Akademin för hälsa, vård och välfärd
MÅLTIDSSITUATIONER PÅ SÄRSKILT BOENDE
Allmän litteraturöversikt av äldre personers erfarenheter
LARSSON, TINA
ÅBERG TELL, ELEONORA
Huvudområde: Vårdvetenskap.
Nivå: Grundnivå.
Högskolepoäng: 15hp.
Program: Sjuksköterskeprogrammet.
Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning omvårdnad.
Kurskod: VAE209.
Handledare: Alexandra Beyermann Examinator: Linda Sellin
Seminariedatum: 22-01-13 Betygsdatum:22-02-10
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Dåligt näringstillstånd är ett utbrett problem bland äldre och kan medföra försämrad livskvalité samt leda till både fysiska och psykiska konsekvenser. Orsaker är bland annat dålig aptit hos äldre personer samt avsaknaden av motivering och kunskap hos
Vårdpersonalen på särskilt boende. Flertal styrdokument belyser sjuksköterskans ansvar inom området och beskriver hur undernäring bör förebyggas, utredas och behandlas. I dagens läge saknas upprätthållande samt prioritering av näringsvård inom äldreomsorgen på särskilda boenden. Syfte: Syftet var att skapa översikt av äldre personers erfarenheter av måltidsituationer på särskilt boende. Metod: Litteraturöversikt där åtta artiklar av kvalitativ metod, tre artiklar av kvantitativ metod samt en med mixad metod analyseras. Resultat:
Fyra teman uppkom, tidens betydelse för måltiden, valmöjligheter i samband med måltid, miljöns betydelse för måltiden och mängden mat serverad. Slutsatser: Äldres erfarenheter av måltidsituationerna kan infatta flertal kategorier samt att deras preferenser är individuella och beroende av flertal faktorer. Avsaknaden av näringsvärdens prioritering är något som bör adresseras för att förbättra de äldres erfarenheter av måltidsituationerna.
Nyckelord: Litteraturöversikt, Omvårdnad, Undernäring, Äldres erfarenheter.
ABSTRACT
Background: Poor nutritional status is a widespread problem among elderly and can lead to a reduced quality of life and lead to both physical and mental consequences. Causes include poor appetite in elderly people and the lack of motivation and knowledge of the staff in the nursing homes. Several laws, policies and guidelines highlight the nurse's
responsibilities in the area and describe how malnutrition should be prevented, investigated, and treated. At present, there is a lack of maintenance and prioritization of nutritional care in nursing homes. Aim: The aim was to create an overview over elderly people’s experiences of their meal situations in nursing homes. Method: Literature overview where eight articles of qualitative method, three articles of quantitative method and one with mixed method where analyzed. Results: Four headings emerged, the importance of time for the meal, choices in connection with the meal, The importance of the environment for the meal and the amount of food served. Conclusions: Older people's experiences of meal situations can include several different categories and their preferences are individual and dependent on several factors. The lack of nutritional priorities is something that should be addressed to improve the elderly's experiences of meal situations.
Keywords: Caring, Elderly experience, Literature review, Malnutrition.
Innehåll
1 INLEDNING ... 1
2 BAKGRUND ... 1
2.1 Centrala begrepp ... 1
2.1.1 Äldre personer... 1
2.1.2 Särskilt boende för äldre ... 2
2.1.3 Vårdpersonal på särskilt boende för äldre... 2
2.1.4 Undernäring ... 2
2.1.5 Näringsvård ... 2
2.2 Äldre personers behov av näring ... 2
2.3 Undernäring hos äldre personer ... 3
2.4 Näringsvård på särskilt boende för äldre personer... 4
2.5 Faktorer som påverkar måltiden ... 5
2.6 Vårdpersonalens roll kopplat till näringsvård ... 5
2.7 Vårdpersonalens erfarenheter av näringsvård ... 6
2.8 Sjuksköterskans ansvarsområde ... 8
2.9 Styrdokument och riktlinjer ... 8
2.10 Vårdvetenskapligt perspektiv ... 9
2.10.1 Vårdande relation ... 9
2.11 Problemformulering ... 10
3 SYFTE ... 11
4 METOD ... 11
4.1 Design ... 11
4.2 Datainsamling och urval ... 11
4.3 Analysmetod och genomförande... 12
4.4 Etiska överväganden ... 13
5 RESULTAT ... 13
5.1 Artiklarnas syften ... 14
5.2 Artiklarnas metod ... 14
5.2.1 Datainsamling ... 14
5.2.2 Deltagares ... 15
5.2.3 Dataanalys ... 16
5.3 Artiklarnas resultat ... 16
5.3.1 Tidens betydelse för måltiden ... 16
5.3.2 Valmöjligheter i samband med måltid... 16
5.3.3 Miljöns betydelse för måltiden ... 18
5.3.4 Mängden serverad mat ... 18
6 DISKUSSION ... 19
6.1 Resultatdiskussion ... 19
6.1.1 Studiernas syfte och metod ... 19
6.1.2 Studiernas resultat ... 20
6.2 Metoddiskussion ... 23
6.3 Etikdiskussion ... 25
7 SLUTSATSER ... 25
8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 26
BILAGA A: SÖKMATRIS
BILAGA B: ARTIKELMASTRIS
BILAGA C: KVALITETSGRANSKNING AV ARTIKLARNA
1
1 INLEDNING
Antalet äldre personer i dagens samhälle ökar fort. Många äldre behöver stöd och hjälp i sin vardag och flyttar därför in på särskilt boende. En del av både de äldres och vårdpersonalens dagliga rutiner är att upprätthålla goda måltidssituationer. För att upprätthålla goda och optimala måltidssituationer behövs kunskap och förståelse hos vårdpersonalen om hur de äldre erfar måltidssituationerna. Valt intresseområde kring äldre personer och deras måltidssituation på särskilt boende, har kommit utifrån förslag från Mälardalens högskola, där författarna till detta examensarbete först enskilt valde ut ämnen dem tyckte verkade intressanta och sedan jämförde dessa med varandra. Ett gemensamt intresse uppstod och det var hur “best practice” kring måltidsituationer bör utföras. Ämnet kretsade kring
undernäring hos äldre och de förebyggande och behandlande åtgärderna kopplade till deras måltidsituationer som ytterligare väckte intresse för området. Intresset att undersöka ämnet är baserat på tidigare erfarenheter av och om äldre personer och deras levnadsförhållanden och det allmänkända problemet undernäring hos äldre. Ett problem som examensarbetet hoppas bidra till att minska.
2 BAKGRUND
Inom avsnittet definieras centrala begrepp kopplat till valt forskningsområde. Tidigare forskning, lagar och riktlinjer presenteras samt motivering av vårdvetenskapligt perspektiv.
Bakgrunden avslutas med problemformulering.
2.1 Centrala begrepp
Här förklaras de centrala begreppen äldre personer, särskilt boende för äldre, vårdpersonalen på särskilt boende för äldre, undernäring samt näringsvård.
2.1.1 Äldre personer
Äldre personer delas in i kategorierna yngre äldre (personer 65–74 år) och äldre äldre (personer över 75 år) (Abrahamsson m.fl., 2017). I examensarbetet kommer endast ett begrepp att användas, nämligen äldre, då examensarbetet syftar till personer i åldrarna 60 år och uppåt.
2 2.1.2 Särskilt boende för äldre
Särskilt boende för äldre personer är speciella boendeformer som inriktas till äldre med behov av service och omvårdnad, även äldre i behov av särskilt stöd. 2019 bodde 4% av personer som är 65 år och äldre på särskilt boende (Socialstyrelsen, 2021).
2.1.3 Vårdpersonal på särskilt boende för äldre
På ett särskilt boende finns sjuksköterskor eller annan vårdpersonal tillgänglig dygnet runt.
Flertal särskilt boende för äldre personer har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska och en fast läkarkontakt. Sjuksköterskor ansvarar för det patientnära omvårdnads- och
behandlingsarbetet och undersköterskor och vårdbiträden ansvarar för utförandet av de praktiska omsorgssysslor och sjukvårdsuppgifter (Socialstyrelsen, 2016). I examensarbetet kommer vårdpersonal syfta till sjuksköterskor, undersköterskor samt vårdbiträden.
2.1.4 Undernäring
Begreppet undernäring kan definieras som otillräckligt näringstillstånd som kännetecknas av otillräckligt kostintag, dålig aptit, muskelförtvining och viktminskning (Borgström Bolmsjö m.fl., 2015).
2.1.5 Näringsvård
Det finns fler typer av interventioner för att påverka patienters näringsintag och dessa berör flera aspekter av måltidsituationerna. Den bästa interventionen är inte alltid att ge patienten komplimenterande näringsdrycker vid lågt näringsintag utan se över flera alternativ av hur näringsvården för patienten i fråga kan förbättras (Sjögren Forss, 2018). Näringsvård omfattar mer än bara tillförseln av lämplig samt adekvat mat- och dryck intag. Det innebär även att konsekvent och systematiskt genomföra bedömningar, interventioner,
övervakningar samt utvärdera faktorer som kan påverka patientens näringstillstånd både direkt och indirekt (Håkonsen m.fl., 2019).
2.2 Äldre personers behov av näring
Äldre personers behov av näring kan skilja sig till viss del från de generella
näringsrekommendationerna då äldre i allmänhet behöver ett ökat intag av d vitamin samt proteiner. Mellanmålen är av vikt då det kan vara svårt för äldre personer att få i sig
tillräckligt mängd mat i samband med frukost, lunch och middag. De äldres nattfasta bör inte överstiga 11 timmar på grund av att de kan medföra svårigheter för de äldre att få i sig
tillräckligt med mat under dygnets vakna timmar. Måltidsordningen samt dess tidpunkter bör vara: frukost mellan 07:00-09:30, lunch 12:00-13:30, middag 17:00-18:30 samt
mellanmål mellan varje huvudmål. Det finns flertal åtgärder som kan tas till vid undernäring
3
hos äldre personer, bland annat energi- och proteinrik kost, kosttillägg och näringsdrycker samt andra åtgärder beroende på problemets natur (Westergren & Andersson, 2017).
2.3 Undernäring hos äldre personer
En långsiktig trend som kan ses i Sveriges befolkning är en ökad medellivslängd. I dag är medellängden för män närmare 81 år, och drygt 84 år för kvinnor. Cirka 20 % av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre (Socialstyrelsen, 2020a). Dåligt näringstillstånd är ett utbrett problem bland äldre personer och är förknippat med ökad sjuklighet och dödlighet.
Prevalensen av undernäring hos äldre personer som bor på särskilt boende ökar procentuellt för varje år (Borgström Bolmsjö m.fl., 2015). Det finns tre markanta faktorer som påverkar mängden mat äldre äter på särskilt boende. De tre faktorerna som påverkar är beroendet av att ha stöd vid måltider, sväljsvårigheter samt om man generellt lämnar 25% eller mer kvar på tallriken efter måltiderna (Beck, 2015). Funktionellt beroende och assistans för de äldre personerna som bor på särskilt boende ökar risken för undernäring (Saaarela m.fl., 2017).
För att undvika undernäring är det viktigt med en god näringsstatus. God näringsstatus hos äldre kan upprätthållas genom bra formade måltidssituationer på särskilt boende.
Anledningen till att många äldre personer lider av undernäring på särskilt boende, kopplas till ökat antal äldre som gör att resurserna på särskilt boende begränsas. De minskade resurserna utgör en risk för de äldre att inte ha förmågan att upprätthålla en god
näringsstatus (Nydahl m.fl., 2019). Näring har en låg prioritet på särskilt boende. Det på grund av brist på kunskap och medvetenhet hos vårdpersonalen på särskilt boende, som medför en oförmåga att identifiera undernäring hos de äldre. Etiologin bakom undernäring hos äldre personer förklaras som komplex och multifaktoriell. Den främsta orsaken är otillräckligt kostintag hos den äldre (Agerwal m.fl., 2016).
Åldrandet är förknippat med minskad energiförbrukning, samt försämrat lukt och smaksinne (Medeiros m.fl., 2021; Westergren & Andersson, 2017). Lukt har betydelse för aptit och välbefinnandet då dofter kan kopplas samman till både minnen och erfarenheter.
Luktsinnets funktion har även en fysisk påverkan genom aktivering av ökad salivavsöndring och ökad mängd magsaft i magsäcken, vilket automatiskt påverkar människors lust att äta (Edvardsson & Wijk, 2019). Ett förlorat eller nedsatt luktsinne medför påverkan på aptiten och smaken negativt med risk för undernäring och nedsatt livskvalitet som följd (Edvardsson
& Wijk, 2019; Medeiros m.fl., 2020). Upplevelser av att maten smakar annorlunda, eller ingenting alls, kan således få direkta följder för hälsa och livskvalitet (Edvardsson & Wijk, 2019). Aptitförlust är vanligt förekommande senare i livet och är väl förknippat med undernäring. Aptitlöshet är en inkluderade faktor i åldrandeprocessen och innebär
förändringar i neuroendokrina signaler i aptitreglering, förändringar i tarmfunktionen och sensorisk uppfattning av smak (Cox m.fl., 2021). Äldre personer har en ökad risk för att drabbas av undernäring då näringsupptaget minskar vid stigande ålder. En äldre person tappar ofta muskelmassa och därmed försämras även muskelfunktionen vilket medför att personen ofta rör mindre på sig. Minskad rörlighet och minskad muskelmassa är en stor riskfaktor för att utveckla undernäring (Bjursäter & Persenius, 2016).
4
Undernäring leder till försämrad livskvalité och utgör en risk för ökad dödlighet (Borgström Bolmsjö m.fl., 2015; Westergren, 2019). Undernäring i sig kan klassas som en vårdskada, men undernäring kan även ge konsekvenser som innebär vårdskador. Vårdskador kan uppstå på grund av den vård eller behandling som patienten fått eller av den vård som patienten hade behövt men som patienten inte erhållit (Socialstyrelsen, 2020b). Undernäring ger en ökad risk för uppkomsten av trycksår (Agarwal m.fl., 2016; Borgström Bolmsjö m.fl., 2015;
Socialstyrelsen, 2020b; Westergren, 2019). Undernäring kan medföra förluster av muskler och muskelfunktion som innebär en ökad risk för balansproblem och fallolyckor. Minskad muskelmassa och ork kan resultera i minskad rörlighet som ger en oförmåga att ändra position vilket därmed ökad risken för trycksår. Undernäring kan även leda till ohälsa i munnen. Undernäring ger en ökad risk för kariesutveckling på grund av bristande kosthållning i samband med minskad produktion av saliv (Socialstyrelsen, 2020b).
Undernäring innebär konsekvenser som både är fysiologiska och psykosociala. Fysiologiska konsekvenser är exempelvis försämrad leverproteinsyntes vilket medför minskning av immunceller och serumproteiner. Detta kan leda till anemi, ödem och försämrad sårläkning och immunitet, som medför risk för infektioner. Undernäring medför psykosociala
konsekvenser som kan leda till diagnosen depression. Depression är ett utbrett problem hos äldre vuxna och är associerat med viktminskning (Agarwal m.fl., 2016).
2.4 Näringsvård på särskilt boende för äldre personer
I Sverige har varje kommun ett eget ansvar för äldreomsorgen, vilket kan ge dem stor frihet.
Det kan göra att varje kommun kan ha olika uppfattningar om vad en god måltidssituation innebär, samt olika utförande av måltidssituationer på de särskilda boendena för äldre.
Beroende på hur organisationen är uppbyggd och utifrån att det finns olika rutiner kan näringsvården och måltidssituationer variera. Dock har kommunerna alltid en skyldighet till att följa lagar och förordningar kopplat till vissa delar inom äldrevården (Nydahl m.fl., 2019).
Vårdpersonalen på en enhet styr i vilken riktning måltiderna utformas. De styrs genom rutiner, normer och den kultur som råder på enheten som skapas och underhålls av vårdpersonalen (Westergren, 2019). Vårdpersonal i dagens läge har svårigheter att identifiera näringsproblem på grund av bristande kompetens inom området.
Vårdpersonalens attityder kan ha inverkan på hur näringsvården utformas på ett särskilt boende för äldre personer. Energiinnehållet och näringsvärdena i de måltider som serveras på särskilt boende uppfyller inte kraven om den mängd som behövs för att upprätthålla en god näringsnivå (Alleperts m.fl., 2017). Näringsvård är en komplex vårdpraxis som kräver kommunikation och samordning mellan olika vårdpersonal för att säkerställa kontinuitet i vården. Näringsvård kräver att vårdpersonal har kompetens inom området. Brist på kunskap inom ämnet näringsvård hos vårdpersonal påverkar de äldre negativt och kan orsaka
allvarliga konsekvenser och utsätta de äldre personerna för risker. Beroende på utbildning och kunskapsnivå hos vårdpersonalen kan måltidssituationerna formas och utföras olika, vilket kan leda till ojämna och dåliga resultat (Håkonsen m.fl., 2019).
5
2.5 Faktorer som påverkar måltiden
På ett särskilt boende för äldre personer fokuseras det kring nutrition i måltiden och de andra faktorerna kring måltiderna glöms ofta bort (Westergren, 2019). Flera faktorer kring en måltidsituation påverkar de äldres näringsintag. Faktorer som finns i miljön runt omkring måltiden så som ljud och ljus kan ha stor inverkan på äldres matintag (Artacho m.fl., 2019).
De faktorer som påverkar och bidrar till upplevelsen av måltiden kan förklaras utifrån modellen The Five Aspect Meal Model (FAMM). De fem delar som ingår i modellen är rummet, mötet, produkten, styrsystemet och atmosfären. Begreppet rummet innefattar hur personen upplever platsen där måltiden förtärs. Mötet innefattar upplevelsen av mötet mellan personen själv och vårdpersonalen samt övriga personer. Produkten innebär matens eller dryckens doft, smak och utseende. Styrsystemet kretsar kring lagar och regler samt ekonomi. Sist nämnda begreppet atmosfären är hur personen uppfattar helheten.
Atmosfären kan även beskrivas som omgivningen. Atmosfären tolkas efter inhämtning av intryck genom kroppens sinnen så som synen, hörseln, lukten och känseln. Omgivningen har en betydande del i aptit, törst-smak- och luktupplevelsen. Till omgivningen räknas
komponenterna social omgivning, typ av mat, färger, ljus, temperatur, lukter, tidpunkt och ljud. Den sociala komponenten påverkar människan till att äta i större mängd om flera personer som är kända för människan närvarar vid måltiden. Självbestämmande är en
stimulerande faktor som medför att om personen själva får göra ett aktivt val av sina måltider ökar intaget av mat. Även varmt ljus vid måltider ökar intaget av mat hos personen. Hunger och matpreferenser påverkas av måltidens temperatur, där varm mat ger en stimulerande effekt på aptit och matintag. Tidpunkten för måltiden påverkar människans matval och mängden intag av maten (Westergren, 2019). Måltidssituationer utgör tillfällen som är värdefulla för återhämtning, njutning och umgänge. Måltider kan även förknippas med individens kulturella och religiösa värden. Måltidsvanor formas utifrån de liv som personer lever och kan kopplas samman till tidigare föreställningar samt handlingar (Westergren &
Andersson, 2017; Westergren, 2019). Vid en nedsatt förmåga till att äta själv eller utan rätt hjälpmedel kan äldre personer uppleva skam och utanförskap (Westergren & Andersson, 2017).
2.6 Vårdpersonalens roll kopplat till näringsvård
Det är en del av vårdpersonalens arbete att lyssna på de äldre personernas erfarenheter relaterade till måltidssituationen och om hur de skulle vilja utforma den (Bjursäter &
Persenius, 2016). Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2011:12) allmänna råd och grundläggande kunskaper hos Vårdpersonal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre ska Vårdpersonal som arbetar inom äldreomsorg erhålla kunskaper om vilken betydelse måltiden och dess näring har för äldre personers hälsa och välbefinnande, hur det skapar förutsättningar för goda matvanor och god måltidsmiljö samt kunskap om livsmedelshantering. Vårdpersonalen ska även erhålla förmågan att stödja de äldre personerna vid måltidssituation.
Sjuksköterskan har ansvar för att kunna identifiera, bedöma och utreda äldre personers problem kopplat till intag av näringsämnen. Sjuksköterskan ansvarar för att se till att
6
patienten intar ordinerad mängden näring och om inte näringsbehovet uppfylls ska sjuksköterskan planera andra åtgärder. Sjuksköterskan bär även ansvar att informera patienten och göra denne delaktig. Information under vårdtillfället underlättar för patienten att förstå sin egen situation. Sjuksköterskan ska handleda, informera och utbilda övriga i teamet (Bjursäter & Persenius, 2016). Sjuksköterskan ska erhålla förmågan till att uppmärksamma både medicinska och existentiella funderingar hos patienten samt vara lyhörd till patientens informationssökning och eventuella frågor. Patienten ska bjudas in att delta i bedömningar och beslut som rör den egna vården, på ett trovärdigt sätt och med vardagsspråk. För att det ska vara möjligt behövs tillit mellan sjuksköterskan och
vårdtagaren. Tillit uppstår inte automatiskt enbart för att en sjuksköterska utför medicinsk vård utan uppmärksamhet till patientens livsvärld i en professionell vårdrelation gör det möjligt för patienten att lita på vårdpersonalen och vårdmiljön (Norberg Boysen m.fl., 2017).
2.7 Vårdpersonalens erfarenheter av näringsvård
Vårdpersonalen berättar att en tilltalande måltid ger en förutsättning för äldre personers måltider samt att måltiderna är en central roll i den dagliga omsorgen. Måltiderna uttrycks som glädjefulla tillfällen och av betydelse för de äldres vardag. Vårdpersonalen beskriver att kvalitén av maten inte var lämplig för de äldre personernas behov och önskemål.
Vårdpersonalen berättar att de ser måltiderna som en aktivitet som innebär social interaktion, som gav möjlighet till att de äldre får träffa varandra. Måltiderna ger enligt vårdpersonalen en struktur för de äldre på boendet. Vårdpersonalen anser att de är av stor betydelse att de äldre personerna själva får bestämma vart de vill äta sin måltid, antingen i enskildhet eller i gemenskap med andra. Vårdpersonalen beskriver vikten av att identifiera de äldres individuella behov kopplade till måltidsrelaterade situationer (Blomberg m.fl., 2021). Vårdpersonalen på särskilt boende berättar att disposition och utformning av
matsalen och köket samt dess inredning ger de äldre en känsla av komfort, förtrogenhet och vardagsnöje. Skillnaderna i omgivningen som utvärderas är relaterade till sju olika rubriker, stödja funktionsförmågan, medvetenhet och orientering, säkerhet och trygghet, förtrogenhet och hemtrevlighet, sensorisk stimulans, social interaktion samt integritet och personlig kontroll. Exempel på skillnader var den fysiska tillgängligheten för de äldre personerna att medverka i köket, belysning, doft, ljud från exempelvis tv eller radio, ordningsam miljö, vassa eller farliga föremål undangömda samt temperatur i köket och matsalen. Vårdpersonalen berättar även att måltidssituationerna i den gemensamma matsalen bidrog till en uppfattning av tillhörighet och gemenskap hos de äldre personerna (Hung m.fl., 2016). Bristen på
påverkbarhet hos de särskilda boendena kopplat till menyutformning berättar
vårdpersonalen ger en känsla av frustration. Bristen innebar att vårdpersonalen är tvungen att följa den meny som huvudkontoret tilldelat (Wang m.fl., 2019). Vårdpersonalen beskriver hur de försöker bygga upp en meny tillsammans med de äldre. Det genom att insamla förslag från de äldre personerna om vad de vill införa. Vårdpersonalen beskriver en känsla av att inte kunna göra alla de äldre nöjda vilket medför att de äldres delaktighet tidvis blev påtaglig (Philpin m.fl., 2o14). Vårdpersonalen berättar hur de vid flertal gånger inkluderar de äldre i planeringen av måltiderna genom att få välja måltidernas variation. Vårdpersonalen
7
beskriver hur måltiderna serveras vid ett visst klockslag, men om den äldre inte är hungrig vid tidpunkten kan vårdpersonalen spara dennes mat till senare (Nyberg & Sylow, 2019).
Vårdpersonalen beskriver att vid måltidssituationerna placerar vårdpersonalen de äldre i matsalen utefter deras riskstatus. Vid ena bordet placeras de äldre personerna med
kvävningsrisk och erfarenhet av svårigheter att svälja. Vid ett annat bord sätts de äldre som behöver assistans vid måltiden med exempelvis matning. De äldre personerna utan något specifikt kostkrav placeras vid andra bord. Placeringen i den gemensamma matsalen
förklarar vårdpersonalen var oberoende av de äldres preferenser av sittplats samt sittsällskap (Dunn & Moore, 2016).
Sjuksköterskorna på boendet berättar att begränsat val av måltider medförde en negativ påverkan på de äldre personernas aptit. På boendet erbjuds två olika alternativ till
måltiderna, något som sjuksköterskan beskriver som för få alternativ för de äldre att välja mellan. Sjuksköterskan beskriver hur de äldre blir frustrerade om den portion som
serverades är för liten, som innebär en fortsatt hunger. Generellt får då sjuksköterskan själv gå in i köket för att fixa något mer åt den äldre att äta. Sjuksköterskorna förklarar hur vårdpersonalen som jobbar i boendets kök inte arbetar på ett omtänksamt sätt vilket medför en negativ erfarenhet. Sjuksköterskorna beskriver en känsla av tidsbrist kopplat till
måltidssituationerna som innebär att sjuksköterskorna inte hinner med att tillgodose de äldre personernas behov (Wang m.fl., 2019).
Näringsvård beskriver vårdpersonalen som en del av de dagliga arbetsuppgifterna och att det saknas prioritering inom området som påverkar vården för de äldre personerna.
Prioriteringen av näringsvård och även tillhörande dokumentation håller inte tillräckligt hög nivå. Beroende på organisation kan näringsvården och måltidssituationer variera utifrån olika rutiner. Även fast vårdpersonalen anser att näringsvården och dess dokumentation är viktig, prioriteras ämnet inte i det dagliga arbetet. Bristande erkännande av fördelar med dokumentation och felaktig kommunikation hos vårdpersonalen medför inkonsekventa, slumpmässiga rutiner kring nutritionsvård samt påverkar kontinuiteten i vården och behandlingen. Vårdpersonalen anser att dokumentation inte är det primära sättet att kommunicera mellan varandra. Uppfattningen av näringsvård innebar för vårdpersonalen enbart en matservering till de äldre personerna. Vårdpersonalen beskriver delad åsikt kring dokumentation av näringsvård. Flertal berättar hur de önskar mer tid till att dokumentera medan flera andra beskriver hur det redan lägger alldeles för mycket tid på dokumentation (Håkonsen m.fl., 2019).
Sjuksköterskorna beskriver att för att få de äldre personerna att vara delaktiga i näringvården måste sjuksköterskan förse dem med information. Sjuksköterskorna förklarar hur de
emellertid brister i informationens kvalité som erbjuds till de äldre. Sjuksköterskorna berättar att informera de äldre om resultat, utförda bedömningar samt åtgärder kring näringsvård anses som oviktigt. Sjuksköterskorna brister i att delge de äldre information om konsekvenser, mål, behandling samt förväntat resultat, något som sjuksköterskorna
beskriver som en känsla av misslyckande på grund av att det kan bidra till högre delaktighet från den äldre. Känslan innefattade även en tanke att om de äldre är mer involverad kan sjuksköterskan hittat den faktiska orsaken till undernäringen. Sjuksköterskan önskar mer tid för sökning av den bakomliggande orsaken till det individuella näringsproblemet hos den
8
äldre. Att involvera de äldre personerna i sin kost uppfattads som en utmaning för sjuksköterskorna, då de äldre inte finner någon motivation att delta. Sjuksköterskorna berättar hur de erfor en känsla av otrygghet i utmaningen av olika insatser och
omvårdnadsåtgärder vid risk för undernäring hos den äldre. Känslan av att näringsvården är utmanande för sjuksköterskan innebär att första åtgärden blir att ge den äldre personen näringsdryck, något som inte är rekommenderat av dietisterna. Tidsbrist anses av sjuksköterskan som en faktor som innebär att annan omvårdnad prioriteras i stället för näringsvård. På grund av tidsbristen lägger sjuksköterskan över ansvaret av måltidsmiljön och valet av maten som serveras över till sjukvårdsbiträdena (Sjögren Forss, 2018).
Sjuksköterskor beskriver hur dokumentering av näringsvård är tidskrävande och tar fokus från andra viktiga faktorer i vården (Håkonsen m.fl., 2019). Sjuksköterskorna beskriver utmaningar i överföringen av näringsinformation när en patient överförs från sjukhuset tillbaka till det särskilda boendet. Sjuksköterskorna på särskilt boende erfor att rapportering från sjuksköterskorna på sjukhuset består av dålig kvalitet samt låg prioritet (Halvorsen m.fl., 2016).
2.8 Sjuksköterskans ansvarsområde
Sjuksköterskan har till uppgift att identifiera omvårdnadsdiagnoser för att kunna prioritera utifrån patientens behov, resurser samt problem. En legitimerad sjuksköterska ska även kunna planera och genomföra omvårdnaden utifrån mål, samt erhålla kunskapen att utvärdera patientens hälsotillstånd mot de tidigare uppsatta målen. Sjuksköterskan är en teamledare som ansvarar för omvårdnadskompetensen och ska samordna teamet utifrån patientens behov och resurser. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden som ska
genomföras i partnerskap med patienten. Partnerskapet mellan sjuksköterskan och patienten samt patientens anhöriga medför att deras värdighet och integritet bevaras. Partnerskapet ska ge förutsättningar för patienten att prioritera samt fatta beslut om vårdens innehåll, mål och uppföljning (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017b). I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor beskrivs fyra grundläggande ansvarområden, främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ska ge omvårdnad respektfullt, oberoende av ålder, hudfärg, kulturellt eller etnisk bakgrund samt funktionsvariation. Sjuksköterskan erhåller ansvaret att ge patienten tillräcklig, lämplig och korrekt information som är anpassad till individens kultur, vilket ligger till grund för samtycke till vård och behandling.
Sjuksköterskan ska visa ett gott omdöme av bedömning av sin egen samt andras kompetens i samband med delegering av ansvar. Sjuksköterskan ska även medverka till en vårdkultur som innebär att etiskt förhållningssätt tillgodoses samt skapar möjligheter för en öppen dialog (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
2.9 Styrdokument och riktlinjer
Enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 5 kap. 4 § ska inriktningen inom omsorgen av äldre innebära att de ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Vidare beskriver
9
Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) i 5 Kap. 4 § att de äldre ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållande där de ska få känna en meningsfull tillvaro i
gemenskap med andra. Enligt Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30) 5 kap. § 1–2 ska hälso- och sjukvårdsverksamheter bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls, det innefattar bland annat att tillgodose patientens säkerhet. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) 3 kap. § 1–3 tar upp att vårdpersonalen ska planera, leda och kontrollera verksamheten som medför att kraven på en god vård upprätthålls. Vårdpersonalen ska även vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att äldre drabbas av vårdskador och utreda händelser som leder eller hade kunnat leda till vårdskador. Socialstyrelsen (SOSFS 2014:10) 1 Kap. § 5–6 beskriver i förskrifter och allmänna råd om förbyggande av och behandling vid undernäring att
vårdpersonalen ska fastställa rutiner för när patienters näringstillstånd ska utredas och hur utredning ska utföras. Vårdgivarna ska även fastställa rutiner för hur undernäring ska behandlas och förebyggas. Socialstyrelsen (SOSFS 2012:3) beskriver i värdegrunden i
socialtjänstens omsorg om äldre att det ska finnas Vårdpersonal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Vidare beskrivs hur vårdpersonalen bör ha ett förhållningssätt som inbjuder den äldre personen att föra fram sina åsikter och önskemål. United Nations (1999) har framtagit Principles for older persons där dem tar upp att äldre personer bör leva i miljöer som är säkra och anpassningsbara till personliga preferenser och förändrade möjligheter. De äldre ska även ha tillgång till hälsovård för att hjälpa dem att bibehålla eller återfå den optimala nivån av fysiskt, mentalt och emotionellt välbefinnande. De för att förhindra eller fördröja uppkomsten av sjukdomar samt för att de äldre ska leva i värdighet och trygghet, vara fri från utnyttjande, fri från fysisk eller psykisk misshandel samt bli behandlade rättvist.
2.10 Vårdvetenskapligt perspektiv
Inom det här området har Anne Kaséns vårdvetenskapliga begrepp kring vårdande relationer valts. Val av begrepp har baserats på att en god relation mellan de äldre personerna och vårdpersonal på ett särskilt boende är grundläggande för att kunna ge god näringsvård. En god relation mellan vårdpersonal och de äldre är givande för att vårdpersonalen ska kunna reglera hur måltidsituationerna på särskilt boende ska utformas och så att det utförs enligt de äldres erfarenheter, för att kunna bevara de äldres värdighet. Genom att belysa Anne Kaséns vårdvetenskapliga begrepp kan det skapa mer förståelse kring ämnet som kan vara till hjälp inom valt område.
2.10.1 Vårdande relation
En vårdrelation är en relation där lindrandet av patientens lidande ska stå i fokus. En vårdrelation ses som allmänmänsklig men den har särskilda betingelser då den kopplas samman med substantivet vård. En relation som inte innehåller en vårdande aspekt uppfyller inte kraven för att kunna kallas för en vårdande relation. Men även en icke-vårdande relation mellan patient och sjuksköterska kan utvecklas till en vårdande relation om patienten själv deltar aktivt. En vårdande relations innebörd kan te sig olika i olika vårdsituationer för både
10
patient och för sjuksköterskan. Den vårdande relationen kan formas inom den naturliga vården. För att förstå en vårdande relation krävs förståelse för begreppen ’patient’ samt
’sjukskötare’. Begreppet ’patient’ används inom vårdvetenskapen för att beteckna människan som vårdas. Ordet ’patient’ betyder ursprungligen den lidande människan, men begreppet har under tidens förlopp förändrats. Betydelseförskjutningen har i det vardagliga språket inneburit att begreppet patient alltmera knyts till sjukdom, diagnos och behandling.
Begreppet ’sjukskötare’ används för både män och kvinnor. Begreppet sjuksköterska kan även användas som en könsneutral av ’sjukskötare’. Relationens innebörd kan ha olika betydelse för både patienten och sjuksköterskan och kan därför variera hur det visar sig i olika vårdsituationer. I en vårdande relation finns en osjälvisk kärlek hos sjuksköterskan när den ger vård till patienten. Med ett bra bemötande från sjuksköterskan där denne visar på ett intresse för att vårda kan patienten uppleva en god vårdande relation, där patienten kan känna att ett gott behag även fast denne lider. Patienten och sjuksköterskan har en relation där de möts i svåra situationer där sjuksköterskan har ansvar att hjälpa patienten. Som människor delar både patient och sjuksköterska genom ett syskonskap livets, ibland svåra, villkor. Sjuksköterskan har ett ansvar att värna om patientens värdighet i en vårdande relation. Genom att låta patienten bestämma själv hur den vårdande relationen ska formas och utföras ges tillfälle för patienten att behålla sin värdighet. Sjuksköterskan ska vårda på patientens inrådan och skapa gemensam överenskommelse om att sjuksköterskan har tillåtelse till att vårda patienten. I en vårdande relation är sjuksköterskan en bärare av
kunskap, som innebär ett ansvar för patienten. Sjuksköterskans förpliktelse till patienten kan snarare ha nyanser av kontrakt med synonymer som pakt och överenskommelser än att innebära ansvar och löfte. I en icke-vårdande relation kan patienten uppleva ensamhet och övergivenhet, där patienten ses som ett objekt som enbart vårdas. Sjuksköterskan behöver tillåta patienten att få vara en lidande människa inom vården och att vårdpersonalen vaktar över dennes värdighet i den vårdande relationen (Kasén, 2017).
2.11 Problemformulering
Ett stort problem i dagsläget är att många äldre personer som bor på särskilt boende lider av undernäring eller är på gränsen till att bli undernärda. Det är i dagsläget svårt för
vårdpersonalen att skapa en gemensam uppfattning om vad en måltidssituation ska innehålla samt hur den ska utformas för att skapa goda förutsättningar för näringsintag. En del av vårdpersonalens roll inom äldreomsorg är att upptäcka ett minskat eller för lågt näringsintag hos de äldre, implementera åtgärder för att återställa rätt näringsintag och sedan utvärdera åtgärderna. Genom att ta del av äldre personers erfarenheter av måltidsituationer på särskilt boende kan kunskapsgapet fyllas och leda till att en bättre förståelse om vad som kan
förbättra näringsintaget. Genom att få svar på frågor kring vad som påverkar de äldres erfarenhet av sina måltider och vad som bidrar till att de kan bli bättre eller sämre kan vården utvecklas och uppnå högre kvalité. Svaren från de äldre personerna kan därmed vara den kunskap som vården behöver för att öka aptiten och matglädjen vi måltidssituationen, och på så sätt minska eller undvika konsekvenserna av undernäring.
11
3 SYFTE
Syftet var att skapa översikt av äldre personers erfarenheter av måltidsituationer på särskilt boende.
4 METOD
I det här avsnittet presenterar examensarbetets design, datainsamling och urval samt examensarbetets analysmetod och genomförande. Motivering av val av metod samt övervägningar och slutligen etiska aspekter av examensarbetets olika delar.
4.1 Design
Enligt Friberg (2017a) är litteraturöversikt en givande metod för att redogöra för det aktuella kunskapsläget inom ett område. Baserat på aktuellt kunskapsläge sammanställa och
förtydliga kunskapen som finns samt peka ut områden som kan potentiellt behöva ytterligare forskning. En allmän litteraturöversikt går att basera på både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Något som medför att ett bredare urval av artiklar, vilket passade examensarbetet.
Enligt Friberg (2017a) följer litteraturöversikt en systematisk metod där varje steg i arbetet redovisas. Första steget i metoden är att avgränsa och identifiera problemområdet och närma sig det som ska studeras och specifikt utforma ett syfte. Genom att först undersöka
kunskapsområdet inom det första steget säkerställs om det finns tillräckligt med material för att genomföra studien. Nästa steg är att söka vetenskapliga artiklar. Vidare ska ett
helikopterperspektiv erläggas som innebär en större överblick inom det valda
kunskapsområdet. Att vara mer öppensinnad för nya aspekter och inte låsa sig vid en del av området, medför en bättre helhetsbild av valt område och ger en större medvetenhet om studiens karaktär.
4.2 Datainsamling och urval
I examensarbetet har artiklar sökts i två olika databaser, CINAHL Plus och PubMed, för att finna bra urval av artiklar. CINAHL Plus och Pubmed är databaser som innehåller artiklar om omvårdnad (Karlsson, 2018). Avgränsningar i sökningen har gjorts till publikationsåren 2011–2021 för att erhålla tidsrelevanta artiklar men även för att finna artiklar som innebar tillräckligt urval som grund. Övriga avgränsningar som användes var tillgänglighet till fulltext och att artiklarna skulle vara Peer Review. Östlundh (2017) beskriver att Peer Review kan avgränsa sökningen till artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Vid sökning av artiklar till examensarbetet via PubMed där avgränsningen Peer Review inte funnits, har
12
artiklar granskats via UlrichWeb för att fastställa om artiklarna varit Peer Review.
Österlundh (2017) förklarar att om funktionen av avgränsningen Peer Reviewed inte återfinns kan information inhämtas från andra databaser. Författarna till det här
examensarbetet ansåg att det fanns tillräckligt med underlag för att begränsa sig till äldre personer på särskilt boende. Sökorden som användes var bland annat ”Meal”, ”Mealtime”,
”Elderly”, ”Residential aged care” och ”Nursing homes”, vilket kan ses i sin helhet i bilaga A:
Sökmatris. För att kombinera sökorden har boolesk söklogik använts, som enligt Östlundh (2017) krävs för att finna bra litteratururval. Kombinations operatorn “AND”, ”OR” och
”NOT” har använts för att kombinera sökorden. Enligt Friberg (2017a) ska valet av artiklar vara tydliga och innebär att vissa studier inkluderas, medan andra studier exkluderas ur arbetet. Inklutionskriterier för examensarbetet har inneburit att de äldre personerna ska bo på särskilt boende och äta en normal kost. Exklusionskriterier som använts vid sökning har inneburit att äldre personer som lider av demenssjukdom inte inkluderats i arbetet. Även äldre personer har lidit av sväljningssvårigheter har exkluderats ur arbetet. Enligt Billhult (2017a) är ett exempel på inklutionskriterier att deltagaren ska vara mellan 20–65 år, svensktalande eller diabetiker. Vid sökningar har artiklarnas abstracts lästs för att se vilka som passade in med examensarbetes syfte. Till examensarbetet fanns det tillräckligt med underlag för att genomföra litteraturanalysen genom att finna relevanta artiklar både till bakgrunden och resultatet. I examensarbetet har även kurslitteratur inkluderas för att bland annat förtydliga centrala begrepp i bakgrunden. Enligt Friberg (2017a) ska en
kvalitetsgranskning av de valda artiklarna genomföras. Kvalitetsgranskning är givande för att undersöka om de artiklar som inkluderas i arbetet uppfyller kraven på hög kvalité. I
examensarbetet har en kvalitetsgranskning utförts på valda artiklar som går att följa i Bilaga C: Kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen visar att samtliga artiklar erhöll en hög kvalité. Friberg (2017a) beskriver att efter att artiklarna har kvalitetsgranskats ska dem analyseras, antigen med hjälp av en allmän eller en integrativ litteraturöversikt. I det här examensarbetet har en allmän litteraturöversikt valts och det tillvägagångsättet går att läsa om under 4.3 analysmetod och genomförande.
4.3 Analysmetod och genomförande
Mallen för den allmänna litteraturöversikten utgår ifrån Friberg (2017a) och är uppdelad i tre olika steg. Enligt Friberg (2017a) är första steget i analysen att läsa valt material flertal
gånger för att få en förståelse och en helhet till vad det är författarna vill få fram. Studierna skall läsas på nytt för att förstå textens helhet. Steg två är att skapa och fylla i en
översiktstabell där syftet skrivs in samt en kortfattad text om artiklarnas metod och resultat.
Översiktstabellen underlättar den fortsatta analysen och medför en översikt om artiklarna stämmer överens med syftet. Genom att skapa en tabell bildas en överskådlighet som ger en grund för kommande analys. Sista steget är att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat, samt att identifiera skillnader och likheter i analysgång, syfte, metodologiska
tillvägagångssätt. De valda studierna till examensarbetet har lästs flertal gånger för att få ökad förståelse samt uppfattning av helheten med studien. Steg två genomfördes med hjälp av en översiktstabell, där syfte, metod och resultat presenterades. Via tabellen skapades en
13
översikt som stärkte att studierna stämde överens med examensarbetets syfte. Steg tre i analysen innebär att artiklarnas olika syften jämfördes, vilket medförde en översikt över korrelerande begrepp samt utstickande ordval. Artiklarnas metoder analyserades vilket resulterade i flera likheter och olikheter i både datainsamling och analysmetod. Flera av de inkluderade studierna i examensarbetet innehöll fler än en datainsamlingsmetod samt deltagare från flertal olika grupper inom äldreomsorgen, exempelvis de äldre samt Vårdpersonal på särskilt boende. Under analysen har en detaljerad samt noggrann urskiljning av artiklarnas olika delar inneburit att de relevanta deltagare samt datainsamlingen inkluderats i examensarbetet, där enbart erfarenheter från de äldre
personerna på särskilt boende beskrivits. Studiernas resultat, lästes flera gånger för att sedan skriva in det mest väsentligast i översiktstabellen. Med hjälp av översiktstabellen
konstaterades likheter och olikheter gällande artiklarnas resultat samt att flertal genomgående teman konstaterades.
4.4 Etiska överväganden
Forskning ska var av god kvalité samt moraliskt acceptabel. Till hjälp för att bibehålla detta har CODEX etiska reglerna och riktlinjer framtagits och dessa innefattar en samling av riktlinjer, länkar och dokument (CODEX, 2021). Författarna till examensarbetet har följt CODEX etiska regler och riktlinjer för forskning, genomgående under hela arbetet. Strävan efter att behålla en god forskningsed är genomgående i examensarbetet. Enligt Kjellström (2017) innebär en god forskningssed ett undvikande av oredlighet och att upprätthålla hedlighet. Författarna till det här examensarbetet har bevarat ärligheten genom att undvika medveten vilseförande, förvrängning eller manipulation. Bland annat genom att
genomgående under arbetet tydligt referera till använda källor. Apa style beskriver hur referenser ska skrivas samt hur referenslistor ska utformas för att förtydliga källhänvisningar (American Psychological Association, 2021). Med hjälp av förförståelsen av att översättningar kan spegla tidigare kunskap och erfarenhet har författarna till examensarbetet genomgående fört en dialog gällande översättningar av studier och vid meningsskiljaktighet tagit hjälp av lexikon. Objektivitet till nyfunnen kunskap samt beaktandet att undvika den påverkan som förförståelse i ämnet kan medföra har beaktats under examensarbetets gång.
5 RESULTAT
Examensarbetets resultat baseras på tolv artiklar, se Bilaga B: Artikelmatris för vidare information. I följande avsnitt presenteras likheter och skillnader i artiklarna syfte, metod och resultat. Via analysen av artiklarnas resultat framkom fyra rubriker: tidens betydelse för måltiden, valmöjligheter i samband med måltid, miljöns betydelse för måltiden och mängden mat serverad.
14
5.1 Artiklarnas syften
Studiernas syften har flera likheter samt olikheter. ”Att utforska de äldres erfarenheter av måltidssituationer på särskilt boende” var en likhet i tre av tolv studiers syfte (Palacios-Ceña m.fl., 2013; Wang m.fl., 2019; Watkins m.fl., 2015). Nio av tolv studier har likheter i
användningen av antingen begreppet ”nursing home”, ”residential aged care” eller ”care home” i syftet (Abrahamsen Grøndahl & Aagaard, 2016; Bailey m.fl., 2017; Buckinx m.fl., 2017; Goldstein m.fl., 2019; Milte m.fl., 2018; Nyberg & Sylow, 2019; Palacios-Ceña m.fl., 2013; Philpin m.fl., 2013; Wang m.fl., 2019;). Likheter återfinns även i användningen av begreppen ”food”, ”meal” eller ”mealtime” i elva av tolv studier (Abrahamsen Grøndahl &
Aagaard, 2016; Bailey m.fl., 2017; Bennett m.fl., 2014; Buckinx m.fl., 2017; Goldstein m.fl., 2019; Milte m.fl., 2018; Nyberg & Sylow, 2019; Odencrants m.fl., 2019; Palacios-Ceña m.fl., 2013; Wang m.fl., 2019; Watkins m.fl., 2017). Olikheter hittas i flera av studierna. En studie av tolv har ett syfte som kretsar kring om måltidssituationens omgivning påverkar de äldres matintag (Buckinx m.fl., 2017). Olikhet hos en av tolv studier har ett syfte som handlar om konsumenternas, de äldres preferenser och deras villighet till att betala för matserveringen på särskilt boende (Milte m.fl., 2018). En av tolv studier har en olikhet från de andra
studierna med ett syfte som undersöker hur de äldres, på särskilt boende, möjligheter till att få vara delaktiga i aktiviteter kopplat till måltider (Abrahamsen Grøndahl & Aagaard, 2016).
En av studierna syftade till att utforska de äldres perspektiv av måltiders reglering på särskilt boende vilket avviker och är en olikhet till resterande studier (Bailey m.fl., 2017). Olikhet hos en av tolv studierna är syftet att genom de äldres perspektiv utforska hinder för att uppnå goda mat preferenser samt orsaker till att preferenser ändras (Goldstein m.fl., 2019). Ännu en olikhet från resterande studier går att se i syftet att utforska faktorer som påverkar optimala måltider, genom att jämföra dokumenterade och observerade måltider (Bennet m.fl., 2014). Syftet att utforska hur måltidsval och dess flexibilitet upplevdes och
genomfördes av de äldre på särskilt boende skiljer sig från resterande studier (Nyberg &
Sylow, 2019). En av tolv studier skiljer sig från resterande genom syftet att undersöka
faktorer som påverkar näringsvård som tillhandahålls till de äldre på särskilt boende (Philpin m.fl., 2013).
5.2 Artiklarnas metod
Inom avsnittet kommer de analyserade artiklarnas metoder att presenteras. Rubrikerna presenterar artiklarnas datainsamlingsmetod, deltagare samt dataanalysmetod.
5.2.1 Datainsamling
Åtta av tolv studier har använt en kvalitativ ansats (Bailey m.fl., 2017; Goldstein m.fl., 2019;
Nyberg & Sylow, 2019; Odencrants m.fl., 2019; Palacios-Ceña m.fl., 2013; Philpin m.fl., 2013;
Wang m.fl., 2019; Watkins m.fl., 2017). Kvantitativ ansats har använts i tre av tolv studier (Abrahamsen Grøndahl & Aagaard, 2016; Buckinx m.fl., 2017; Milte m.fl., 2018). En studie innehåller mixad metod (Bennet m.fl., 2014). Nio av tolv studier använde intervjuer som datainsamlingsmetod (Abrahamsen Grøndahl & Aagaard, 2016; Bailey m.fl., 2017; Goldstein
15
m.fl., 2019; Nyberg & Sylow, 2019; Odencrants m.fl., 2019; Palacios-Ceña m.fl., 2013; Philpin m.fl., 2013; Wang m.fl., 2019; Watkins m.fl., 2017). Fem av tidigare nämnda studier använde sig av semistrukturerade intervjuer (Bailey m.fl., 2017; Odencrants m.fl., 2019; Philpin m.fl., 2013; Wang m.fl., 2019; Watkins m.fl., 2017). En av tolv studier använde sig av både
semistrukturerade och strukturerade intervjuer (Palacios-Ceña m.fl., 2013). En av tolv studier använde datainsamlingen gruppintervjuer och samtal (Nyberg & Sylow, 2019). En av tolv studier använde enkäter till hjälp vid intervjuer (Abrahamsen Grøndahl & Aagaard, 2016). Två av tolv studier använde av sig av både intervjuer och observationer (Philpin m.fl., 2013; Watkins m.fl., 2017). Två av tolv studier använde datainsamlingsmetoden
frågeformulär (Bennet m.fl., 2014; Milte m.fl., 2018). En av tolv studier använde
enkätundersökning som insamlingsmetod (Buckinx m.fl., 2017). Frågeformulär med svar med hjälp av VAS-skala användes av en studie (Milte m.fl., 2018). En studie använde frågeformulär med öppna svar (Bennet m.fl., 2014). En av studierna använde enkät med ja eller nej svar, samt svar med hjälp av VAS-skala (Buckinx m.fl., 2017).
5.2.2 Deltagares
Tabell 1: Översikt över artiklarnas deltagare.
Artikel nr Antal deltagare
Män Kvinno r
Antal boenden
Ålder Land
1 204 151 53 * 65–86 Norge
2 6 1 5 2 72–89 Australien
3 14 9 5 2 60–99 Australien
4 88 30 58 9 64–96 Belgien
5 255 171 84 28 * USA
6 43 * * 3 * Australien
7 8 5 3 * 83–96 Danmark
8 4 * * * * Sverige
9 26 14 12 4 62–95 Spanien
10 16 3 13 2 * Storbritannien
11 7 4 3 2 73–94 Australien
12 11 6 5 4 78–97 Storbritannien
*Informationen framgår inte
16 5.2.3 Dataanalys
Nio av tolv studier använde sig av en tematisk analysmetod (Bailey m.fl., 2017; Bennet m.fl., 2014; Goldstein m.fl., 2019; Nyberg & Sylow, 2019; Odencrants m.fl., 2019; Palacios-Ceña m.fl., 2013; Philpin m.fl., 2013; Wang m.fl., 2019; Watkins m.fl., 2017). Tre av tolv studier använde sig av statistisk analysform (Abrahamsen Grøndahl & Aagaard, 2016; Buckinx m.fl., 2017; Milte m.fl., 2017).
5.3 Artiklarnas resultat
I det här avsnittet presenteras fyra teman som uppkom vid jämförelsen av artiklarnas resultat: Tidens betydelse för måltiden, valmöjligheter i samband med måltid, miljöns betydelse för måltiden och mängden mat serverad.
5.3.1 Tidens betydelse för måltiden
De äldre personerna som bodde på särskilt boende berättade att de blev uppsamlade till måltiderna vid en viss tid, på grund av måltiderna serverades vid fasta tidpunkter på
boendet. De beskrev en förståelse och insikt i omöjligheten att släppa helt på de fasta tiderna då dem förmedlade en uppfattning om att alla skulle äta på orimliga tider eller nästintill konstant. De äldre ansåg att en liten rörlighet gällande tiderna skulle vara givande (Goldstein m.fl.,2019). Flera av de äldre beskrev hur de var nöjda med tiden som middagen serverades, då det ansågs som familjärt och innefattade likheter med när de själva intog middagen tidigare i sitt eget hem. Flertal av de äldre personerna var dock inte nöjda med tiden som måltiderna serverades. En del av de äldre på boendet ansåg att middagen serverades för tidigt, som innebar en lång nattfasta (Wang m.fl., 2019). De äldre erfor till stor del att de åt vid fasta tidpunkter (p <0,01) (Milte m.fl., 2017). De äldre berättade att de fasta tiderna för måltider på boendet sågs som hjälpsam och underlättande i förhållande till att bibehålla en god dygnsrytm. Med hjälp av rutinerna av att frukosten alltid serverades vid samma tidpunkt kunde de äldre veta vad klockan var (Palacios-Ceña m.fl.,2013). De äldre personerna beskrev erfarenheter av hunger vid andra tillfällen än de fasta tidpunkterna för måltiderna. Det innebar att de äldre antingen förtärde maten som serverades trots att de inte var hungriga vid den fasta tidpunkten eller konsumerade av sina egna varor som de inköpt själva och hade på sitt eget rum (Nyberg & Sylow, 2019). 93 procent av de äldre (p= <0,05) uppgav att det fick tillräckligt med tid att äta på under måltiderna (Abrahamsen Grøndahl & Aagaard, 2015).
Måltidsituationerna enligt dem äldre personerna kunde dock tidvis ge en känsla av stress. De äldres erfarenheter av stress kopplat till måltidssituationer uppkom på grund av att
vårdpersonalen på boendet började plocka undan, torka bordet samt diska innan alla boende hade ätit klart (Odencrants m.fl., 2019).
5.3.2 Valmöjligheter i samband med måltid
De äldre personerna beskrev hur fler val av olika måltider gav en känsla av autonomi och bibehållande av personens integritet, samt gav ökad aptit som medförde positiva
17
erfarenheter av måltidssituationen (Abrahamsen Grøndahl & Aagaard, 2015; Palacios-Ceña m.fl., 2013). De äldre beskrev att de hade tillräckligt med autonomi gällande måltiderna, vilket dom själva värderade ha stor betydelse för deras vardag (Watkins m.fl., 2017).
Möjligheten till val av måltider beskrevs av de äldre som en bidragande känsla av välbefinnande och upprymdhet (Wang m.fl., 2017). De äldre personernas erfarenheter angående val av måltider kopplades till deras egna preferenser (Bailey m.fl., 2017; Philpin m.fl., 2013, Bennet m.fl., 2014). Val av måltiderna beskrevs tidvis hamna i konkurrens med Vårdpersonalens preferenser, intresse samt uppfattning av en ideal måltidsituation (Philpin m.fl., 2013; Watkins m.fl., 2017). De äldre personerna beskrev en acceptans angående att möjligheterna till variation var begränsade, och hänvisade till att vårdpersonalen inte alltid kan göra alla nöjda (Watkins m.fl., 2017). De flesta av de äldre som bor på särskilt boende var nöjda med matvalen samt matens kvalité (Bailey m.fl., 2017). Vissa av de äldre var missnöjda angående valmöjligheterna samt oförmågan till att påverka måltidsituationerna på deras särskilda boenden. Ett exempel som de äldre personerna påvisade skulle vara bidragande till en mer positiv erfarenhet var att få fler valmöjligheter gällande tillbehör till måltiden så som grönsaker och dylikt (Odencrants m.fl., 2019). En del av de äldre uppfattade lunchen som den minst flexibla måltiden på grund av hur de sällan har andra alternativ än det som serverades (Nyberg & Sylow, 2019). De äldre fick välja på två alternativ dagligen vid måltiderna (Goldstein m.fl, 2019; Wang, m.fl., 2019; Watkins m.fl., 2017). Återkommande valde de samma måltider på grund av en rädsla för att testa nya rätter. Att de alltid
serverades samma typ av frukost skapade ett välbefinnande genom att vara familjär (Watkins m.fl., 2017). De äldre uppgav att de två alternativen inte var tillräckligt med valmöjligheter för måltiderna. Återkommande val av måltiderna medgav inte stor variation i längden (Goldstein m.fl., 2019; Wang m.fl., 2019). De äldre personerna berättade att de begränsade urvalet av måltider berodde på avsaknad av kunskap hos vårdpersonalen på boendet.
Måltiderna beskrevs som billiga och smakade värre än maten som serverades på sjukhuset.
Det beskrevs som ett tvisteämne på grund av att måltiden ska vara höjdpunkten för dygnet.
Flera av de äldre uttryckte en önskan om att själva få välja sina måltider (Goldstein m.fl., 2019). De äldre berättade att måltiderna som inte tillagades från grunden på boendet inte var lika uppskattade. Några av de äldre personerna vägrade äta mat som var raffinerad, på grund av att de inte var lika välsmakande. Men även mat som tillagats från grunden på boendet gav negativ erfarenhet då den ofta var överkokt. De äldre beskrev en önskan av en mer nyttig meny som serverades på boendet. På boendet serverades en meny som innebar mycket friterad mat som de äldre inte uppskattade (Wang m.fl., 2017). De äldre på boendet beskrev att deras kulturella bakgrund kopplat till måltidernas variation förbisågs, vilket medförde en negativ erfarenhet av måltidssituationerna. De med annan kultur än majoriteten önskade en ökad variation av måltider som kopplades till prefenser och kultur (Wang m.fl., 2017;
Watkins m.fl., 2017). De äldre berättade att de kunde lämna in klagomål till vårdpersonalen angående måltidernas variation, något som de erfor inte bidrog till någon förändring då vårdpersonalen inte engagerade sig (Wang m.fl., 2019).
18 5.3.3 Miljöns betydelse för måltiden
De äldre personerna beskrev en känsla av kontroll över sitt liv om de själv fick välja när, hur och vart de äter sina måltider. Några av de äldre såg måltidsituationerna som en del av social normalitet (Palacios-Ceña m.fl., 2013). De äldre uppgav en önskan att erhålla möjligheten till att äta i avskildhet i sitt eget rum för att kunna variera sina dagliga vanor (Bennett m.fl., 2014; Palacios-Ceña m.fl., 2013; Philpin, m.fl., 2013). Trots önskemålet frågade tidvis inte de äldre om att få äta enskilt, för att underlätta för vårdpersonalen på boendet vid
måltidssituationen (Philpin m.fl., 2013). Mestadels serverades måltiderna i en gemensam matsal, där de äldre personerna blev placerades vid olika bord av vårdpersonalen på boendet (Palacios-Ceña m.fl., 2013; Odencrants m.fl., 2019). Att vårdpersonalen bestämde de äldres platser innebar en känsla av rädsla för att inte få sitta med sina vänner vid måltiden, utan i stället få byta från tidigare plats och få sitta med nya personer (Odencrants m.fl., 2019). De äldre uppskattade inte bordsplaceringen vid måltiderna på grund av att en del av de äldres nuvarande bordskamrater inte var så pratsamma samt inte hörde så bra (Philpin m.fl., 2013).
De äldre personerna beskrev att måltidssituationen på boendet sågs som ett tillfälle vilket innefattade sällskap och gemenskap. En av deltagarna beskrev måltider som någonting att se fram emot, som höjdpunkt av dagen som innebar omväxling från att enbart vara på sitt rum (Odencrants m.fl., 2019). De äldre personerna berättade att måltidsituationerna gav en möjlighet till att etablera och underhålla relationer till de andra äldre på boendet. Vid måltiderna samlas och återkopplar de äldre med varandra. De äldre berättade att
måltidsituationerna sågs som mer än bara verbal kommunikation mellan varandra, de delade ett förståbart och outtalat band till varandra (Watkins m.fl., 2017).
5.3.4 Mängden serverad mat
De äldre personerna erfor att en för stor portion ledde till negativ upplevelse av
måltidssituationen (Bailey m.fl., 2017; Odencrants m.fl., 2019; Philpin m.fl., 2013). Dock erfor vissa av de äldre att en vanligtvis för stor portionerna innebar att det inte orkade äta upp allt på tallriken men de kände sig nöjda med det (Wang m.fl., 2019). De uppgav en känsla av att vårdpersonalen inte lade vikt kring deras individuella preferenser gällande storlek på portion. I fallen där de uppfattade portionen som för stor mängd bidrog det till att de uppfattade maten som mindre njutbar samt tyckte inte maten var lika god. De äldre personerna beskrev att vid för stor mängd mat serverad hamnade fokuset på att äta upp all mat som serverats och inte på maten i sig (Odencrants m.fl., 2019). En signifikant faktor som påverkar de äldres matintag var hur mycket mat de äldre serverades (p=0,003) (Buckinx m.fl., 2017). De äldre erfor tidvis hunger efter måltiderna och när det bad om att få mer fanns inte resurserna till det, något som gav en negativ erfarenhet av måltidssituationerna (Wang m.fl., 2019). De äldre berättade att de ibland gick och lade sig hungriga på kvällen och att maten inte alltid räckte till (Bailey m.fl., 2017). De äldre personerna utryckte att det som var negativt med dem stora portionerna var att en stor del mat behövdes kastas (Bailey m.fl., 2017: Philpin m.fl.,2013). De äldre förmedlade till stor del att portionens storlek var inom deras kontroll och att det gick att påverka, men var ej signifikant i studien (Milte m.fl., 2017).
De äldre beskrev att det inte alltid fanns möjlighet till att få tillgång till mat, beroende på vårdpersonalen och tillfället (Nyberg & Sylow, 2019). De äldre beskrev känslan av att
19
vårdpersonalen på boendet var upptagna vid måltiderna på grund av stress. Vid önskan om att få en till portion eller annat alternativ vid måltiderna, tvekade de äldre personerna på att våga fråga på grund av att vårdpersonalen var upptagna och de ville inte påverka
Vårdpersonalens arbetsbelastning (Wang m.fl., 2019).
6 DISKUSSION
I avsnittet presenteras resultatdiskussion, metoddiskussion samt etikdiskussion.
Resultatdiskussionen kommer innehålla diskussion kring studiernas syfte, metod samt resultat kopplat till bakgrunden, det vårdvetenskapliga perspektivet samt lagar och
styrdokument. Metoddiskussionen kretsar kring val av metod och analys. Etikdiskussionen presenterar överväganden och beslut där författarna till examensarbetet förde en etisk reflektion.
6.1 Resultatdiskussion
Inom avsnittet kommer valda artiklars syfte, metod och resultat diskuteras kopplat till litteratur samt resterande bakgrund.
6.1.1 Studiernas syfte och metod
Av de artiklarna som inkluderades i examensarbetet hade alla syften med fokus på de äldre personernas erfarenheter av måltidssituationen på särskilt boende. Flertal av artiklarnas syftade till erfarenheter av specifika ämnen som delaktighet, påverkbara faktorer, hinder eller miljö kopplat till måltidssituationen. Alla artiklar inkluderade att deltagarna bodde på ett särskilt boende. Enligt Kristensson (2014) beskriver syftet vilken population som avses undersökas, vilket mått, variabel eller fenomen som är centralt. Syftet beskriver även hur det centrala ska undersökas samt i vilken kontext, undersökningen sker. Friberg (2017b)
förklarar att när syftet är formulerat är även problemet avgränsat. I examensarbetet använde åtta av de inkluderade studierna med kvalitativ ansats, datainsamlingsmetoden intervjuer.
Intervjuer med de äldre som innehöll erfarenheter, åsikter, uppfattningar och upplevelser av måltidssituationer. Enligt Polit och Beck (2021) är intervjuer en datainsamlingsmetod som medför information med hög kvalité. I examensarbetet har fem studier använt
semistrukturerade intervjuer. Danielson (2017) beskriver att semistrukturerad intervju är en benämning för en intervju med öppna frågor. Semistrukturerade intervjuer innebär att frågorna ska formuleras i en viss struktur, men att frågorna inte behöver ställas i samma ordning för varje intervju utan kan anpassas utifrån enskild intervju och individ. En av studierna som inkluderas i examensarbetet använde sig av både semistrukturerade samt strukturerade intervjuer. Danielson (2017) förklarar att en strukturerade intervjuer innebär
20
att intervjuaren alltid använder exakt samma frågor och förmedlar frågorna på samma sätt till varje intervjuperson. En strukturerad intervju innehåller frågor med ja eller nej svar samt frågor med fler svar eller påståenden att välja mellan. Dataunderlaget som framkommer från strukturerade intervjuer kan användas som komplement i tolkningen av svaren i de öppna frågorna. Enligt Polit och Beck (2021) ger öppna frågor en möjlighet till att intervjupersonen svara med egna ord, medan stängda frågor innebär att intervjupersonen besvarar med det svaret som passar bäst. Intervjuer med stängda frågor innebär en analysprocess som är lättare än en analys av intervjuer med öppna frågor. Intervjuer ger deltagarna möjligheten till mer utvecklade svar gentemot datainsamlingsmetoder som enkäter eller frågeformulär.
Intervjuer ger även möjligheten för deltagarna att förmedla otydligheter i frågorna och därmed få en bättre förståelse för vad frågan innebär. Vid genomförandet av intervjuer kan personen som intervjuar påverkar respondentens svar genom att intervjuaren omedvetet förmedlat en partiskhet under intervjun. Två av de valda studierna i examensarbetet har med hjälp av utomstående transkriberat studiens intervjuer. Vid transkriberade intervjuer bör dessa skrivas ut, samt påvisas hur de har genomförts (Mårtensson & Fridlund, 2017;
Henricson & Mårtensson, 2017). Genom att beskriva vem som transkriberat intervjuerna ger det en ökad pålitlighet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Två av studierna som inkluderas i examensarbetet använde datainsamlingsmetoden frågeformulär samt en studie som använde sig av enkät som datainsamlingsmetod. Polit och Beck (2021) tar upp att en av fördelarna med frågeformulär samt enkäter är att det ofta ger en bredare svarsfrekvens än exempelvis intervjuer. Enkäter och frågeformulär ger i högre grad mer privata svar, samt är generellt inte lika tidskrävande. En bredare svarsfrekvens samt en mindre tidskrävning ger ökad möjlighet till att fler deltagare kan medverka i studien. Billhult (2017b) beskriver att enkäter är ett bra alternativ när information ska insamlas från många människor inom kort tid.
6.1.2 Studiernas resultat
Resultatet visade på att en bredare valmöjlighet ökade de äldres erfarenheter av autonomi, personlig integritet, välbefinnande samt ökade de äldres aptit. Trots att tidigare kunskap av Cox m.fl. (2021) beskriver hur äldres aptit minskar fysiskt med åldern. Detta går även att koppla till Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 5 kap. 4 § som beskriver att de äldre ska känna välbefinnande och få leva ett värdigt liv inom socialtjänstens omsorg av äldre. I resultatet framkom att de äldre personerna fick behålla sin autonomi vid måltidsituationerna genom att själva bestämma över när, hur och var de förtärde sin måltid. Vilket relaterar till
Westergren (2019) som beskriver att om människan själv får göra ett aktivt val av måltider ökar människans intag av mat. Genom att förstå det vårdvetenskapliga begreppet vårdande relation av Kasén (2017) kan en djupare förståelse för att sjuksköterskan ska vårda på inrådan från patienten ha betydelse i sammanhanget kopplat till måltidsituationer.
Sjuksköterskan ska vårda med en gemenskap med hjälp av en överenskommelse med patienten, vilket kan lämpas i samhanget med måltidsituationer där patienten
självständighet kan få göra aktiva val. Resultatet beskrev att variationen samt valmöjligheten av maträtter för de äldre på särskilt boende var begränsad. De äldre personerna beskrev hur vårdpersonalen på boendet saknade kunskap gällande måltider och dess variation. De äldres erfarenhet av saknad kunskap hos vårdpersonalen innebar en begränsning av
