Projektledare/ansvarig Susan Silverberg
Projekt/ärende 2018/0361 KS
Författare Anders Markstedt, konsult , Markstedt Trafik och Form
Version 1.0
Datum 2019 - 03 - 20
Innehållsgranskad av Susan Silverberg 2019 - 03 - 12 Kvalitetsgranskad av Carita Pehrson Hardt 2019 - 03 - 12 Godkänd av Lars Keski - Seppälä 2019 - 03 - 15
Version Datum Ändring avser
0.11 2019 - 03 - 12
1.0 2019 - 03 - 20
Dokument godkänt av tf exploateringschef Figur 1 uppdaterad
Punkt 5.2.2 är uppdaterad med korrekt hänvisning till lagtext.
Bilag or Dokumentnamn
1 Parkeringsmöjligheter i Väsjön - process och resultat 2 Väsjön parkeringsutredning, förslag till parkeringstal
och mobilitetstjänster
3 Bilinnehavsanalys Väsjö torg och Södra Väsjön
’
Innehåll
1. Sammanfattning ... ... ... .. 4
2. Syfte ... ... ... ... 6
3. Omfattning ... ... ... ... 6
4. Definitioner ... ... ... ... 7
5. Förutsätt ningar för parkering i Väsjön ... ... 7
5.1. Parkering på kvartersmark ... ... ... 9
5.1.1 Parkeringstal i Väsjön ... ... ... 10
5.1.2 Park ering för verksamheter ... ... ... 13
5.1.3 Parkering för offentlig verksamhet ... ... .. 14
5.2 Parkering på allmän plats ... ... ... 14
5.2.1 An göringsparkering ... ... ... 15
5.2.2 Parkering för rörelsehindrade ... ... ... 15
5.2.3 Parkering för tunga fordon ... ... ... 15
5.2.4 Parkering för evenemang ... ... ... 16
5.2.5 Må lpunktsparkering för cyklar i Väsjön ... ... 17
5.2.6 Parkeringsplatser med laddmöjlighet ... ... 18
5.2.7 MC parkering ... ... ... ... 18
5.2.8 Infartsparkering (cykel) ... ... ... 18
6. Framt idssäkring ... ... ... 18
7. Bilagor ... ... ... ... 19
8. Referenser ... ... ... ... 19
1 . SAMMANFATTNING
Väsjön planeras för blandad bebyggelse med såväl lägenheter som stadsradhus, radhus och villor. Delar av området byggs tätt med kvartersstruktur 4 - 5 våningar. Syftet med den täta bebyggelsen är att kunna erbjuda många bostäder och att Edsberg – Väsjön blir en attraktiv stadsdel med god service och möjligheter till sport och friluftsliv. Ur ett hållbarhetsperspektiv ger en tätare bebyggelse ett bättre u tnyttjande av resurser och ger bättre förutsättningar att använda hållbara transportsätt och att kunna utnyttja fördelarna i den framtida delningsekonomin.
En tät bebyggelse innebär att parkering förläggs under mark inom kvarteren. Tomtens storlek och form bestämmer hur många parkeringsplatser som kan byggas och
kommunens parkeringstal avgör därför exploateringens storlek oavsett om planbestämmelserna tillåter högre hushöjder. Parkeringstalen har därför stor ekonomisk betydelse.
De parkeringstal för boende som tillämpas i Väsjön motsvarar ungefär Zon 3 i Sollentuna kommuns förslag till parkeringsplan.
I bygglovet, då det finns en fördelning på lägenheter, prövas ifall exploateringen uppfyller parkeringstalen. Innan dess görs preliminära bedömningar baserat på
bruttoarea. P - talen för bil i områden med lägenheter beräknade på detta sätt är cirka 0,8 men är lägst i Väsjö torg och Ribbings väg och högst i Södersätra.
I några områden har man sökt bygglov och där kan konstateras att det i stor
utsträckning är sm å lägenheter som efterfrågas. Byggherrarna har sökt låga P - tal vilket medger högre exploatering. Dock finns hos byggherrarna en oro att det uppstår brist på parkering.
Till grund för de parkeringstal som tillämpas i Väsjön ligger en uppskattning av förvänt at bilinnehav, jämförelse med parkeringstal i tre andra kommuner samt en oberoende rapport som utgår från en matematisk modell där bilinnehavet ses som en funktion av bland annat centralitet, områdets täthet, tillgången på parkering i området, närheten til l spårtrafik och hushållens inkomster. För parkeringstal cykel utgår man från drygt en cykel per boende och en cykel per två lägenheter för besökande.
I samklang med Sollentuna kommuns förslag till parkeringsplan föreslås att parkeringstalen kan reduceras om byggherren investerar i mobilitetsåtgärder som underlättar för hushåll att leva utan bil. Bland dessa återfinns åtgärder som gör det lättare att dela på bilar, att öka cykling som en del av mobiliteten och att förenkla leveranser till fastigheten och a tt göra kollektivtrafiken billigare. Förslagen är sådana som prövas i andra kommuner.
Behoven av parkering för besök, lastning, angöring samt för offentlig verksamhet täcks mer än väl genom kantstensparkering på allmän plats samt genom att anordna platser i kvarteret Rökeriet.
Eventparkering som inledningsvis var tänkt att anordnas i en parkeringsanläggning i kvarteret Rökeriet för bl a Väsjöbacken föreslås nu samlas på Sportfältet.
Parkeringsfrågorna är centrala för projekt Väsjön. Erfarenheterna visar att frågorna måste hanteras genom hela kedjan från detaljplan genom markanvisning, bygglov och till genomförande. De måste också följas upp efter att boende flyttat in så att
mobilitetsåtgärder får genomslag och så att erfarenheter från tidiga etapper komm er senare etapper till godo.
Lika viktigt är att parkeringspolicyn för projektet är samstämmig med visionen och målen för hela projektet. Fokus på hållbarhet och resurssnålt boende ställer krav på att inte bygga mer parkering än nödvändigt. Samtidigt ska det finnas plats för de
parkeringsbehov som uppstår när området utvecklas. Projektet kommer därför fortsatt ge parkeringsfrågorna stor uppmärksamhet och öka tydligheten mot exploatörer och internt inom kommunen med hjälp av väl förankrade processer.
2. SYFTE
Syftet är att svara på punkt två i det politiska uppdrag som kommunledningskontoret fick 9e oktober 2017, Se över parkeringsmöjligheter i Väsjöområdet .
De olika delområdena i Väsjöområdet visas i Figur 1 nedan.
Figur 1. Delområden som utvecklas i Väsjöprojektet.
3. OMFATTNING
Dokume ntet omfattar en rapport med tre bilagor. I rapporten beskrivs hur
parkeringsfrågorna har hanterats och kommer att hanteras inom projekt Väsjön. I bilaga 1 redovisas hur parkeringsbehovet beräknas i olika skeden i planpro cessen. För
varje delområde redovisas också det beräknade parkeringsbehovet jämfört med tillgången på parkeringsplatser. Fokus är på parkering för boende.
I bilaga 2 redovisas vilka parkeringstal som tillämpas i Väsjön och det arbete som gjorts för att ko mma fram till dessa parkeringstal. I bilaga 3 presenteras bilinnehav för de två delområdena Väsjö torg och Södra Väsjön baserat på ingångsvärdena närhet till kapacitetsstark kollektivtrafik samt parkeringsutbud.
4. DEFINITIONER
Begrepp Förklaring / Beskrivning
Parkeringstal (P - tal) Kommunens förtydligande av PBL:s krav att fastighetsägaren i skälig utsträckning ska ordna för parkering, lastning och lossning inom fastighetens eller dess närhet. (PBL 4 kap 13§).
Mobilitetsåtgärd En åtgärd som syftar till att uppmuntra användningen av färdmedel som inte är bil och/eller minskar bilinnehavet.
Mobilitetsrabatt En reduktion av parkeringstal i proportion till insatsen av mobilitetsåtgärder.
5. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PARKERING I VÄSJ ÖN
Inom Väsjön förbereds för cirka 4 400 bostäder i form av villor, stadsradhus och flerbostadshus. Av denna bostadsproduktion beräknas ungefär hälften tillkomma på mark som kommunen säljer.
Visionen för Väsjön är en småskalig, variationsrik och naturnära stadsmiljö med det aktiva li vet i centrum. Området blir också en integrerad del av stadsdelen Edsberg.
Flera av de effektmål som tagits fram för att förverkliga visionen berör trafik och parkering. Det handlar om ett attraktivt bostadsområde, att länka samman östra Sollentuna och en aktiv livsmiljö.
Parkeringsutredningen för Väsjön utgår från förslaget till parkeringsplan för Sollentuna kommun . I Tabell 1 redovisas hur parkeringsplanens mål tillämpas i Väsjön. Parkeringsplanen bygger på kommunens trafikpolicy. Denna syftar till att u tveckla ett hållbart, funktionellt och attraktivt trafik - och transportsystem.
Tabell 1. Tillämpning av parkeringsplanen i Väsjön Mål i parkeringsplan Tillämpning i Väsjön
En attraktiv stadsmiljö Stadsrummets u tformning ska ge en positiv tr afikmiljö
En effektiviserad markanvändning
Parkering under mark i tät bebyggelse
Ovan mark i glesare bebyggelse En ökad tillgänglighet
och tydlighet
Allmän besöksparkering på allmän plats
Att främja hållbara färdmedel
Attraktiv kollektivtrafik
Gena, säkra och trygga gång - och cykelförbindelser
Stor vikt läggs vid att skapa gator och torg där det finns gott om utrymme för gående och inbjudande fasader och utrymme för träd och grönska.
För att kunna bygga tätt kan inte utrymmet ovan mark upptas av parkering. I de
tättbebyggda delarna av Väsjön läggs därför parkeringen under byggnader och gårdar i ett källarplan. Antalet parkeringsplatser för bilar och cyklar som får plats i källarplanet bestämmer tillsammans med kommunens parkeringstal därför exploateringens
o mfattning. Om det till exempel får plats 50 bilar och parkeringstalet är 0,8 bpl/lgh så kan man bygga 63 lägenheter men om P - talet är 1,0 kan man bara bygga 50 lägenheter.
På små och oregelbundna tomter är det svårt att göra parkeringen under mark yteffek tiv. Även rampen stjäl utrymme. Höga P - tal och små tomter innebär därför i praktiken trevåningsbebyggelse medan låga P - tal och stora tomter ger möjlighet till fyravåningsbebyggelse oavsett vad planbestämmelserna i övrigt tillåter. (Se Bilaga 1, avsnitt 3.3 .1)
Väsjön ligger nära Häggviks pendeltågsstation på cirka 3 km avstånd. När Väsjön är färdigutvecklat kommer stadsdelen Edsberg inklusive Väsjön innefatta omkring 25 000 invånare, vilket innebär Sollentuna största stadsdel i antal invånare. Därför
behöver området hög och god tillgänglighet på kollektivtrafik, gång och cykelvägar för att uppnå uppsatta mål. Strategiska enheten, Sollentuna kommun driver därför en åtgärdsvalsstudie där Trafikverket och Trafikförvaltningen inom Stockholms Läns
Landsting medver kar. Målet är att finna sammantaget goda transportlösningar i linje med kommunens mål.
Kollektivtrafiken till och från Väsjön beskrivs i PM trafik Väsjön 2.0 .[ 9 ]
På uppdrag av kommunstyrelsen (dnr 2017/0126 KS) har kommunledningskontoret i samarbete med f .d miljö - och byggnadskontoret och fd trafik - och fastighetskontoret tagit fram förslag till parkeringsnorm, det vill säga parkeringstal för olika geografiska områden.
De parkeringstal som tillämpas i Väsjön motsvarar ungefär Zon 3 i Sollentuna kommuns för slag till parkeringsplan.
5.1. Parkering på kvartersmark
Fokus i detta avsnitt är på parkering för boende. Parkeringstal finns även för privat och offentlig verksamhet men det är en jämförelsevis liten del av den totala bebyggelsen i området.
Enligt Plan - och bygglagen (PBL) har fastighetsägaren en skyldighet att se till att det finns parkering och platser för lossning och lastning i erforderlig utsträckning på den egna tomten eller i dess närhet. (PBL 8 kap 9§ 4.)
I samband med ansökan om bygglov prövar komm unen om byggherren uppfyller kraven enligt PBL. Kraven omfattar parkering för bil men även enligt Boverkets krav på cykelparkering. För Väsjöns småhusbebyggelse är tomterna tillräckligt stora för att medge markparkering. Där bebyggelsen är tätare med flerf amiljshus får P - talen betydelse som en viktig kostnadsfaktor.
Innan parkeringen prövas i bygglovet så har parkeringen behandlats genom hela planeringsprocessen i planprogram, detaljplan och markanvisnings - eller
exploateringsavtal. Det är viktigt att parke ringsmöjligheterna bevakas genom hela planerings - och byggprocessen.
Teoretiskt kan byggherren redovisa en lösning som inte innehåller tillräckligt antal parkeringsplatser och därför inte beviljas bygglov. Det kan resultera i en fördyrande omprojektering och att projektets lönsamhet påverkas. Därför är det viktigt att det r edan i planen och i inbjudan till markanvisningstävlingen framgår vilka krav som finns avseende utrymmen för parkering.
Olika delområden i Väsjön har olika förutsättningar att anordna parkering. För de områden som är planlagda går det att utifrån tillåten exploateringsgrad se vad
parkeringstalet blir ifall exploatören maximerar tillåten exploatering. Det vill säga för varje tomt går det att beräkna hur mycket yta (BTA) som medges genom att
multiplicera tillåtet antal våningar med tillåten byggnadsyta. Stud erar man källarplanet kan man beräkna hur många bilar som kan parkeras. Genom att dividera dessa
storheter med varandra går det att få fram ett parkeringstal som antal bilplatser per standardlägenhet om 100 BTA.
P - talen beräknade på detta sätt är lägst i Väsjö torg och högst i Södersätra. För Väsjö torg och Södra Väsjön finns parkeringsutredningar som bygger på illustrationsplaner och dessa mer noggranna beräkningar visar att P - talen blir lägre, det går inte att exploatera så hårt som planen medger. P - tale n ligger kring 0,8. I bilaga 1 redovisas resultat från beräkningarna.
I några områden har man sökt bygglov och där kan konstateras att det i stor
utsträckning är små lägenheter som efterfrågas. Byggherrarna har sökt låga P - tal vilket medger högre exploater ing men också en oro att det uppstår brist på parkering.
5.1.1 P arkeringstal i Väsjön
Tidigt i projekt Väsjön togs det fram parkeringstal genom utredningen Parkering i Väsjön Mellersta , Trivector 2014 . Dessa har varit utgångspunkt i arbetet med detaljplanerna m en det har inte varit tydligt hur parkeringstalen ska tillämpas vidare i processen genom markanvisning, exploateringsavtal och bygglov. Detta redovisas nu i Bilaga 1, Parkeringsmöjligheter i Väsjön , processbeskrivning.
Parkeringstalen bör också knytas till kommunens övriga policydokument som tillkommit efter 2014 då parkeringsutredningen togs fram.
I Bilaga 2, Väsjön förslag till parkeringstal föreslås att parkeringstalen i parkeringsutredningen Väsjö Mellersta läggs fast men att särskilda regler för
ungdom sbostäder och seniorbostäder tas bort. Till grund för parkeringstalen ligger en jämförelse med parkeringstal i tre andra kommuner samt en oberoende rapport som utgår från en matematisk modell där bilinnehavet ses som en funktion av bland annat centralitet, områdets täthet, tillgången på parkering i området, närhet till spårtrafik och hushållens inkomster.
I samklang med Sollentuna kommuns förslag till parkeringsplan föreslås i bilaga 2 till detta dokument att parkeringstalen kan reduceras om byggherren inv esterar i
mobilitetsåtgärder som underlättar för hushåll att leva utan bil. Bland dessa återfinns åtgärder som gör det lättare att dela på bilar, att öka cykling som en del av mobiliteten och att förenkla leveranser till fastigheten och att göra kollektivt rafiken billigare.
Förslagen är sådana som prövas i andra kommuner men effekterna är på grund av brist på erfarenhetsvärden svåra att uppskatta.
Som mest kan byggherrarna få 30% reduktion av parkeringstalen. På en mindre ambitiös nivå erhålls en reduktion på 20%. I Tabell 2 redovisas parkeringstalen för boende. De högre parkeringstal som i förslaget till parkeringsplanen föreslås ska gälla i Sollentuna för område 3 (dvs Edsberg inkl Väsjön) redovisas inom parentes.
Parkeringstal för cykel utgår från drygt en cykel per boende samt en halv cykelplats per lägenhet för besökande.
Tabell 2. Parkeringstal för bil i Väsjön med möjlig reduktion genom införande av mobilitetsåtgärder1.
Nedan redovisas vilka mobilitetsåtgärder som bör genomföras för att erhålla en reduktion av parkeringstal enligt respektive nivå .
Mobilitetsåtgärder som kursiverats i följande text föreslås inte ge rabatt i Sollentunas parkeringsnorm.
Mobilitetsåtgärder för nivå 1 ( - 20%)
1Parkeringstal för verksamheter återfinns i Parkering Väsjön Mellersta, se ref.
2Bilägaren har ingen dedikerad plats utan får ställa sig på plats som är ledig.
Utan åtgärder
Nivå 1 ( - 20%)
Nivå 2 ( - 30%)
Besöks - parkering Lägenheter
1 rok 0,6 (0,5) 0,48 0,42 0,1
2 rok 0,7 (0,7) 0,56 0,49 0,1
3 rok 0,8 (1.1) 0,64 0,56 0,1
4 rum > 0,9 (1.1) 0,72 0,63 0,1
Stadsradhu s
1,0 1,0 1,0 0,1
Enbostads hus/radhus /tvåbos - tadshus
Gemensam parkering2
0,9 (1,2) 0,72 0,63 0,1
Egen parkering
1,0 (2,0) 0,8 0,7 0,1
Student - bostäder
0,05 (0,1) 0,04 0,035 0,05
Informationspaket med kommunikation i tidigt skede där nya resmöjligheter belyses.
Cykelparkering ska vara av hö g standard. Det innebär att det ska finnas gott om utrymme för cyklarna, att det ska finnas
väderskyddade platser och det ska vara möjligt att låsa fast ramen på cykeln.
Attraktivt och lättillgängligt cykelrum i markplan med plats för faciliteter såsom cykelpump, verktyg och tvätt av cykel. En yta på 2,25 m ² per lägenhet bör avsättas för cykelrummet. I
cykelrummet ska det även finnas plats för större cyklar som lådcyklar och cykelkärror.
Tillgång till dedikerade parkeringsplatser för bilpool i området.
En parkeringsplats per 50 lägenheter ska reserveras för bilpool.
När färre än 50 lägenheter byggs ska medlemskap bekostas i närliggande bilpool.
Boende ska erbjudas kostnadsfritt medlemskap i bilpool i minst 5 år.
Mobilitetsåtgärder för nivå 2 ( - 30%) Åtg ärder enligt nivå 1 samt följande:
En elcykel och två eldrivna lådcyklar per 50 lägenheter
tillhandahålls i cykelpool. Cykelpoolen innebär även tillgång till service.
Årskort för resor med SL för en vuxen per hushåll under fem år . Leveransskåp tillhandahålls i fastigheten för mottagande av varor vid hemkörning.
5.1 .2 Parkering för verksamheter
I de tättbebyggda delarna i Väsjön accepteras att besöksparkering för små verksamheter i bottenplanet tillgodoses på allmän platsmark. Det är i li nje med Sollentuna kommuns förslag till parkeringsplan.
Större verksamheter behandlas från fall till fall med utgångspunkt från parkeringsplanen.
5.1.3 Parkering för offentlig verksamhet
Boverkets regler gäller även offentlig verksamhet. Väsjöskolans parkerin g för
anställda samt Sporthallens behov tillgodoses inom planen för Rökeriet. Där reserveras 25 platser. Besöksparkering finns längs Slalomvägen som beräknas få små
trafikflöden.
5.2 Parkering på allmän plats
Kommunen är ansvarig för parkering på allmän plats . Parkering kan anordnas på gata och torg och under allmän platsmark i garage. På gator kan parkering anordnas vid kantsten. I arbetet med detaljplanen bestäms vilka gator som ska ha
kantstensparkering. På huvudgator med busstrafik innebär parkering att fr amkomligheten försämras.
I Väsjö projektet planeras ett stort antal gator med parkeringsfickor längs gatorna.
Dessa platser är avsedda för besökande och transporter till handel och verksamheter i byggnadernas bottenplan och för besökande till allmän servic e, till exempel skolor och förskolor. Besökande till boende ska anordnas på kvartersmark. Ett undantag har gjorts för planen Väsjö torg där det är svårt att åstadkomma tillräckligt med parkering under kvartersmark.
För Södra Väsjön redovisar parkeringsut redningen att det finns cirka 90
parkeringsplatser och sex lastplatser på allmän platsmark. Behovet är cirka 60 platser för besöksparkering. Parkeringsutredningen för Väsjö torg redovisar 155 besöksplatser på allmän plats. Utav dessa uppskattas cirka 60 pl atser behövas för besök till boende. I och med att boendebesöken inte är knuten till kvarteret så kan den samnyttjas mot att besökande får gå en längre sträcka. Eftersom parkeringsfickor är dyra att anlägga och drifta bestäms det slutliga antalet och lokal iseringen i samråd med väghållaren.
Parkering kan också anordnas på av kommunen ägd mark. Sådan parkering regleras som parkering på tomtmark. På Rökeriet finns utrymme för en parkerings - anläggning i föreslagen detaljplan. De allmänna behoven och kommunen s behov av parkering motiverar dock inte anläggningen som tidigt var tänkt att ersätta den markparkering som vintertid används av Väsjöbacken. Projekt Väsjön undersöker nu möjligheter att istället anordna parkering på Sportfältet, se avsnitt 5.3.4 nedan. S portfältet är ännu inte detaljplanelagt. En tillfällig anläggning på Rökeriet syftar till att sörja för
parkeringsbehov som kan uppstå i tidiga byggskeden innan permanenta anläggningar på Sportfältet är klara.
I och med att Väsjön byggs ut kommer parkeringszon C kring Edsberg att utvidgas.
Det innebär att parkeringen på allmän plats regleras med parkeringsavgifter och tidsreglering. Åtgärden är viktig för att inte avgiftsbelagda garage under mark ska underutnytt jas och besöksparkeringar på allmän plats överutnyttjas.
5.2.1 Angöringsparkering
Angöringsparkering finns som parkeringsfickor vid de allmänna gatorna. En kombinerad träd - och parkeringszon anläggs.
Kommunen kan bestämma att en parkeringsficka ska utgöra last plats. Behovet kan uppkomma längs kvarter som tillåter verksamheter.
Figur 1. Parkeringsfickor på allmän plats.
5.2.2 Parkering för rörelsehindrade
Parkeringsplatser för rörelsehindrade reglereras av Boverkets byggregler (BBR). En angöringsplats för bilar s ka finnas och parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna ordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Markbeläggningen på sådana
angöringsplatser och parkerin gsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. (BFS 2014:3).
I Väsjöprojektet finns det en särskild tillgänglighetspolicy med tydliga krav på bland annat högsta lutningar.
5.2.3 Parkering för tunga fordon
En uppställningsplats för lastbil finns inom gatumark norr om återvinningsstationen inom Norra verksamhetsområdet.
5.2.4 Parkering för evenemang
Evenemang är idag knutna till sportaktiviteter i Väsjöbacken, fotbollsplaner och tennishallen. I framtiden kan evenemang också ordnas i Sporthallen som planeras i kvartere t Rö keriet nära skolan i Väsjö t org. En tidigare f öreslagen plan för kvarteret Rökeriet innefatta de evenemangsparkering för Väsjöbacken genom en
parkeringsanläggning i flera plan . På S portfältet anordnas parkering för fotbolls - och tennisevenemang.
En alternativ lösning, presenterad i en samlad skiss för Rökeriet och Sportfältet är att samla all evenemangsparkerin g på S portfältet där vissa ytor enbart används vid evenemang i Väsjöbacken och ytor tillfälligt iordningsställs. Då får man ett bättre samnytt jande av parkeringsytor för sommar - och vinteraktiviteter, se Tabell 3.
Evenemangsparkering för sporthallen samnyttjas med parkering för skolan. En ny detaljplan för Rökeriet behöver därför tas fram.
Tabell 3. Eventparkering på sportfältet.
5.2.5 Målpunktsparkering för cyklar i Väsjön
I enlighet med förslaget till Sollentuna kommuns parkeringsplan ska cykelparkering anordnas när viktiga målpunkter. Inom Väsjön utgörs dessa av
Kajplats och strandpromenad Entréer till naturen
Skolan
Sportfältet inkl usive tennishall och fotbollsplaner Busshållplatserna
Väsjöbacken
Tillgänglighetspolicyn för projekt Väsjön tar upp vikten av att gående med funktionshinder inte hindras av cyklar.
5.2.6 Parkeringsplatser med laddmöjlighet
Med stöd av lokal trafikföreskrift kan en laddplats märkas ut och endast fordon som är laddbara får då parkera där. Laddplatser har dock inte planerats i detta skede.
Figur 2, Utmärkning enligt vägmärkesförordningen, märke T24
5.2.7 MC parkering
Platser för parkering av motorcyklar har inte planer ats i detta skede.
5.2.8 Infartsparkering (cykel)
Häggviks station är en viktig knutpunkt för pendlingsresor och längre resor med kolle k tivtrafik. Stationen ligger inom cykelavstånd.
Vid Häggviks station behöver ytorna för cykelparkering utökas och förses med go d belysning, väderskydd och möjlighet till ramlåsning. Utanför planområdet är det viktigt att se till att cykelvägen mellan Väsjön och pendeltågsstationen rustas upp.
6. FRAMTIDSSÄKRING
Väsjön kommer att byggas ut under många år. Hur ekonomin utvecklas och hu r tekniska lösningar och affärsmodeller för bildelning och automatiserad körning ser ut i framtiden kommer att påverka bilinnehavet. Om tjugo år är det andra invånare än de som först flyttade in som bor i Väsjön. Därför behöver det finnas en beredskap för att under utbyggnaden ompröva parkeringspolicyn.
Det kan finnas skäl som gör att man både sänker och höjer kraven. Om några år
kommer det att finnas bättre kunskap om effekterna av mobilitetsåtgärder. Det är också tydligare vilka som efterfrågar boende i Väsjön och oklarheter kring försörjningen med kollektivtrafik kan ha undanröjts. Finns det en brist på parkering så finns möjligheter
att ordna parkering på mark som kommunen förfogar över eller i bergrum. Rökeriet kan utgöra en sådan buffert och delvis ge s en tillfällig användning för sport och lek.
Det kan också finnas skäl till att fundera över hur de underjordiska garagen skulle kunna omvandlas och få andra funktioner om bilinnehavet i framtiden sjunker.
7. BILAGOR
Bilaga 1, Parkeringsmöjligheter i Väsjön, process och resultat
Bilaga 2, Väsjön parkeringsutredning, förslag till parkeringstal och mobilitetstjänster
8. REFERENSER
[1] Komplettering av parkeringsplanen gällande tillskapande av parkeringar vid nyproduktion, 2014 - 0758 TFN - 23 Bilaga 1
[2] Kompletteri ng av parkeringsplanen gällande tillskapande av parkeringar vid nyproduktion,
[3] Återrapportering parkeringsnormer, presen tation av arbetsgrupp 2018 - 05 - 31 [4] Parke ringsplan för Sollentuna kommun, 2014/0486 KS
[5] PM trafik Väsjö torg [6] PM trafik Norra Väsjön [7] PM trafi k Södra Väsjön
[8] Parkeringsutredning Södra Väsjön [9] PM Trafik Väsjön 2.0
[10] Parkering i Väsjön Mellersta. Förslag till parkeringstal och anordnande av parkering i den nya stadsdelen , v0.9. Trivector 2014:81
[11] Rökeriet och Sportfältet, samlad skiss. Förhan dskopia 2019 - 01 - 25, Appell Arkitekter
[12] Tillgänglighetspolicy för Väsjön, 2018
