsens beslut. Investeringar i maskiner och in- Koncernens försäljningsintäk- ventarier 1991 uppgick till 2,3 ter uppgick 1991 till2667,9 MSEK :tyfSEK {få 1,5).

~·· ·t, ••

Omsättning

87 88 89 90 91

MSEK

3000 2500

2000

1500

1000

500

o

Omsättning fördelad på produktslag

MSEK

Cigaretter

~

ImpOrterade tobaksvaror

l

_övrigt

~

Piptobak/rulltobak

Cigarrer/cigariller

Avkastning på sysselsatt kapital*

89 90 91

% 50

40

30

20

10

o

•J Koncernens omorganisation 1989 gör att JärnlOrtlart silferunderlag, llmpligt att redovisa i diagramlorm, endast finns för de tre senashl åren.

27

Rörelseresultat*

89

Efter avskrivningar Efter finansnetto

90

Investeringar

*

Anläggningar

91

- Planenliga avskrivningar

MSEK

1000

800

600 400

200

o

MSEK 100

80

l

Resultaträkning

Förkortad version, koncernen

MSEK

Rörelsens intäkter ... . Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader Rörelseresultat före avskrivningar .

Avskrivningar enligt plan ....

Rörelseresultat efter avskrivningar ^{o • o • o • • o o o}

Finansiella poster ... ^o • • • • • • • • • • • • • • o • •

Resultat efter finansiella poster . . . . • . . . • Extraordinära poster ... ^{o • • • o • • o • • o o • o} • • • • • o o • • •

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt . . ...•••

Förändring av obeskattade reserver

varulagerreserv . . . ..•

ackumulerade överavskrivningar ^{o • • • o o o o} • • • • • • • • • •

uppskovsbelopp ... ^{o o o o o • o o o • •} Koncernbidrag ... ^o • • • • • • • • • • • • • • • • • • • o • o

Förändring av förnyelsefond ... , , ... . Resultat före skatt ... ... _ ^{o • • • o • • • o • • o o o • o} • • • • •

Skatt . . . . . . . . • . • . ... ^{o o o} Årets vi n st ~ , , , , ~ • , . . . . • . .. •

1991 1990

2681 2453

-1704 -1607

977 846

59

-

⁵³

918 793

168 182

1086 975

1086 975

248 67

6 14

- 208

-1125 -1048 15

7 23

2

7 21

Balansräkning

Förkortad version, koncernen

MSEK

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Kassa och kortfrisHga placeringar Kundfordringar ... . Övriga kortfristiga fordringar Varulager ... .

\Summa omsättningstillgångar

l

Anläggningstillgångar

Långfristiga fordringar . . . . . ... . Aktier och andelar . . . . . . . . . . . •....•..

1 ~.Pågåe~de nyar:läggnin~ar . . . . • . . . . . . . . ... . / Maskmer och mventaner ... .

Fastigheter ... . Summa anläggningstillgångar

Summa tillgångar ... .•

SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder ... . Övriga rörelseskulder ..

Summa kortfristiga skulder

Långfristiga skulder . Obeskattade reserver Varulagerreserv . . . . Ackumulerade överavskrivningar -" Uppskovsbelopp upplösta reserver .

Summa obeskattade reserver Eget kapital

Bundet eget kapital

AkHekapital100.000 aktier å nom. 100 kr

.. l.

Reservfond . . . . .... __ .. __ ... . Koncernreserv . . . .

...

Fritt eget kapital

Fria reserver ... . Arets vinst . . . . . . . . . . . • . .. .

Summa eget kapital ... . ^{• t • •} Summa skulder och eget kapital

29

1991-12-31 1990-12-31

1638 530 56 609 2833

6 2 10 219 113 350 3183

87 2065 2152

l

179 208 387

10 15 6 605 7 643 3183

1527 572 54 621 2774

15 2 17 209 Il8 361 3135

Il8 1930 2048 16

248 186 434

10 15 6 585 21 637 3135

Carl-Åke Franun, Sttllan Öhrstöm, Roland Perlström

,

Göran Sjölander, Christer Nordgren

STYRELSE

Klaus Unger Bo Ö Johansson Stellan Öhrström ordförande, vice verkställande direktör

vice verkställande direktör Proeardia

direktör Proeardia AB United Brands AB. Personalrepresentanter

och verkställande Ordinarie

direktör Proeardia Hans Källenius Ingrid Holmberg United Brands AB. verkställande Representerar PTK

direktör Proeardia

Göran Linden Beverages AB. Christer Nordgren

vice ordförande, Representerar LO

vice verkställande Roland Perlström

direktör Proeardia AB direktör information Suppleanter och verkställande och samhällskontakt Gunnar Sjödin direktör i Proeardia United Representerar LO Proeardia lnvest AB. Brands AB.

Carl-Åke Franzen Karl Wärnberg Göran Sjölander direktör ekonomi ambassadör Representerar PTK och finans Proeardia

United Brands AB.

'

Gunnar Sjödin, Ingrid Holmberg, Karl Wämberg

REVISORER

Ordinarie

Göran Tidström, auktoriserad revisor.

Sven-Erik Johansson, professor i

Suppleanter

Åke Danielsson, auktoriserad revisor Lars Östman, professor

Lars Elmeniu~

LEDNING

Lars Elmenius verkställande direktör

Bo Aulin direktör juridik och samhällskontakter

Ulf Svensson

Roland Lindell direktör ekonomi och administration

31

Lennart Nilsson direktör personal

Ulf Svensson direktör information och public relations

ORGANISATION

1 - -

r--

r--

' - -

En ny organisaHon har införts from mars 1992 enligt följande:

Ekonorr i/

administr .. tion

Roland Lindell

Personal

Lennart Nilsson

Juridik & sam- hällskontakter

BoAulin

Information &

Public relations

Ulf Svensson

J

The House of Blend Per Kollberg

VD

Svenska Tobaks AB

l

Försäljning Export

Verkställande direktör

Lars Elmenius

Försäljning Sverige

l

Bo Holstensson Nils Erik Magnusson

Affärsavtall distribution

Christer Pettersson

Svenska Tobaks AB

Lars Elmenius

l

l l l l

Frans Suell The House of Gothia Tobak Reserea Cigars Borkum Riff

BoAulin Bjame Kimland Stefan Gelk.ner 0ivind Holmen

tf VD VD VD tf VD

Tobaksvaru- importen

Lars-Erik Beijer

l

Fleximark UlfTitoren

VD