Planering i Mora och Orsa 2013
– fokus strandnära lägen
2
Utgivare: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Fotografier och bilder:
Baksidan, sid. 6, sid. 17, sid. 18 nederst: Kola Productions Sid. 12: A-sidan arkitekter/WSP Samhällsbyggnad Sid. 19 överst: Mondo arkitekter
Sid 20 överst: Bernow & Wik arkitekter ab Övriga: Mora kommun och Orsa kommun Tryck: Wasa-tryck, Mora
2013
I denna tredje upplaga av Planering i Mora och Orsa tar vi klivet från förra årets centrumtema till att titta mer på planeringen i landsbygd. Lands- bygdsutvecklingen har blivit högaktuell i landets kommuner i och med den ändring av strandskyddslagen som gjordes 2009.
Mora och Orsa kommuner vill kunna erbjuda attraktivt boende och plats för verksamhet i många olika lägen och former. Strandnära lägen är ett av dem. För att bygga en stark kommun måste även byarna stärkas. Att komplettera med tomter i strandnära lägen kan skapa möjlighet till ökat befolkningsunderlag och skapar bättre förutsättningar för till exempel affärer, skolor och kollektivtrafik.
Tommy Ek, förvaltningschef
3
FörOrd
4 MOra Och Orsa
Orsa
Mora
Mora och Orsa kommun har sedan den 1 januari 2011 en gemen- sam Stadsbyggnadsförvaltning. Förvaltningens huvudkontor är placerat i Mora och har besökskontor i Orsa.
InnehållsFörtecknIng 5
Förord 3
Mora och Orsa 4 Innehållsförteckning 5 strandnära lägen 6 lIs i Mora 10
Planer i Mora 12 På gång i Mora 14 kUP & öP för Orsa 16
lIs i Orsa 17
Planer i Orsa 18
På gång i Orsa 20
Planprocessen 21
avslutade planer 22
kontaktinformation 23
6 strandnära lägen
2009 ändrades strandskyddslagstift- ningen i Sverige. Liksom tidigare gäller dock generellt strandskydd 100 meter från strandkanten, både upp på land och ut i vattnet. Strand- skyddet gäller både kuster, stora sjöar och små bäckar eller tjärnar.
Inom strandskyddet råder en hel del restrik- tioner, det är bland annat inte tillåtet att uppföra
nya byggnader eller att på andra sätt privatisera marken.
Det är möjligt att få dispens från strandskyddet om det finns särskilda skäl och åtgärden man har tänkt utföra inte strider mot strandskyddets syften.
De särskilda skälen finns uppräknade i lagen och omfattar t.ex. att området är tydligt avskärmat från stranden av bebyggelse eller av en större väg, eller att anläggningen måste ligga vid vatten.
Stränder är populära både för boende och för friluftsliv.
strandskyddets syfte
Strandskyddets syfte är att säkra möjlig- heten för allmänheten att röra sig längs stränderna samt att bevara goda livsmiljöer för växter och djur. Kort sagt ett extra stöd för allemansrätten och ett extra skydd för naturen.
!
strandnära lägen 7
När strandskyddslagstiftningen ändrades blev det möjligt för kommuner att tillföra ytterligare särskilda skäl för dispens. Genom att i översikts- planen peka ut områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (sk LIS- områden) tillför kommunen två möjliga särskilda skäl i de områden som pekats ut. Det första skälet är att byggnaden, verksamheten, anläggningen eller åtgärden bidrar till utvecklingen av lands- bygden. Det andra skälet är byggande av enstaka bostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse.
Utpekandet av LIS-områden kan ske på olika sätt. Om kommunen har en äldre översiktsplan som behöver förnyas så kan utpekandet av LIS- områden vara en del i en ny översiktsplan. Om kommunen däremot i övrigt har en aktuell över- siktsplan kan man hantera bara själva frågan om lämpliga områden för landsbygdsutveckling i ett så kallat tematiskt tillägg till översiktsplanen.
I Orsa kommer LIS-områden att arbetas in i den nya översiktsplanen medan det i Mora tas fram ett tematiskt tillägg till den gällande översikts- planen. Även om det blir två olika arbeten så är tanken att LIS-områden ska pekas ut i de två kommunerna enligt liknande kriterier.
Strandskyddet gäller även vid små vattendrag.
8 strandnära lägen
När en plats pekas ut som LIS-område i över- siktsplanen eller i ett tillägg till översiktsplanen ligger strandskyddet fortfarande kvar precis som förut. När någon sedan är intresserad av att vidta
en åtgärd, t.ex. uppföra ett nytt bostadshus, krävs det en strandskyddsdispens eller att det finns en detaljplan där strandskyddet redan har upphävts.
När strandskyddslagstiftningen ändrades fick kommunerna ansvaret både för att lämna strand- skyddsdispenser och för att upphäva strand- skyddet i detaljplan. För många kommuner, bland annat Mora och Orsa, innebar det ingen större förändring när det gällde dispensärenden eftersom rätten att ge dispens från strandskyddet redan tidigare var delegerad till kommunen.
Bryggor och båthus
Strandskyddsdispens krävs även för att anlägga bryggor och uppföra båthus. Det finns ett särskilt skäl att åberopa då de för sin funktion måste ligga vid vatten. För att dispens ska kunna ges måste dock ändå strandskyddets syften vara uppfyllda.
!
För att uppföra en brygga krävs strandskyddsdispens.
strandnära lägen 9
I vissa fall är det även i fortsättningen läns- styrelsen som måste fatta beslut om eventuellt upphävande av strandskyddet, exempelvis inom naturreservat eller landskapsbildsskydd. Läns- styrelsen har även som uppgift att bevaka att dispenser och upphävande av strandskydd inte strider mot strandskyddslagstiftningen.
Om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften är det möjligt att villkora strandskydds- dispensen. Villkoren kan t.ex. handla om att markera tomtplatsens avgränsning med ett staket eller att ange ett högsta antal båtplatser för en brygga. Motsvarande villkor är möjliga att kräva i en detaljplan.
En båtplats nära bostadshuset kan ge ett mervärde.
10 lIs I MOra
I Mora kommun påbörjades arbetet med att peka ut områden som är lämpliga för landsbygds- utveckling i strandnära lägen (sk LIS-områden) redan 2011. Arbetet tog rejäl fart under hösten 2012 då tjänstemän från Stadsbyggnadsför- valtningen tillsammans med kommunalråden deltog på byautvecklingsmöten runt om i Mora kommun för att informera om och diskutera arbetet med att peka ut LIS-områden.
För att avgöra vilka områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen behöver flera aspekter vägas in. I ett första steg togs ett antal kriterier fram som en vägledning för vilka områden som kan vara lämpliga för landsbygdsut- veckling. Tanken är att koncentrera ny bebyggelse och nya verksamheter till områden där det redan finns bebyggelse. LIS-områden bör i första hand pekas ut i närheten av större vägar och gärna även längs kollektivtrafikstråk. Det är också bra om det finns befintlig service. Det kan handla om en livs- medelsbutik, en skola eller förskola eller en bensinmack. De LIS-områden som pekas ut ska även ge goda möjligheter att utöva idrott och friluftsliv eftersom möjligheten att leva ett aktivt liv är en del av Mora kommuns målbild för 2022.
Informations- och diskussionsmöte i Oxberg, där bland andra kommunens samhällsplanerare och kommunalrådet Bengt-Åke Rehn deltog.
Stadsarkitekt Tommy Ek svarar på allmänhetens frågor i Nusnäs.
11 lIs I MOra
Söromsjöbygden Norra Venjan
Sollerön och Vikaviken Nordöstra Siljan Österdalälven Orsasjön
De sex föreslagna fokusområdena.
I arbetet att peka ut LIS-områden har sex stycken så kallade fokusområden pekats ut. Fokus- områdena har tagits fram utifrån de tidigare nämna kriterierna och i varje fokusområde har det hållits ett informations- och diskussions- möte. Områdena är Orsasjön, Nordöstra Siljan, Sollerön med Vikaviken, Österdalälven, Norra Venjan och Söromsjöbygden.
De möten som har hållits är inte en del av den formella översiktsplaneprocessen utan bör snarare kallas ”församråd”. Det har varit ett stort gensvar och långt fler deltagare på mötena än vad vi som arbetar med planen räknat med från början. Olika typer av önskemål har kommit in till förvaltningen både före, under och efter mötena vilket visat att detta är en fråga som engagerar många.
För att få ett bra beslutsunderlag har en översiktlig naturvärdesinventering genomförts för de större sjöarna och vattendragen inom fokusområdena.
Tjänstemän från Stadsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med tjänstemän från Miljö- kontoret även gjort besök på plats i fokusområ- dena.
tillgänglighet
Fysisk tillgänglighet handlar om att den byggda miljön ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Krav ställs vid nybyggnad och på befintliga byggnader. Syftet är att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor.
!
resecentrUM
För att underlätta för det kollektiva resandet och ge ett bra första intryck för besökande planeras ett nytt resecentrum i Mora. Det nya resecen-
trumet placeras vid befintlig järnvägsstation och samlar funktioner som i dagsläget utspridda i Mora. Busstationen flyttas från centrum till järnvägsstationen. Den uppförs som en modern träbyggnad där man snabbt byter mellan buss, tåg, cykel och andra resesätt. Centrum trafikeras även i framtiden av samma busslinjer som idag men från vanliga hållplatser.
Det nya resecentrumet förläggs öster om befintlig järnvägsstation och består av en ny vänthall och en bussterminal. Mot Stationsvägen anläggs ett nytt torg som skapar en entré till både det nya resecentrumet och den äldre stationsbyggnaden.
Föreslagen utformning av den nya busstationen. Befintligt stationshus syns till höger.
12 Planer I MOra
nOret nOrra
Under 2009 togs ett idéunderlag fram för stads- utveckling i Noret norra. Det finns ett uttalat mål att området ska ha en hållbar profil. Idéun- derlaget strävar efter variation i området och föreslår därför en blandad bebyggelse längs ett centralt huvudstråk. Genom området föreslås även ett väl tilltaget grönområde som under- lättar närrekreation. Förslaget ger möjlighet till förskola och närbutik. Extra fokus har lagts på cyklister och möjligheten att ta Inlandsbanan i bruk för pendeltrafik. Nästa steg är att detaljpla- nera området.
örJastäPPan
Planering pågår för att utöka Örjastäppans indu- striområde österut längs Sollerövägen. Under 2012 har Stadsbyggnadsförvaltningen, Tekniska förvaltningen och NODAVA arbetat med att ta fram förslag för ett hållbart dagvattensystem.
Skogen mellan det tänkta industriområdet och befintlig bebyggelse i Yvradenska säkras i den fortsatta planeringen.
Planförslaget har varit ute för samråd och kommer att ställas ut under 2013.
Skisser på idéer från planprogrammet
Det tidigare förslaget för detaljplan vid Örjas- täppans industriområde.
13
Planer I MOra
BOstadsOMrådet Valhall
Det gamla kvarteret Valhall har planerats om för att kunna erbjuda fler moderna bostäder. En del av de äldre byggnaderna rivs och nya byggnader uppförs. Fullt utbyggt kommer området erbjuda fler bostäder än tidigare.
Den första etappen av ombyggnaden står nu färdigställd och inflyttning skedde under hösten 2012. Det byggdes totalt 42 nya lägenheter och alla är uthyrda.
Bygglov, rivningslov och marklov
Du behöver vanligtvis söka lov för att:
• bygga en ny byggnad eller flytta en befintlig byggnad till en ny plats
• bygga till en byggnad
• göra vissa ändringsåtgärder, till exempel inreda ytterligare en bostad eller använda en byggnad på ett nytt sätt
Du kan även behöva lov för att:
• riva en byggnad eller en del av en byggnad
• ändra tomtens utseende, till exempel schakta bort eller fylla på jord
!
I bostadsområdet Valhall har man satsat på att komplettera med alternativa energikällor.
14 På gång I MOra
Biltemas lokaler är klara.
15 På gång I MOra
BIlteMa
2011 färdigställdes planen för utvidgningen av handelsområdet i Noret. Sedan dess har kommunen byggt ut vägar och annan infra- struktur i området. Som första etablering i det nya handelsområdet öppnade Biltema i januari 2013.
Fler etableringar är på gång.
anmälan
Även om åtgärderna inte kräver bygglov kan du behöva göra en anmälan. Det gäller till exempel när du ska:
• installera eller väsentligt ändra eldstäder, rökkanaler, hissar, anordningar för ventila- tion eller vatten och avlopp
• ändra i en byggnad så att bärande konstruk- tioner berörs eller planlösningen avsevärt påverkas
• göra en ändring som väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad
• göra vissa rivningsåtgärder
!
Full koncentration och många ideer på workshopen för Orsas framtid.
Workshop, var vill vi lägga pengarna?
16 kUP & öP För Orsa
Arbetet med att ersätta Orsa kommuns över- siktsplan från 1994 påbörjades i början av 2012.
Det kommer att tas fram både en kommunal utvecklingsplan (KUP) och en översiktsplan (ÖP). I det inledande arbetet har fokus varit den kommunala utvecklingsplanen. En omfattande medborgardialog har genomförts. Kommunal- rådet och ansvariga tjänstemän har varit ute på byautvecklingsmöten och informerat om och diskuterat arbetet med kommunal utvecklings- plan.
Det har hållits en workshop med representanter från både kommunal verksamhet och närings- livet. Det har också hållits offentliga möten med olika inriktningar, t.ex. arbetsmarknad och näringsliv samt bostäder och infrastruktur.
Det finns möjlighet för boende i byarna att gå samman och göra en sk. byautvecklingsplan.
Byautvecklingsplanen ska tala om hur man ser på utvecklingen i sin by samt vad som behöver göras och var det är lämpligt med mark för bostäder, rekreation osv. De byar som tar fram en byaut- vecklingsplan får 5000 kr av kommunen som kan användas på valfritt sätt. En byautvecklings- plan kan bli ett bra underlag för den kommunala utvecklingsplanen och översiktsplanen.
Orsasjöns strand söder om Orsa.
17 lIs I Orsa
Som en del i översiktsplanen kommer lämpliga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, sk. LIS-områden, att pekas ut (för mer information se sidan 6 - 9).
Liksom i Mora kommun kommer LIS-områden pekas ut genom att ett antal kriterier används som vägledning. Dessa kriterier kommer att likna kriterierna som används i Mora kommun.
De grundläggande delarna är att hålla sig till
områden med befintlig bebyggelse och att utnyttja befintlig infrastruktur så som större vägar.
Genom att peka ut områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får Orsa som turistmål större möjligheter utvecklas ytter- ligare genom nyetableringar av campingplatser, stugbyar eller företag inom naturturism i attrak- tiva strandnära lägen.
Planer I Orsa
Orsabostäders fastigheter längst Storgatan i Orsa ska förändras, dessa syns till vänster i bild.
Styversbacken, planområdets utbredning.
18
stOrgatan
Orsabostäder har önskemål om att göra föränd- ringar i sitt lägenhetsbestånd på Västeråkern i Orsa. Ett arbete har därför påbörjats med att ta fram ett planprogram för området vid Storgatan och Malmgatan. Planprogrammet kommer att fokusera på områdets gestaltning, bland annat lämplig utformning av nya hus och hur dessa ska placeras i kvarteren samt hur många våningar husen ska vara.
styVersBacken
I västsluttningen ner mot Orsasjön planeras för ett större antal tomter för friliggande småhus i kommunal regi. I området finns också möjlig- heten att bygga en förskola och att utvidga småbåtshamnen.
Planen var utställd under 2012, men har ännu inte antagits.
grönklItt
Grönklitt expanderar och det ställer krav på samordning för att utvecklingen ska bli bra.
Kommunen har under 2011 påbörjat arbetet med att planera för hur Grönklitt ska utvecklas i framtiden.
Arbetet kommer behandla boende, skidåkning, rovdjursparken och även stora områden runt Grönklitt och förhållandet mellan skidanlägg- ningen och fäboden Frykås.
Parallellt med den översiktliga planeringen pågår detaljplanearbetet med Ski-lodge på Grönklitt- stoppen. Projektet möjliggör fritidsboende i fler- familjshus som byggs på ett klimatsmart sätt.
Utsikt från Grönklitt mot Orsasjön.
19
Planer I Orsa
Vilka kartor behövs för en bygglovsansökan?
• nybyggnadskarta
När du söker bygglov för en villa, industribyggnad, m.m. på en obebyggd fastighet inom samman- hållen bebyggelse skall det i bygglovansökan finnas en nybyggnadskarta. Nybyggnadskarta innehåller bl.a. avvägda höjder och VA anslutning.
Den kan beställas hos kartenheten.
• Situationsplan
För byggnationer som t.ex. uthus eller ansökan om förhandsbesked räcker det oftast med en situationsplan. Situationsplanen är ett utdrag ur kommunens primärkarta eller annat tillgängligt kartmaterial. Det kan du få hjälp med hos Stads- byggnadsförvaltningen.
!
Visualisering av de nya flerbostadshusen i kvarteret Måsen.
Sikten i korsningen mellan Hallingvägen och Våm- husvägen har blivit bättre.
20 På gång I Orsa
Måsen
Orsabostäder arbetar med att ta fram ritningar för att bebygga kvarteret Måsen. Detaljplanen är från 2008. Byggstarten är planerad till 2014.
hallIngVägen
Korsningen mellan Hallingvägen och Våmhus- vägen har flyttats och byggts om för att öka trafiksäkerheten och förbättra sikten.
Planutredning
I vissa områden finns gjorda planutred- ningar. Till skillnad från detaljplaner har dessa ingen juridisk bindning och ger inga byggrätter. De är istället en politisk vilje- riktning och riktlinjer för kommande detalj- planeläggning och bygglovsgivning.
!
21 PlanPrOcessen
PlanBesked
Kommunen är skyldig att lämna planbesked till den som begär det. Då svarar kommunen på om och när en detaljplan kan vara färdig.
PrOgraMsaMråd
I vissa fall upprättar kommunen ett plan- program för ett område. Då klaras de över- gripande frågorna ut för att senare underlätta detaljplaneläggningen. Kommunen samråder planprogrammet med berörda.
PlansaMråd
Detaljplanen är det juridiska dokument som styr användandet av marken. När ett förslag till detaljplan upprättats sänds det ut på samråd och finns utställt hos kommunen.
gransknIng
Samrådsförslaget ändras eventuellt efter de synpunkter som inkommit under samrådet.
Granskningsförslaget skickas sedan ut för gransk- ning och finns utställt hos kommunen.
antagande
Efter granskningen kan planen komma att ändras igen beroende på inkomna synpunkter.
Om planen bara ändras redaktionellt eller inte alls påbörjas den politiska processen för att anta detaljplanen. Vilken politisk instans som antar detaljplanen varierar mellan kommunerna och vilken allmänbetydelse planen bedöms ha.
laga kraFt
Efter att kommunen har antagit en detaljplan ges tid för överklagande. Om ingen överklagar vinner planen laga kraft och är då det dokument som reglerar hur mark och vatten får användas.
aVslUtade Planer 2012
MOra
Godkända planprogram
Planprogram för Prästholmen, Mora
Lagakraftvunna detaljplaner Mitjelåsvägen, Noret
Kråkberg 67:8 m.fl, Kråkberg
Planbesked - positiva Åmåsäng, Mora Bastubacken, Mora
Orsa
Lagakraftvunna detaljplaner Grönklittstoppen, Grönklitt Stationshuset, Orsa
Planbesked - positiva Sky Lodge, Grönklitt Storgatan, Orsa
22
Vill du komma i kontakt med Stadsbyggnadsförvaltningen? Har du frågor om något av det som du läst i broschyren eller något av våra andra ärenden?
Mora (huvudkontor) Fredsgatan 12
Expedition tfn 0250-262 60 Öppettider:
måndag – fredag 10.00 – 11.30 och 13.00 – 15.30
Orsa (besökskontor) Gamla Brandstationen Lillågatan 2A
Öppettider:
måndag, tisdag, torsdag, fredag: 12.30 – 15.30 E-post: stadsbygg@mora.se
Förvaltningschef/Stadsarkitekt Tommy Ek
0250-262 52
Bygglovenhet
Bygglovchef Lennart Sticko 0250-262 51
Planenhet
Planchef Håkan Persson 0250-262 67
Plankoordinator Susann Bergman 0250-262 73
Kartenhet
Mätningsingenjör Börje Svensson 0250-262 21
Karttekniker Siv Ryttar Hedlund 0250-262 19
Stadsbyggnadsförvaltningen har fler medarbe- tare. Kontaktuppgifter finns på Mora kommuns hemsida www.mora.se och hos Mora kommuns växel 0250-260 00
23
kOntaktInFOrMatIOn
Planering i Mora och Orsa 2013
Det är något särskilt med vatten. Strandnära lägen lockar människor både för boende och rekreation.
När strandskyddslagen ändrades 2009 blev det möjligt att peka ut områden i kommunerna där det blir lättare att få strandskyddsdispens. Detta ökar möjligheten för de som vill utveckla företag inom turism eller de som vill bosätta sig nära vatten. I denna broschyr presenterar vi Moras och Orsas pågående arbete med landsbygdsutveckling i strandnära lägen närmre.
Byggnadsnämnden Mora Byggnadsnämnden Orsa
stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa
Besöksadress: Fredsgatan 12 Postadress: 792 80 MORA Telnr: 0250-260 00
E-post: stadsbygg@mora.se www.mora.se
www.orsa.se
