SvENsKA ToBAKs AB 1994

~rsöverslkt o

PRINCE

SvENsKA ToBAKs AB 1994

• Svenska Tobaks AB, den opera- tiva organisationen, presterade ett rekordresultat 1994. Rörelseresul- tatet blev 1 053 miljoner kronor, en ökning med 19 procent jämfört med föregående år.

• Stor kundundersökning gav Svenska Tobaks ett av de högsta Nöjd-kund-värden som uppmätts i liknande undersökningar.

NYHETER

' ('J

([-HJNa

-~

.

';..!: <'!i·itl:: .. ~i;.~>,t:

t lit l 11•11 • l

f~tl~~ifB ~~-~i~~

L_ .

- 1!!1-

... ~J _

LEEK

,,,

... .-.. . ...

En ny variant av Bien d ⁱ det Internationella formatet King Sl:ze släpptes ut på marknaden av The House of Blend. Star Light försågs med ett ännu effektivare Cun:el Filter®.

Probe med whlskeysmak, ett fylligt och smakriktsnus, lanserades med framgång av Gothia Tobak.

Från Frans Suell Cigars kom Santo Domingo, en ny smak- variant av naturtobaks- cigarrerna Frans Suell.

l Estland relanserade Eestl Tubakas filtercigaretterna Royal Ekstra och Leek.

Dessutom lanserades den första Inhemskt tillverkade mentholclgaretten, Royal Ekstra Menthol.

~---~~~-~==~~~---

ev. ... .

ETT DRAMATISKT ÅR

4

MILJARDVALLEN SPRÄNGD- IGEN!

Svenska Tobaks har samma mål som an- dra företag, att verksamheten ska drivas affärsmässigt och med god lönsamhet. Det är basen för vårt handlande. Våra ägare kräver det och det ligger i de anställdas in- tresse. De senaste åren har vi haft att möta en ökad konkurrens på en vikande mark- nad. Det har krävt ökad effektivitet såväl internt som externt. Att vi har lyckats med detta visar att vi under en följd av år pres- terat goda resultat. Det gäller i högsta grad för 1994 då bokslutet blev det bästa någonsin. Än en gång ligger det operatio- nella resultatet över en miljard. Närmare bestämt 1 053 miljoner kronor.

BRA, BÄTTRE, BÄST

Tobakskonsumtionen minskar i hela väst- världen. Det har inneburit att vi fått en hårdare konkurrens om de allt färre kon- sumenterna. Vi har vi mött denna utveck- ling med en serie åtgärder.

I en så kallad benehmark-studie har vi jämfört oss med ett hundratal internatio- nella företag. Det har lett till en rad för- bättringar vars effekt redan visat sig i årets resultat. På vissa områden ligger vi fak- tiskt i nivå med de bästa företagen i värl- den.

LEDANDE I N ORDEN

Norden, tillsammans med Estland, är vår hemmamarknad. En marknad där vår an- del1994 var närmare 40 procent. Samti- digt som vi ska försvara och befästa vår starka ställning på den svenska markna- den kommer vi att öka våra satsningar i de övriga nordiska länderna. Tyngdpunkten

")

)

-=-==---===~====~==~ ^...

ska ligga på huvudprodukterna cigaretter och snus som möter en allt hårdare kon- kurrens.

Beslutet om Sveriges medlemskap i Eu- ropeiska Unionen innebär goda affärs- möjligheter för Svenska Tobaks och vi har nu tillgång till den europeiska marknaden som tidigare varit stängd på grund av hö- ga tullmurar.

ANNONSFÖRBUD EJ KONKURRENs- NEUTRALT

Annonsförbud för tobak infördes under 1994. Motivet var statsmakternas tilltro till att ett förbud ska kunna minska kon- sumtionen. Envist har vi upplyst om erfa- renheterna från Norge och Finland där reklamförbud infördes 1975 respektive 1978. I dessa båda länder minskar tobaks- konsumtionen betydligt långsammare än i Sverige. Förbudet har uppenbarligen inte haft den effekt som myndigheterna avsett.

Lika envist har vi upplyst om att Sven- ska Tobaks i förhållande till sin storlek satsar mer än de flesta andra tobaksföre- tag på forskning och utveckling. Annons- förbudet tar bort våra möjligheter att del- ge våra konsumenter kunskap om nya el- ler förbättrade produkter. Inte heller har vi som nationellt tobaksföretag faktisk till- gång till globala media på samma sätt som internationella aktörer. Detta medför sto- ra svårigheter för oss att nå ut med infor- mation om våra varumärken.

FRÅN STATLIGT TILL PRIVAT ÄGANDE

I mer än 75 år hade Svenska Tobaks en hu- vudägare- staten. Under våren 1994 blev så den svenska tobaksindustrin helt pri-

vatägd för första gången sedan 1915.

Svenska Tobaks ägs i skrivande stund till 100 procent av Volvo. Våren 1994 tillkän- nagav Volvo sin avsikt att sälja ut all verk- samhet som inte har med fordons- och transportrörelsen att göra. Ett ägarskifte väcker alltid en viss oro. Vad vi säkert vet är dock att vår styrka ligger i vår egen för- måga och att vi får fullfölja de strategier som vi arbetar efter sedan flera år tillbaka.

TACK[

Ovisshet i ägarfrågan, motvind i den poli- tiska opinionen och spännande kommer- siella utmaningar har i högsta grad känne- tecknat verksamhetsåret 1994. Detta är faktorer som även i framtiden kommer att påverka vårt arbete.

Stort tack till alla medarbetare som det- ta till trots genom sina insatser under året möjliggjort att vi uppnått det bästa resul- tatet i vårt företags historia. Det vittnar om ett helhjärtat engagemang hos alla i hela företaget.

/ /

(/~ ~

Lars Elmenius

Verkställande direktör

6

FRAMGÅNG I MOTVIND

Vi arbetar i motvind. Egentligen borde vi vara ett företag i kris, på väg att försvinna från marknaden.

Likväl gör vi i år vårt bästa re- sultat någonsin.

Hur går det egentligen ihop? Låt oss här beröra några av de vikti- gaste faktorerna i vår omvärld , hur de påverkar oss och vår verklighet.

Sverige fick förbud mot tobaksannonse- ring förra året. Detta skapar en snedvrid- ning av marknadsföringen. Våra utländ- ska konkurrenter kan nämligen utnyttja gränsöverskridande media och därmed nå konsumenter även i reklamförbudsländer.

Kampanjerna mot tobak blir allt intensi- vare i vårt land. Samhällsklimatet blir allt hårdare. Som det enda svenska tobaksbo- laget får vi ta den största delen av debatten - och avsätta stora resurser för detta.

Vi arbetar på en krympande marknad.

Konsumtionen av tobak i vårt land min- skar stadigt. Eftersom Svenska Tobaks har Sverige som huvudsaklig hemmamarknad innebär detta att vi i första hand måste ar- beta med att effektivisera vårt inre arbete för att bibehålla vår lönsamhet.

En följd av detta är att vi under senare år reducerat antalet anställda. Balansgången har legat i att genomföra en sådan perso- nalminskning på ett bra sätt för de berör- da och skapa en positiv anda och fram- tidstro hos personalen i företaget.

En av våra viktigaste satsningar under senare år har skett i Baltikum. Att gå in på

nya marknader utanför vårt land är dyr- bart och kräver stora resurser. satsningen i Estland har hittills utvecklats lovande men samtidigt är läget i Östeuropa fortfarande ) instabilt vilket skapar viss osäkerhet.

B"\TTRE ÄN NÅGONSIN

Sammantaget formar detta en omvärlds- bild, som skulle få många företag att resig- nera och agera därefter.

Ändå går det bättre för oss än någonsin.

Svenska Tobaks svarade för närmare 2/3 av resultatet i Swedish Match under fjolå- ret. Vi har trots en tio procent lägre total- volym utvecklat resultatet och lyft det mellan 1993 och 1994. Hur kommer det sig?

Den här artikeln handlar om några av de viktigaste faktorerna som ligger bakom ) denna positiva utveckling.

VAD KÄNNETECKNAR ETT "BRA"

FÖRETAG?

För den som följer vad amerikanska ma- nagementexperter anser och poängterar, är det lätt att se att de tankegångar som idag presenteras är väldigt jordnära.

Borta är de vackra luftslotten om

"drömföretagen". Borta är de stora visio- nerna. Idag är det konkreta åtgärder och handfasta metoder som konstituerar det framgångsrika företaget.

Ett starkt varumärke är inte längre nog Det rådde länge en övertro på att om man bara hade ett starkt varumärke - och vår- dade detta- ja då var man säker. Idag är in- te konsumenten beredd att betala ett pris- premium för enbart ett starkt varumärke.

För att ett varumärke ska kunna anses va- ra starkt måste det också vara laddat med specifika fördelar eller innehålla ett direkt erbjudande till konsumenten.

Reengineering är modeordet

Reenginering innebär att man ställer sig frågan: "Om vi skulle börja från början, hur skulle vi då göra saker och ting?" Sva- ret är: "Lä t oss i så fall agera därefter."

Reengineering är kort sagt en genomgri- pande genomlysning av alla företagets processer för att åstadkomma vinster i kostnader, service och tid.

Benehmarking är verktyget

Kvalitet är ett relativt begrepp. Man kan förbättra kvaliteten i ett företag radikalt.

Men vad hjälper det om konkurrenterna ändå ligger ännu bättre till?

För att få ett mått på hur bra ett företag är måste man därför göra så kallade benchmark-studier. Dessa går ut på att man jämför sitt företag med andra företag -såväl nationella som internationella- ur ett antal aspekter. Benehmarking har un- der många år varit ett viktigt hjälpmedel för amerikanska företag i deras förbätt- ringsarbete. Verktyget blir nu allt vanliga- re i andra delar av världen.

Ett nytt sätt att arbeta

Som en följd av reengineering måste ett företag vara berett att skapa nya arbets- metoder. Antalet anställda måste kanske minskas. Organisationer plattas till, hie- rarkier försvinna. Arbetsinnehållet omde- finieras - detta kräver konstant utbild- ning, större flexibilitet, mer självständigt tänkande hos de anställda.

Företagets slutmål fokuseras mer och mer på att tillhandahålla service, inte produk- ter.

Så långt teorin. Och mångt och mycket av det som predikas på andra sidan Atlan- ten är metoder och ideer som vi inom Svenska Tobaks praktiserat under ett an- tal år för ·att stärka vår position och öka vår styrka som företag.

Det handlar dels om yttre faktorer: sats- ningen på starka varumärken, utveckling- en av allt bättre produkter samt inbryt- ningen i Baltikum. Dels om inre faktorer:

framför allt vår målmedvetna inriktning på förbättrat arbetsinnehåll, ökad pro- duktivitet och kvalitet.

GRUNDEN ÄR VÅRA STARKA VARUMÄRKEN

Det är givetvis svårt att sätta ett värde på företagets olika varumärken. Men det står utom all tvekan.att Svenska Tobaks varu- märken har ett mycket högt värde. Dessa är en av de viktigaste förutsättningarna för företagets överlevnad och orsaken till att Svenska Tobaks har en så stark posi- tion på hemmamarknaden.

Företaget har många starka varumär- ken. Men det ojämförligt viktigaste är B/end, som är namnet på en hel produkt- familj.

Vid undersökningsinstitutet Nielsens se- naste undersökning (1993-94) av svenska varumärken toppar B/end listan över stör- sta varumärken i svensk daglivaruhandel.

Det ligger före märken som Pripps Blå, Gevalia och Coca Cola.

Denna tätposition för Blend är frukten av en för svenska förhållanden unikt lång-

"Your premium brand hacl better be clelivering some- thing special or it•s not going to get the business".

Warren Buff ett, CEO Berkshire Hathaway

största varumärken i Sveri- ges clagllgvaruhanclel (juni l SISIJ-maj l 5194)

I.Biend The House of B/end l. Prince The House of B/end J. Pripps Blå Pripps Bryggerier 4.Gevalla Kraft General Food S.CocaCola Coca ColaCo e.wasabröd Sandoz Nutrition 7. Bregott Svenska Smör B. Milda Van den Bergh Sl. Lätta Van den Bergh 10. Libero Mölnlycke Källa: Nielsen

siktig positionering. Gula B/end introdu- cerades redan 1971. Iden var inte bara att skapa ett starkt varumärke i sig, utan ett varumärke som stod för mildare rök- ning. Som ett led i denna strävan var B/end den första cigaretten med deklare- rad tjärhalt - långt innan det föreskrevs av myndigheterna.

Målet var helt enkelt att namnet, den gula färgen och motivet på förpackning- en skulle kommunicera ett mildare alter- nativ.

Att arbeta med varumärket på detta sätt blev snabbt en framgång. Arbets- sättet har stegvis förfinats genom åren utan att avkall gjorts på de grundläggande värdena. Märkes- familjen B/end har undan för un- dan utökats och produkterna har utvecklats till att bli allt mildare.

EN NY SITUATION

Den ändrade tobakslagen för- bjuder numera annonsering av tobaksprodukter. Förbudet för- svårar givetvis för Svenska To- baks att vidmakthålla styrkan i sina varumärken, inte minst i konkurrens med utländska va- rumärken som (än så länge) har helt andra möjligheter i detta av- seende.

Efter annonsförbudet har möjligheterna att kommunicera med konsumenterna bli- vit än mer begränsade. Det har medfört att säljarens roll fått ännu större betydelse.

Ett sätt att utveckla och kapitalisera ett re- dan starkt varumärke är via så kallad brand streching. B/end Sunglasses är ett

8

.

\

Skandlnaviens största havs- kappseslare - Very Brisht - ska under fyra år vara Image- bärare för Blend Sunglasses.

segelbåten ska framför allt fungera som plattfarm för Svenska Tobaks kundträffar och representation.

exempel på detta. Sverige är idag världset- ta när det gäller antal sålda solglasögon per invånare. Svenska Tobaks mål är att bli ledande på denna marknad med Blend Sunglasses.

SATSNING PÅ FoU

Svenska Tobaks är med internationella mått mätt ett litet tobaksföretag. De cirka 100 miljoner kronor vi årligen satsar på forskning och utveckling är vid en interna- tionell jämförelse kanske inte så mycket.

Men det är en betydande summa i förhål- lande till vår storlek.

Vi har under många år satsat dessa pengar målmedvetet på att skapa produkter som är an- passade till svenska förhållan- den och krav. Fokus har hela tiden varit inriktat på att ut- veckla produkter som är så milda som möjligt, utan att för den skull avkall görs på smak- upplevelsen.

Vårt arbete i detta avseende sträcker sig ända från odlings- fälten till den sl11:tliga produk- ten.

Frösort, jordmån och od- lingsförhållanden är utslagsgi- vande för vilken tobak man er- håller. Inte bara kvalitetsmässigt utan ock- så med avseende på dess egenskaper-hal- ten av tjära, nikotin med mera. För att kartlägga hur olika faktorer påverkar slut- produkten samarbetar Svenska Tobaks se- dan .många år med internationella forska- re." Som ett resultat av detta har vi idag en stor kunskap om hur man ska välja och

blanda tobak som ger produkter med läg- sta acceptabla halter av oönskade ämnen.

Till detta ska läggas att vi arbetar inten- sivt med att utveckla allt bättre cigarettfil- ter. Vårt Curzel Filter® har undan för un- dan förbättrats och är idag marknadens effektivaste för att reducera de halsirrite- rande ämnena i cigarettröken.

Men det räcker inte med att ta fram mil- da tobakssorter och effektiva filter. Det gäller också att kunna kombinera dem till produkter som konsumenten accepterar.

Vår starka ställning på marknaden är bevis för att vår målinriktade satsning på forskning och utveckling anpassas till de förhållanden som råder på den svenska marknaden.

EN UTVIDGAD HEMMAMARKNAD

Svenska Tobaks har av tradition huvudde- len av sin hemrnamarknad i Sverige. Den har med tiden kommit att omfatta hela Norden och när Svenska Tobaks i början av 1993 tecknade avtal med den estniska staten om ett så kallat joint venture togs ett avgörande steg mot en ytterligare vid- gad hemmamarknad.

Svenska Tobaks insats i det nybildade Eesti Tubakas har bland annat varit att skapa en lokal företagsledning som arbe- tar enligt de metoder vi inom vårt företag baserar vår verksamhet på. Dessutom har en uppgradering av sortimentet initierats.

Idag kan kvaliteten på produkterna från Estland väl mäta sig med kvaliteten på västerländska tobaksprodukter.

Satsningen på Eesti Tubakas har varit rent affärsmässig och verksamheten gav ett positivt resultat redan från första året.

Ett resultat som återinvesterats i företaget bland annat i form av maskiner, utbild- ning av personal, uppbyggnad av ett dis- tributionssystem och utveckling av orga- nisationsstrukturen.

SATSNING PÅ DETALJISTLEDET

Vi satsar stora resurser på att vårda rela- tionen med handeln. Med tanke på den nya tobakslagen som förbjuder annonse- ring, blir vår förmåga att samspela på ett effektivt sätt med handeln än mer avgö- rande för vår fortsatta framgång.

Handeln är vår kund, men ställer helt andra krav än slutkunden det vill säga konsumenten. Vårt arbete när det gäller våra kunder är hårt inriktat på att förenk- la alla rutiner som har med beställningar och leveranser att göra för att på så sätt minska kostnaderna för såväl handeln som vår egen verksamhet.

Vår satsning på att skapa nöjda kunder kräver att vi har en effektiv intern infra- struktur inom Svenska Tobaks. Det gäller inte minst på informationsteknologins område. Idag är cirka 500 PC-användare inom koncernen sammanlänkade via ett LAN (Local Area Network). Det gör att vi kan agera snabbare och med mindre for- maliteter.

VADANSER HANDELN OM oss? Svenska Tobaks har cirka 25 000 återför- säljare. I företagets största kundundersök- ning någonsin har 6 000 av dem under hösten fått möjlighet att ge sin syn på före- taget som samarbetspartner.

Syftet med undersökningen har varit att fastställa hur nöjda olika kundkategorier är med Svenska Tobaks, finna områden

Ändrad tobakslag;

., .•. En näringsidkare som marknadsför tobaksvara får inte använda kommersi- ella annonser l periodisk skrift eller annan därmed jämförbar skrift på vilken tryckfrihetsförordningen är tillämplig''·

Annonsförbudet gäller Inte bransch- och facktid- ningar och reglerna för marknadsföringen i butiker och på försäljningsställen har Inte förändrats.

Efter sommaren väntas en utredning om så kallad indirekt tobaksreklam vara klar. Utredningen ska bland annat behandla tall då en tobaksvara avbildas i re- klam tör andra produkter eller brand eliversifikation även kallat brand stret·

ch ⁱ ng, det vill säga när ett varumärke används på an- dra produkter än elen ur- spriUngliga.

Exempel på förbättringar Inom DC 1994:

-minskad tid från beställ- ning till leverans

- utökad service för extra- leveranser

-fler betalningsmöjligheter - prodqkterna spårbara - Ökad aqtomatlserlng av orderingången

-Ökad prodqktivltet l pack- ningen

-effektivare cash manage- ment

lO

för förbättringar samt att ge marknadsav- delningar, säljregioner och distributions- centraler (DC) ett arbetsredskap för att förbättra kundrelationerna inom det egna området.

Som mått har använts ett så kallat Nöjd- Kund-Index, NK!, med en skala från O till 100. För 1994 har Svenska Tobaks fått ett sammanlagt NKI på 79. Detta är ett mycket högt värde jämfört med andra fö- retag som gjort motsvarande undersök- mngar.

PLATTARE ORGANISATION GER ÖKAD PRODUKTIVITET

I mitten av 80-talet rådde det brist på ar- betskraft i Sverige. Inom Svenska Tobaks dotterbolag, där de tillverkande enheterna finns, började man därför fundera kring hur man skulle kunna erbjuda mer attrak- tiva arbeten.

Ett attraktivt arbete definierades unge- fär som "när min kompetens är efterfrå- gad". Som en följd av detta blev man tvungen att till stora delar ändra på ar- betsinnehållet på de olika arbetsplatserna.

Detta skedde i tre steg:

Planering

Denna punkt skulle kunna kallas "plane- ring på golvet". Beslut lades i direkt an- slutning till arbetsplatsen. Varje arbetssta- tion fick en egen budget. Man tilläts också att rekrytera medarbetare själva.

Utbildning

En förutsättning för den första punkten var givetvis att berörda individer hade kunskap att fatta beslut. Som en direkt

följd startades därför ett genomgripande utbildningsprogram.

Delegering

Som ett tredje steg delegerades befogenhe- ter. Därmed förändrades arbetsledarfunk- tionen i fabrikerna och en horisontell or-

Dan nya arbetsorganisatio- nen Inom framförallt Gothia Tobak men även Frans Suall Clgars har fått myc:ket upp- märksamhet l media.

ganisation kunde skapas med färre nivåer.

Chefsrollen har också fått en ny inrikt- ning- att stödja i stället för att kontrolle- ra. Det handlar om att utveckla persona- len snarare än att arbeta operativt.

Dotterbolag och avdelningar mom

Svenska Tobaks har arbetat på olika sätt med denna process. Men resultatet är i princip detsamma överallt. En genomgri- pande förändring har åstadkommits och arbetet i fabrikerna har blivit mer stimule- rande och självständigt.

Som en följd av detta arbete har antalet anställda successivt reducerats och effekti- viteten ökas. På Gotbia Tobak har till ex- empel kapaciteten kunnat förbättras med 20 procent under en 4-årsperiod trots att antalet anställda minskat med motsvaran- de siffra.

Vid Frans Suell har produktiviteten ökat med 35 procent sedan den nya arbetsorga- nisationen med produktverkstäder inför- des. Samtidigt har sjukfrånvaron halve- rats.

Den totala frånvaron såväl som sjuk- frånvaron har också minskat kraftigt in- om The House of Blend sedan man börja- de arbeta inom det så kallade SAM-pro- jektet.

Inriktningen på "reengineering" fortsät- ter. Att arbeta med denna typ av frågor är en ständig process där man hela tiden måste skapa nya mål. De olika enheterna inom Svenska Tobaks utnyttjar kontinuer- ligt varandra för att utbyta erfarenheter och för att skapa en sporrande konkur- rens mellan sig.

KVALITETEN I FOKUS

Det finns inga standardmallar för hur kva- litetsarbete ska bedrivas på effektivaste sätt. Därför har dotterbolagen inom Sven- ska Tobaks vart och ett för sig använt nå- got olika modeller för att öka kvaliteten.

Målet för Gotbia Tobak har till exempel

"To succeed at reenglnee- rlng, you have to be a vlslo- nary, a motlvator, and a leg breaker"

Michael Hammer tidigare professor vid Massachusets Institute o(Technology

12

varit att halvera antalet felpoäng i pro- duktionen vart tredje år. Bland annat tack vare den nya, plattare organisationen lyckades man klara detta på två år! Men helst vill man på Gothia Tobak att felen ska halveras varje år.

Inom The House of Blend koncentrerar man sig för närvarande på det vardagliga förbättringsarbetet. Till grund för detta har man bland annat ett kvalitetsbristin- dex. 1991 sattes detta index till100. 1994 hade det sjunkit till 65.

Företaget prövar också japanska meto- der för problemlösning som innebär att al- la anställda arbetar med att åstadkomma många små förbättringar enligt Kaizen- metodiken. Den går ut på att allt slöseri i form av material och tid minskas till ett tmmmum.

Ett genomgripande kompetensutveck- lingsprogram genomförs inom The House of Borkum Riff. Den nya arbetsorganisa- tionen och ett lönesystem som bygger på att belöna kompetens är förutsättningar.

Ständig förbättring av företagets samtliga processer inom såväl produktion som ad- ministration och marknadsföring ska ge- nomsyra verksamheten.

LÅNGSIKTIG KVALITETSSATSNING

Att säkra kvalitet på lång sikt är en mång- fasetterad verksamhet. Det handlar om att ständigt sätta upp mål, att uppnå dem, att sätta upp nya mål, och så vidare i en änd- lös process.

Ett mål är att hela Svenska Tobaks ska bli certifierat enligt kvalitetssystemet ISO 9000. Frans Suell kommer att söka uppnå detta under första halvåret 1995. Gothia

Tobak och The House of Borkum Riff har börjat förbereda en certifiering medan The House of Blend siktar på en certiiie- ring något längre fram i tiden. Inte minst med tanke på nuvarande och framtida le- gouppdrag måste företagen klara de kvali- tetskrav som ställs i Europa.

Som första medlem som tillverkar pro- dukter för dagligvaruhandeln har Svenska Tobaks gått med i Intresseföreningen Kva- litetsutveckling. Denna domineras av tunga industriföretag som SAAB, Ericsson ochABB.

LÄRA AV VARANDRA

Ett av skälen till att Svenska Tobaks - trots motvind - visar upp så goda resultat kan vara den sammanhållning som råder mellan de olika enheterna i gruppen.

Man prövar nya arbetsmetoder var för sig enligt sina speciella förutsättningar.

Man delar med sig av sina erfarenheter.

Och lyssnar och lär av varandra. På så sätt kan man stimulera varandra till att bli bättre och effektivare.

Resultatet är ett framgångsrikt Svenska Tobaks.

V ÅR ROLL I SAMHÄLLET

Det har blivit allt viktigare att vi som fö- retag aktivt informerar om vår verksam- het och vår roll i samhället. Vi har att ta på oss ett ökat ambassadörskap och be- rätta om vad Svenska Tobaks står för. Ett led i detta arbete är den sedan flera år på- gående profileringen av företaget.

På temat "Forskning ger resultat" redo- gör vi i annonsform för vår forskning

och utveckling. Ett annat tema är

"hänsyn mellan rökare och icke- rö- kare". Denna annonsserie har väckt

stor uppmärksamhet och resulterat i många positiva reaktioner. Kam-

panjerna har också refererats internationell fackpress.

--=...--...

C

Prod"kter: Cigaretter Medelantal anställda: 348 Omsättning: l 4St9 Mkr H"v"dmärken: Blend, Princ:e, Right, John Silver

Par Kollberg VD, The House of B/end

14

THE HousE OF BLEND AB

OFÖRÄNDRAD FÖRSÄLJNING

Försäljningen av cigaretter i Sverige 1994 var i stort sett oförändrad jämfört med 1993 och uppgick till 8,7 miljarder ciga- retter. De senaste årens kraftiga tillbaka- gång tycks ha avstannat och marknaden har lagt sig på den nivå som utvecklades för två år sedan i samband med den stora skattehöjningen 1992.

BLEND MEST KÖPTA MÄRKE

B/end King Size, en ny variant av den mest köpta cigaretten Gula B/end lanserades under året. King Size är ett större, interna- tionellt format och den nya varianten är ett led i anpassningen till den enhetliga ci- garettskatten inom Europeiska Unionen, EU. Samtliga varianter i märkesfamiljen B/end har fått moderniserad design bland annat för att lätt kunna anpassas till kra- ven på hur EU:s varningstexter ska place- ras på förpackningen.

SATSNING PÅ CURZEL FILTER®

B/end Ultima, som har den lägsta tjärhal- ten på marknaden, och B/end Ultra har försetts med Curzel Filter®. Star Light har utrustats med ett ännu effektivare Curzel Filter® som reducerar de halsirriterande ämnena med 70 procent mot tidigare 50 jämfört med ett konventionellt filter.

Prince Extra Lights Mentho/lanserades i Sverige som första land i Norden. Det är en lågtjärecigarett, 7 mg, med kraftigare mentholsmak än jämförbara svenska pro- dukter. Lanseringen har hittills varit lyck- ad. Hela märkesfamiljen Prince ökade sin andel av totalmarknaden 1994.

TEsT I MosKVA

Exporten a v svenska cigaretter går främst till områden som ofta besöks av svenska turister. Till länderna inom Norden och Östersjöområdet sker också en viss ex- port. Bland annat lanserades Gula B/end i Finland under året. I november inleddes en testförsäljning av B/end King Size i Moskva och S:t Petersburg-området. Det är det första märket med innehållsdekla- ration på förpackningen i dessa områden.

Distributionen sker via ett lokalt bolag.

CIGARETTER Försäljning i Sverige

• The House of Blend Milj st 12000

10000

8000

6000

4000

2000

o

•

,

,

~

L ~~ ^{.. ====::e·}

="'"""~·-~-~ 1~

' .. ·-~~'ir ... f

cigaretter

Produkter: Cigaretter Medelantal anställda: .170 Omsättning: 1 1.1 Mkr Huvudmärken: Rumba, Leek, Royal Extra, Prilma

Borlss Oks VD, Eesti Tubakas

16

AS ^{EESTI TuBAKAs}

Eesti Tubakas är ett så kallat joint venture mellan Svenska Tobaks AB och den estnis- ka staten.

MARKNAD S LEDARE

Eesti Tubakas är marknadsledare på den estniska cigarettmarknaden, som under året starkt påverkats av den illegala smugglingen in i landet. Rumba från Eesti Tubakas har bibehållit sin ledande roll som marknadens mest köpta filtercigarett- märke.

Under året har företagets arbete med att förnya och modernisera produktsortimen- tet fortsatt. Det har bland annat inneburit att de mest köpta märkena fått ny design, nya förpackningar och förändrade to- baksblandningar som anpassats till väs- terländsk typ och kvalitet. I samband med detta har tjärhalten sänkts jämfört med ti- digare varianter av respektive märke. Eesti Tubakas förser också på eget initiativ för- packningarna med innehållsdeklaration och varningstext som en anpassning till de regler som gäller inom E U.

STORMÄRKENA RELANSERADE

Företagets märke Royal Ekstra telansera- des 1994 i Estland. Märket har givits en mer exklusiv profil och är en full fiavom- cigarett men med lägre tjärhalt än sin före- gångare. Royal Ekstra är det tredje största • filtercigarettmärket i Estland.

I slutet av året lanserades också Royal Ekstra Menthol, den första lokalt produ- cerade mentholcigaretten i Estland.

Filtercigaretten Leek Original relansera- des under året och märkets försäljning i Estland ökade märkbart. Såväl tobakens

sammansättning som förpackningen har förnyats ochLeekär numera Estlands an- dra största filtercigarettmärke.

Eesti Tubakas driver en tobaksaffär i Tallinns centrum för att kunna ha en di- rekt kontakt med marknaden. Det är en fullsortimentsbutik som förutom de egna märkena också säljer de stora svenska to- baksmärkena.

NYTT SKATTESYSTEM

Ett nytt skattesystem infördes i Estland från och med den l januari 1995. Alla le- galt sålda cigarettpaket ska vara försedda med skattemärke. För den estniska staten innebär detta ökade skatteintäkter och förhoppningsvis ett effektivt medel mot den omfattande smugglingen av cigaretter.

Cgarrer & cigariller

Produkter: Cigarrer, ciga- riller

Medelantal anställda: BS Omsättning: 70 Mkr Huvudmärken: Accent, Bell- man, Cort6z, Frans Suell

Peter Nyblom VD, Frans Sue/1 Cigars

18

FRANS SUELL CIGARS AB

FORTSATT TILLBAKAGÅNG

Den svenska cigarr- och cigarillmarkna- den fortsatte att minska även 1994 om än inte lika mycket som tidigare år. Den tota- la försäljningen i Sverige var 100 miljoner cigarrer och cigariller det vill säga en minskning med 11 procent jämfört med 1993.

Nedgången inom filtercigarillsegmentet var särskilt märkbar medan de så kallade naturprodukterna visade en positiv ut- veckling genom att både cigarrer och ciga- riller ökade något.

ÖKAT INTRESSE FÖR KVALITET

Konsumentens val av cigarrprodukter är högst individuellt och personligt. Något som återspeglar sig i att intresset för kvali- tetsprodukter har ökat. Detta är inga massmarknadsprodukter och det är där- för viktigt att kunna erbjuda variation, kvalitet och kunnande.

Cigarrserien Frans Suell, med 100 pro- cent naturtobak, har därför fått en ny, men klassisk, förpackning i trä. En nyhet har också presenterats i serien: Frans Suell Santo Domingo.

Den nya designen har mottagits väl av såväl konsumenter som handel.

AccENT 1 NoRDEN

Filtercigarillen Accent relanserades under våren i en helt ny förpackning och design.

Av de fyra varianterna ökade light-pro- dukten Accent No 2 med Curzel Filter®.

Accent No 1 är det största märket på den svenska marknaden och nu satsar Frans Suell på Accent i hela Norden. I

Danmark där det redan finns en etablerad och relativt stor marknad för filtercigaril- ler rikslanserades Accent No l under året.

Det är dock ännu för tidigt att bedöma ut- vecklingen. I Norge testlanseras Accent No l i Oslo-området.

Den mest köpta cigarillen i Norden, Frans Suells märke Bellman, ökade sin an- del i både Norge och Danmark. Filterciga- rillen Golden Point har varit fortsatt mycket framgångsrik i Korea och Taiwan.

CIGARRER OCH CIGARILLER Försäljning i Sverige

• Frans Suell Clgars

Övriga ^{Milj st}

140

120

100

BO

60

40

20

D

•

0==~---=--==G---=-~~~~~

' ~~-.

" S/f.!IIJ. ··

#Vef··

THE HousE OF BoRKVM RIFF A~ ..

~··

Produkter: Piptobak, rullto- bak, rulltobakstlllbehör · Medelantal anställda: l 2 J Omsättning: .JCSS Mkr Huvudmiirken:

Piptobak: Hamlltons Bland- ning, Borkum Riff, Caravelle Rulltobak: John Silver, Escort, Rolling

Biarne Kimland

VD. The House of Borl&m Riff

20

OFÖRÄNDRAD RULLNING

I röktobak innefattas såväl piptobak som mlltobak. Den sedan många år vikande trenden på piptobaksmarknaden fortsatte 1994. Marknaden beräknas uppgå till cir- ka 176 ton. Rulltobaksmarknaden har de senaste åren haft en positiv utveckling och låg 1994 på ungefär samma nivå som före- gående år det vill säga cirka 954 ton.

I Sverige var rulltobaksfamiljenJohn Sil- ver inklusive tillbehörssortimentet ledan- de på marknaden. Särskilt light-versioner- na möter stort intresse frän konsumenter- na. Av övriga miltobaksmärken ökade Es- cort sin andel av totalmarknaden.

Utvecklingen på tillbehörsmarknaden visar att det har blivit allt populärare bland miltobaksrökarna att använda fär- diga hylsor i stället för papper.

PosiTIVT FöR SwAN 1 ENGLAND

I samarbete med Bryant & May, Swedish Match engelska säljbolag, lanserades 1994 en ny rulltobak i England under det kända och mycket starka tändsticks- och cigarettpappersvarumärket Swan. Märket är mycket starkt i England, nästan lika starkt som Solstickan i Sverige. Mottagan- det på marknaden har varit mycket posi- tivt. En regional lansering av piptobaken Mellow Breeze pågår i USA. Det är ännu för tidigt att säga något om resultatet.

~-====---~= ~---·.;;;~.:.-=--=-•,:::.::.==:.=..~~---~.:::..::::;:::,=:·~~

BoRKVM RIFF STOR PÅ EXPORT

Företagets stora exportprodukt, piptoba- ken Borkum Riff har sedan lanseringen för cirka 25 år sedan rönt stora fram- gångar i många länder, främst i USA där det i många år varit och alltjämt är det största importerade piptobaksmärket.

Dessutom är Borkum Riff marknadsle- dande i bland annat Kanada, Schweiz, Spanien och Japan.

I Östeuropa, närmare bestämt i S:t Pe- tersburg-området pågår en testförsäljning av rulltobak.

PIPTOBAK Försäljning i Sverige

• The House of Borkum Riff Norsk gränshandel Övriga

90 91 92

RULLTOBAK Försäljning i Sverige

93

• The House of Borkum Riff

• Norsk gränshandel Övriga

Ton

300

200

100

94 o

Ton 1200

900

600

300

o

GoTRIA ToBAK AB

~···

Produkter: Snus, portions- snus, tobak i portlonsbitar Medelantal anställda: 2:JS Omsättning: 1506 Mkr Huvudmärken:

Lössnus: Ettan, General, Grovsnus

Portionssnus: General Por- tlonssnus, Grov Portions- snus, Tre Ankare

Tobak i portionsbitar: Pic:- canell, Jackpot

Stefan Gelkner VD, Gothia Tobak

GENERAL ÄR STÖRST

Rökfria tobaksprodukter ökade i Sverige också under 1994 och försäljningen av snus uppgick till 5 23 8 ton. De flesta mär- kena av storlek ökade under året. Tobak i portionsbitar gick tillbaka något.

Mest köpta enskilda märke var lössnu- set Ettan och största portionssnusmärke var General Portionssnus. Märkesfamil- jen General i samtliga varianter var dock störst av alla på marknaden.

PROBE LYCKAD NYHET

Samtliga stormärken finns nu i portions- varianter och portionssnuset svarar för närmare 40 procent av totalmarknaden.

Under 1994lanserades ett nytt märke med framgång: Probe med whiskeysmak. Det är ett portionssnus med mustig och fyllig smak som har rönt mycken uppskattning från konsumenterna.

General Mini Portionssnus som lansera- des i början av året är ett bra alternativ för rökare som vill sluta röka eller minska sin rökkonsumtion men ändå vill fortsätta njuta tobak.

Gothia Tobak relanserade också Jack- pot, tobak i portionsbitar, under året.

Märker säljs nu i påsförpackning.

"ALL TIME HIGH" I FINLAND

---~__,-~ satsningen på det rökfria tobaksmärket High Country i USA fortsatte under året på de utvalda marknaderna. I Finland, där försäljning av snus är förbjuden från och med den l mars 1995, uppnåddes under 1994 den högsta försäljningen någonsin.

På den största exportmarknaden, Norge, ökade försäljningen avsevärt.

22

SNUS

Försäljning i Sverige*)

• Lössnus

9.1J'·' 91 92 93

*)'Varav Gothia Tobaks försäljning motsvarar närmare • 00 %.

l "

Ton

5000

4000

3000

2000

1000

o

94

~···

Heinz-Dieter Heckmann VD, Svenska Tobaks GmbH

Verksamhet: Bedriver lm- port av färdigtillverkade to- baksvaror

Medelantal anställda: 7 Verksamhetsort: Stockholm

Lars-Eric BeiJer Chef, Tobaksvaruimporten

24

SvENsKA ToBAKs GMBH

Sedan hösten 1994 ingår Svenska Tobaks GmbH i Svenska Tobaks AB. Företaget bildades 1988 och marknadsför och säljer rökfria tobaksprodukter i Tyskland. I sor- timentet finns bland annat snusmärkena Ettan och Generalsnus. Båda tillverkas av Gothia Tobak. Den svenska rökfria pro- dukttypen är en relativt liten produkt på den tyska marknaden. Svenska Tobaks GmbH har också den danska portionsto- baken Oliver Twist i sitt sortiment samt ett urval konfektyrprodukter.

ToBAKSVARVIMPORTEN

Tobaksvaruimporten fungerar som en egen resultatenhet inom moderbolaget Svenska Tobaks AB. Avdelningen ansva- rar för import och distribution av de flesta utländska tobaksmärkena på den svenska marknaden. Marknadsföringen av dessa produkter handhas av respektive utländ- ska företag eller deras representant i Sveri- ge. Tobaksvaruimporten svarar för cirka 17 procent av tobaksgruppens totala om- sättning av tobaksvaror i Sverige.

)

)

}

)

··.

SPONSRING

KRONAN- EN MARIN KATASTROF, EN ARKEOLOGISK SKATT

Svenska Tobaks AB är huvudsponsor för de marinarkeologiska undersökningarna av vraket av Regalskeppet Kronan, som sjönk i strid utanför Öland 1676. Under- sökningarna bedrivs i Kalmar läns muse- ums regi. Samarbetet har pågått i sju år och i december tecknades ett nytt treårsav- taL Projektet har rönt stor uppmärksam- het internationellt och nationellt. Ett av inslagen i samarbetet är den vandringsut- ställning om skeppet som bland annat tur- nerat på Svenska Tobaks verksamhetsor- ter i Sverige. Sponsringen av Kronan har av tidningen "Aktuellt om Sponsring" ut- setts till "Sponsring i mästarklass". Sven- ska Tobaks AB har hittills satsat drygt 3 miljoner kronor i projektet.

RACKSTADKOLONIN, DE SVENSKA

"SKAGEN-MÅLARNA"

Aven Svenska Tobaks dotterbolag spons- rar olika kulturella verksamheter.

I Arvika är The House of Borkum Riff huvudsponsor för det nya Rackstadmu-

seet med verk av Rackstadkolonins konst- närer (bland andra Maja och Gustaf Fjae- stad, Björn Ahlgrensson och skulptören Christian Ericsson). Museet har blivit en succe med närmare 100 000 besökare se- dan öppnandet sommaren 1993.

VAD HÄNDE MED GöTE B ORGS- l den ljusa och luftiga ut- EMIGRANTERNA? ställnlngSialen l Rackstad-

l Göteborg har Gothia Tobak påbörjat ett museet står bland annat

treårigt samarbete med projektet Göte- Christian Erikssons skulptur

borgs-Emigranten. Det är ett forsknings- "Diana.••

projekt som ska kartlägga vad som hände med de cirka 70 000 göteborgare som ut- vandrade under 1860 till 1930, de flesta till Nordamerika. Och det finns en kopp- ling till snus. Svenskarnas vana att snusa satte sina spår i de amerikanska städerna. I svenskkvarteren kallades ofta huvudgatan för "Snuff Boulevard". Resultatet av forskningen presenteras bland annat i en skriftserie. Gotbia Tobak har hittills satsat 350 000 kronor i projektet.

-

Svenska Tctbaks AB

The Hou.se of B/end

Frans Suell Ctgors

The House of Bor kum Rtff

GothtaTobak

AS Ee>tt Tubakas

.Svenska Tobaks GmbH

26

EKONOMISK ÖVERSIKT ₎

Den totala efterfrågan på tobaksproduk- ter från den svenska marknaden visade en obetydlig uppgång under 1994 jämfört med 1993. Tobakskoncernens försäljning av cigaretter och röktobak i Sverige var ungefär oförändrad järnfört med föregå- ende år medan den var lägre för cigarrer och cigariller och högre för snus.

Beslutet om svenskt inträde i Europeiska Unionen, EU, har fått en rad konsekvenser för bolagen inom koncernen. Det medför- de en harmonisering av tobaksbeskatt- ningen, som bland annat har inneburit att skattegrupperna försvann från och med den l januari 1995 och ersatts med en en-

OMSÄTTNING

Mkr 3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

o

90 91 92 93 94

hetlig cigarettbeskattning. Successivt in- förs dessutom en cigarettbeskattning del- vis baserad på konsumentpriset i stället ) för den nu allenarådande styckebeskatt- ningen. ED-medlemskapet innebär också högre kostnader för bland annat råto- baksinköp. Däremot ökar exportmöjlig- heterna liksom möjligheterna till utländsk legaproduktion i Sverige.

Det omfattande rationaliseringsprogram som påbörjades under 1993 i syfte att an- passa personalantal och kostnader till den då kraftigt minskade försäljningsvolymen fortsatte planenligt under året.

INVESTERINGAR

• Anläggningar

• Planenliga avskrivning ar

90 91 92 93 94

Mkr l 00

BO.

60

40

20

o

J

VERKSAMBETEN I SAMMANDRAG

Belopp i Mkr där ej annant anges

~-~--~~

1994 ^Proforma 1993

DIVISION TOBACCO NORDIC (OPERATIVA ORGANISATIONEN)

Försäljningsintäkt

härav utlandsförsäljning i% av försäljningsintäkten Rörelseresultat

Rörelsemariginal

Investeringar i anläggningar

Kostnader för forskning och utveckling Medelantal anställda

Utbetalda löner och ersättningar

* ) inkl. AS Eesti T u bakas

3179 468 15%

1053 33%

79 97 1448'')

288

SvENSKA ToBAKs AB (LEGALA ORGANisATIONEN)

Fakturerad försäljning 10 310

Tobaksskatt -7 208

Försäljningsintäkt 3102

2 815

884 31%

91 79 1243 299

9 668 -6 911 2 757

RÖRELSERESUL TAT OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ PRODUKTSLAG Efter avskrivningar Mkr

Efter finansnetto

90

Mkr l 500

1200

900

600

JOO

o

M atrlsorgan Isatlon:

Svenska Tobaks AB Ingår 1 Swedish Match. l Swedish Match-organisatio n en fl nns en legal Ouridiska enheter) och en operativ organisatlon där exempelvis en juridisk enhet (bolag) kan vara upp- delad på flera operativa en- heter (självständiga affärs- enheter).

Svenska Tobaks AB kallas i den operativa organisatio·

nen för Division Tobacco Nordic.

Klaus Unger. ordförande verkställande direktör, Swedish Match AB

Jan Gabrielsson direktör ekonomi och finans, Swedish Match AB

Per Erik Lindqvist direktör

Roland Perlström direktör information och samhälls kontakt, Swedish Match AB

Karl Wärnberg ambassadör

Stellan Öhrström direktör

Personalrepresentanter Ordinarie

Ingrid Holmberg Svenska Tobaks AB Representerar PTK Christer Nordgren The House of B/end AB Representerar LO Suppleanter Rolf Esbjörnsson The House of Borkum Riff AB Representerar LO

Göran Sjölander Frans Sue/l Cigars AB Representerar PTK

28

STYRELSE

Stellan Öhrström och Göran Sjölander

Ingrid Holmberg och Karl Wärnberg

._.,:

~-.

)

Lars Elmenlus verkställande direktör

Bo Aulln direktör juridik och samhällskontakt

HenrikDam direktör försäljning Sverige

Carl-Åke Franzen direktör ekonomi och administration

Tom Kass

direktör vetenskapliga frJgor

Lennart Nilsson direktör personal

Christer Pettersson direktör affärsavtal/distribution

Ulf Svensson direktör information

DIREKTION

L: r l Elrnzzurl.l

TomKass

HenrikDam Christer Pettersson

Ide och projektledning:

Suzanne Grahn, Informationsavdel- ningen, Svenska Tobaks AB

Grafisk formgivning:

Bodil Borgström Design, Stockholm

Foto:

Stig Segerströrn, Huddinge Ulf Nilsson, United Frog Studios, Stockholm

InMatian i Göteborg AB

Mikael Arnebert, Svenska Tobaks AB

Produktion:

CA-tryck ab, Stockholm/Nyströms Tryckeri AB, 1995

30

ADRESSER

SvENSKA ToBAKs AB ( Rosenlundsgatan 36) 118 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 02 00 Fax 08 720 69 28 VD: Lars Elmenius Distributionscentraler:

Svenska Tobaks AB ( Svetsarvägen 22) 17189 SOLNA Tfn 08 29 84 80 Fax 08 28 09 78 Chef: Kjell Friberg Svenska Tobaks AB Hanögatarr 9 21124MALMÖ Tfn 040 38 28 28 Fax 040 93 32 37 Chef: Björn Persson Svenska Tobaks AB (Torsgatan l) Box 159

40122 GÖTEBORG Tfn 031 80 87 00 Fax0311519 03 Chef: Per-Olof Lindström THE HousE oF BLEND AB (Rosenlundsgatan 36) 118 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 01 40 Fax08 668 7217 VD: Per Kollberg

Fabrik:

The House of Blend AB Hanögatarr 9

21124MALMÖ Tfn 040 38 25 00 Fax 040 38 27 80 Platschef: Lars Andersson FRANs SUELL CrGARS AB (Rosenlundsgatan 36) 118 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 01 60 Fax 08 668 85 64 VD: Peter Nyblom Fabrik:

Frans Suell Cigars AB ( Fiskaregatan 4) Box 53

87122 HÄRNÖSAND Tfn 0611250 00 Fax 0611127 53 Platschef: Sven-Åke Vest

THE HousE oF BoRKUM RIFF AB (Rosenlundsgatan 36)

118 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 03 00 Fax 08 658 20 59 VD: Bjarne Kimland Fabrik:

The House ofBorkum Riff AB (Strandgatan)

Box 913 671 29 ARVIKA Tfn 0570 842 00 Fax 0570 802 91

Platschef: Glenn Nordqvist

... ,.

.1-·

)

GOTHIA TOBAK AB (Trollhättegatan 1) Box77

401 21 GÖTEBORG Tfn 031 80 86 00

)

Fax 03115 61 04 VD: Stefan Gelkner Platschef: Lars Kronquist Stockholmskontor:

( Rosenlundsgatan 36) 118 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 01 50 Fax 08 658 48 71 AS EEsTI TuBAKAs Kunderi 8

EE 0100 TALLINN Estland

Tfn + 372-2-421 845 Fax+ 372-6-312 110 VD: Boriss Oks

SvENSKA ToBAKs GMBH (An der Rechtschule 3) Postfach 10 31 35 D- 50471 KÖLN

Tyskland

)

Tfn + 49 221-257 87 77 Fax+ 49 221-257 87 78 VD: Heinz-Dieter Heckmann

svenska Tobaks Interna EU- ll&tblldnlngsprogram prisades av TV-reportern Bo Holm- ström l radlons (PI) pro- gram Inför EU-valet, Stll&dlo Ell&ropa. l mängden av propa- gerande broschyrmaterial frln näringsliv och bransch- organisationer ~&tgjorde

STA:s broschyr ett ll&ndan- tag, ansåg Holmström. Han framhöll särsklit den öppen- het och frispråkighet som fanns l broschyren när det gällde t ex EU:s byrlkratl liksom att blde en Ja- repek- tive nej-sägare fltt framföra sina arglllment.

* **

*

SvENSKA ToBAKs 1 EU

TOBAKSBESKATTNINGEN

Sveriges medlemskap i Europeiska Unio- nen, EU påverkar Svenska Tobaks på oli- ka sätt. Förändrad tobaksbeskattning är ett område. Hittills har i Sverige tillämpats en styckeskatt på cigaretter. Fr o m l janu- ari 1995 införs ED-systemet med en kom- bination av stycke- och värderelaterad skatt som egentligen ska uppgå till 57%

av det mest köpta märkets pris över disk. I kombination med den relativt höga mom- sen och återförsäljarmarginalerna skulle priset bli upp mot 65 kronor om en an- passning inte sker. Därför har Sverige fått fyra år på sig för att genomföra en succes- siv anpassning. Under de två närmaste åren kommer priset på cigaretter att ligga kvar på ungefär samma nivå som före än- dringen. För cigarrer och cigariller införs en enhetlig skatt per styck. Skatten på öv- riga produktslag (pip-och rullrobak, snus och tobak i portionsbitar) förblir oförän- drad bortsett från en uppräkning av skat- tebeloppet motsvarande den allmänna prisutvecklingen.

VARNINGsTEXTERNA

Övergångsregler gör att EU:s varningstex- ter inte behöver vara införda förrän vid ut- gången av 1995. Varje cigarettförpack- ning ska på framsidan ha den allmänna varningstexten och på baksidan ska tex- terna alterneras. Innehållsdeklarationen ska tryckas på sidan av paketet och omfat- tar tjär-och nikotinhalter. Ungefär samma regler gäller för rolltobak medan övriga produktslag får som nu en allmän text samt en särskild som alterneras. Snusdo-

sorna förses med allmän varningstext samt en särskild text. Socialstyrelsen har föreskrivit en utvidgning av EU:s regler vilket inte accepterats av Svenska Tobaks.

Frågan har ännu inte kunnat lösas.

SNUSET ENEU-FRÅGA

Sverige har ett permanent undantag för snus inom EU. Sverige får också fortsätta exportera sitt snus till Norge.

Finland förbjuder försäljning av snus från och med l mars 1995. Förbudet mo- tiveras främst med att EU redan förbjudit snus. Cirka 20 000 finländare uppges snu- sa och med stor sannolikhet kommer många hädanefter att köpa sitt snus i Sve- rige eller i färjornas tax-free butiker då det fortfarande är tillåtet att konsumera och föra in snus i Finland för enskilt bruk.

KoNKURRENSEN

Produktion som på grund av de höga tul- larna förlagts i länder inom Europeiska

Gemenskapen kan nu tas hem till Sverige.

Legotillverkning åt företag i Europa kan också bli av stor betydelse hädanefter. Det finns också en risk för så kallad parallell- import då enskilda affärer och butiksked- jor för in och säljer till exempel kända ci- garettmärken billigt. Eller import a v så kallade "private brands" och lågprisciga- retter.