Examensarbete 15 hp – Journalistik
Tomma läktare och fulla varuhus
En kvantitativ innehållsanalys om hur svensk media har gestaltat förbudsförordningen under COVID- 19 pandemin.
Författare: Damir Dervovic Författare: Jonathan Sjödin Handledare: Britt-Marie Ringfjord Examinator: Kristoffer Holt
Abstract
Author: Damir Dervovic & Jonathan Sjödin Title: Empty stadium and full malls
Location: Linnaeus University Language: Swedish
Number of pages: 45
Abstract
In 2019 a virus emerged from the city of Wuhan, China. A few months later, in 2020 it was declared a pandemic. As a response to the virus, the swedish government imposed restrictions regarding the amount of people that could be in the same public space. The purpose of this study was to examine how the swedish newspapers, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet framed political figures and the restrictions in their articles. This study implies that the articles are framed in a manner that focuses on the responsibility that the society and political figures have to resolve the issues regarding the restrictions. The newspapers that were examined during this study have had similar framing strategies regarding the restrictions.
Nyckelord
Förbud, allmänn sammankomt, offentlig tillställning, Covid-19, restriktion, publikfrågan, publiktak, 50-personersregeln, publikrestriktioner, framställning, kvantitativ innehållsanalys.
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 4 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 4 1.2 Samhällelig relevans _______________________________________________ 6 1.3 Begreppsdefinition ________________________________________________ 7 2 Syfte _______________________________________________________________ 8 2.1 Frågeställningar __________________________________________________ 8 3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 9 3.1 Paving the way: Crisis exploitation ___________________________________ 9 3.2 Communicating health crisis: a content analysis of global media framing of COVID-19 ________________________________________________________ 10 4 Teoretiska utgångspunkter ____________________________________________ 12 4.1 Gestaltningsteorin ________________________________________________ 12 4.2 Dagordningsteorin _______________________________________________ 13 4.3 Nyhetsurval och nyhetsvärdering ____________________________________ 14 4.4 Sammanfattning och inomvetenskaplig relevans ________________________ 15 5 Metod _____________________________________________________________ 15 5.1 Kvantitativ innehållsanalys_________________________________________ 15 5.2 Material ________________________________________________________ 17 5.3 Tidsperioden ____________________________________________________ 17 5.4 Insamlingsmetod _________________________________________________ 17 5.5 Urval och avgränsningar ___________________________________________ 18 5.6 Kodningsschema & tillvägagångssätt _________________________________ 19 5.7 Validitet & Reliabilitet ____________________________________________ 20 5.8 Metodkritik _____________________________________________________ 22 5.9 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 23 6 Resultat ____________________________________________________________ 24 6.1 Generell framställning av förbudsförordningen _________________________ 24 6.1.1 Storlek _____________________________________________________ 28 6.1.2 Förbudsförordningen i fokus eller komplement _____________________ 29 6.2 Framställning av artiklar utifrån tillvägagångssätt _______________________ 29
6.2.1 Framställning av artiklar utifrån tillvägagångssätt kopplat till ämne och opinion _________________________________________________________ 30 6.3 Framställning av aktörer under rapporteringen av förbudsförodningen _______ 32 6.3.1 Kritik mot aktörer ____________________________________________ 33 6.3.2 Gestaltning av politiska aktörer _________________________________ 34 6.3.3 Framträdande personer ________________________________________ 35 6.4 Framställning av förbudsförordningen utifrån huvudtema _________________ 36 6.4.1 Gestaltningskategoriers framställning kopplat till ämne ______________ 38
7 Analys _____________________________________________________________ 39 7.1 Förbudet - en ansvarsfråga. ________________________________________ 39 7.1.1 Mediernas dagordning ________________________________________ 41
7.2 Regering i fokus _________________________________________________ 42 7.3 Kritisk kultur och strategisk sport ___________________________________ 44 8 Diskussion och slutsats _______________________________________________ 46 8.1 Svensk press som social institution __________________________________ 46 8.2 Kompetenta aktörer ______________________________________________ 47 8.3 Sporten och kulturens dominans ____________________________________ 49 8.4 Förslag till vidare forskning ________________________________________ 50 Referenser ___________________________________________________________ 52
Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga 1 – Kodschema _________________________________________________ I Bilaga 2 – Kodinstruktioner ___________________________________________ III
1 Inledning
Uppsatsen handlar om hur svensk nyhetspress har gestaltat förbudet mot allmänna sammankomster och förbudet mot offentliga tillställningar (förbudsförordningen) under COVID-19 pandemin. I första kapitlet i uppsatsen är en inledning till vår studie. Kapitel 1.1 presenteras en historisk bakgrund över händelseutvecklingen runt förbudet. I kapitel 1.2 redovisas uppsatsens samhällelig relevans och i kapitlet 1.3 går vi igenom viktiga begreppsdefinitioner.
1.1 Bakgrund
I slutet av 2019 informerar kinesiska myndigheter om flera nya fall med
lunginflammation av okänd orsak i staden Wuhan i Hubei-provinsen. Fallen kunde kopplas till en marknad i staden. Den 31 december 2019 informerar
Världshälsoorganisationen att de övervakar situationen i Wuhan med nära kontakt med nationella myndigheter. Kinesiska myndigheter identifierar den 7 januari 2020 en ny typ av coronavirus. Den 11 och 12 januari meddelar myndigheter i Kina att det finns 41 bekräftade fall av det nya viruset (WHO, 2020a). Thailands folkhälsominister bekräftar den 13 januari det första COVID-19 fall utanför Kinas gränser (WHO, 2020b). Svenska Folkhälsomyndigheten skickade ut ett pressmeddelande den 16 januari 2020 om ett nytt coronavirus som har upptäckts i Wuhan, Kina. Myndigheten informerar att de följer händelseutvecklingen i Kina men att risken att smittan sprids till Sverige är mycket låg (Folkhälsomyndigheten, 2020a).
Dryga tre månader senare, den 11 mars 2020 har COVID-19 spridit sig till 114 länder och över 120 000 fall har blivit rapporterade. Generaldirektör för
Världshälsoorganisationen, Tedros Adhanom Ghebreyesus, går ut officiellt och karaktäreriserar COVID-19 som en pandemi.
“We have therefore made the assessment that COVID-19 can be characterized as a pandemic.
Pandemic is not a word to use lightly or carelessly. It is a word that, if misused, can cause unreasonable fear, or unjustified acceptance that the fight is over, leading to unnecessary suffering and death.” (WHO, 2020c).
Samma dag, den 11 mars 2020, beslutade svenska regeringen, grundat från en hemställan från Folkhälsomyndigheten, att stifta ett förbud mot allmänna
sammankomster och offentliga tillställningar på fler än 500 personer. Lagen trädde i kraft den 12 mars 2020.
“1 § Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar får tills vidare inte hållas inom Sverige.
Förbudet gäller endast allmänna sammankomster och offentliga
tillställningar med fler än 500 deltagare.” (Svensk författningssamling, 2020).
Folkhälsomyndigheten bedömde risken för samhällssmitta av COVID-19 som mycket hög. Intentionen med förbudet var att förhindra tillfällen där ett stort antal individer från olika delar av landet och utlandet samlas på samma plats (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Arrangörer som bryter mot förbudsförordningen samt ordningslagen gör sig skyldiga för brott och kan riskera böter eller fängelse upp till sex månader (Polisen, 2020).
Den 27 mars 2020 föreslår Folkhälsomyndigheten ytterligare begränsningar av allmänna sammankomster. Journalistikens gestaltning av detta förbud är det som
studien ämnar att undersöka. Med anledning av den höga smittspridningen i Sverige vill myndigheten sänka gränsen från 500 till 50 personer vid allmänna sammankomster. Vid evenemang som inte omfattas av förordningen avses det som en rekommendation.
Förordningen medför inskränkningar av den grundlagen om mötes- och
demonstrationsfriheterna. Regeringen fattade beslutet som trädde i kraft den 29 mars 2020 (Folkhälsomyndigheten, 2020c).
Förändringar i förordningen om förbudet mot allmänna sammankomster trädde i kraft den 1 november 2020. Förändringen möjliggjorde att det var tillåtet med 300 sittande deltagare med förutsättningar att det gick att hålla avstånd till andra deltagare
(Regeringen.se, 2020a). Med anledning av den kraftigt ökade smittan i Sverige under hösten valde regeringen den 24 november 2020 att sätta ett tak på max 8 personer vid allmänna sammankomster. Den nya förordningen hade undantag för max 20 personer vid begravningstjänster samt för sittande publik på 300 personer. Däremot valde
samtliga länsstyrelser i landet att sänka undantagen tillika 8 personer (Regeringen.se, 2020b).
Sveriges regering har skickat ett utkast på en tillfällig pandemilag för COVID-19 på remiss. I den nya lagen omfattas allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Lagen ska ge regeringen samt myndigheter en större möjlighet att begränsa antalet besökare, öppettider och ha möjlighet att stänga ner verksamheter. Lagen ska öka
möjligheten att begränsa invånare att uppehålla sig på allmänna platser; torg, badplatser, parker samt hur stort ett umgänge får vara, vilket tidigare inte har omfattats av
förbudsförordningen. Lagen förväntas träda i kraft och vara mellan 15 mars 2021 till mars 2022 (Regeringen.se, 2020c).
1.2 Samhällelig relevans
En undersökning av Vetenskap & Allmänhet (2020) visar att tre av fyra svenskar använder nyhetsmedier som sin primära källa för informationen om COVID-19. Den yrkesgrupp som svenska folket har störst förtroende för i nyhetsmedier angående viruset var läkare, övrig sjukvårdspersonal och forskare. Myndighetspersoner, politiker och journalister hade sämst förtroende.
När en stor majoritet av befolkningen använder nyhetsmedier som informationskälla vill vi undersöka hur medierna rapporterar om det. Förtroendet för läkare och forskare var höga men vem är det som egentligen får synas i media?
Sverige har under modern tid inte varit i en pandemi som har påverkat så många människors vardagliga liv. Förbudet mot allmänna sammankomster är intressant med anledning att det är “en av de mest omfattande frihetsinskränkningar Sverige har infört i modern tid” (Schultz, 2020).
“Att begränsa grundlagsfästa rättigheter är en extraordinär åtgärd som bör användas med stor försiktighet och på ett sätt som inte är mer kränkande än vad som är absolut nödvändigt.” - Från
folkhälsomyndighetens (2020d) hemställan.
Ur en medial synvinkel är det intressant att se hur svensk media rapporterar till samhället om den nya krisen. Hur samhället i synlighet representeras under krisen.
Enligt Falkheimer (2012) bör journalister representera allmänhetens intresse. Då är det intressant att se journalistens förhållningssätt gentemot förbudet mot allmänna
sammankomster och hur det har framställts.
Enligt Falkheimer (2012) kräver människor snabb information vid kriser samtidigt som redaktioners möjlighet att införskaffa sådan är väldigt liten. I dessa situationer förlitar sig redaktioner på resursstarka aktörer. Politiker samt institutioner med stora muskler har möjlighet att minska mediernas informationskostnader och i slutändan
produktionskostnader genom att bistå information eller opinion vid presskonferenser, pressmeddelanden eller andra taktiker. Vår studie kommer att se hur ofta professionella källor kommer till tals och hur journalistiken vinklar deras artiklar. Vi ska undersöka vilket förhållningssätt till exempel politiker och branschpersoner inom kulturen har.
1.3 Begreppsdefinition
• Allmän sammankomst (u. å.) definieras enligt nationalencyklopedin som en sammankomst arrangeras för allmänheten eller som är tillgänglig för
allmänheten. Det avser bland annat demonstrationer, allmän opinionsyttring, föreläsningar, religionsutövning, bioföreställning, teater, konsert,
cirkusföresällning och övrig sammankomst för att exekvera konstnärligt verk.
Mötesfriheten samt rätten att hålla allmän sammankomst är skyddad i den svenska grundlagen.
• Offentlig tillställning (u. å.) definieras enligt nationalencyklopedin “för allmänheten anordnad tillställning av väsentligen nöjes- eller
förströelsekaraktär”. Det avser bland annat tävlingar inom sport,
danstillställning, tivolinöjen, marknad, mässor och parader. Det kan räknas likväl som en offentlig tillställning även om det krävs en inbjudan eller medlemskap till en specifik förening för att delta på arrangemanget. Detta om arrangemanget är en del av en rörelse vars funktion enbart eller delvis utgöras av att arrangera föreställningar av denna sort.
• Förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kallas även för förbudsförordningen. Det som inte innefattar förbudet är bland annat bibliotek, simhallar och köpcentrum (Polisen, 2020).
2 Syfte
Studiens syfte är att undersöka hur rapporteringen av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar skildrats i svenska medier. Studien
genomförs med hjälp utav material från Sveriges största tidningar (Kantar Sifo, 2020a).
Tidningarna är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi vill undersöka hur tidningar rapporterat om förbudet och mäta eventuella skillnader mellan de olika tidskrifterna samt hur politiska aktörer gestaltats i tider av kris men specifikt i samband med förbudet. Vi vill även undersöka vilka ämnen som är mest framträdande i rapporteringen samt ta reda på vilka aktörer som syns och hörs mest inom dessa ämnen.
Sammanfattningsvis vill vi genom studien ta reda på varför gestaltningen av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar ser ut som det gör.
2.1 Frågeställningar
Syftet med vår studie är att undersöka hur svensk press har gestaltat förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Vi uppnår detta genom att undersöka rapporteringen i samband med förbuden i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Baserat på studiens syfte och forskningsfråga har vi operationaliserat följande frågeställningar:
Q1: Hur framställs förbudet mot allmänna sammankomster i svenska medier?
Q2: Hur gestaltas politiska aktörer i samband med rapporteringen kring förbudet mot allmänna sammankomster?
Q3: Vilka ämnen dominerar journalistikens gestaltning av förbudet?
3 Tidigare forskning
3.1 Paving the way: Crisis exploitation
Denna studie av Nord och Olsson (2014) handlar om hur den dåvarande svenska regeringen, med Moderaterna i spetsen lyckades dra nytta av finanskrisen 2008 och styrka sin ställning i landet med hjälp utav mediernas gestaltning. I början av finanskrisen hade Moderaterna 22% av rösterna i opinionsundersökningarna, efter krisen hade partiet däremot 32% i opinionsundersökningarna. I studien beskrivs krisexploatering som en möjlighet för politiska aktörer att stärka sin roll och trovärdighet genom kriser. Studien bygger på två kvantitativa innehållsanalyser av nationell media i Sverige. Den första analysen om finanskrisen bygger på 2568 artiklar och inslag från de fyra ledande tidningarna (Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet) såväl som tre tv-program (Aktuellt, Rapport och TV4-
nyheterna) under tidsperioden 15 september - 31 december 2008. Den andra analysen är en komparativ analys som analyserar material från tidsperioden 30 augusti - 19
september 2010 och grundar sig i 1156 artiklar och inslag från samma källor som den tidigare analysen. Tidningarna och tv-programmen som användes i studien valdes ut för att de är ledande i Sverige. Tidsperioderna som studien utgick ifrån utspelar sig under finanskrisen 2008 såväl som kulmen av valkampanjerna inför valet 2010. Texterna och inslagen som rörde antingen finanskrisen eller valkampanjerna blev utvalda för hand och genom en kodbok med omfattande förklaringar, kodades materialet.
För att undersöka mediernas roll i en krissituation utgick studien utifrån 4 variabler.
1)Var rapporteringen tolkande eller beskrivande? Med tolkande journalistik menar studien att journalisten utforskar varför en händelse sker till skillnad från det
beskrivande, som besvarar vem vad när och hur (Nord och Olsson 2014). Journalister får en analytisk roll, istället för att vara observatörer av politiska händelser. 2) Gestaltas nyheten som strategi eller problematik? För att räknas som strategisk ska
textens/inslagets fokus vara på politiskt maktspel, opinionsundersökningar eller politiska strategier. För att gestaltningen ska röra sig om problematik ska
textens/inslagets fokus ligga på politiska händelser, uttalanden eller handlingar. 3) Representationen av politiska källor, balanserad eller obalanserad? 4) Negativ eller positiv gestaltning av politiska aktörer?
Studien konkluderar i en jämförelse mellan gestaltningen under valkampanjen och under finanskrisen. Den empiriska data kring finanskrisen blir relevant för vår studie.
Nords och Olssons studie visar att gestaltningen var probleminriktad. 84% av materialet rörde problemfrågor och 16% handlade om strategi. Under finanskrisen var texterna mer beskrivande än tolkande, specifikt i tv-inslagen. I tryckta texter var den tolkande stilen mer betonad, men generellt sätt var det beskrivande journalistik som var ledande under finanskrisen. Regeringen fick ta mer plats i media under finanskrisen, oppositionen var med i 36% av det insamlade materialet kontra regeringens 64%. Politiska aktörer blev neutralt gestaltade under finanskrisen. Regeringen blev positivt gestaltade i 6% av det insamlade materialet, däremot blev oppositionen inte positiv gestaltade någon gång.
10% rörde sig om negativ gestaltning när det skrevs om regeringen och 17% om oppositionen. 84% av gestaltningarna om regeringen var neutrala och 83% i gestaltningen av oppositionen.
Sammanfattningsvis kan vi inspireras av studien och anpassa vissa av studiens variabler på vår undersökning för att se hur politiska aktörer gestaltas i vår studie. Vi kan sedan jämföra den empiriska data vi erhåller med data vi utvunnit från Nord och Olssons studie.
3.2 Communicating health crisis: a content analysis of global media framing of COVID-19
I en artikel skriven av Ogbodo et al. (2020) undersöks hur globala nyhetstidningar har gestaltat COVID-19. Bakgrunden till undersökningen är att förstå hur media har utformat rapporteringen och vilka ordval som används för att gestalta COVD-19 pandemin.
Under hälsokriser som coronapandemin ökar pressen på media för att hålla människor ständigt informerade. Media som institution har ett starkt inflytande med att utforma den allmänna opinionen och beslutsfattandet. Därför är det viktigt att under pandemier rapportera och gestalta den på rätt sätt för att dämpa risken för ökad rädsla. När media ska rapportera ett meddelande är det inte bara viktigt att de gör det, utan också hur de gör. Vid bristande rapportering av en pandemi kan det potentiellt skapa större
hälsoproblem (Ogbodo et al. 2020).
Studien använder sig utav en kvantitativ innehållsanalys med 6145 journalistiska nyhetstexter hämtade från de ledande globala medieföretagen; Amerika, News York Times och CNN; Afrika, The Punch; Asien, People's Daily; och Europa, BBC, Daily Mail, Vatican News och Le Monde. Ogbodo et al. (2020) använder nio
gestaltningskategorier för att koda artiklarna:
• Konflikt
• Mänskligt intresse
• Ekonomiska konsekvenser
• Moral
• Ansvar
• Politisering
• Rädsla / skrämsel
• Hopp
• Etnicisering
Resultatet från undersökningen visar att 24,6% av alla artiklar hamnar i kategorin
“Mänskligt intresse”. Det är artiklar som handlar om människors privatliv, t. ex.
“...många företag har gått i konkurs. Människor går arbetslösa och många har tömt sina sparkonton” eller “mamma omkom av corona några timmar efter att fött sitt första barn på sjukhus”. Tvåa och trea kom “Rädsla / skrämsel” och “Ekonomiska konsekvenser”
med 14,5% respektive 11,5% av alla artiklar.
Ogbodo et al. (2020) drar en slutsats att gestaltningen kring COVID-19 runt om i världen är jämbördig. Alla medier använder ord som förstärker rädslan för viruset.
Mediernas gestaltning av virusets hälsorisker stärker människors uppfattning och respons. När medierna ökar rädslan i samhället kan det potentiellt utföra större hälsorisker. Det finns en stor skillnad på hur media har gestaltat rädsla och hopp.
Medierna kan skapa informationströtthet genom att spotta ut sig senaste avslöjanden om COVID-19 vilket kan påverka hur allmänheten uppfattar pandemin. Medierna bör inte sluta publicera senaste avslöjanden om COVID-19 utan bör istället byta ordval så det lutar åt nedtrappning, istället för eskalering.
Denna forskning är relevant för vår studie för att vi kommer att göra en liknande kvantitativ innehållsanalys, fast med en inriktning på restriktioner till följd av coronapandemin. Det är intressant för oss att se hur världens medier har gestaltat pandemin för att kunna dra likheter eller olikheter. Vi kommer anpassa
undersökningens gestaltningskategorier till vår kodning för att kunna jämföra resultatet.
Vi har däremot valt att inte använda variabeln “Etnicisering” som handlar om etniska termer vid gestaltningen. Vi anser inte det är relevant för vår studie då vi endast gör en undersökning om Sverige - i svensk press. Vi valde även att exkludera variabeln moral/religion eftersom den inte passar vår studie och vi ansåg att det inte fanns nog med empirisk data för att den ska betraktas som en valid variabel. Det fanns en variabel som rörde rädsla, där de utgick från rädslan ur ett positivt och ett negativt perspektiv. Vi anser att gränsen mellan positiv och negativ rädsla är oklar. Vi väljer därför att
exkludera begreppen positiv och negativ för att ha rädsla som en egen kategori, utan någon kontext.
4 Teoretiska utgångspunkter
I följande teorikapitel redovisar vi uppsatsens teorier. I kapitel 4.5 sammanfattar och motiverar vi teoriernas användningsområde och relevans.
4.1 Gestaltningsteorin
Inom medieforskning är gestaltningsteorin en utav de mest bemärkta. Teorin berör i grunden två olika observationer. Den första handlar om att formatet för nyheterna alltid är begränsat samtidigt som den verklighet vi alla lever i alltid är obegränsad. Med anledning av detta är det inte möjligt för journalistiken att spegla hela verkligheten utan att en stor del av det journalistiska arbetet handlar om att aktivt välja och utelämna information. Journalistiken kan inte beskriva hela verkligheten, utan måste rekonstruera och gestalta verkligheten. Journalisten måste aktivt välja val av ämne, vinkel, ord, källor och vad som är fakta. Den andra observationen av teorin handlar om att det som har betydelse för människors bild av verklighet, inte är verkligheten i sig, utan mediernas bild av verkligheten. Ju mer en person är beroende av de olika medierna för
information, desto mer påverkas de av mediernas bild av verkligheten. Gestaltningarna inom journalistiken är en ram för hur folket tolkar nyheter som i sin tur blir en
verklighet (Strömbäck, 2012).
Enligt Shehata (2019) handlar gestaltningsteorin i grunden om kommunikationens roll i hur individer tolkar sin omvärld. Med gestaltningar syftar teorin på hur en sakfråga konstrueras och uppfattas från media.
4.2 Dagordningsteorin
Enligt Shehata (2012) är dagordningsteorin ett sätt att beskåda medieeffekter och folkets uppfattning om världen och verklighetsbild. Grunden i teorin handlar om mediernas påverkan på individen.
Shehata (2019) berättar om en undersökning av McCombs och Shaw (1972) som studerade relationen mellan huvudfrågorna i mediernas nyhetsbevakning och folkets opinion. Resultatet påvisade att de sakfrågor som var mest dominerande i
nyhetsmediernas dagordning ansågs också vara de viktigaste samhällsproblemen av väljarna. Undersökningen blev ett startskott för många framtida uppföljningsstudier om Dagordningsteorin.
Enligt Järvå (2013) är inte dagordningsteorin så särskild bra på att styra vad människor har för åsikter, men är väldigt bra på att styra vad publiken har åsikter om. Det heter mediernas dagordningsmakt. Det ämne som Sveriges största tidningar regelbundet rapporterar om, kommer folket med stor rimlighet att uppfatta som ett viktigare ämne än något som inte har blivit lika uppmärksammat.
Människan lär sig direkt hur verkligheten är och fungerar genom tidigare erfarenheter av den, men också indirekt via medierna. Ju mindre människan tar del av verkligheten direkt, desto mer påverkas människan av mediernas dagordningsmakt. En viktig faktor i dagordningsteorin är hur mycket erfarenhet människan har av ett ämne. Människor som inte har någon direkt erfarenhet av ett specifikt ämne som blir uppmärksammat är mer benägna att influeras av mediernas gestaltning av den - i relation till dem som redan har direkt erfarenhet av ämnet (Järvå, 2013).
Att medierna påverkar folket är en grund i dagordningsteorin, men en annan viktig diskussion är vem som påverkar medierna. West (2018) menar att allmänheten samt beslutsfattare kan påverka dagordningen på en tidning. Det finns ett samband och relation mellan de tre elementen (media, allmänheten och beslutfattare). West (2018) anser att det är möjligt att media blir påverkade av allmänheten eller beslutsfattare.
”The public agenda is the result of the media agenda interacting with what the public thinks. And, finally, the public agenda interacts with what is
considered important by policymakers to create the policy agenda. In a simple format, the theory states that the media agenda affects the public agenda, which in turn, impacts the policy agenda, a process we suggested in one of the assumptions of the model.” (West, 2018 s: 446).
4.3 Nyhetsurval och nyhetsvärdering
Det sker oerhört många händelser varje dag och det är omöjligt för en tidning att rapportera om alla. Det som påverkar innehållet i medierna kan vara väldigt komplexa saker men samtidigt kan även slumpen spela roll. Ibland kan det vara många stora potentiella nyheter som har högt värde i den redaktionella processen samtidigt som medierna har ett begränsat format, vilket innebär att nyheter som värderas högt kan väljas bort. Därför handlar journalistiken till stor del om prioriteringar kring dessa händelser. Faktorer som avgör ifall en händelse blir till en nyhet kallas för
nyhetsvärderingskriterier, nyhetsfaktorer eller nyhetsvärden. Nyhetsvärderingskriterier kan till exempel vara tidsavståndet, geografiska avståndet samt det kulturella avståndet.
Nyhetsvärdering handlar om hur nyheterna värderas i de redaktionella arbetsförloppen medan nyhetsurvalet handlar om vad som publiceras (Strömbäck, 2019). Medielogiken är också en viktig del av teorin. Strömbäck (2019) skriver om nyhetsmediernas förmåga att påverka arbetssättet hos andra samhälleliga institutioner.
Ett viktigt begrepp inom nyhetsvärderingen är gatekeeping. Gatekeeping betyder att redaktionen arbetar som en “grindvakt”, som väljer och sållar bort händelser utifrån nyhetsvärderingskriterier (Strömbäck, 2019). Vidare skriver Strömbäck (2019) att nyhetsmedier tillsammans utgör en social institution som följer samma regler, normer och praxis. Nackdelen med att nyhetsmedier är en del av samma sociala institution är att nyhetsurvalet till stor del blir likadant.
Som journalist innebär det att bevaka det “oväntade och oförutsedda” samt rapportera om det på ett förståeligt och intressant sätt. Detta under tidspress och på ett så
kostnadseffektivt sätt som möjligt. En metod för att anpassa den redaktionella
urvalsprocessen handlar då till att hitta nyheter som passar de kända mallar och praxis som redaktionen har. I slutändan innebär det att det journalistiska nyhetsurvalet inte endast är beroende av enskilda reportrar utan även formatet (Ghersetti, 2012).
Enligt Ghersetti (2012) kan urvalsprocessen delas upp i två områden: innehåll och form.
Med innehåll innebär de urvalet av personer, händelser och situationer som media skriver om. Med form innebär det redaktionella behandlingen av urvalet och hur det redogöras i medierna. Innehåll och form är två områden som överlappar och påverkar varandra. Formen kan bestämma val av innehåll samtidigt som innehållet kan påverka formen.
4.4 Sammanfattning och inomvetenskaplig relevans
Vi kommer att använda oss av alla ovanstående teorier i vår studie. Gestaltningsteorin är relevant för vår uppsats med anledning av studiens forskningsfrågor om hur svensk media gestaltar förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Med operationaliserade variabler utifrån våra frågeställningar kan teorin appliceras genom variabler som vilka som kommer till tals, storleken på texterna, etc. Eftersom huvudfrågan är: Hur gestaltas förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar i svenska medier, blir det omöjligt att kunna utföra en undersökning om ämnet utan att applicera gestaltningens principer i vår studie. Gestaltningsteorin säger att journalisten inte kan spegla hela verkligheten utan måste aktivt gör val. I vår studie ska vi undersöka vilka val journalisten har gjort genom våra variabler.
Med hjälp av dagordningsteorin kan vi beskåda medieeffekten och se sambandet mellan mediernas påverkan på vad människor har åsikter om. Med hjälp av teorin kan vi även se hur allmänheten samt beslutsfattare kan påverka dagordningen på en tidning. Genom variabler ska vi undersöka vilka aktörer som kommer till tals och deras förhållningssätt.
Med nyhetsurval och nyhetsvärdering får vi en förståelse över vilka ämnen och aktörer som de olika redaktionerna har valt att prioritera.
5 Metod
5.1 Kvantitativ innehållsanalys
I vår studie kommer vi använda oss av en kvantitativ innehållsanalys. Egenskaperna för metoden är kvantitativ och innehållsanalys. Med kvantitativ innebär det att studien är baserad på likvärdiga och jämförbara uppgifter. Med dessa uppgifter går det att
översätta och analysera med numeriska värden (Esaiasson, 2017). Med innehållsanalys innebär det att undersökningen handlar om någon form av skriftlig, muntligt eller bildmässig kontext. Innehållsanalys är en metod som rör analys av publicerat material där studien vill kvantifiera innehållet baserat på redan utformade kategorier (Bryman, 2018; Esaiasson, 2017).
Kvantitativ innehållsanalys är ett bra verktyg när studien vill få svar på
frågeformuleringar om hur frekvent olika fenomen förekommer eller hur stort utrymme fenomenet får (Bryman, 2018; Esaiasson, 2017; Nilsson 2010; Karlsson & Johansson, 2019). Med frekvent innebär till exempel hur många gånger Folkhälsomyndigheten får komma till tals och med utrymme innebär till exempel att mäta hur stora artiklar sport respektive kultur får i tidningarna.
En av metodens grundpelare är att undersöka och kvantifiera det manifesta innehållet.
Med manifesta innehållet innebär allt sådant som blivit publicerat i medier, till exempel meningar, bokstäver och bilder. Att kvantifiera ett material handlar i grunden om att översätta det språkliga eller bildmässiga innehållet till siffror för att sedan göra en analys genom att dra generaliseringar och slutsatser men även för att kunna se mönster och samband (Karlsson & Johansson, 2019). Med en stor volym sammanställd och bearbetad data från en specifik tidsperiod blir det lättöverskådligt att hitta samband och mönster (Karlsson & Johansson, 2019). Enligt Nilsson (2010) är kvantitativ
innehållsanalys en bra metod vid analysering av en större mängd material och att metoden har som avsikt att lyfta sig från det enskilda för det generella. Läs kapitel “5.6 Kodningsschema & tillvägagångssätt” för information om våra variabler och vårt tillvägagångssätt.
Med anledning av att kvantitativ innehållsanalys utgår från kvantifiering av det manifesta innehållet är det enligt Karlsson & Johansson (2019) krav att materialet undersöks systematiskt och objektivt. Med systematiskt innebär det att allt relevant innehåll ska ha lika stor möjlighet att vara med i studien och att allt material analyseras utifrån samma definitioner. Med objektivitet är syftet att vem som helst ska kunna tolka materialet och få ut samma resultat, det ska vara klart och tydligt hur det ska gå till för att kategorisera råmaterialets innehåll så undersökarens egna värderingar påverkar så lite som möjligt (Bryman, 2018; Esaiasson, 2017, Karlsson & Johansson, 2019).
För att kunna tolka variabler används tolkningsregler för att definiera och särskilja olika variabelvärden. Tolkningsreglerna ska vara tydliga för att enkelt kunna förstå vad som ska tolkas och hur olika fenomen ska tolkas (Esaiasson, 2017). Studiens tolkningsregler finns bifogat, i “Bilaga 2 - Kodinstruktioner”.
5.2 Material
Vårt mål med studien är att undersöka hur svensk media gestaltat förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Vi anser att materialet som återfinns på Sveriges ledande morgon- och kvällstidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (Kantar Sifo, 2020a) är av högsta relevans för vår undersökning för att se hur svenska presskåren har gestaltat förbuden. För att få ett så stort utbud av relevant material som möjligt sträcker sig vår tidsperiod från den 27 mars 2020 t.om. den 31 oktober 2020.
5.3 Tidsperioden
Den 27 mars föreslår Folkhälsomyndigheten att förändra förbudsförordningen genom att stärka restriktionerna i landet, de vill sänka publiktaket från 500 till 50 personer. Vi ansåg därför att den 27 mars skulle vara ett bra första datum för insamlingen av
materialet. Sänkningen till 50 personer hade en stor påverkan på människans vardag och fick ett större medialt intresse. Därför har vi avgränsat perioden med start 27 mars.
Slutdatumet för insamlingsperioden är 31 oktober, det valde vi eftersom studien skulle ta sin start i början av november och vi ville se till så att tidsperioden var så lång som möjligt.
5.4 Insamlingsmetod
Insamling av den empiriska data hämtades från mediedatabasen Retriever. För att få ett högt antal träffar experimenterade vi med en rad olika söksträngar och nyckelord. Efter flera försök kom vi fram till följande söksträng genererade flest resultat:
Publikfråga* OR publiktak* OR 50-personer* OR allmän* sammankomst* OR offentlig* tillställning*
Vi började med söksträngen och sedan riktade vi den mot de tidningar vi ville ha material från (Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet). Detta
resulterade i 1315 träffar totalt. På Aftonbladet fick vi 501 träffar, DN premium 356, vanliga DN 70, Svenska Dagbladet 293 och Expressen 236. Alla texter vi har analyserat är webbaserade, förutom Svenska Dagbladets (SvD).
Vi använde tryckt press från SvD för att vi fick väldigt låga träffar på webbversionen av tidningen. Vi ansåg att artiklarna från SvD behövdes och tog beslutet att artiklarna skulle vara en del av studien trots att materialet inte utvunnits från deras webb. Beslutet att ta med det tryckta materialet från SvD togs för att det är en av Sveriges ledande tidningar och tidningens relevans för studien var hög. Vi menar att oavsett om det empiriska materialet kommer från den tryckta versionen eller webben, är det viktigt att ha med tidningen för att uppfylla studiens syfte.
Eftersom vi ansåg att söksträngen kunde generera oväsentliga sökträffar beslutade vi oss för att gå igenom varje text för att bedöma dess relevans för studien. Efter att ha läst igenom varenda en av de 1315 artiklar som sökträffen genererade kunde vi exkludera 742 artiklar som inte kunde användas i studien. Artiklar som inte ansågs vara relevanta var artiklar från TT såväl som artiklar där förbuden mot allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar inte nämns. Slutligen kunde vi konstatera att 573 artiklar var relevanta för vår studie och skulle ingå i kodningen.
5.5 Urval och avgränsningar
Syftet med vår studie är att undersöka hur Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har gestaltat förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Vi har av den orsaken valt att exkludera alla artiklar skrivna av TT Nyhetsbyrån. Artiklar från TT är inte relevanta då de inte speglar gestaltningen från våra utvalda tidningar. Artiklar som tar upp förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar i andra länder har också blivit exkluderade för att vi vill endast studera hur förbudet har gestaltats i Sverige.
Nyhetsartiklar som hänvisar till video eller podd och endast har en rubrik och ingress har vi också valt att ta bort för att vi endast vill undersöka hur förbudet har gestaltats i textform. Vi har valt att avgränsa tidsperioden för insamlingen av vårt material mellan 27 mars 2020 till 30 oktober 2020.
5.6 Kodningsschema & tillvägagångssätt
För att genomföra studien om hur Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets rapportering av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar sett ut, har vi operationaliserat ett kodningsschema utifrån vår frågeställning och studiens syfte. Nedanstående variabler är de som använts under kodningsprocessen.
Kodningsschemat består av 13 olika variabler som operationaliserats utifrån syfte och frågeställning. Våra variabler:
V1. Nummer.
V2. Tidning.
V3. Storlek på artikel.
V4. Typ av artikel.
V5. Ämne.
V6. Gestaltningskategorier.
V7. Förbudet mot allmänna sammankomsters roll i texten.
V8. Journalistens förhållningssätt gentemot förbudet mot allmänna sammankomster.
V9. Aktörer/Personer som kommer till tals.
V10. Kritiseras någon aktör i texten?
V11. Gestaltas nyheten som strategisk eller probleminriktad?
V12. Negativ eller positiv gestaltning av politiska aktörer?
V13. Specifika personer kommer till tals.
För mer detaljerad information och fördjupning av studiens variabler, se “Bilaga 2 - Kodinstruktioner”
Under kodningsprocessen har vi använt varsin dator för att effektivisera kodningen. Vi har befunnit oss i samma rum under hela kodningsprocessen och haft en dialog kring analysenheter som har varit besvärliga att koda. Vi ansåg att detta tillvägagångssätt var det mest optimala för att minimera chansen för felberäkningar i kodningen. Vi gjorde även regelbundna kontroller i kodningen. Vi kodade 50 analysenheter åt gången och efter varje etapp gjorde vi en kontrollräkning gemensamt för att på så sätt försäkra oss om att resultatet var så pålitligt som möjligt. Summan av de 573 analysenheterna är vad som redovisas i resultatet och kärnan av vår empiriska data.
5.7 Validitet & Reliabilitet
För att undersökningen ska vara trovärdig krävs en hög validitet och reliabilitet
(Eliasson, 2018). I följande stycke kommer en förklaring på validitet, reliabilitet och hur vi arbetat med begreppen för att göra vår undersökning trovärdig.
Med validitet ifrågasätter man undersökningens giltighet. Mäter undersökningen det, som den har som intention att mäta? (Eliasson, 2018) För att uppnå en god validitet krävs en hög reliabilitet. Med reliabilitet syftar man på undersökningens pålitlighet. Kan man upprepa undersökningen ett flertal gånger och få samma resultat? (Eliasson, 2018) I boken använder sig Eliasson (2018) av en våg som exempel för både validitet och reliabilitet. Ifall du vill mäta din vikt, bör du använda dig av en våg för att få ett svar med validitet. Detta förutsätter att vågen även har en hög reliabilitet. Om man ställer ett tvåkilos mjölkpaket på en våg och vågen, gång efter gång, påvisar samma resultat kan man säkerställa att vågens reliabilitet är hög. Desto fler gånger resultatet går att upprepa under snarlika omständigheter med samma utgång, desto högre blir reliabiliteten.
För att uppnå en hög resultatvaliditet krävs en god begreppsvaliditet tillsammans med en hög reliabilitet. För att förstå hur studien uppnår en god begreppsvaliditet mäts validiteten på dess olika nivåer, det teoretiska och det operationella (Esaiasson et al, 2017). Självaste kärnan av undersökning, frågeställningar och problemen formuleras på det teoretiska planet medan utförandet av undersökningen sker på den operationella nivån. För en god begreppsvaliditet krävs det att den teoretiska och operationella nivån överensstämmer. Problemet som kan uppstå är översättningen nivåerna emellan. Den teoretiska nivån måste uppnå validitet och kunna överensstämma med mätningen på den operationella nivån (Esaiasson et al., 2017). Vi anser att utifrån de variabler vi tagit fram att måtten har en hög validitet och överensstämmer med det vi syftar att undersöka och som kommer att appliceras på våra frågeställningar.
Vår studie ämnar att undersöka hur förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar gestaltats i svenska medier. De variabler vi operationaliserat utifrån våra frågeställningar, som exempelvis storlek på texten, vilka som kommer till tals och teman som uppstår kommer således överensstämma med vad vi vill få svar på såväl som vad teorier och tidigare forskning visat.
Reliabiliteten är det som avgör hur pålitlig studien är (Eliasson, 2018). Studien ska kunna genomföras flera gånger, under likartade omständigheter och få samma utgång.
Desto mer vi kan lita på att utgången bli densamma, ju högre blir reliabiliteten.
(Eliasson 2018). Reliabiliteten påverkas av flera faktorer, men en faktor som kan sänka en studies reliabilitet är felhantering av det insamlade materialet och slarv vid
datainsamling (Esaiasson et al ., 2017) Vi måste vara säkra på att reliabiliteten är hög, och när det är två personer som utför en kvantitativ innehållsanalys samt kodar samma material måste materialet behandlas på likadant sätt, en överensstämmande bild om hur kodningen ska gå till måste ta plats, då talar man om interkodarreliabilitet (Esaiasson et al., 2017).
Neuendorf (2017) skriver om interkodarreliabilitet och om hur man går tillväga för att säkerställa att kodningsschemat kan användas som mätinstrument, inte enbart för en person utan för flera med liknande resultat. För att öka undersökningens kvalitet används ett reliabilitetstest (Esaiasson et al., 2017). Vi är två som utför den här
undersökningen och kodningen sker från varsitt håll. Därför blir det relevant för oss att veta hur hög interkodarreliabilitet vi har och utföra ett reliabilitetstest. Vi valde att analysera samma 60 texter från vårt insamlade material och att använda oss utav Holstis metod för reliabilitetstest (Neuendorf, 2018).
Holstis reliabiltetstest:
PAo=2a/ (NA+NB)
Pao står för hur jämna våra svar i kodningen är, procentmässigt. A står för mängden analysenheter (texter) som vi har kodat på samma sätt. NA och NB står för totala antalet analysenheter som vi kodade under testet.
0,9 = 2*54/60+60
Vi påbörjade testet genom att välja ut 60 stycken slumpmässigt utvalda artiklar som vi båda skulle koda. Vi befann oss inte på samma plats och gjorde kodningen på två olika datorer, så att det skulle vara omöjligt att kunna se vad den andre personen kodade och på så sätt minimera risken för att smittas av den andre personens värderingar.
Av 60 artiklar överensstämde kodningen i 56 av artiklarna. Detta leder till att vår
interkodarreliabilitet hamnade på 90%. Esaiasson et. al (2017) belyser att resultaten som visar sig efter testen varierar utifrån variabelns komplexitet. Den variabeln som vi hade problem med var variabel nr 6, som var gestaltningskategorier. Övriga variabler
överensstämde till 100%. Enligt Esaiasson et. al. (2017) anses en interkodarreliabilitet mellan 0,8-1.0 som hög. Med ett resultat på 90% anser vi att vi besitter en
tillfredsställande hög reliabilitet i studien.
5.8 Metodkritik
Alla metoder har sina brister. Bryman (2018) tar upp en rad faktorer som påpekar kvantitativa innehållsanalysens svagheter. I boken refererar Bryman (2018) till Scott som tar upp tre svagheter med den kvantitativa innehållsanalysen. Autenticitet, att dokumenten som studien utgår ifrån är vad de utger sig för att vara. Trovärdighet, att det går att säkerställa att dokumenten inte är förvrängda eller förfalskade på något vis.
Representativitet, innebär att innehållsanalysen ska vara generaliserbar med de dokument man använt och ska kunna ställas mot andra grundläggande dokument.
Ytterligare en kritik mot metoden enligt Eliasson (2018) är svårigheten att omvandla material till siffror.
All kritik vi tagit upp som riktats mot metoden har vi varit medvetna om i förhand och gjort vårt yttersta för att säkerställa att metoden är så felfri som möjligt. Vi har gjort ett utförligt och nyanserat kodschema med medföljande instruktioner såväl som suttit bredvid varandra under kodningsprocessen för att säkerställa studiens reliabilitet.
Dokumenten vi har använt oss utav kommer från tidningarna vi analyserat, vi har däremot utvunnit dokumenten från databasen retriever för att säkerställa att dokumenten inte förvrängts eller förfalskats på något sätt. En stor del av kritiken mot metoden riktar in sig på översättningen av texter som omvandlas till siffror (Bryman, 2018). Det är något vi har varit medvetna om under studiens gång och varit kritiska såväl som granskande av hur vi arbetat med vår översättning.
Bryman (2018) skriver om representativitet och vikten av att använda sig utav dokument som går att generalisera på ett så representativt sätt som möjligt gentemot population. Vi valde ut Sveriges ledande tidningar eftersom att dessa fyra kan representera den svenska journalistiska institutionen. Vi är medvetna om att vi hade
kunnat fått ett större urval genom att ta med public service. Anledningen till att public service exkluderades från studien var för att vi ville se hur svensk press gestaltat förbudet och operationaliserade variabler inriktade mot pressens rapportering. Om vi hade tagit med public service skulle vi riskera att inte få ett lika omfattande resultat, då variablerna vi använt oss utav inte kan appliceras på public service i samma
utsträckning.
Ett stort problem vi stötte på i början av studien var söksträngen. Vi var tvungna att leka runt och laborera med flertalet nyckelord för att komma fram till den söksträngen som vi använde oss utav i studien.
Vi jobbade hårt med vårt kodningsschema och ville se till så att kodningen var så omfattande som möjligt. Nackdelarna med ett stort kodningsschema är att variabler som vi trodde skulle ge många träffar inte gav det. Vi menar att de variablerna fortfarande är relevanta för vår studie även om antalet träffar inte var tillräckliga. Det kan i sin tur ifrågasättas, men deras plats i helheten för studien är relevant. Under några tillfällen under året har svensk media präglats av rapportering kring “Black lives matter”- demonstrationer, NMR-demonstrationer samt demonstrationer i samband med
koranbränningen i Malmö. Vi upptäckte i samband med kodningen av studien att många artiklar handlar om demonstrationer i relation till förbudet mot allmänna
sammankomster. Vi valde i efterhand att lägga till variabelvärde “21. Demonstration”
till variabel “Ämne” som avser att mäta textens ämne.
5.9 Forskningsetiska överväganden
Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning krävs det att undersökningen följer de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet har stadgat. En god forskningssed och etiska överväganden är väsentliga för studiens kvalité (Vetenskapsrådet, 2017).
Vår studie är oberoende och har inte blivit påverkat av yttre krafter. Undersökningen är transparent och resultatet är reproducerbart om andra bestämmer sig för att göra en identisk undersökning. Data som är analyserad är öppen och går att hämta från mediearkivet Retriever. Studien använder sig inte av intervjuer eller observationer av individer eller känslig information som personuppgifter, vilket innebär att vi inte har behövt applicera några betydande etiska överväganden.
Data som vi analyserar är redan publicerade texter av redaktionella tidningar. Vi förutsätter att skribenterna har följt de journalistiska spelreglerna (yrkesetiska regler samt publicitetsregler) från Journalistförbundet (2020) när det gäller etik och moral.
Utan att behöva göra större etiska överväganden i studien har vi haft kunskap om Vetenskapsrådets principer för god forskningssed (2017) och är medvetna om hur viktigt det är. Vi har haft ett kritiskt tillvägagångssätt och tagit riktlinjerna på största allvar.
6 Resultat
I följande kapitel presenteras resultatet från det utvunna empiriska materialet från vår kvantitativa innehållsanalys. Vi har valt att redovisa våra resultat med hjälp av diagram, tabeller och en kortare beskrivning av det centrala i variablerna utifrån våra
frågeställningar och syfte. Beroende på frågeställningen så redovisas svaren i procentandel, antal eller både och.
Det empiriska materialet grundar sig i 573 artiklar som berör förbudet mot allmänna sammankomster samt offentliga tillställningar som är utvunna från tidningarna, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
6.1 Generell framställning av förbudsförordningen
I nedanstående kapitel redovisar vi för vilka ämnen som var mest framträdande under rapporteringen av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Genon att använda oss av 21 ämnen som vi ansåg vara relevanta har vi fått ett resultat som visar vad medierna rapporterar mest om. Vi har sedan delat in ämnen i 6 olika huvudkategorier.
Figur 6.1. Diagram över ämnen och antalet artiklar i korrelation till förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. N=573.
I ovanstående figur presenteras vilka ämnen som det skrivs mest om i korrelation till förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. I figur 6.1 presenteras 21 ämnen som vi på förhand valde ut. Med kategorin “vardag” menar vi ämnen som berör människors vardag och inte faller in i något utav de andra
variabelvärdena. “Vardag” kan definieras som ett gemensamt offentligt rum där
samhället befinner sig i. Kategorin berör rapportering kring ämnen som är en del av vår vardag, exempelvis kollektivtrafik, ta sig till och från jobb, skola, besök på vårdcentral etc. “Vardag” toppar rapporteringen kring specifika ämnen det skrivs om. Förbudet påverkar samhället i stort och vi ansåg därför att en kategori med vardagsrapportering var relevant att ha med för att kunna ge en rättvis bild av journalistikens gestaltning av förbudet. Vi kan utifrån figuren se att politik är det ämne det skrivs om mest utöver vardag. Vi ser även att fotbollen haft en betydande roll under rapporteringen av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Vi har även valt att mäta antalet artiklar som handlar om “demonstration”. Anledningen till att “demonstration” fick vara ett fristående ämne var för att de artiklar vi läste om demonstrationer oftast var fria från politiska perspektiv och enbart var en skildring av vad som hänt under demonstrationer. Vid de tillfällen där det fanns politiska perspektiv räknades det som politik.
n=50 n=44
n=92 n=78
n=30
n=4 n=4 n=11
n=2
n=8 n=5 n=2
n=14 n=12n=10
n=4 n=7 n=1
n=30 n=112
n=53
0 20 40 60 80 100 120
För att kunna ge en rättvis mätning om vilket ämne som är mest framträdande skapade vi 6 huvudkategorier baserat på de 21 ämnen vi hade analyserat. Genom att para ihop ämnen som var relaterade till varandra kunde vi skapa sex huvudkategorier. Nedan presenteras figuren som mäter de olika huvudkategoriernas roll i rapporteringen av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Figur 6.2. Diagram över huvudkategorier och antalet artiklar i korrelation till förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. N=573.
Det figur 6.2 visar, är att när vi kombinerar de olika ämnena utifrån tillhörighet blir sport, med 181 texter, det ämnet som är mest framträdande i rapporteringen av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Näst flest texter handlar om kultur, 123 stycken. I den tidigare figuren vi skrev om som enbart mätte specifika ämnen, såg vi att “vardag” och “politik” var störst. Men genom att ta alla ämnen som är relaterade till varandra kan vi få en bättre helhetsbild där vi kan se vilket huvudämne som är mest framträdande. Vi kan utifrån den empiriska data och undersökningen konstatera attc§ “sport” är det huvudämne som allra flest tidningar skrivit om.
Politikrelaterade artiklar uppkom till 92 stycken, demonstrationer hade totalt 53 artiklar och krogbranschen hade totalt 12 publicerade artiklar.
Vårt undersökningsmaterial är hämtat från fyra olika tidningar i Sverige, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att få en tydligare definition av vilka ämnen som är mest framträdande under rapporteringen av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar valde vi att skapa fyra figurer som mäter i vilken mån tidningarna skriver om vilket huvudämne.
Kultur Sport Krogbranschen Demonstration Politik Vardag
Figur 6.3. Diagramet representerar hur stor plats ämnen har haft i Aftonbladet. N=161.
Figur 6.4. Diagramet representerar hur stor plats ämnen har haft i Expressen. N=126.
Figur 6.5. Diagramet representerar hur stor plats ämnen har haft i Dagens Nyheter. N=178.
Figur 6.6. Diagramet representerar hur stor plats ämnen har haft i Svenska Dagbladet. N=108.
19%
31%
0% 12%
24%
14%
-10%
10%
30%
50%Kultur
Sport
Politik
Krögare Vardag
Demonstration
Aftonbladet
17%
30%
3% 23%
21%
6%
-10%
10%
30%
50%Kultur
Sport
Politik
Krögare Vardag
Demonstration
Expressen
30%
24%
4% 16%
17%
9%
-10%
10%
30%
50%Kultur
Sport
Politik
Krögare Vardag
Demonstration
Dagens Nyheter
15% 48%
1% 14%
17%
5%
-10%
10%
30%
50%Kultur
Sport
Politik
Krögare Vardag
Demonstration
Svenska Dagbladet
Figurerna ovan representerar vilka ämnen som är mest förekommande i respektive tidning. I Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter är det ämne man skriver mest om i kontext till förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga
tillställningar, sport. Svenska Dagbladet skriver mest om sport procentuellt, där nästan hälften (48%) av materialet vi analyserade kunde kopplas till sport. Det var endast Dagens Nyheter som inte följde mönstret, i materialet från tidningen rörde de flesta (30%) av artiklarna kultur. Vi ser att sport, kultur och politik är mest framträdande i Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Expressen. Sport och kultur är även det mest framträdande i Aftonbladet, men stort fokus ligger även på demonstrationer.
6.1.1 Storlek
Figuren nedan representerar resultatet för storleken på texterna inom varje ämne.
Längden för texterna mäts med antalet ord i artikeln och går från 0-2000 ord.
Figur 6.7. Visar artiklarnas längd i relation till ämne. Resultatet visas i procent. N=573.
Utifrån figuren kan vi konstatera att fördelningen mellan antalet ord som skrivits inom varje ämne är jämn. Den vanligaste storleken på artiklarna är 0-499 ord. Vi kan på så sätt se att det inte finns stora skillnader i hur stora artiklarna är inom respektive ämnen.
Tidningen med flest långa artiklar i förhållande till förbudet mot allmänna
sammankomster och offentliga tillställningar var Dagens Nyheter som har 4% av deras artiklar med minst 1500 ord eller mer. Expressen har 2%, Svenska Dagbladet har 1%
och Aftonbladet har 0% av deras artiklar med 1500 ord eller mer.
51 52
59 50
62 48
37 44
37 42
36 40
11 3
3 8
2 7
1 3
1 1 1 2
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Kultur Sport Politik Krogbranschen Demonstrationer Vardag
*Siffrona i stapel är i procent
0-499 ord 500-999 ord 1000-1499 ord 1500-1999 ord 2000+ ord
