Syftet med examensarbetet var att skapa översikt av äldre personers erfarenheter av
måltidsituationer på särskilt boende. Resultatet visade på att flertal av de äldre inte var nöjda med en eller flera aspekter av sina måltidsituationer samt att de äldre personerna önskar ett mer individualiserat bemötande när det kommer till näringsvård samt deras
måltidsituationer. Sjuksköterskan samt övrig vårdpersonal ska bidra till att de äldre erfar en god livskvalité på särskilt boende samt att deras liv innefattar välbefinnande och värdighet.
En förhoppning är att resultatet kan bidra till ökad kunskap angående äldre personers individuella preferenser kring sina måltidsituationer, då detta kan bidra till en ökad livskvalité med känslor av välbefinnande och värdighet. Om den äldre erfar negativa erfarenheter kan denne inta en mindre mängd mat vid måltiden. Konsekvenserna av dåliga erfarenheter kopplat till måltidsituationer kan innebära en ökad risk för undernäring.
Resultatet kan bidra till en utveckling av arbetet för att minska risken för undernäring för de äldre genom att vårdpersonalen är mer lyhörd till de äldres individuella önskemål.
26
8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING
En utökad och vidare forskning inom området bör genomföras. Fler empiriska studier av äldres måltidsmiljö kan vara av fördel för att utvinna ett djupare kunskap gällande ämnet samt dess påverkan på äldre personers näringsintag. Det kan vara av intresse att vidare studera vårdpersonalens erfarenheter av måltidsituationerna samt deras inverkan. Även vidare forskning som innebär flera studier där interventioner kopplat till äldres
måltidsituationer beprövas, för att utforska potentiella möjligheter till vad som kan förbättra både de äldres näringsintag och de äldres erfarenheter av måltiderna. Ytterligare forskning kring sjuksköterskans erfarenhet av näringsvård kan även ha betydelse för kunskapsområdet.
Genom att fortsatt belysa sjuksköterskans erfarenheter av måltidssituationer på särskilt boende skulle kunna medföra kunskap som underlättar både sjuksköterskans arbetsrutiner samt kan ge ökad tillfredställelse vid måltidssituationer för de äldre som bor på särskilt boende.
27
REFERENSLISTA
* ARTIKLAR MED I RESULTATET
*Abrahamsen Grøndahl, V., & Aagaard, H. (2016). Older people’s involvement in activities related to meals in nursing homes. International Journal of Older People Nursing, 11(3), 204–213. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/opn.12111
Abramsson, M., Kelfve, S., & Motel-Klingebiel, M. (2017). Vad kännetecknar de äldre under kommande årtionden?. I M. Abrahamsson., L. Christer Hydén., A. Motel-Klingebiel (Red.), Vem är den äldre? (s. 118–127).
Agarwal, E., Marshall, S., Miller, M., & Isenring, E. (2016). Optimising nutrition in residential aged care: A narrative review. Maturitas, 92, 70–78. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.maturitas.2016.06.013
Allepaerts, S., Bruyère, O., Buckinx, F., de Cock, C., Paquot, N., Petermans, J & Reginster, J.
(2017). Energy and nutrient content of food served and consumed by nursing home residents. Journal of Nutrition, Health & Aging, 21(6), 727–732.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s12603-016-0782-2
American Psychological Association (APA). (2020). About APA style. Hämtad 24 november, 2021, från https://www.apa.org/about/index.aspx
Artacho, R., Rodríguez-Rejón, A. I & Ruiz-López, M. D. (2019). Dietary Intake and Associated Factors in Long-Term Care Homes in Southeast Spain. Nutrients, 11(2), 266.
https://www.mdpi.com/2072-6643/11/2/266
*Bailey, A., Bailey, S., & Bernoth, M. (2017). “I’d rather die happy”: resident’s experiences with food regulations, risk and food choice in residential aged care. A qualitative study. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession, 53(6), 597–606. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/10376178.2017.1361334
Beck A. M. (2015). Weight loss, mortality and associated potentially modifiable nutritional risk factors among nursing home residents--a Danish follow-up study. The journal of nutrition, health & aging, 19(1), 96–101.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s12603-015-0439-6
*Bennett, M. K., Ward, E. C., & Scarinci, N. A. (2015). Mealtime management in Australian residential aged care: Comparison of documented, reported and observed care.
International journal of speech-language pathology, 17(5), 451–459. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.3109/17549507.2014.987816
Billhult, A. (2017a). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. Henricson., M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod. (Upplaga 2:4, s.266–273). Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017b). Enkäter. Henricson., M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod. (Upplaga 2:4, s.121–131). Studentlitteratur.
Bjuresäter, K & Persenius (2016) Nutrition. Ekwall, A., & Jansson, A-M. (red.) Omvårdnad &
medicin. (Upplaga 1:5, s.115–122). Studentlitteratur.
28
Blomberg, K., Wallin, A. M., & Odencrants, S. (2021). An appealing meal: Creating conditions for older persons' mealtimes - a focus group study with healthcare professionals.
Journal of clinical nursing, 30(17-18), 2646–2653. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.15643
Borgström Bolmsjö, B., Jakobsson, U., Mölstad, S., Östgren, C. J., & Midlöv, P. (2015). The nutritional situation in Swedish nursing homes – A longitudinal study. Archives of Gerontology & Geriatrics, 60(1), 128–133.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.archger.2014.10.021
*Buckinx, F., Reginster, J. Y., Morelle, A., Paquot, N., Labeye, N., Locquet, M., Adam, S., &
Bruyère, O. (2017). Influence of environmental factors on food intake among nursing home residents: a survey combined with a video approach. Clinical interventions in aging, 12, 1055–1064. https://doi.org/10.2147/CIA.S135937
CODEX. (2021). Avvikelser från god forskningssed.
https://codex.uu.se/forskarensetik/avvikelser/
Cox, N. J., Morrison, L., Robinson, S. M., Roberts, H. C., & Ibrahim, K. (2021). Older
individual's perceptions of appetite, its loss, influencing factors and adaptions to poor appetite. A qualitative study. Appetite, 167, 105609.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.appet.2021.105609
Danielson, E. (2017) Kvalitativ forskningsintervju. Henricson., M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod. (Upplaga 2:4, s.143–153). Studentlitteratur.
Dunn, H., & Moore, T. (2016). 'You can't be forcing food down 'em': Nursing home carers' perceptions of residents' dining needs. Journal of health psychology, 21(5), 619–627.
https://doi.org/10.1177/1359105314532971
Edvardsson, D & Wijk, H. (2019). Omgivningens betydelse. Edberg, A-K., & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (Upplaga 3, s. 119–144). Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats -vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (Upplaga 3:4, s. 141-152).
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Tankeprocessen under examensarbetet. Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (Upplaga 3:4, s. 37–48). Studentlitteratur.
*Goldstein, C. N., Abbott, K. M., Bangerter, L. R., Kotterman, A., RD, LD, & Van Haitsma, K.
(2019). "A Bone of Contention…": Perceived Barriers and Situational Dependencies to Food Preferences of Nursing Home Residents. Journal of nutrition in gerontology and geriatrics, 38(3), 277–296. https://doi.org/10.1080/21551197.2019.1617220 Halvorsen, K., Eide, H. K., Sortland, K., & Almendingen, K. (2016). Documentation and
communication of nutritional care for elderly hospitalized patients: perspectives of
29
nurses and undergraduate nurses in hospitals and nursing homes. BMC nursing, 15, 70. https://doi.org/10.1186/s12912-016-0193-z
Henricson, M., & Mårtensson, J. (2017). Publicering av examensarbete. Henricson., M.
(Red.) Vetenskaplig teori och metod. (Upplaga 2:4, s.495–504). Studentlitteratur.
Hung, L., Chaudhury, H., & Rust, T. (2016). The Effect of Dining Room Physical
Environmental Renovations on Person-Centered Care Practice and Residents' Dining Experiences in Long-Term Care Facilities. Journal of applied gerontology: the official journal of the Southern Gerontological Society, 35(12), 1279–1301.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0733464815574094
Håkonsen, S. J., Pedersen, P. U., Bygholm, A., Thisted, C. N., & Bjerrum, M. (2019). Lack of focus on nutrition and documentation in nursing homes, home care- and home nursing: the self-perceived views of the primary care workforce. BMC health services research, 19(1), 642. https://doi.org/10.1186/s12913-019-4450-1
Karlsson, E. (2017) informationssökning. Henricson., M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod. (Upplaga 2:4, s.81–98). Studentlitteratur.
Kasén, A. (2017). Patient och sjuksköterska i en vårdande relation. Bergbom, I & Wiklund Gustin, L. (red.), Vårdvetenskapliga begrepp I teori och praktik. (Upplaga 2, s. 97–
109) Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2018). Forskningsetik. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod (s.57–77). Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & kultur.
Norberg Boysen, G., Nyström, M., Christensson, L., Herlitz, J., & Wireklint Sundström, B.
(2017). Trust in the early chain of healthcare: lifeworld hermeneutics from the patient's perspective. International journal of qualitative studies on health and well-being, 12(1), 1356674. https://doi.org/10.1080/17482631.2017.1356674
*Nyberg, M., & Sylow, M. (2021). Exploring food choice and flexibility practices among staff and residents at care homes in Denmark. Ageing & Society, 41(4), 854–874.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1017/S0144686X19001491
Nydahl, M., Mattsson Sydner, Y., Persson, I & Skinnars Josefsson, M. (2019). Adherence to a regulation that aims to prevent and treat malnutrition-The case of Swedish elderly care. Health Policy, 123(7), 688–694.
https://doiorg.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.healthpol.2019.05.005
Medeiros, M., Figueredo, O., Pinheiro, M. A., Oliveira, L., Wanderley, R. L., Cavalcanti, Y.
W., & Rodrigues Garcia, R. (2020). Factors associated with the overlap of frailty and nutrition in institutionalized older adults: A multicenter study. Archives of
gerontology and geriatrics, 90, 104150. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.archger.2020.104150
30
*Milte, R., Ratcliffe, J., Chen, G., Miller, M., & Crotty, M. (2018). Taste, choice and timing:
Investigating resident and carer preferences for meals in aged care homes. Nursing &
Health Sciences, 20(1), 116–124. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/nhs.12394 Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. Henricson., M.
(Red.) Vetenskaplig teori och metod. (Upplaga 2:4, s.421–436). Studentlitteratur.
*Odencrants, S., Blomberg, K., & Wallin, A. M. (2019). "The meal is an activity involving at least two people"-Experiences of meals by older persons in need of elderly
care. Nursing open, 7(1), 265–273. https://doi.org/10.1002/nop2.387
*Palacios-Ceña, D., Losa-Iglesias, M. E., Cachón-Pérez, J. M., Pérez, D., Gómez-Calero, C., & Fernández-de-las-Peñas, C. (2013). Is the mealtime experience in nursing homes understood? A qualitative study. Geriatrics & Gerontology International, 13(2), 482–489. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1447-0594.2012.00925.x
*Philpin S, Merrell J, Warring J, Hobby D, Gregory V. (2013). Memories, identity and homeliness: the social construction of mealtimes in residential care homes in South Wales. Ageing & Society. 2014;34(5):753-789. doi:10.1017/S0144686X12001274 Polit, D. F., & Beck, C. T. (2021). Nursing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice (11th ed.). Wolters Kluwer.
Priebe, G., & Landström, C. (2017) den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsnigar – grundläggande vetenskapsteori. Henricson., M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod. (Upplaga 2:4, s.25–42). Studentlitteratur.
Saarela, R. K. T., Muurinen, S., Suominen, M. H., Savikko, N. N., Soini, H., & Pitkälä, K. H.
(2017). Changes in malnutrition and quality of nutritional care among aged residents in all nursing homes and assisted living facilities in Helsinki 2003–2011. Archives of Gerontology & Geriatrics, 72, 169–173.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.archger.2017.06.008
Segersten, K. (2017) Användbara texter. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats -vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 49-58). Studentlitteratur.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Sjögren Forss, K., Nilsson, J., & Borglin, G. (2018). Registered nurses' and older people's
experiences of participation in nutritional care in nursing homes: a descriptive
31
qualitative study. BMC nursing, 17, 19. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12912-018-0289-8
SOSFS 2011:12. Grundläggande kunskaper hos Vårdpersonal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2011-11-28.pdf SOSFS 2012:3. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2012-2-20.pdf
SOSFS 2014:10. Socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd om förbyggande av och behandling vid undernäring. https://lagen.nu/sosfs/2014:10
Socialstyrelsen (2016) Din rätt till vård och omsorg.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-5-5.pdf
Socialstyrelsen (2020a). Vård och omsorg om äldre – Lägesrapport 2020.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf
Socialstyrelsen (2020b) Att förebygga och behandla undernäring Kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och socialtjänst. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-4-6716.pdf
Socialstyrelsen (2021) Behov av och tillgång till särskilda boendeformer för äldre.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-1-7187.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/
icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf Svensk sjuksköterskeförening (2017b) Kompetensbeskrivning för legitimerade
sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/
kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf United Nations (1999) Principles for older persons. (hämtat 26 november, 2021, från
https://www.un.org/development/desa/ageing/resources/international-year-of-older-persons-1999/principles.html
*Wang, D., Everett, B., Brunero, S., Northall, T., Villarosa, A. R., & Salamonson, Y. (2020).
Perspectives of residents and staff regarding food choice in residential aged care: A qualitative study. Journal of clinical nursing, 29(3-4), 626–637. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.15115
*Watkins, R., Goodwin, V. A., Abbott, R. A., Hall, A., & Tarrant, M. (2017). Exploring residents' experiences of mealtimes in care homes: A qualitative interview study.
32
BMC geriatrics, 17(1), 141. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12877-017-0540-2
Westergren, A. (2019) Mat och ätande. Edberg, A.-K., & Wijk, H. (red.). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (Upplaga 3, s.293–320). Studentlitteratur.
Westergren, A., & Andersson, P. (2017) Att äta och dricka. Blomqvist, K., Edberg A-K., Ernsth Bravell, M., & Wijk, H. (red.). Omvårdnad och äldre. (Upplaga 1:5, s.251–272).
Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2017) Informationssökning. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats -vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59-82). Studentlitteratur.
1
BILAGA A: SÖKMATRIS
Databas Sökord Begränsningar Antal träffar Urval
Free full text, in the last 10 years.
”care homes” NOT
”Dementia”
Full text, last 10 years. Träffar:
22
Last 5 years, free full text AND perspectives
Free full text, last 10 years AND ”food intake”
NOT Dementia
2
Last 10 years, full text. Träffar:
12 reviewed, Age Groups:
Aged, 65+ year.
1
BILAGA B: ARTIKELMATRIS
n
r Tidskrift Titel Syfte Metod Resultat Kvalitetsgrans
kning hjälp av enkäter.
Analysmetod Statistisk analys
Nära 30% av n eller dukning / rensning av från två särskilda boenden. Ålder mellan 72–89.
Datainsamling Semistrukturera de intervjuer.
Analysmetod
deltagarna var i stort sett omedvetna om livsmedelsregler ingar och risker, men uttryckte
2 över 41 måltider samt en
genomgång av 14 filer*) r samt ytterligare ett
De flesta äldre hade en kvinnor och 30 män. (18 experter och 45 entusiaster*) matsalar i nio olika boenden
3 från 28 särskilda boenden.
Datainsamling intervjuer Analysmetod Tematisk analys.
Deltagarna fem kvinnor och tre män, 83-96år (12
Vårdpersonal*) datainsamling gruppintervjuer, samtal samt en
Matval och
4 homes in
Denmark. tidslinje med bilder kvalitativ studie.
Deltagare 4 äldre. (18 totalt, 11 kvinnor och 7 män, ålder och 14 kvinnor.
62–95 år. 4 Tematisk analys
Tre samt ett tecken på autonomi
5 och 13 kvinnor från 2 särskilda boenden. (15 från 2 särskilda boenden
6 and resulting health and
Vilket kan leda till förbättrad hälsa och välmående.
*Medverkande/bidragande till deras studie men ej medtaget/relevant till det här examensarbetet.
1
BILAGA C: KVALITETSGRANSKNING AV ARTIKLAR
Granskningsfrågor för studier reviderade från Friberg (2017).
1. Är problemet tydligt formulerat och avgränsat?
2. Har artikeln ett tydligt formulerat syfte?
3. Har artikeln en metod som är tydligt beskriven?
4. Finns en beskrivning av urvalet/undersökningspersonerna?
5. Är det tydligt vilket sätt data har analyserats?
6. Presenteras ett tydligt resultat?
7. Finns en diskussionsdel kring resultatet?
8. Förs det några etiska resonemang i artikeln?
9. Finns det en metoddiskussion?
Svar Ja = 1 poäng Svar Nej = 0 poäng
Poängsättning:
1–3 Låg 4–6 Medel 7–9 Hög
Fråga: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Resultat:
Artikel 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9/9
Artikel 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9/9
Artikel 3 1 1 1 1 1 1 1 0 1 8/9
Artikel 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9/9
Artikel 5 1 1 1 1 1 1 1 0 1 8/9
Artikel 6 1 1 1 1 1 1 1 0 0 7/9
Artikel 7 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9/9
Artikel 8 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9/9
Artikel 9 1 1 1 1 1 1 1 1 0 8/9
Artikel 10 1 1 1 1 1 1 1 1 0 8/9
Artikel 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9/9
Artikel 12 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9/9
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 1
Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00 E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se