• No results found

ALLMÄN ANVISNING OM UPPGÖRANDE AV FINANSIERINGSANALYS

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "ALLMÄN ANVISNING OM UPPGÖRANDE AV FINANSIERINGSANALYS"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bokföringsnämnden

Handels- och industriministeriet 9.11.1999

ALLMÄN ANVISNING OM UPPGÖRANDE AV FINANSIERINGSANALYS

1 INLEDNING ... 3

1.1 Syftet med denna allmänna anvisning ... 3

1.2 Skyldigheten att uppgöra finansieringsanalys... 3

1.3 Anvisningens utgångspunkt ... 4

2 FINANSIERINGSANALYSENS MÅLSÄTTNINGAR ... 5

3 BEGREPPSDEFINITIONER... 5

4 FINANSIERINGSANALYSENS INNEHÅLL... 6

4.1 Rörelseverksamhetens kassaflöde ... 6

4.2 Investeringarnas kassaflöde... 7

4.3 Finansieringens kassaflöde... 7

4.4 Beaktandet av vissa poster i finansieringsanalysen... 8

4.4.1 Erhållna räntor och dividender, betalda räntor samt dividender och övrig vinstutdelning ... 8

4.4.2 Poster i utländsk valuta... 8

4.4.3 Extraordinära poster ... 9

4.4.4 Direkta skatter... 9

4.4.5 Investeringar och inkomster från överlåtelser... 9

4.4.6 Lyftande och återbetalning av lån ... 9

5 FINANSIERINGSANALYSENS FORM ... 10

5.1 Direkt finansieringsanalys...10

5.1.1 Principer för uppgörande ...10

5.1.2 Kalkylmodell...10

5.1.3 Beräkning av enskilda poster...11

5.1.4 Exempel på beräkning av poster inom rörelseverksamhetens kassaflöde...12

5.1.5 Exempel på beräkning av poster inom investeringarnas kassaflöde...13

5.1.6 Exempel på beräkning av poster inom finansieringens kassaflöde ...14

(2)

5.2 Indirekt finansieringsanalys...15

5.2.1 Principer för uppgörande ...15

5.2.2 Kalkylmodell...15

5.2.3 Beräkning av vissa poster ...16

6 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS ... 17

6.1 Principer för uppgörande ...17

6.2 Latenta skatter...18

6.3 Andel av intresseföretagens resultat ...18

6.4 Minoritetsandelar ...18

6.5 Köp och försäljning av dotterföretag...18

6.6 Konvertering av utländska dotterföretags kassaflöden...19

6.7 Övriga särskilda poster i koncernbokslutet ...20

7 NYCKELTAL PÅ BASEN AV KASSAFLÖDESANALYSEN ... 20 BILAGA: Exempel på uppgörandet av direkt finansieringsanalys

(3)

1 INLEDNING

1.1 Syftet med denna allmänna anvisning

Bokföringsnämnden avger denna allmänna anvisning om uppgörande av finansieringsanalys på basen av aktiebolagslagens (734/1978) 11:13 § och lagen om andelslag 205 § (1240/1989). Den allmänna anvisningens syfte är att instruera de bokföringsskyldiga i fråga om uppgörandet av finansieringsanalys.

Denna allmänna anvisning ersätter den allmänna anvisningen från 29.12.1983 om uppgörandet av finansieringsanalys.

1.2 Skyldigheten att uppgöra finansieringsanalys

I aktiebolagslagens 11:9.7 § (294/1998) åläggs publika aktiebolag och vissa privata aktiebolag att uppgöra finansieringsanalys enligt följande:

"Bokslutet för ett publikt aktiebolag skall innehålla en finansieringsanalys. I ett privat aktiebolags bokslut skall ingå en finansieringsanalys, om minst två av de gränser som nämns i 3 kap. 9 § 2 mom. bokföringslagen har överskridits under såväl räkenskapsperioden som den omedelbart föregående räkenskapsperioden. I finansieringsanalysen skall redogöras för anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden.”

Ett publikt aktiebolag är ett bolag vilket kan emittera värdepapper vilka får vara föremål för i värdepappersmarknadslagen (495/1989) 1:3 § avsedd offentlig handel eller motsvarande förfarande.

De i bokföringslagen (1336/1997) 3:9.2 § avsedda gränserna för privata aktiebolag är följande:

1) omsättningen eller motsvarande avkastning 20 miljoner mark;

2) balansomslutningen 10 miljoner mark;

3) det genomsnittliga antalet anställda 50 personer.

Om den bokföringsskyldige på basen av bestämmelserna i bokföringslagen skall upprätta ett koncernbokslut, bestäms över- eller underskridandet av ovan nämnda gränser utifrån koncernbokslutet (BokfL 3:9.3 §).

Skyldigheten att upprätta finansieringsanalys gäller även vissa andelslag. Enligt första meningen i 79 b.2 § i lagen om andelslag (295/1998) skall bokslutet för ett andelslag ”…innehålla en finansieringsanalys, om minst två av de gränser som nämns i 3 kap. 9 § 2 mom. bokföringslagen har överskridits under såväl räkenskapsperioden som den omedelbart föregående räkenskapsperioden."

Också i finansieringsanalysen för ett andelslag skall redogöras för anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden.

(4)

Varken aktiebolagslagen eller lagen om andelslag innehåller detaljerade bestämmelser om sättet att uppgöra finansieringsanalys.

1.3 Anvisningens utgångspunkt

Med en finansieringsanalys avses i allmänhet en kalkyl över flödet av företagets eller andra bokföringsskyldiges (nedan företagets) tillgångar under en viss räkenskapsperiod, så att kalkylen klarlägger anskaffningen och användningen av medel.

Utgångspunkten för denna allmänna anvisning är att vägleda företagen så att de uppgör finansieringsanalyser vilka avspeglar rörelseverksamhetens, investeringarnas och finansieringens kassaflöde (sk. kassaflödesanalyser). Också International Accounting Standards Committee:s rekommendation från år 1992 IAS 7 (Cash Flow Statements) utgår från samma tredelning.

I anvisningen används i tillämpliga delar samma termer och begrepp som i bokföringslagen (1336/1997, BokfL) och –förordningen (1339/1997, BokfF). Man har strävat till att beakta de centrala punkterna i IAS-rekommendationen. Innehållet i och definitionerna av vissa poster enligt IAS kan avvika från motsvarande innehåll och definitioner i bokföringslagen och –förordningen.

Dessutom innehåller IAS 7 krav på noter till finansieringsanalysen vilka inte har innefattats i denna anvisning. På grund av detta kan man inte garantera att en finansieringsanalys som uppgjorts enligt dessa anvisningar fullständigt skulle motsvara kraven i IAS 7. Företag som uppgör finansieringsanalyser enligt IAS bör också bekanta sig med IAS 7 –rekommendationen.

Eftersom detaljerade bestämmelser om sättet att uppgöra och redovisa finansieringsanalys saknas i aktiebolagslagen och lagen om andelslag, kan ett företag, som så önskar, uppgöra sina finansieringsanalyser på sätt som avviker från den kassaflödesanalys som beskrivs i denna allmänna anvisning. Det rekommenderas dock att finansieringsanalysen presenteras på det sätt som beskrivs i denna allmänna anvisning. Oberoende av hur finansieringsanalysen uppgörs, bör den visa anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden. Vid uppgörandet av en finansieringsanalys kan den till god bokföringssed hörande väsentlighetsprincipen tillämpas, vilket i detta sammanhang bland annat innebär att man vad beträffar poster som i finansieringsanalysen skall redovisas enligt kontantprincipen, kan begränsa sig till väsentliga poster.

Denna allmänna anvisning är i första hand avsedd för aktiebolag och andelslag vilka bedriver rörelseverksamhet. Övriga företag kan följa anvisningen i tillämpliga delar. De begrepp som nedan används hänvisar speciellt till aktiebolag.

Den allmänna anvisningen har strukturerats så att kapitlen 3-5 gäller enskilda företags finansieringsanalyser och i kapitel 6 presenteras särskilda frågor gällande finansieringsanalysen för koncerner.

(5)

2 FINANSIERINGSANALYSENS MÅLSÄTTNINGAR

Den centrala målsättningen för en finansieringsanalys är att ge den som använder sig av bokslutet information för bedömningen av hur företaget har skapat kassaflöden och hur dessa kassaflöden har använts. Finansieringsanalysen har ingen självständig ställning, utan bör granskas som en del av bokslutet. Bokslutet som helhet skall enligt BokfL 3:2.1 § ge en riktig och tillräcklig bild av den bokföringsskyldiges verksamhet och om dennes ekonomiska ställning (rättvisande bild).

En finansieringsanalys som baserar sig på kassaflödet (kassaflödesanalys) är användbar också för jämförelser mellan företag, eftersom man i kalkylen eliminerar effekten av olika värderings- och periodiseringslösningar. Med hjälp av finansieringsanalysen kan den som använder sig av bokslutet bedöma företagets ekonomiska situation, särskilt i fråga om dess finansiella ställning och finansieringsstruktur, bl.a. förändringar i soliditet och likviditet. Informationen utnyttjas allmänt för att prognostisera förväntade framtida kassaflöden inom ett företag.

Rörelseverksamhetens kassaflöde visar i vilken mån företaget med hjälp av sin rörelseverksamhet under räkenskapsperioden har lyckats skapa likvida medel för att upprätthålla sina verksamhetsförutsättningar, för att betala avkastning till dem som placerat eget kapital i företaget, för nya investeringar och för att återbetala lån utan att ty sig till externa finansieringskällor.

Informationen om kassaflödet från den avslutade räkenskapsperiodens rörelseverksamhet underlättar för sin del prognostiseringen av framtida rörelseverksamhetens kassaflöden.

Det är nödvändigt att redovisa investeringarnas kassaflöde som en skild grupp eftersom dessa flöden avspeglar den användning av likvida medel, som företaget har förverkligat för att på lång sikt skapa kassaflöden till företaget.

Finansieringens kassaflöde visar förändringar i eget och främmande kapital under räkenskapsperioden.

3 BEGREPPSDEFINITIONER

Med kassaflöde avses flöde av likvida medel till eller ifrån företaget under räkenskapsperioden.

Med likvida medel avses pengar och banktillgodohavanden vilka kan omvandlas till pengar samt sådana värdepapper som har emitterats för andel av masskuldebrevslån eller därmed jämförbar gäldenärsförbindelse då följande villkor uppfylls

1) de kan realiseras till ett penningbelopp som man känner till på förhand;

2) risken för fluktuationer i deras realiseringsvärde är synnerligen liten och

3) betalningstiden för den skuldförbindelse som de innehåller är av kortvarig karaktär.

De poster som räknas till likvida medel bör vara avista-medel, m.a.o. de skall när som helst kunna användas som betalningsmedel. De kontanta medel och banktillgodohavanden som ingår i

(6)

balansposten ”Kassa och bank” hör i allmänhet till de likvida medlen. Värdepapper vilka räknas till likvida medel är till sin karaktär sådana som i balansräkningen redovisas bland rörliga aktiva som finansiella värdepapper. T.ex. statens skuldförbindelser och bankcertifikat samt företagscertifikat som emitterats av andra företag, förutsatt att de är noterade dvs. föremål för offentlig handel på sätt som avses i värdepappersmarknadslagen eller motsvarande, kan utgöra likvida medel. Placeringar i noterade masskuldebrevslån hör till de likvida medlen om tiden fram till återbetalning av kapitalet är relativt kort, till exempel högst tre månader efter räkenskapsperiodens utgång. Till likvida medel hör däremot inte i allmänhet företagets placeringar i noterade aktier, på grund av risken för fluktuationer i aktiernas marknadsvärde. Andelar i placeringsfonder kan räknas till de likvida medlen förutsatt att placeringsobjekten för ifrågavarande fond i första hand utgörs av statliga skuldförbindelser, placeringscertifikat och företagscertifikat. Långfristiga tidsbundna depositioner för vilka företaget inte har rätt att besluta om att omvandla dem till pengar under pågående depositionstid, hör inte till de likvida medlen.

Med rörelseverksamhet avses kontinuerlig och planmässig produktion och försäljning av varor eller tjänster för att förverkliga företagets syften. Vid uppgörandet av finansieringsanalys räknas även annan verksamhet som inte kan anses utgöra investerings- eller finansieringsverksamhet, till rörelseverksamheten.

Med investeringar avses anskaffning av till bestående aktiva hörande tillgångar och placeringar (anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar), försäljning eller annan överlåtelse av dessa samt ränte- och dividendinkomster från placeringar.

Med finansiering avses ökningar och minskningar av eget kapital och främmande finansieringskapital samt ersättningar för eget kapital och övrig vinstutdelning.

4 FINANSIERINGSANALYSENS INNEHÅLL

I en finansieringsanalys som baserar sig på kassaflöden upptas räkenskapsperiodens kassaflöden uppdelade i rörelseverksamhetens, investeringarnas och finansieringens kassaflöden.

4.1 Rörelseverksamhetens kassaflöde

De benämningar som används för poster vilka hör till rörelseverksamhetens kassaflöde baserar sig på de poster som ingår i resultaträkningen enligt kostnadsslag i bokföringsförordningens 1:1 § och i balansräkningen enligt bokföringsförordningens 1:7 §. Företag som gör upp resultaträkning enligt funktion med tillämpning av BokfF 1:2 § kan följa dessa principer i tillämpliga delar.

Rörelseverksamhetens kassaflöde utgörs bland annat av:

§ erhållna betalningar för försäljning av varor och tjänster

§ erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter till den del de uppstått på basen av rörelseverksamheten. Sådana intäkter är bl.a. inkomster i form av royalty och arvoden samt

(7)

försäkringsersättningar. Som övriga rörelseintäkter upptagna försäljningsvinster från försäljning av bestående aktiva hör däremot till investeringarnas kassaflöde som en del av inkomsterna från överlåtelser.

§ utbetalningar för material, förnödenheter och varor samt för köpta tjänster

§ utbetalda löner och arvoden samt betalningar för de lönebikostnader som enligt resultaträkningsschemat i bokföringsförordningens 1:1 § skall upptas som personalkostnader

§ utbetalningar på basen av övriga rörelsekostnader till den del de uppstått på basen av rörelseverksamheten; bl.a. försäkringspremier, utbildnings-, rekreations- och reseutgifter samt service- och reparationsutgifter. Som övriga rörelsekostnader upptagna försäljningsförluster från försäljning av bestående aktiva hör däremot till investeringarnas kassaflöde.

§ betalda räntor och betalningar för övriga finansiella kostnader till den del de uppstått på basen av rörelseverksamhetens finansiering

§ erhållna ränteinkomster och erhållna betalningar för övriga finansiella intäkter till den del de inte uppstått på grund av investeringar eller finansiering

§ extraordinära intäkters och kostnaders kassaflöde till den del penningflödet inte härstammar från investeringar eller finansiering

§ betalda skatter och erhållna skatteåterbäringar ifall dessa inte uttryckligen kan hänföras till investeringar eller finansiering, varvid de i finansieringsanalysen kan upptas inom ifrågavarande huvudgrupp.

4.2 Investeringarnas kassaflöde

Investeringarnas kassaflöde består bland annat av:

§ betalningar för anskaffningar av materiella och immateriella tillgångar och placeringar som hör till bestående aktiva (anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar) samt erhållna betalningar för försäljningar eller andra överlåtelser av dessa, inklusive ökningar och minskningar av lånefordringar som hör till bestående aktiva

§ ränte- och dividendinkomster och övriga motsvarande inkomster från placeringar bland bestående aktiva, ifall dessa inte beaktats bland rörelseverksamhetens kassaflöde (se punkt 4.4.1).

4.3 Finansieringens kassaflöde

Finansieringens kassaflöde består bland annat av:

§ ökning av det egna kapitalet med en betald emission

§ inlösning och förvärv samt överlåtelse av egna aktier

§ upptagning och återbetalning av kapitallån

§ upptagning och återbetalning av kort- och långfristiga lån

§ utbetalda dividender och övrig vinstutdelning.

(8)

En enskild betalningshändelse kan beröra flera än en av finansieringsanalysens huvudgrupper. Till exempel en lånebetalning inverkar ofta både på rörelseverksamheten (räntan) och finansieringen (amorteringen). I finansieringsanalysen skall en sådan betalningshändelse delas mellan kassaflödena inom respektive huvudgrupp.

4.4 Beaktandet av vissa poster i finansieringsanalysen

4.4.1 Erhållna räntor och dividender, betalda räntor samt dividender och övrig vinstutdelning

Kassaflödet på basen av erhållna räntor och dividender, betalda räntor samt dividender och övrig vinstutdelning upptas i finansieringsanalysen som skilda poster. Posterna skall från räkenskapsperiod till räkenskapsperiod på ett enhetligt sätt klassificeras antingen som rörelseverksamhetens, investeringarnas eller finansieringens poster.

Erhållna räntor och dividender klassificeras enligt den verksamhet som de baserar sig på. Därför upptas betalningar för räntor och dividender då de utgör intäkter från gjorda investeringar i gruppen för investeringarnas kassaflöde. Å andra sidan kan t.ex. dividender som utbetalts av ett dotterföretag vars verksamhet nära ansluter sig till moderföretagets rörelseverksamhet upptas inom moderföretagets rörelseverksamhets kassaflöde. I de kalkylmodeller som presenteras nedan i punkterna 5.1.2 och 5.2.2 har rubriker för erhållna dividender upptagits både bland rörelseverksamhetens och investeringarnas kassaflöde. För erhållna räntor finns det å sin sida rubriker i grupperna rörelseverksamhetens och finansieringens kassaflöde.

Räntebetalningarna för lån som företaget tagit klassificeras i allmänhet som poster bland rörelseverksamhetens kassaflöde, ifall lånet har använts för att finansiera rörelseverksamheten. I ett företag som idkar produktion, serviceverksamhet eller handel hänför sig betalda räntor i allmänhet till rörelseverksamheten. Räntorna kan alternativt upptas inom finansieringens kassaflöde. Detta förfaringssätt kan motiveras med att de utgör betalningar som baserar sig på företagets kapitalfinansiering. Betalda räntor vilka aktiverats som anskaffningsutgift för bestående aktiva upptas inom investeringarnas kassaflöde.

Betalningar av dividender och övrig vinstutdelning anses i allmänhet utgöra poster som hör till finansieringens kassaflöde.

4.4.2 Poster i utländsk valuta

Eftersom fordringar och skulder vid uppgörandet av bokslut har omräknats till finsk valuta enligt bokslutsdagens valutakurs har det i allmänhet uppstått kursvinster och –förluster som inte har realiserats. Dessa utgör inte betalningshändelser och skall därför inte tas med i finansieringsanalysen. Om resultaträkningen eller balansräkningen innehåller t.ex. icke realiserade kursförluster på basen av långfristiga lån, ingår motsvarande belopp också i förändringen av

(9)

långfristiga lån som en ökning av lånebeloppet. Dessa kursdifferenser utelämnas från den förändring av långfristiga lån som upptas i finansieringsanalysen.

4.4.3 Extraordinära poster

Betalningar för extraordinära intäkter och kostnader räknas i finansieringsanalysen till investeringarnas kassaflöde till den del som de uppkommit på basen av överlåtelse av tillgångar eller placeringar bland bestående aktiva. Som rörelseverksamhetens extraordinära poster upptas i kassaflödeanalysen till exempel betalningar på grund av naturkatastrofer, eldsvådor eller andra olyckor som drabbat omsättningstillgångarna.

Ett i lagen om koncernbidrag (825/1986) avsett koncernbidrag som utbetalts eller erhållits i pengar, hör till finansieringens kassaflöde.

4.4.4 Direkta skatter

Under räkenskapsperioden betalda direkta skatter och erhållna skatteåterbäringar upptas i finansieringsanalysen. Ändringar av latenta skatteskulder och –fordringar inverkar inte på finansieringsanalysen.

4.4.5 Investeringar och inkomster från överlåtelser

Investeringar i, till bestående aktiva hörande materiella och immateriella tillgångar och placeringar upptas i finansieringsanalysen enligt kontantprincipen. Detta innebär bl.a. att erlagda förskottsbetalningar ingår i investeringarnas kassaflöde. Å andra sidan bör man beakta eventuella skulder till leverantörer och motsvarande skulder på basen av investeringar. Investeringarna i placeringar innefattar också till bestående aktiva hörande lånefordringar. Också återbetalningar av dessa lånefordringar upptas inom investeringarnas kassaflöde.

I det kassaflöde som uppkommer av inkomster från överlåtelse av tillgångar och placeringar bland bestående aktiva beaktas också t.ex. försäkringsersättningar för ifrågavarande tillgångar och placeringar.

4.4.6 Lyftande och återbetalning av lån

Lyftande och återbetalning av lån upptas i första hand till bruttobelopp i huvudgruppen finansieringens kassaflöde. Det kan vara befogat att uppta endast skillnaden mellan belopp som lyfts och återbetalats, då ett kortfristigt lån har lyfts och återbetalts under samma räkenskapsperiod eller då ett lån omsätts. Rekommendationen enligt IAS 7 är strängare på denna punkt. Enligt rekommendationen kan man behandla summor som lyfts och återbetalts till nettobelopp endast beträffande lån för vilka lånetiden är kortare än 3 månader.

(10)

Ändringar av kapitallån upptas i finansieringsanalysen som ökning eller återbetalning av långfristiga skulder, eftersom ett kapitallån till sin egentliga karaktär utgör skuld.

5 FINANSIERINGSANALYSENS FORM

Det finns två alternativa former för att redovisa rörelseverksamhetens kassaflöde:

- direkt finansieringsanalys; och - indirekt finansieringsanalys.

Dessa benämningar beskriver sättet att göra kalkylen. Den direkta kalkylen görs med bruttobelopp, medan den indirekta, nettobaserade kalkylen utgår från resultaträkningens mellansumma (vinst eller förslut före extraordinära poster), vilken korrigeras för att klarlägga rörelseverksamhetens kassaflöde (netto).

Finansieringens och investeringarnas kassaflöde redovisas på samma sätt i båda kalkylmodellerna.

5.1 Direkt finansieringsanalys

5.1.1 Principer för uppgörande

Då finansieringsanalysen uppgörs i direkt form, redovisas rörelseverksamhetens, investeringarnas och finansieringens kassaflöden i regel till bruttobelopp. Resultaträkningen, balansräkningen och noterna innehåller i allmänhet inte all den information som behövs för uppgörandet av finansieringsanalysen.

För poster som kan förekomma i flera grupper (t.ex. räntor och dividender) har, i kalkylmodellen i kapitel 5.1.2 reserverats rubriker inom de grupper där det är mest sannolikt att posterna kommer att upptas. Ifall man vill uppta t.ex. betalda räntor i gruppen för finansieringens kassaflöde, måste man lägga till en skild rubrik för dessa.

5.1.2 Kalkylmodell

Nedanstående modell för direkt finansieringsanalys skall ses som exempel på hur kalkylen kan utformas. Poster kan vid behov sammanslås eller delas på flera underordnade poster. I modellen används i mån av möjlighet samma benämningar som i bokföringsförordningens resultat- och balansräkningsscheman.

(11)

Rörelseverksamhetens kassaflöde:

Erhållna betalningar för försäljning +xx

Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter +xx

Betalda rörelsekostnader - xx

Rörelseverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter +/- xx Betalda räntor och betalningar för rörelseverksamhetens övriga finansiella kostnader - xx

Erhållna räntor från rörelseverksamheten +xx

Erhållna dividender från rörelseverksamheten +xx

Betalda direkta skatter - xx

Kassaflöde före extraordinära poster +/- xx

Kassaflöde från rörelseverksamhetens extraordinära poster (netto) +/- xx

Rörelseverksamhetens kassaflöde (A) +/- xx

Investeringarnas kassaflöde:

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar - xx

Överlåtelseinkomster från materiella och immateriella tillgångar +xx

Beviljade lån - xx

Investeringar i övriga placeringar - xx

Återbetalning av lånefordringar +xx

Överlåtelseinkomster från övriga placeringar +xx

Erhållna räntor på investeringar +xx

Erhållna dividender från investeringar +xx

Investeringarnas kassaflöde (B) +/- xx

Finansieringens kassaflöde:

Aktieemission mot betalning +xx

Förvärv av egna aktier - xx

Försäljning av egna aktier +xx

Upptagna kortfristiga lån +xx

Amortering av kortfristiga lån - xx

Upptagna långfristiga lån +xx

Amortering av långfristiga lån - xx

Betalda dividender och övrig vinstutdelning - xx

Finansieringens kassaflöde (C) +/- xx

Förändring av likvida medel (A+B+C) ökning (+) / minskning (-) +/- xx

Likvida medel vid räkenskapsperiodens början xx

Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut xx

5.1.3 Beräkning av enskilda poster

De uppgifter som behövs för att beräkna rörelseverksamhetens erhållna betalningar och utbetalningar i den direkta kassaflödesanalysen kan tas t.ex. från bokföringens huvudbokskonton.

Alternativt kan posterna i resultaträkningen korrigeras med bland annat:

§ förändringar av omsättningstillgångarna (material, förnödenheter och varor) som hör till ifrågavarande poster

§ förändringar av kundfordringar, aktiva resultatregleringar och övriga fordringar samt skulder till leverantörer, passiva resultatregleringar och övriga skulder, som hör till ifrågavarande poster

§ övriga poster vilka inte hör till räkenskapsperiodens kassaflöde

(12)

§ eventuella poster som hör till investeringarnas och finansieringens kassaflöde.

Korrigeringar vilka i relation till nettobeloppet för rörelseverksamhetens kassaflöde inte är väsentliga, behöver inte göras.

Nedan följer en genomgång av exempel på korrigeringar som är nödvändiga vid uppgörandet av en kassaflödesanalys på basen av resultaträkningen. Exemplen är inte avsedda att utgöra någon uttömmande förteckning. Beteckningen "(01.01.)" nedan hänvisar till räkenskapsperiodens ingående balans och "(31.12.)" till utgående balans.

5.1.4 Exempel på beräkning av poster inom rörelseverksamhetens kassaflöde

Nedan följer exempel på beräkning av vissa poster. Exemplen omfattar inte alla poster och de är inte avsedda att utgöra någon uttömmande förteckning för någon posts del.

Erhållna betalningar för försäljning

Omsättning enligt resultaträkningen

+ Kundfordringar (01.01.)

+ Aktiva resultatregleringar som hör till omsättningen (01.01.)

- Erhållna förskott (01.01.)

- Passiva resultatregleringar och övriga skulder som hör till omsättningen (t.ex. försäljningens momsskuld) (01.01.)

- Kundfordringar (31.12.)

- Aktiva resultatregleringar som hör till omsättningen (31.12.)

+ Erhållna förskott (31.12.)

+ Passiva resultatregleringar och övriga skulder som hör till

omsättningen (31.12.)

---

= Erhållna betalningar för försäljning

Betalda rörelsekostnader

Inköp under räkenskapsperioden, köpta tjänster, personalkostnader och övriga rörelsekostnader enligt resultaträkningen

- Till investeringarnas eller finansieringens kassaflöde hörande poster vilka upptagits bland ifrågavarande poster, t.ex. försäljningsförluster från materiella eller immateriella tillgångar bland bestående aktiva

+ Till ovan nämnda kostnader hörande skulder till leverantörer (01.01.)

+ Till ovan nämnda kostnader hörande passiva resultatregleringar (t.ex.

semesterlöneskuld) (01.01.)

+ Till ovan nämnda kostnader hörande övriga skulder (t.ex.

förskottsinnehållningsskuld) (01.01.)

- Moms fordran som hör till övan nämnda kostnader (01.01.) - Ökningar av avsättningar som ingår i ovan nämnda kostnader

- Till ovan nämnda kostnader hörande betalda förskott (t.ex. reseförskott) (01.01.)

- Till ovan nämnda kostnader hörande skulder till leverantörer (31.12.) - Till ovan nämnda kostnader hörande passiva resultatregleringar (31.12.) - Till ovan nämnda kostnader hörande övriga skulder (31.12.)

+ Moms fordran som hör till övan nämnda kostnader (31.12.) + Till ovan nämnda kostnader hörande betalda förskott (31.12.) + Minskningar av avsättningar som ingår i ovan nämnda kostnader

(13)

---

= Betalda rörelsekostnader

Betalda räntor och betalningar för rörelseverksamhetens övriga finansiella kostnader

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader enligt resultaträkningen +/- Kursdifferenser som upptagits bland ovan nämnda poster

+ Ovan nämnda posts andel av passiva resultatregleringar (01.01.) - Ovan nämnda posts andel av aktiva resultatregleringar (01.01.) - Ovan nämnda posts andel av passiva resultatregleringar (31.12.) + Ovan nämnda posts andel av aktiva resultatregleringar (31.12.)

---

= Betalda räntor och betalningar för rörelseverksamhetens övriga finansiella kostnader

Betalda direkta skatter

Inkomstskatt och övriga direkta skatter enligt resultaträkningen

+ De direkta skatternas andel av passiva resultatregleringar och övriga skulder (01.01.)

- De direkta skatternas andel av aktiva resultatregleringar (01.01.)

- De direkta skatternas andel av passiva resultatregleringar och övriga skulder (31.12.)

+ De direkta skatternas andel av aktiva resultatregleringar (31.12.)

---

= Betalda direkta skatter

Latenta skatter som eventuellt ingår i inkomstskatterna i resultaträkningen skall inte ingå i betalda skatter. Ifall direkta skatter på basen av extraordinära poster redovisas skilt efter extraordinära intäkter och kostnader i resultaträkningen, kan de också i kassaflödesanalysen upptas i samband med ifrågavarande posters kassaflöde. Alternativt kan alla betalda direkta skatter upptas som en enda post inom huvudgruppen för rörelseverksamhetens kassaflöde oberoende av hur skatterna upptagits i resultaträkningen.

Kassaflöde från rörelseverksamhetens extraordinära poster (netto)

+ Rörelseverksamhetens extraordinära intäkter enligt resultaträkningen - Rörelseverksamhetens extraordinära kostnader i resultaträkningen

+/- Ovan nämnda posts andel av kundfordringar, aktiva resultatregleringar och andra fordringar (01.01.)

-/+ Ovan nämnda posts andel av passiva resultatregleringar, skulder till leverantörer, övriga skulder och avsättningar (01.01.)

+/- Ovan nämnda posts andel av passiv resultatregleringar, skulder till leverantörer, övriga skulder och avsättningar (31.12.)

-/+ Ovan nämnda posts andel av aktiva resultatregleringar och kundfordringar (31.12.)

---

= Kassaflöde från rörelseverksamhetens extraordinära poster (netto)

5.1.5 Exempel på beräkning av poster inom investeringarnas kassaflöde

Nedan följer exempel på beräkning av vissa poster. Exemplen omfattar inte alla poster och de är inte avsedda att utgöra någon uttömmande förteckning för någon posts del.

(14)

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar

+ Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva (31.12.)

- Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva (01.01.)

+ Avskrivningar och nedskrivningar på tillgångar bland bestående aktiva enligt resultaträkningen

- Återföringar av nedskrivningar av tillgångar bland bestående aktiva + Den oavskrivna anskaffningsutgiften för tillgångar bland bestående aktiva

vilka sålts under räkenskapsperioden

- Under räkenskapsperioden gjorda uppskrivningar av tillgångar bland bestående aktiva

+ Under räkenskapsperioden återförda uppskrivningar av tillgångar bland bestående aktiva

+ Skulder till leverantörer och övriga skulder för ovan nämnda investeringar (01.01.)

- Skulder till leverantörer och övriga skulder för ovan nämnda investeringar (31.12.)

---

= Investeringar i materiella och immateriella tillgångar

Investeringar i övriga placeringar

+ Placeringar bland bestående aktiva förutom lånefordringar (31.12.)

- Placeringar bland bestående aktiva förutom lånefordringar (01.01.)

+ I resultaträkningen noterade nedskrivningar på ovan nämnda till bestående aktiva hörande placeringar

- Återföringar av nedskrivningar av ovan nämnda till bestående aktiva hörande placeringar

+ Under räkenskapsperioden gjorda uppskrivningar av placeringar - Under räkenskapsperioden återförda uppskrivningar av placeringar

+ Skulder till leverantörer och övriga skulder för ovan nämnda placeringar (01.01.)

- Skulder till leverantörer och övriga skulder för ovan nämnda placeringar (31.12.)

---

= Investeringar i övriga placeringar

5.1.6 Exempel på beräkning av poster inom finansieringens kassaflöde

Nedan följer exempel på beräkning av vissa poster. Exemplen omfattar inte alla poster och de är inte avsedda att utgöra någon uttömmande förteckning för någon posts del.

Aktieemission mot betalning

+ Aktie- eller andelskapital eller annat motsvarande kapital (31.12.)

- Aktie- eller andelskapital eller annat motsvarande kapital (01.01.)

- Fondemission under räkenskapsperioden

+ Överkursfond (31.12.)

- Överkursfond (31.12.)

---

= Aktieemission mot betalning

(15)

Betalda dividender och övrig vinstutdelning

+ Räkenskapsperiodens vinst (01.01.)

+ Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder (01.01.) - Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder (31.12.)

---

= Betalda dividender och övrig vinstutdelning

5.2 Indirekt finansieringsanalys

5.2.1 Principer för uppgörande

I en indirekt finansieringsanalys definieras rörelseverksamhetens nettokassaflöde genom att korrigera mellansumman "Vinst (förlust) före extraordinära poster" i resultaträkningen med bl.a.

följande poster:

§ lagerförändringar

§ förändringar av kortfristiga räntefria rörelsefordringar och –skulder till den del dessa berör rörelseverksamheten

§ avskrivningar enligt plan, icke realiserade kursvinster och –förluster samt övriga motsvarande intäkter och kostnader till vilka det inte hör betalningshändelser

§ poster i resultaträkningen som hör till investeringarnas och finansieringens kassaflöde, t.ex.

försäljningsvinster och –förluster från materiella och immateriella tillgångar inom bestående aktiva, då dessa har upptagits som övriga rörelseintäkter eller –kostnader samt dividendintäkter som hör till investeringarnas kassaflöde.

5.2.2 Kalkylmodell

En indirekt finansieringsanalys kan uppgöras till exempel enligt följande modell. Poster kan vid behov sammanslås eller delas på flera underordnade poster.

Rörelseverksamhetens kassaflöde

Vinst (förlust) före extraordinära poster +/-xx

Korrektivposter:

Avskrivningar enligt plan +xx

Icke realiserade kursvinster och –förluster -/+xx

Övriga intäkter och kostnader som inte medfört betalningar -/+xx

Finansiella intäkter och kostnader -/+xx

Övriga korrektivposter +/-xx

Kassaflöde före förändring av rörelsekapital +/-xx

(16)

Förändring av rörelsekapital:

Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga räntefria rörelsefordringar -/+xx

Ökning(-)/minskning(+) av omsättningstillgångar -/+xx

Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga räntefria skulder +/-xx Rörelseverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter +/-xx Betalda räntor och betalda rörelseverksamhetens övriga finansiella kostnader - xx

Erhållna dividender från rörelseverksamheten +xx

Erhållna räntor från rörelseverksamheten +xx

Betalda direkta skatter - xx

Kassaflöde före extraordinära poster +/-xx

Kassaflöde från rörelseverksamhetens extraordinära poster (netto) +/-xx

Rörelseverksamhetens kassaflöde (A) +/-xx

Investeringarnas kassaflöde:

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar - xx

Överlåtelseinkomster från materiella och immateriella tillgångar +xx

Beviljade lån - xx

Investeringar i övriga placeringar - xx

Återbetalning av lånefordringar +xx

Överlåtelseinkomster från övriga placeringar +xx

Erhållna räntor på investeringar +xx

Erhållna dividender från investeringar +xx

Investeringarnas kassaflöde (B) +/- xx

Finansieringens kassaflöde:

Aktieemission mot betalning +xx

Förvärv av egna aktier - xx

Försäljning av egna aktier +xx

Upptagna kortfristiga lån +xx

Amortering av kortfristiga lån - xx

Upptagna långfristiga lån +xx

Amortering av långfristiga lån - xx

Betalda dividender och övrig vinstutdelning - xx

Finansieringens kassaflöde (C) +/- xx

Förändring av likvida medel (A+B+C) ökning (+) / minskning (-) +/- xx

Likvida medel vid räkenskapsperiodens början xx

Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut xx

5.2.3 Beräkning av vissa poster

Övriga intäkter och kostnader som inte har medfört betalning

Till exempel poster i resultaträkningen mot vilka avsättningarna har bokförts, nedskrivningar av bestående aktiva och återföringar av nedskrivningar utgör intäkter och kostnader som inte har medfört betalning.

(17)

Kortfristiga räntefria rörelsefordringar och –skulder

För att klarlägga rörelseverksamhetens kassaflöde korrigeras resultaträkningens mellansumma

”Vinst (Förlust) före extraordinära poster” med förändringen i kortfristiga räntefria rörelsefordringar och –skulder. I dessa rörelsefordringar och –skulder innefattas i regel sådana balansposter som beror på poster som i resultaträkningen upptagits före extraordinära intäkter och kostnader.

Till kortfristiga räntefria rörelsefordringar hör bland annat:

- kundfordringar

- aktiva resultatregleringar förutom periodiseringar av finansiella intäkter och skulder och skattefordringar

- bland övriga fordringar t.ex. mervärdesskattefordran som beror på poster vilka i resultaträkningen upptagits före rörelseresultatet.

Till kortfristiga räntefria skulder hör bland annat:

- skulder till leverantörer förutom leverantörsskulder för investeringar eller finansiering (t.ex. leverantörsskulder för materiella och

immateriella tillgångar bland bestående aktiva)

- passiva resultatregleringar förutom periodiseringar av finansiella intäkter och skulder (t.ex. obetalda räntor och aktiverade

kursförluster) och periodiseringar av direkta skatter

- bland övriga skulder t.ex. mervärdesskatteskuld som beror på poster vilka i resultaträkningen upptagits före rörelseresultatet, och

förskottsinnehållningsskuld.

För enkelhetens skull kan förändringarna i ovan nämnda balansposter också i sin helhet beaktas vid beräkning av rörelseverksamhetens kassaflöde, om detta inte medför en kassaflödesanalys som väsentligt avviker från vad som ovan beskrivits. Till exempel kan den förändring i skulder till leverantörer som beror på investeringar, vara så väsentlig att den inte bör hänföras till de förändringar i skulder till leverantörer som påverkar rörelseverksamhetens kassaflöde.

Se punkterna 5.1.4 och 5.1.5 i fråga om investeringarnas och finansieringens kassaflöde.

6 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS

6.1 Principer för uppgörande

Koncernens finansieringsanalys kan i princip uppgöras antingen på basen av koncernresultaträkningen och balansräkningen samt kompletterande uppgifter till dessa eller som en sammanställning av de enskilda koncernföretagens finansieringsanalyser, varvid nödvändiga elmineringar av koncernens interna kassaflöde görs. I praktiken uppgörs koncernens finansieringsanalys i allmänhet på det först nämnda sättet.

(18)

6.2 Latenta skatter

I koncernbokslutet delas reserver och avskrivningsdifferens i regel på eget kapital och latenta skatteskulder. Den sålunda uppkomna förändringen av latenta skatteskulder vilken upptagits bland inkomstskatterna i koncernresultaträkningen bör elimineras vid uppgörandet av finansieringsanalys.

Också övriga latenta skatter, t.ex. sådana som uppkommit på grund av de åtgärder som sammanställningen medför, utgör poster som inte innebär betalningshändelser och som därför inte skall tas med i koncernens finansieringsanalys.

6.3 Andel av intresseföretagens resultat

Andelen av intresseföretagens resultat kan i koncernens resultaträkning upptas på olika ställen beroende på karaktären hos placeringen i intresseföretaget. Den kan upptas som en del av rörelseverksamhetens intäkter och kostnader, om intresseföretaget sammanhänger med rörelseverksamheten, eller bland finansiella poster om investeringen har karaktären av en placering, eller i vissa fall bland extraordinära poster.

Andelen av intresseföretagets resultat är en kalkylmässig post och bör därför elimineras vid uppgörandet av koncernens finansieringsanalys. Däremot inkluderas erhållna dividender från intresseföretag i koncernens finansieringsanalys enligt sin karaktär antingen i rörelseverksamhetens eller investeringarnas kassaflöde.

6.4 Minoritetsandelar

Minoritetsandelar av räkenskapsperiodens resultat utgör kalkylmässiga poster i koncernresultaträkningen och de skall således inte tas med i koncernens finansieringsanalys. I gruppen investeringarnas kassaflöde upptas koncernbalansens minoritetsandelars ökning eller minskning, som baserar sig på att dotterföretagens aktier eller andelar har överlåtits till någon utanför koncern eller anskaffats från någon utanför koncern. De dividender som dotterföretagen betalt till minoritetsägare ingår i betalda dividender i koncernens finansieringsanalys.

6.5 Köp och försäljning av dotterföretag

Kassaflöden på basen av köp och försäljning av dotterföretag upptas i finansieringsanalysen skilt för sig utan att minska försäljningsinkomsterna från inköpsutgifterna eller tvärtom. Effekten av köp eller försäljning av ett dotterbolag kan redovisas på två alternativa sätt:

a) Aktiernas eller andelarnas anskaffningsutgift, minskad med dotterföretagets likvida medel vid anskaffningstidpunkten, upptas i finansieringsanalysen inom investeringarnas kassaflöde. De likvida medlen vid anskaffningstidpunkten redovisas som förändring av likvida medel. Den ökning av koncernbalansens poster som sker på basen av dotterföretagens övriga balansposter

(19)

vid anskaffningstidpunkten liksom av koncernaktiva, elimineras vid uppgörandet av finansieringsanalysen. Då ett dotterföretag säljs redovisas i finansieringsanalysen på motsvarande sätt aktiernas eller andelarnas försäljningspris minskat med dotterföretagets likvida medel. IAS-rekommendationen förutsätter detta förfaringssätt.

b) Balansposterna hos det förvärvade dotterföretaget beaktas i sin helhet i koncernens finansieringsanalys. Härvid räknas till exempel dotterföretagets samtliga likvida medel till förändringen av likvida medel och dotterföretagets bestående aktiva liksom eventuella koncernaktiva helt och hållet till investeringarna. Då företaget säljs redovisas hela försäljningspriset för aktierna eller andelarna i finansieringskalkylen.

Exempel på alternativ a)

Dotterföretagets samtliga aktier har under räkenskapsperioden förvärvats till priset 590. Det förvärvade dotterbolagets tillgångar och skulder samt koncerngoodwill som ingår i koncernbalanseräkningen är följande:

Kassa och bank 40

Omsättningstillgångar 100

Fordringar 100

Anläggningstillgångar 600

Koncerngoodwill 50

Kortfristigt främmande kapital -100 Långfristigt främmande kapital -200

---

Anskaffningspris 590

./. Likvida medel 40

--- Investering i dotterföretaget 550

Investeringen i dotterföretaget redovisas i koncernens finansieringsanalys som en egen post i gruppen för investeringar.

Koncernens interna företagsarrangemang såsom t.ex. företagsköp koncernföretag emellan eller dotterbolagsfusioner inverkar inte på koncernens finansieringsanalys.

6.6 Konvertering av utländska dotterföretags kassaflöden

Kassaflöden i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt valutakursen som gällde vid datum för betalningshändelsen. Det är konsekvent att gå till väga på motsvarande sätt i fråga om utländska dotterföretags kassaflöden vid uppgörandet av koncernens finansieringsanalys. Härvid kan man dock även använda exempelvis medelkursen för ifrågavarande räkenskapsperiod. Omräknings- differenserna är poster som inte medför betalningshändelser och de inverkar därför inte på koncernens finansieringsanalys.

(20)

6.7 Övriga särskilda poster i koncernbokslutet

Då koncernens finansieringsanalys görs upp kan man bli tvungen att korrigera även andra särskilda poster i koncernbokslutet, vilka inte medför betalningar. Förutom ovan nämnda poster kan koncernbokslutet innehålla bland annat följande poster som inte utgör betalningshändelser och som inte förekommer i bokslut för enskilda företag:

- korrigeringar på basen av olika koncernföretags från varandra avvikande redovisningsprinciper (t.ex. inkomstföring av långvariga projekt enligt färdighetsgrad på ett enhetligt sätt)

- korrigeringar som beror på att finansieringsleasing i koncernbokslutet hanterats enligt bestämmelserna i BokfL 6:18 §.

7 NYCKELTAL PÅ BASEN AV KASSAFLÖDESANALYSEN

Informationen i en kassaflödesanalys kan utnyttjas för att räkna ut vissa nyckeltal. Nedan visas exempel på de vanligaste nyckeltalen med finansieringsanalysen som utgångspunkt:

Kassaflöde/aktie Rörelseverksamhetens kassaflöde Antalet aktier i medeltal under räkenskapsperioden Investeringarnas Rörelseverksamhetens kassaflöde

inkomstfinansieringsgrad Investeringar i bestående aktiva Återbetalningstiden för Räntebelagda lån

räntebelagda lån Rörelseverksamhetens kassaflöde

Exempel på andra nyckeltal baserade på finansieringsanalysen:

Kassaflödesbaserad Rörelseverksamhetens kassaflöde

likviditet Kortfristiga skulder

Kassaflödets tillräcklighet Rörelseverksamhetens kassaflöde

Amorteringar på långfristiga skulder + investeringar i bestående aktiva + betald vinstutdelning

Kassaflödesbaserad Rörelseverksamhetens kassaflöde (netto) + betalda räntor och avkastningsgrad på kapitalet betalningar för rörelseverksamhetens övriga finansiella

kostnader – erhållna räntor och dividender från rörelseverksamheten Balansens summa i medeltal under räkenskapsperioden

(21)

BILAGA

EXEMPEL PÅ UPPGÖRANDET AV DIREKT FINANSIERINGSANALYS

Resultaträkning 1.1.-31.12. år x år x-1

OMSÄTTNING 18.500 18.420

Förändring av lager av färdiga varor och

varor under tillverkning 460 500

Övriga rörelseintäkter 1.360 1.150

Material och tjänster

Material, förnödenheter och varor:

Inköp under räkenskapsperioden 13.400 12.770

Ökning (-)/minskning (+) av lager -60 +30

Köpta tjänster 500 650

Personalkostnader 2.700 2.600

Avskrivningar och nedskrivningar 200 180

Övriga rörelsekostnader 2.500 2.800

---

RÖRELSEVINST 1.080 1.040

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader -215 -355 ---

VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 865 685

Extraordinära poster:

Extraordinära intäkter 30 110

Extraordinära kostnader -55 -95

---

VINST (FÖRLUST) FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER

OCH SKATTER 820 700

Bokslutsdispositioner:

Ökning av avskrivningsdifferens -90 -80

Inkomstskatt

Räkenskapsperiodens skatter -260 -200

Latenta skatter +130 +50

---

RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 620 470

(22)

Balansräkning 31.12.

A k t i v a år x år x-1

BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar:

Immateriella rättigheter 150 150

Materiella tillgångar:

Mark- och vattenområden 300 300

Byggnader och konstruktioner 1.100 1.200

Maskiner och inventarier 540 430

Materiella tillgångar sammanlagt 1.940 1.930

Placeringar:

Aktier och andelar 180 150

RÖRLIGA AKTIVA

Omsättningstillgångar 2.400 1.880

Fordringar

Kundfordringar 1.200 1.450

Resultatregleringar 140 150

Fordringar sammanlagt 1.340 1.600

Kassa och bank 190 220

Aktiva totalt 6.200 5.930

P a s s i v a år x år x-1

EGET KAPITAL

Aktiekapital 400 400

Uppskrivningsfond 100 100

Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder 150 80

Räkenskapsperiodens vinst 620 470

Eget kapital sammanlagt 1.270 1.050

ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER

Avskrivningsdifferens 210 120

FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital

Skulder till kreditinstitut 2.250 2.380

Latenta skatteskulder 0 130

Långfristigt främmande kapital sammanlagt 2.250 2.510

Kortfristigt främmande kapital

Skulder till kreditinstitut 650 600

Skulder till leverantörer 1.300 1.180

Resultatregleringar 520 470

Kortfristigt främmande kapital sammanlagt 2.470 2.250

Passiva totalt 6.200 5.930

(23)

Ur verksamhetsberättelsen, noterna och balansspecifikationerna framgår dessutom följande:

- Minskningen av det egna kapitalets balanserade vinst från tidigare räkenskapsperioder beror på dividendutdelning.

- Kundfordringar och skulder till leverantörer hänför sig helt och hållet till rörelseverksamhetens intäkter och kostnader.

- Av de passiva resultatregleringarna år x utgör 400 löneresultatregleringar, 100 räntekostnader och 20 inkomstskatt; år x-1 var löneresultatregleringarnas belopp 370 ja räntekostnadernas belopp 100.

- De aktiva resultatregleringarna utgörs av periodiserade försäkringspremier.

- Under år x har till bestående aktiva hörande materiella tillgångar överlåtits för priset 1000, vilket är det samma som tillgångarnas bokföringsvärde.

- De extraordinära intäkterna och kostnaderna hänför sig till rörelseverksamheten.

Erhållna betalningar för försäljning

Omsättning enligt resultaträkningen 18.500

+ Kundfordringar (01.01.) +1.450

- Kundfordringar (31.12.) - 1.200

--- ---

= Erhållna betalningar för försäljning 18.750

Betalda rörelsekostnader

Inköp av material, förnödenheter och varor enligt resultaträkningen 13.400

Personalkostnader 2.700

Köpta tjänster 500

Övriga rörelsekostnader 2.500

+ Skulder till leverantörer (01.01.) +1.180

- Skulder till leverantörer (31.12.) -1.300

+ Ovan nämnda posters andel av passiva resultatregleringar (01.01.) -400 - Ovan nämnda posters andel av passiva resultatregleringar (31.12.) -400 - Ovan nämnda posters andel av aktiva resultatregleringar (01.01.) -150 + Ovan nämnda posters andel av aktiva resultatregleringar (31.12.) +140 --- ---

= Betalda rörelsekostnader 18.940

Kassaflöde från rörelseverksamhetens extraordinära poster (netto)

Extraordinära poster enligt resultaträkningen 30

- Extraordinära kostnader enligt resultaträkningen - 55

---

= Kassaflöde från rörelseverksamhetens extraordinära poster (netto) - 25

Betalda räntor och betalningar för rörelseverksamhetens övriga finansiella kostnader

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader enligt resultaträkningen 215 + Ovan nämnda posters andel av passiva resultatregleringar (01.01.) +100 - Ovan nämnda posters andel av passiva resultatregleringar (31.12.) -100 ---

= Betalda räntor och betalningar för rörelseverksamhetens övriga finansiella kostnader 215

Betalda direkta skatter

(24)

Inkomstskatt enligt resultaträkningen, räkenskapsperiodens skatter 260

+ Direkta skatters andel av passiva resultatregleringar (01.01.) 0

- Direkta skatters andel av passiva resultatregleringar (31.12.) -20

---

= Betalda direkta skatter 240

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar

Avskrivningar enligt resultaträkningen 200

+ Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva (31.12.) +2.090 - Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva (01.01.) - 2.080 + Erhållna betalningar för försäljning av materiella och immateriella tillgångar +1.000 --- ---

= Investeringar i materiella och immateriella tillgångar 1.210

Investeringar i övriga placeringar

+ Placeringar exklusive lånefordringar (31.12.) 180

- Placeringar exklusive lånefordringar (01.01.) - 150

--- ---

= Investeringar i övriga placeringar 30

Betalda dividender

Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder (01.01.) 80

+ Räkenskapsperiodens vinst (01.01.) +470

- Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder (31.12.) - 150

--- ---

= Betalda dividender 400

Finansieringsanalys

Rörelseverksamhetens kassaflöde:

Erhållna betalningar för försäljning +18.750

Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter +1.360

Betalda rörelsekostnader -18.940

Rörelseverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter +1.170 Betalda räntor och betalningar för rörelseverksamhetens övriga finansiella kostnader -215

Betald skatt -240

Rörelseverksamhetens kassaflöde före extraordinära poster +715

Kassaflöde från rörelseverksamhetens extraordinära poster (netto) -25

Rörelseverksamhetens kassaflöde (A) +690

Investeringarnas kassaflöde:

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -1.210

Överlåtelseinkomster från materiella och immateriella tillgångar +1.000

Beviljade lån 0

Investeringar i övriga placeringar -30

Investeringarnas kassaflöde (B) -240

(25)

Finansieringens kassaflöde:

Upptagna kortfristiga lån +50

Amortering av långfristiga lån -130

Betalda dividender och övrig vinstutdelning -400

Finansieringens kassaflöde (C) -480

Förändring av likvida medel (A+B+C) -30

Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 220

Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 190

References

Related documents

Den misstänkte får genom informationen därför inte felaktigt bringas uppfattningen att återbetalningsskyldighet normalt föreligger och att detta därmed avhåller misstänkta från

Avdelningen för näringsliv, Enheten för branscher och industri Kansliråd Anna Niklasson 08-405 12 47 anna.niklasson@regeringskansliet.se Telefonväxel: 08-405 10 00 Fax: 08-24

Domstolsverket har granskat förslaget till förordning om statligt lån till paketresearrangörer (N2020/02921) mot bakgrund av den verksamhet som bedrivs av Sveriges Domstolar,

Även om det är svårt att bedöma vilka konsekvenser förslaget får, vill förvaltningsrätten i detta sammanhang framföra att en ökad måltillströmning, även i mindre

Utformningen riskerar att leda till att återbetalningarna till resenärerna kan dra ut ytterligare på tiden, eftersom arrangörer ges incitament, i form av ett eventuellt statligt

Det innebär att för varje krona som kunden betalar så måste 1 krona deponeras till Kammarkollegiet och ytterligare 1 krona till kortutgivaren och slutligen skall en tredje

researrangör hittar en extern tillfällig finansieringslösning (t.ex. banklån) för att klara återbetalning till resenärer och senare använder researrangörslånet för att

betala tillbaka lånet i förtid om researrangören genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt har orsakat att lånebeloppet eller räntan har bestämts