• No results found

Riktlinjer för bra skogsbilvägar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Riktlinjer för bra skogsbilvägar"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Riktlinjer för bra skogsbilvägar

En bra skogsbilväg ger dig som skogsägare högre netto vid avverkning, ökar tillgängligheten till din skog och bidrar till en bra arbetsmiljö för chauffören.

Här har vi ställt samman rekommenderade

mått vid nybyggnation samt minimimått för

skogsbilvägar godkända för släp.

(2)

Skogsbilväg

REKOMMENDATION

MINIMIKRAV

Vägbredd på 4 m med breddökning i kurvorna

Frihöjd minst 4,5 m

Jämn vägslänt och fritt från fasta hinder minst 2 m från vägkant

Plantera ej närmare än minst 3 m från vägkant

Väggbredd minst 3 m*

med breddökning i kurvorna Frihöjd

minst 4,5 m

Hinderfrihet i vardera vägkant minst 2 m* från vägmitt

(* undantag finns)

(3)

Vändficka

REKOMMENDATION

Framkomlighetsklass 1 – framkomlig för lastbil med släp 24 meter.

Framkomlighetsklass 2 – begränsad framkomlighet för lastbil med släp.

MINIMIKRAV

35 M vid vändficka i vägslut 10 M

20 M

5 M 3,5 M

4 M

10 M 10 M

20 M

4 M 35 M vid vändficka i vägslut 10 M

20 M

5 M 3,5 M

4 M

10 M 10 M

20 M

4 M

30 M vid vändficka i vägslut 10 M

20 M

4 M 3,5 M

4 M

9 M 9 M

20 M

4 M

(4)

Vändplan

REKOMMENDATION

Framkomlighetsklass 1 –

framkomlig för lastbil med släp 24 meter.

Framkomlighetsklass 2 –

begränsad framkomlighet för lastbil med släp.

MINIMIKRAV

4,5 M 22,5 M R =13 M

5,5 M 17 M R =11 M

5,5 M 17 M R =11 M

(5)

Vändslinga

REKOMMENDATION

MINIMIKRAV

Framkomlighetsklass 1 – vändmöjlighet för lastbil med släp

Radie till vägbanans innerkant (R) 22 17 12 7,5 4,5 Djup från radiens mittpunkt till infart (D) 50 42 35 28 25

Vägbredd (B) 5,5 6 7 8 9

Väggbredd vid infart (A) 5 5 5 5 5

Framkomlighetsklass 2 –

begränsad vändmöjlighet för lastbil med släp

Radie till vägbanans innerkant (R) 22 17 12 7,5 4,5 Djup från radiens mittpunkt till infart (D) 50 42 35 28 25

Vägbredd (B) 5,5 6 7 8 9

Väggbredd vid infart (A) 5 5 5 5 5

B

B

B R

D

A A

(6)

Väganslutning

REKOMMENDATION

MINIMIKRAV

20 M D

D

20 M

20 M D A

B

Svängmöjlighet med anslutningsvinkel 100 till 90.

Framkomlighetsklass 1 – lastbil med släp

Anslutningsvinkel, nygrader 100 90 80 70 60 50

Innersväng (A), meter 10 12 14 16 18 20

Yttersväng (B), meter 10 9 8 7 6 5

Vägbredd (C), meter 5 5 5 5

Vägbredd (D), meter 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5

Vägbredd (E), meter 6,5 6,5 6,5 6,5

Framkomlighetsklass 2 –

begränsad svängmöjlighet för lastbil med släp

Anslutningsvinkel, nygrader 100 90 80 70 60 50

Innersväng (A), meter 9 11 13 15 17 19

Yttersväng (B), meter 9 8 7 6 5 4

Vägbredd (C), meter 4 4 4 4

Vägbredd (D), meter 3 3 3 3 3 3

Vägbredd (E), meter 6,5 6,5 6,5 6,5

(7)

Mer information

SÖDRAS WEBBPLATS

På Södras webbplats hittar du mer information om skogsbilvägar på sodra.com/skogsbilvagar.

C 10 M D

B 25 M

E

10 M 20 M

20 M

A D D

Svängmöjlighet med anslutningsvinkel 80 eller lägre.

KLASSNING AV SKOGSBILVÄGAR – BIOMETRIA Mer information om regelverket kring

klassning av skogsbilvägar hittar du i

Biometrias skrift ”Klassning av skogsbilvägar”

som du kan ladda ner på biometria.se under fliken Transport/Skogsbilvägar/Publikationer.

SKOGSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER Bra information om du ska bygga ny väg finns samlad i Skogsstyrelsens "Anvisningar för projektering och byggande av skogsbilväg"

som du kan ladda ner på skogsstyrelsen.se under fliken Meny/Bruka skog/Vägar.

Har du en smartphone kommer du snabbt åt skrifterna genom att skanna respektive QR-kod ovan.

(8)

sodra.com/skogsbilvagar

Tillgänglighetsklass

Beskriver när på året ett fordon med axelvikter enligt BK1 kan använda vägen.

VÄRDEN:

A. Last- och personbilstrafik hela året.

B. Lastbilstrafik hela året utom vid svår tjällossning.

Personbilstrafik hela året.

C. Lastbilstrafik hela året utom vid svår tjällossning och ihållande regnperioder. Personbilstrafik hela året utom vid svår tjällossning.

D. Lastbilstrafik i huvudsak under vinterhalvåret.

Personbilstrafik även sommartid.

Hjälptabell för bedömning av bärighetsklasser. Tabellen visar överbyggnads- tjockleken (bär- och slitlager) i cm. En förutsättning för dessa värden är att vägen har väl fungerande diken och en god dränering. Annars behöver detta kompenseras med tjockare överbyggnad.

Bärighetsklasser Typ av

undergrund A

(Tjällossningsväg) B

(Höstregnsväg) C

(Sommarväg) D

(Vinterväg) Grus

Grus morän

Sandigt grus 15 cm 5-10 cm 5-10 cm 0-5 cm

samt god avrinning/dränering Grusig sand

SandGrovmo 20 cm 15 cm 15 cm 0-5 cm

samt god avrinning/dränering Sandig och

normal

morän 25 cm 15 cm 15 cm 0-5 cm

samt god avrinning/dränering Övriga

finjordsrika

jordarter 40 cm 30 cm 15-20 cm 0-5 cm

samt god avrinning/dränering

Klass A och B är en förutsättning för Södras tillgänglighetspremie för avverkningsuppdrag

Klass D är ej godkänd för

virkestransport dra Kommunikationsavdelningen, 2021-11-09.

References

Related documents

Samtidigt är respondenterna överens om att informationen från ledningen kunde ha varit bättre och det är därför viktigt att planera kommunikationen inför en förändring och

Vi undrar om inte en driftig ledning inom RHL-föreningarna tillsammans med en stark medlemsopinion skall kunna få makthavarna att tänka om, så att Svanholmen även i

Vi valde ut tre deltagare från Paralympics i Peking 2008 för intervjuer, Ingela Lundbäck, Peter Wikström och Anders Grönberg.. I våra intervjuer har vi även valt att prata om

Stig Hoffstedt är expert på att hitta lösningar på olika sorters problem och på att utveckla produkter och företag.. Han har jobbat inom marknadsföringen

Seminariet ordnas som en workshop och dragare för workshopen är Paula och Stig Hoffstedt.. Syftet är att ytterligare öka synligheten för västnyländska producenter och

Många som har skrivit om statuspassager hänvisar till Glaser och Strauss, eftersom de var tidiga med att försöka utveckla perspektivet i sin bok Status passage (1971). Idéerna som

Efter en inledning där Svenja Liesau och Jerry Hoffmann presenterar sig för publiken som Iggy Lond Malmborg och Johannes Maria Schmit, följer en föreställning bestående

Genom att ta hänsyn till arbetstagarnas work-life balance menar de att man får en arbetskraft som är tillfredsställd och som stannar hos organisationen (Tanwar & Prasad 2016,