• No results found

Tävling med hästdjur

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Tävling med hästdjur"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-16

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf.

Tävling med hästdjur

Enligt en lagrådsremiss den 1 februari 2007 (Jordbruksdepartemen- tet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om tävling med hästdjur m.m.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Maria Braun.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

4 §

Förslaget i 3 § innebär att man i tävlingsreglerna vid en hästtä vling i princip inte får göra åtskillnad mellan hästdjur som är registrerade i eller härstammar från Sverige eller hästdjur som på samma sätt kan knytas till en annan stat inom EU eller EES eller till Schweiz.

Samtidigt framgår av 4 § bl.a. att vad som sägs i 3 § inte gäller vid historiska eller traditionella evenemang. I lagrådsremissen (s. 13 och 23) framhålls att i vart fall evenemang som anordnas med en viss kontinuitet och som kan betecknas som återkommande bör kunna anses omfattas av undantaget.

(2)

2

Lagrådet ifrågasätter om ett så vittomfattande undantag verkligen är avsett, trots att ordalydelsen i författningstexten och uttalandet i fö r- fattningskommentaren talar i den riktningen. Med ett undantag formu- lerat på det sättet skulle, som ett exempel på årligen återkommande stortävlingar inom svensk hästsport, Elitloppet på Solvalla , som ge- nomförts årligen sedan i början av 1950-talet, kunna falla utanför till- lämpningsområdet för de bestämmelser om icke–diskriminering som 3 § innehåller. En sådan tolkning av undantaget är, enligt Lagrådets mening, svår att förena med direktivets syften.

Mot denna bakgrund menar Lagrådet att det krävs ytterligare analys av frågan om räckvidden av undantaget ”historiska e ller traditionella evenemang” och därefter en precisering av lagte xten.

5 och 6 §§

Enligt 5 § får den som anordnar en hästtävling tillämpa tävlingsregler som innebär att högst 20 procent av prissumman eller annan vinst får avsättas för avelsarbete. Avsättning ”får göras endast av en organi- sation eller en förening som godkänts för detta ändamål”. En förut- sättning för godkännande är att organisationen eller föreningen upp- fyller vissa i paragrafen angivna villkor. Dessutom framgår att ett godkännande kan göras tidsbegränsat.

Enligt Lagrådets mening är det oklart vad som avses med ”godkänts för detta ändamål”. Detta bör klargöras genom en ändring i lagtexten.

Enligt 6 § meddelar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer närmare föreskrifter om godkännande av en organisation eller en förening som avses i 5 §.

(3)

3

Vid föredragningen inför Lagrådet har uppgetts att frågor om god- kännande avses att prövas av Jordbruksverket och att ett godkän- nande inte skall kunna villkoras utöver vad som framgår av 5 §.

Mot den angivna bakgrunden finns det, enligt Lagrådets mening, inte annat utrymme att meddela ”närmare föreskrifter om godkännande”

än vad som måste antas vara renodlade verkställighetsföreskrifter och för vilka ett bemyndigande inte behövs. Lagrådet föreslår därför att 6 § får utgå.

En annan fråga gäller uttrycket ”en organisation eller en förening”.

Lagrådet ifrågasätter om inte ordet organisation även täcker för- ening.

8 och 9 §§

Enligt 8 § har den myndighet som utövar tillsyn enligt lagen, i den utsträckning det behövs för tillsynen, rätt att på begäran få upplys- ningar och ta del av handlingar.

Vidare framgår av 9 § att tillsynsmyndigheten får meddela de före- lägganden och förbud som behövs för att lagen skall följas. Ett så- dant föreläggande eller förbud får enligt fö rslaget förenas med vite.

Enligt Lagrådets bedömning har tillsynsmyndighetens möjlighet att besluta om nu nämnda vitessanktionerade åtgärder fått en onödigt vid omfattning, beroende på att befogenheten bestäms av enbart behovet. Ett sätt att närmare precisera tillsynsmyndighetens befo- genheter är att i författningstexten ange vem eller vilka de nu aktuella åtgärderna får riktas mot. Lagrådet noterar att i författningskommen- taren (s. 25) sägs att ”den ansvariga myndigheten kan behöva före-

(4)

4

lägga en organisation eller en förening att vidta rättelse eller andra åtgärder.” Av detta kan möjligen den slutsatsen dras att avsikten är att åtgärder endast skall få riktas mot här aktuella organisationer och föreningar, men att detta inte kommit till uttryck i författningstexten.

Lagrådet förordar att frågan om en tydligare avgränsning av tillsyns- myndighetens befogenheter övervägs under den fortsatta beredning- en samt att en begränsning görs, som också återspeglas i författ- ningstexten.

Ikraftträdandebestämmelsen

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Av lagrådsremissen framgår inte närmare vad som avses gälla öve r- gångsvis. Det bör klargöras vad som gäller om t.ex. en arrangör pla- nerat och offentliggjort tävlingsreglerna för en hästtävling före ikraft- trädandet men själva tävlingen genomförs efter nämnda tidpunkt. En alternativ lösning är att låta lagen träda i kraft den 1 juli 2007 men föreskriva att den tillämpas i fråga om hästtävlingar som äger rum efter utgången av år 2007.

References

Related documents

Genom vårt arbete med elever i skolan så kan vi skapa grunden för ett mera jämställt samhälle och ge dessa elever möjlighet att utvecklas till de personer som de vill vara utan

Programmet för avväp- ning av illegala väpnade grupper (DIAG) som bland annat har till uppgift att kon- trollera vilka illegala väpnade grupper som finns leds av den

Alla som verkar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin

Men begreppet innehåller också så mycket mer, exempelvis möjlighet för översättning till teckenspråk, nationella minoritetsspråk och andra språk, talsyntes för

Barn som använde sig utav endast icke-verbala tillträdesstrategier, som exempelvis den strategi Corsaro (1979) kallar avbrytande eller störande entré, möttes ofta

kategorin barn pekar studien på att barnen deltar i idrott i högre utsträckning och upplever en högre tillfredsställelse om de får delta i idrotten utan att tvingas tävla för

Genom att utgå ifrån intervjufrågorna (bi- laga 4) och ta inspiration ifrån fenomenografisk analysmodell kommer jag få uppfattningen om hur förskollärarna beskriver barns strategier

Genom studier har han identifierat olika strategier som barn använder för att få tillträde till en pågående lek, bland annat genom icke – verbal entré som är när ett barn