Artiklarnas resultat

I det här avsnittet presenteras fyra teman som uppkom vid jämförelsen av artiklarnas resultat: Tidens betydelse för måltiden, valmöjligheter i samband med måltid, miljöns betydelse för måltiden och mängden mat serverad.

5.3.1 Tidens betydelse för måltiden

De äldre personerna som bodde på särskilt boende berättade att de blev uppsamlade till måltiderna vid en viss tid, på grund av måltiderna serverades vid fasta tidpunkter på

boendet. De beskrev en förståelse och insikt i omöjligheten att släppa helt på de fasta tiderna då dem förmedlade en uppfattning om att alla skulle äta på orimliga tider eller nästintill konstant. De äldre ansåg att en liten rörlighet gällande tiderna skulle vara givande (Goldstein m.fl.,2019). Flera av de äldre beskrev hur de var nöjda med tiden som middagen serverades, då det ansågs som familjärt och innefattade likheter med när de själva intog middagen tidigare i sitt eget hem. Flertal av de äldre personerna var dock inte nöjda med tiden som måltiderna serverades. En del av de äldre på boendet ansåg att middagen serverades för tidigt, som innebar en lång nattfasta (Wang m.fl., 2019). De äldre erfor till stor del att de åt vid fasta tidpunkter (p <0,01) (Milte m.fl., 2017). De äldre berättade att de fasta tiderna för måltider på boendet sågs som hjälpsam och underlättande i förhållande till att bibehålla en god dygnsrytm. Med hjälp av rutinerna av att frukosten alltid serverades vid samma tidpunkt kunde de äldre veta vad klockan var (Palacios-Ceña m.fl.,2013). De äldre personerna beskrev erfarenheter av hunger vid andra tillfällen än de fasta tidpunkterna för måltiderna. Det innebar att de äldre antingen förtärde maten som serverades trots att de inte var hungriga vid den fasta tidpunkten eller konsumerade av sina egna varor som de inköpt själva och hade på sitt eget rum (Nyberg & Sylow, 2019). 93 procent av de äldre (p= <0,05) uppgav att det fick tillräckligt med tid att äta på under måltiderna (Abrahamsen Grøndahl & Aagaard, 2015).

Måltidsituationerna enligt dem äldre personerna kunde dock tidvis ge en känsla av stress. De äldres erfarenheter av stress kopplat till måltidssituationer uppkom på grund av att

vårdpersonalen på boendet började plocka undan, torka bordet samt diska innan alla boende hade ätit klart (Odencrants m.fl., 2019).

5.3.2 Valmöjligheter i samband med måltid

De äldre personerna beskrev hur fler val av olika måltider gav en känsla av autonomi och bibehållande av personens integritet, samt gav ökad aptit som medförde positiva

17

erfarenheter av måltidssituationen (Abrahamsen Grøndahl & Aagaard, 2015; Palacios-Ceña m.fl., 2013). De äldre beskrev att de hade tillräckligt med autonomi gällande måltiderna, vilket dom själva värderade ha stor betydelse för deras vardag (Watkins m.fl., 2017).

Möjligheten till val av måltider beskrevs av de äldre som en bidragande känsla av välbefinnande och upprymdhet (Wang m.fl., 2017). De äldre personernas erfarenheter angående val av måltider kopplades till deras egna preferenser (Bailey m.fl., 2017; Philpin m.fl., 2013, Bennet m.fl., 2014). Val av måltiderna beskrevs tidvis hamna i konkurrens med Vårdpersonalens preferenser, intresse samt uppfattning av en ideal måltidsituation (Philpin m.fl., 2013; Watkins m.fl., 2017). De äldre personerna beskrev en acceptans angående att möjligheterna till variation var begränsade, och hänvisade till att vårdpersonalen inte alltid kan göra alla nöjda (Watkins m.fl., 2017). De flesta av de äldre som bor på särskilt boende var nöjda med matvalen samt matens kvalité (Bailey m.fl., 2017). Vissa av de äldre var missnöjda angående valmöjligheterna samt oförmågan till att påverka måltidsituationerna på deras särskilda boenden. Ett exempel som de äldre personerna påvisade skulle vara bidragande till en mer positiv erfarenhet var att få fler valmöjligheter gällande tillbehör till måltiden så som grönsaker och dylikt (Odencrants m.fl., 2019). En del av de äldre uppfattade lunchen som den minst flexibla måltiden på grund av hur de sällan har andra alternativ än det som serverades (Nyberg & Sylow, 2019). De äldre fick välja på två alternativ dagligen vid måltiderna (Goldstein m.fl, 2019; Wang, m.fl., 2019; Watkins m.fl., 2017). Återkommande valde de samma måltider på grund av en rädsla för att testa nya rätter. Att de alltid

serverades samma typ av frukost skapade ett välbefinnande genom att vara familjär (Watkins m.fl., 2017). De äldre uppgav att de två alternativen inte var tillräckligt med valmöjligheter för måltiderna. Återkommande val av måltiderna medgav inte stor variation i längden (Goldstein m.fl., 2019; Wang m.fl., 2019). De äldre personerna berättade att de begränsade urvalet av måltider berodde på avsaknad av kunskap hos vårdpersonalen på boendet.

Måltiderna beskrevs som billiga och smakade värre än maten som serverades på sjukhuset.

Det beskrevs som ett tvisteämne på grund av att måltiden ska vara höjdpunkten för dygnet.

Flera av de äldre uttryckte en önskan om att själva få välja sina måltider (Goldstein m.fl., 2019). De äldre berättade att måltiderna som inte tillagades från grunden på boendet inte var lika uppskattade. Några av de äldre personerna vägrade äta mat som var raffinerad, på grund av att de inte var lika välsmakande. Men även mat som tillagats från grunden på boendet gav negativ erfarenhet då den ofta var överkokt. De äldre beskrev en önskan av en mer nyttig meny som serverades på boendet. På boendet serverades en meny som innebar mycket friterad mat som de äldre inte uppskattade (Wang m.fl., 2017). De äldre på boendet beskrev att deras kulturella bakgrund kopplat till måltidernas variation förbisågs, vilket medförde en negativ erfarenhet av måltidssituationerna. De med annan kultur än majoriteten önskade en ökad variation av måltider som kopplades till prefenser och kultur (Wang m.fl., 2017;

Watkins m.fl., 2017). De äldre berättade att de kunde lämna in klagomål till vårdpersonalen angående måltidernas variation, något som de erfor inte bidrog till någon förändring då vårdpersonalen inte engagerade sig (Wang m.fl., 2019).

18 5.3.3 Miljöns betydelse för måltiden

De äldre personerna beskrev en känsla av kontroll över sitt liv om de själv fick välja när, hur och vart de äter sina måltider. Några av de äldre såg måltidsituationerna som en del av social normalitet (Palacios-Ceña m.fl., 2013). De äldre uppgav en önskan att erhålla möjligheten till att äta i avskildhet i sitt eget rum för att kunna variera sina dagliga vanor (Bennett m.fl., 2014; Palacios-Ceña m.fl., 2013; Philpin, m.fl., 2013). Trots önskemålet frågade tidvis inte de äldre om att få äta enskilt, för att underlätta för vårdpersonalen på boendet vid

måltidssituationen (Philpin m.fl., 2013). Mestadels serverades måltiderna i en gemensam matsal, där de äldre personerna blev placerades vid olika bord av vårdpersonalen på boendet (Palacios-Ceña m.fl., 2013; Odencrants m.fl., 2019). Att vårdpersonalen bestämde de äldres platser innebar en känsla av rädsla för att inte få sitta med sina vänner vid måltiden, utan i stället få byta från tidigare plats och få sitta med nya personer (Odencrants m.fl., 2019). De äldre uppskattade inte bordsplaceringen vid måltiderna på grund av att en del av de äldres nuvarande bordskamrater inte var så pratsamma samt inte hörde så bra (Philpin m.fl., 2013).

De äldre personerna beskrev att måltidssituationen på boendet sågs som ett tillfälle vilket innefattade sällskap och gemenskap. En av deltagarna beskrev måltider som någonting att se fram emot, som höjdpunkt av dagen som innebar omväxling från att enbart vara på sitt rum (Odencrants m.fl., 2019). De äldre personerna berättade att måltidsituationerna gav en möjlighet till att etablera och underhålla relationer till de andra äldre på boendet. Vid måltiderna samlas och återkopplar de äldre med varandra. De äldre berättade att

måltidsituationerna sågs som mer än bara verbal kommunikation mellan varandra, de delade ett förståbart och outtalat band till varandra (Watkins m.fl., 2017).

5.3.4 Mängden serverad mat

De äldre personerna erfor att en för stor portion ledde till negativ upplevelse av

måltidssituationen (Bailey m.fl., 2017; Odencrants m.fl., 2019; Philpin m.fl., 2013). Dock erfor vissa av de äldre att en vanligtvis för stor portionerna innebar att det inte orkade äta upp allt på tallriken men de kände sig nöjda med det (Wang m.fl., 2019). De uppgav en känsla av att vårdpersonalen inte lade vikt kring deras individuella preferenser gällande storlek på portion. I fallen där de uppfattade portionen som för stor mängd bidrog det till att de uppfattade maten som mindre njutbar samt tyckte inte maten var lika god. De äldre personerna beskrev att vid för stor mängd mat serverad hamnade fokuset på att äta upp all mat som serverats och inte på maten i sig (Odencrants m.fl., 2019). En signifikant faktor som påverkar de äldres matintag var hur mycket mat de äldre serverades (p=0,003) (Buckinx m.fl., 2017). De äldre erfor tidvis hunger efter måltiderna och när det bad om att få mer fanns inte resurserna till det, något som gav en negativ erfarenhet av måltidssituationerna (Wang m.fl., 2019). De äldre berättade att de ibland gick och lade sig hungriga på kvällen och att maten inte alltid räckte till (Bailey m.fl., 2017). De äldre personerna utryckte att det som var negativt med dem stora portionerna var att en stor del mat behövdes kastas (Bailey m.fl., 2017: Philpin m.fl.,2013). De äldre förmedlade till stor del att portionens storlek var inom deras kontroll och att det gick att påverka, men var ej signifikant i studien (Milte m.fl., 2017).

De äldre beskrev att det inte alltid fanns möjlighet till att få tillgång till mat, beroende på vårdpersonalen och tillfället (Nyberg & Sylow, 2019). De äldre beskrev känslan av att

19

vårdpersonalen på boendet var upptagna vid måltiderna på grund av stress. Vid önskan om att få en till portion eller annat alternativ vid måltiderna, tvekade de äldre personerna på att våga fråga på grund av att vårdpersonalen var upptagna och de ville inte påverka

Vårdpersonalens arbetsbelastning (Wang m.fl., 2019).