VÄS JÖ O M RÅD E T
PARKERING I VÄSJÖ N,
PRO CESS O CH RESULTAT ( INKL APPENDIX A )
Projektledare/ansvarig Susan Silverberg
Projekt/ärende 2018/0361 KS
Författare Anders Markstedt, konsult , Markstedt Trafik och Form
Version 0.1 1
Datum 2019 - 03 - 11
Innehållsgranskad av Susan Silverberg 2019 - 03 - 12 Kvalitetsgranskad av Carita Pehrson Hardt 2019 - 03 - 12 Godkänd av Lars Keski - Seppälä
Innehåll
1. Bakgrund ... ... ... ... 4
2. Förutsättningar ... ... ... ... 4
3. Väsjöns parkering i planeringsprocessen ... ... 4
3.1 Olika regler på allmän platsmark och kvartersmark ... ... 5
3.2 Allmän platsmark ... ... ... ... 6
3.2.1 Parkeringsberäkning i planskedet ... ... ... 6
3.2.2 Parkeringsreserv ... ... ... ... 6
3.3 Kvartersmark ... ... ... ... 7
3.3.1 Parkeringsberäkning i planskedet ... ... ... 7
3.3.2 Parkeringsberäkning vid markanvisning ... ... 8
3.3.3 Parkeringsberäkning vid bygglov ... ... ... 8
3.3.3 Verifiering efter byggande ... ... ... 9
3 Resultat - Planeringsläget Mars 2019 ... ... 9
1. BAKGRUND
Väsjön i Sollentuna kommun är ett utvecklingsområde med ett antal delområden som planeras med både bostäder och verksamheter. Utbyggnaden bedrivs som ett projekt i kommunens regi. Denna bilaga 1 till k ommunledningskontorets rapport
Parkeringsmöjligheter i Väsjö området (2019 ) redovisar hur projektet hanterat parkeringsfrågorna under de gångna åren.
2. FÖRUTSÄTTNINGAR
Arbetet med trafik och parkering i Väsjön stödjer sig på ett antal styrande dokument, se referenslista i dokumentet Parkeringsmöjligheter i Väsjöområdet (2019) . I samband med programarbetet för Väsjön Mellersta (Väsjö torg) togs det fram ett
projektspecifikt PM för Väsjön Mellersta, Parkering i Väsjön Meller sta, förslag till parkeringstal och anordnande av parkering i den nya stadsdelen , 2014. Syftet med det parkerings - PM :et var att ta fram förslag på parkeringstal för cykel och b il samt
beskriva vilka åtgärder som exploatörerna kan genomföra som kan leda till mindre efterfrågan på bilparkering och därmed avsteg från bilparkeringstalen. Dessutom behöv de kommunen förslag på hur parkering kan anordnas i den nya stadsdelen.
Väsjön omfattar idag tretton delområden som befinner sig i olika skeden i
planeringspr ocessen. Av intresse är dels hur projektet hanterar parkeringsfrågorna i de olika planeringsskedena, dels hur man tillämpar parkeringstalen i de olika
delområdena.
3. VÄSJÖNS P ARKERING I PLANERING SPROCESSEN
De olika delområdena har olika förutsättningar för att or dna parkering beroende på om man har en tät eller gles exploatering men också beroende av topografin och
grundförhållanden.
En inte oväsentlig del av kostnaden för exploatering är förknippad med anordnandet av parkering för bilar och cyklar i område t. En parkerings plats för bil kan kosta mellan 50 000 kronor och 500 000 kronor beroende på exploateringsgrad. Vid låg
exploa tering, till exempel med villor, anordnas ytparkering medan man vid tät
exploatering lägger parkering under husen. Kostnaden betala s i slutänden av de m som
bor och verkar i Väsjön både av de m som äger bil och de m som inte behöver parkeringsplats.
Att den som inte är bilägare ändå är med och betalar beror på att det vid dyra parkeringsplatser i perifera lägen i regionen inte går att sätta parkeringshyran så att man får kostnadstäckning. Istället sätts hyran lägre så att alla platser blir uthyrda. En strategi kan också vara att maximera intäkterna och då sätts hyran högre än vid det pris där alla platser hyrs ut.
På allmän plats plane ras bara ytparkering, antingen som kantstensparkering eller genom att anlägga parkeringsplatser.
Detta avsnitt syftar till att beskriva hur parkeringens behov tillgodoses genom hela planprocessen i Väsjön.
Tillsammans med andra dokument ska den na bilaga utgöra vägledning för exploatörernas arkitekter och konsulter och handläggare på kommunen.
3.1 Olika regler på allmän platsmark och kvartersmark
I Plan - och bygglagen (PBL) definieras vad som utgör allmän platsmark respektive kvartersmark, vilket i sin t ur påverkar vilket system för parkeringsreglering som ska användas. Generella regler enligt trafikförordningen, exempelvis att man inte får stanna eller parkera så att det kan uppstå fara, gäller oavsett om det är allmän platsmark eller kvartersmark. Utmär kning och skyltning ska göras enligt vägmärkesförordningen.
Allmän platsmark (eller gatumark) definieras i Plan - och bygglagen (SFS 2010:900) som ; gata, väg, park, torg eller annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Markens ändamål anges i detaljplan eller områdesbestämmelse. För allmän plats anges markens ändamål som exempelvis gata/väg och parkering
föreskrivs med lokal trafikföreskrift .
Kvartersmark (eller tomtmark) definieras enligt Plan och bygglagen (SFS 2010:9 00) som ” mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde ”, exempelvis anges ändamålet parkering.
På kvartersmark är det markägaren själv som avgör vilka parkeringsregler som ska gälla utöver de generella bestämmelserna som finns i trafikförordningen .
Skillnader i lagar och regler gäller lagrum, reglering av parkering, avgifter,
övervakning och påföljder. En viktig skillnad är att på kvartersmark finns inga krav på att alla ska behandlas lika.
3.2 Allmän platsmark
Parkerin g kan anordnas på gata och torg och under allmän platsmark i garage. På gator kan parkering anordnas vid kantsten. I Väsjön planeras ett stort antal gator med
parkeringsfickor längs gatorna. Dessa platser är avsedda för besökande och transporter till hande l och verksamheter i byggnadernas bottenplan och för besökande till allmän service, till exempel skolor och förskolor.
För Södra Väsjön redovisar parkeringsutredningen att det finns cirka 90
parkeringsplatser och sex lastplatser på allmän platsmark. Behove t är cirka 60 platser.
Parkering kan också anordnas på av kommunen ägd mark. Sådan parkering regleras som parkering på tomtmark. På Rökeriet finns utrymme för en parkeringsanläggning i gällande plan. Vidare finns möjligheter att anordna parkering på Sport fältet. Sportfältet är ännu inte detaljplanelagt.
3.2.1 Parkeringsberäkning i planskedet
På plankartan redovisas inte hur parkering ska anordnas på gator utan det återfinns i beskrivningen där det framgår av redovisade gatusektioner och av illustrationspl an.
Som underlag till planen ska finnas en trafikutredning som beskriver användningen av allmän plats. Den ska redovisa hur parkeringen anordnas för bil och för cykel och hur lastplatser och busshållplatser kan åstadkommas.
Till grund för gatans utformning finns en systemhandling som säkerställer att det finns utrymme för trafik, ledningar, växtbäddar och fördröjningsmagasin. Framkomligheten för räddningstjänsten, transporter, angöring för rörelsehindrade och erforderlig sikt i korsningar kontrolleras.
3.2. 2 Parkeringsreserv
Kommunen har planansvaret för att parkering anordnas i den omfattning som
erfordras. Byggs det för få parkeringsplatser riskeras klagomål från invånarna. Det är därför lockande att kunna ha markytor i reserv som ifall behov uppstår kan u pplåtas för parkering. I Väsjön finns därför ett planförslag för en parkeringsanläggning i kvarteret Rökeriet. Tanken är att anläggningen dels ska kunna användas av besökare till
Väsjöbacken, dels utgöra en reserv för fastigheter som inte klarar att anordn a parkering på den egna kvartersmarken. En alternativ användning av Rökeriet för radhus har också skisserats. Parkeringen för Väsjöbacken koncentreras då till Sportfältet.
En möjlig men ej studerad parkeringsreserv är i utsprängda bergrum. Kostnaden är i nivå med parkering under gård men kräver särskild huvudman.
3.3 Kvartersmark
3.3.1 Parkeringsberäkning i planskedet
I planskedet görs en avstämning av parkeringsbehov och utrymmet i planen för
parkering. Med utgångspunkt från vad planen tillåter i bruttoyta ( BTA ) för bostäder och verksamheter görs en bedömning av antalet standardlägenheter (100 BTA) och antalet villor eller radhu s. Med hjälp av parkeringstalen räknas behovet ut. Behovet är dels för boende och anställda , dels för besökspar k ering.
Vidare görs en analys av ytor som är planlagda för parkering. För s tora sammanlagda ytor kan man räkna med cirka 25 m2 per parkeringspl ats. Med parkering under husen blir det ofta ineffektiva geometrier samt att det försvinner ytor för ramper, pelare och hisschakt. Därför finns ett spann på 30 – 50 m2 per plats.
För cykelparkering går man till väga på motsvarande sätt. Ambitionen i Väsjön är att stimulera till aktiv mobilitet vilket gör att cykelparkering måste ha hög kvalitet.
Cykelparkering tar plats, dock inte lika mycket plats som bilparkeringen. Med ambitionerna i Väsjön behövs cirka 5 - 10 m2 cykelparkering per 100 BTA.
Som tumregel kan man säga att cirka hälften av exploateringen i BTA behövs för parkering för bil och cykel. Om parkeringen ska anordnas inom kvarteret innebär det till exempel fyravåningshus om halva tomten får bebyggas1. Om 70% av tomten får bebyggas innebär det trevå ningsbebyggelse.
Om man vill få in mer bebyggelse i planen finns ett begränsat antal möjligheter:
t illåta besöksparkering på allmän platsmark p lanera parkering i gemensamhetsanläggning
a rbeta med lägre P - tal, till exempel i utbyte mot mobilitetsåtgärder t illåta cykelparkering på gård
t illåta flera garageplan
Även om planen har balans mellan parkeringsbehov och möjliga parkeringsytor kan det uppstå problem a tt matcha utbud och efterfrågan på t ex en viss kvartersmark.
1Exempel tomt 2000 m2, byggnadsyta 1000 m2, BTA 4000 m2. P - tal mix radhus, lgh inklusive besök är 1,0. 40 p - platser är 1600 m2, cykelparkering 10% är 400 m2. Summa 2000 m2 dvs ett helt källarplan.
f lera tomter l äggs samman för markanvi sningen
a llmän platsmark görs tredimensionell för att tillåta kvartersmark med parkering under allmän plats
a vtal mellan fastighetsägare tecknas
t redimensionell fastighetsbildning med parkeringsplanen som samfällighet En osäkerhet finns i att parkeringsbeh ovet också beror på hur lägenhetsfördelningen ser ut. Många små lägenheter ger fler hushåll och ett större bilinnehav. Stora familjer i små lägenheter ställer högre krav på cykelplatser.
I Väsjön är förutsättningarna olika mellan olika kvarter. Det finns tomter där det inte går att uppfylla parkeringsnormen och det fordras då att det tecknas avtal med en fastighetsägare som har ett överskott på parkeringsplatser.
3.3.2 Parkeringsberäkning vid markanvisning
Markanvisning innebär inte ett löfte från kommu ne n att det går att bebygga
kvartersmarken med den byggnadsvolym som redovisas i detalj planen. Denna är bara en övre gräns. Övriga faktorer kan vara krav på variation i hushöjd, förgårdsmark, geotekniska förhållanden och krav på att parkering ska anordnas på kvartersmark.
Följande bör vara med i inbjudan:
e n uppskattning av hur många parkeringsplatser som är möjliga att anordna på tomten
d e parkeringstal som gäller för olika lägenhetsstorlekar v ad som fordras för att få mobilitetsrabatter
v ilken redovisning som krävs vid bygglov för att visa att kraven enligt PBL uppfylls
3.3.3 Parkeringsberäkning vid bygglov
I samband med att bygglovsansökan görs finns en lägenhetsfördelning att tillgå.
Vidare finns arkitektritningar som visar hur olika plan i byggnaden nyttjas och hur gården disponeras.
Byggherren redovisar följande:
i llustrationsritningar inklusive plan över garage med hisschakt, pelare, ramper, ins tallationsutrymmen och parkeringsplatser.
e n landskapsplan som visar platser för cykelparkering.
Byggherren tar också fram e n parkerings - och mobilitetsplan som visar:
e n sammanställning i tabellform över lägenheter och parkeringsbehov e n redogörelse för hur man avser att genomföra mobilitetsåtgärder som kan reducera behovet av parkeringsplatser på tomten.
e ventuella avtal som redovisar hur man tillgodoser parkeringsbehovet på annan kvartersmark.
3.3.3 Verifiering efter byggande
Byggherrens mobilitetsåtg ärder ska verifieras i samband med genomförande och inflyttning .
3 RESULTAT - PLANERINGSLÄGET MARS 2019
I Appendix A sammans tälls hur parkeringstalen i olika delområden i Väsjön ser ut. Av tabellen framgår att det kan vara stora variationer mellan skedena .
Några orsaker till detta :
f lexibilitet i planen, exempelvis bostäder eller verksamheter i bottenplanet, utrymme i översta våningsplanet. Variationer i h ushöjd, antal insprängda radhus
o säkerhet om hela kvartersmarken kan utnyttjas för parkering. Med ver ksamheter försvinner källaryta till förr åd
m ånga beräkningar underskattar ytbehovet för c ykelparkering, cirka 10% av BTA
b eräkning av antal lägenheter varierar, exempelvis planerades för 150 lägenheter i lott A Väsjö torg men exploatören bygger 237 läg enhe ter
d etaljplanen för Väsjö torg tillåter att fastighetsägarna löser besöksparkering på gatumark.
k vartersmark har olika förutsättningar att klara parkeringsbeho vet inom kvarteret. Viss kvartersmark har inga parkerings platser i detalj planen och där förutsätts att parkering löses med hjälp av annan plats, som t ex i Rökeriet.
Trots omsorgsfull planering i detaljplaneskedet kan brister uppkomma i senare skeden . Orsaker kan vara sådana som ligger utanför kommunens kontroll:
b ristande kollektivtrafik
s må lägenheter med stora hushåll r esursstarka hushåll
f astighetsägare maximerar inkomsten från garagen vilket ger tomma platser i garagen
f astigheter som ska köpa parkeringsplatser i annan fastighet vill hålla nere köpesumman
verksamheter a lstrar mycket besökstrafik med bil
Det är därför viktigt att kontinuerligt stämma av utvecklingen inom området. I tabellen Appendix A har ett P - tal baserat på planbestämmelser räknats fram. Det är beräknat utifrån den exploatering som planen tillåter och d en parkering som är möjlig att ordna inom kvartersmarken . Där planen tillåter mycket byggnadsyta på liten
kvartersmarksyta blir det låga P - tal i planskedet, 0,5 – 0,8 bilplat ser per 100 m2 BTA.
Tre del områden planeras för i huvudsak tät bostadsbebyggelse med parkering under mark, Väsjö torg, Ribbings väg och Södra Väsjön. Detaljp lanen för Väsjö torg och Södra Väsjön har vunnit laga kraft. Planen för Väsjö torg är indelad i lotter A - N och förutsätter parkering under mark. Besöksparkering tillåts ske på gatu mark i Väsjö torg . I de markanvisningar som initierats har följande krav på parkering indikerats:
”Som vägledning kan spannet 0,6 – 1,0 per 100 BTA för bilparkering och 5 per 100 BTA för cykelparkering användas. Bil - och cykelparkering för bostäder och
verk samheter ska lösas på kvartersmarken som byggherren förvärvar.
Besöksparkering för bil inryms på kommunens gator, den kommer att vara avgiftsbelagd. Besöksparkering för cykel ska inrymmas på kvartersmark.”.
Förutsättningarna för de olika lotterna varierar. Närmast vattnet är förutsättningarna sämst och där innebär full exploatering att det bara finns 0,5 bilplatser per 100 BTA.
På gynnsam kvartersmark går det att erbjuda 1,2 – 1,3 bilplatser per 100 BTA.
Eftersom kravet på cykelparkering motsvarar cirka 0, 1 – 0,2 bilplatser per 100 m2 BTA så finns risk att det inte beviljas bygglov för vissa lotter.
Väsjöp rojektets utmaning är att markanvisa de lotter som inte klarar projektets krav på parkering. Flera möjligheter finns öppna men gemensamt för alla strategi er är att tillvarata möjligheterna att arbeta med mobilitetsåtgärder för att minska behovet av att äga bil. Vidare kan man arbeta med:
u ppmuntra avtal mellan fastighetsägare med underskott res pektive överskott av parkering
p aketera lotterna vid markanvisni ng så att det blir balans mellan exploat ering och utrymme för parkering
t a fram möjligheter för samfällighetsanläggninga r utanför Växjö torg (Rökeriet)
o rdna besöks parkering för cykel på gatumark
I området Ribbings väg finns lotter där inga eller få parker ingsplatser ryms inom kvartersmarken . Där är lösningen avtal mellan fastighetsägare.
I området Södra Väsjön är fördel ningen inte lika ojämn som i Väs jö torg. Här går att få ett parkeringstal på 0,82 bilplatser per 100 m2 BTA . Besöksparkering tillåts ej på allmän plats.
I Norra Väsjön planeras för såväl småhus som lägenheter. Området är inte lika hårt exploaterat som Väsjö torg och Södra Väsjön vilket gör det enklare att åstadkomma parkering på kvartersmark . Samtidigt kompliceras planen av den besvärliga to pografin.
I Södersätra har de högexploaterade delarna motsvarande förutsättningar som Södra Väsjön. I småhusområden i Södersätra erbjuds parkering på kvartersmark .
