Fjällenskolan. Förskoleklass Grundskola Fritidshem. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2011/2012

Barn- och ungdomsförvaltningen Besöksadress: Ekollongränd 1, 175 49 JÄRFÄLLA

Fjällenskolan Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA

Telefon växel: 08-580 285 00

Telefon exp. 08-580 297 72/74 E-post: fjallenskolan@jarfalla.se Webbplats: www.jarfalla.se

Fax: 08-580 297 99 Organisationsnummer: 212000-0043 Postgiro: 30918-7 Bankgiro: 239-2082

Fjällenskolan

Förskoleklass Grundskola Fritidshem

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

2011/2012

Innehållsförteckning:

 Fjällenskolans mål samt inledning……….… sid 3

 Definition och begrepp………... sid 4

 Våra förväntningar………. sid 5

 Utreda och åtgärda………. sid 6

 Vuxen som kränker elev……… sid 7

 Arbete för att upptäcka och förebygga……….… sid 7

 Nulägesanalys och konkreta åtgärder……… sid 8

 Förankring av likabehandlingsplanen………... sid 9

 De olika diskrimineringsgrunderna (bilagor)…………. sid 10

Fjällenskolans mål är att gemensamt med barn, ungdomar, personal och vårdnadshavare skapa en skola helt fri från all form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Inledning

Alla barn och vuxna ska kunna känna sig trygga och behandlas med respekt för sin egenart. Ingen ska behöva känna obehag inför att gå till Fjällenskolans verksamhet.

Barn och ungdomsnämnden i Järfälla kommun har arbetat fram en handlingsplan för god arbetsmiljö i förskola och skola. Planen började gälla juli 2006 (reviderats 2011) och har delats ut till alla hem och skolor. Fjällenskolans likabehandlingsplan är ett komplement till kommunens handlingsplan. Likabehandlingsplanen/plan mot krän- kande behandling ska vara ett levande dokument och fungera som ett verktyg i det dagliga arbetet. Den ska följas upp och ändras i slutet av varje läsår. Rektor och re- presentanter från Värdegrundsgruppen ansvarar för att detta genomförs.

Skolans värdegrund och uppdrag

Enligt läroplanen Lgr 11 skall skolväsendet vila på demokratins grund.

Skollagen (2010:800) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överens- stämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som ver- kar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (1 kap. 2§ )

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana ten- denser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Likabehandlingsplan

6§ Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer, skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, reli- gion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att före- bygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall

planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över.

Sedan den 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:

Diskrimineringslagen och 6 kap i skollagen.

Definition och begrepp

Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funk- tionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt kopp- ling till exempelvis elevens kön.

Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas Indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasseri- er även när en elev kränks på grund av en vårdnadshavare eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m.m.

Nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering

I 6 kap. 10 § skollagen finns ett direkt förbud för vuxna att utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Bestämmelserna i 6 kap skollagen innebär att det råder nolltolerans mot kränkande behandling. Detta är en utgångspunkt för den re- gelbundna tillsynen som ska komma till uttryck i rapporter och beslut. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Huvudman- nen är bl.a. skyldig att utreda omständigheterna när ett barn eller en elev uppger att de har blivit utsatta för kränkande behandling och i förekommande fall vidta de åt- gärder som kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en individs värdighet.

Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar.

Kränkningar kan vara synliga och handfasta såväl som dolda och knappt märkbara.

De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan utföras inte bara under den tid och på den plats där verksamheten äger rum utan också via t.ex. sms, mms, e-post och chatt.

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldig till kränkande behandling.

Källa: DO, BEO & Skolinspektionen

Våra förväntningar:

För att främja en god och trygg skolmiljö har vi förväntningar på personal, elever och föräldrar.

Du som personal skall:

 Varje vuxen har ett ansvar att vara vaksam att agera och markera mot alla for- mer av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

 Personal som misstänker eller upptäcker något av ovanstående informerar rek- tor eller elevhälsogruppen för diskussion om vidare åtgärder. Samt säkerstäl- ler vem som tar kontakt med och informerar vårdnadshavarna om det inträf- fade.

Förväntningar på dig som elev:

 Vi vill att du talar med någon vuxen om du känner dig utsatt eller illa behand- lad av någon på skolan.

 Om du ser att någon kamrat är utsatt förväntar vi oss att du reagerar genom att till exempel säga ifrån när du ser något hända. Om detta känns svårt förväntar vi oss att du kontaktar någon vuxen och berättar vad du ser eller hör.

 Om du känner dig illa behandlad av en personal skall du uppsöka rektor och berätta vad du upplever eller har upplevt.

Förväntningar på dig som vårdnadshavare:

 Om du som vårdnadshavare får signaler om att ditt barn eller någon annan i skolan är utsatt, förväntar vi oss att du kontaktar skolan.

Utreda och åtgärda

Så snart någon personal på skolan får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. När rektor får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Kap 6 10§

Rutiner vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering mellan elever:

 Enskilt samtal med den som blivit utsatt för att ta reda på vad som hänt, vilka som varit inblandade och hur länge det har pågått.

Ansvarig: klassföreståndare.

 Klassföreståndare har enskilda samtal med den/de som utsatt eleven, så att trakasserierna/kränkande behandlingarna omedelbart upphör.

 Vårdnadshavare informeras så fort som möjligt om en elev upplevt sig eller blivit utsatt eller utsatt någon för trakasserier eller annan kränkande behand- ling. Ansvarig: klassföreståndare.



Dokumentation kan ske genom egna daterade anteckningar eller blanketter för den aktuella händelsen som till exempel

.

Uppföljning och utvärdering görs med den som blivit utsatt och den/de som utsatt eleven genom samtal för att kontrollera att de åtgärder som vidtagits efterföljs och utvärderas. Ansvariga för detta är klassföreståndare och/eller elevhälsogrupp och/eller någon som rektor utser.

Ytterligare åtgärder som kan bli aktuella

- Samtal i grupp med berörda elever och eventuellt vårdnadshavare.

- Samtal med klassen om det som hänt och diskussion om hur vi ska gå vidare.

- En anmälan till elevhälsogruppen.

- Vid kroppsskada uppmanar skolan vårdnadshavarna att uppsöka vårdcentralen för att få skadan dokumenterad.

- Ansvarig för om ärendet ska anmälas till socialtjänsten/polisen är rektor.

Åtgärder vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering vuxen gentemot elev:

 Eleven ska uppsöka rektor och informera om det inträffade.

 Rektor kallar berörd personal till samtal.

 Rektor dokumenterar händelsen.

 Rektor informerar vårdnadshavarna.

 Rektor kallar de berörda till möte.

 Beslut om eventuella åtgärder med anledning av det inträffade fattas av rektor.

(Vid behov i samråd med kommunens personalavdelning.)

 I de fall en elev föredrar att vända sig till annan vuxen i skolan, skall denna lyssna lyhört på eleven, dokumentera det inträffade och överlämna ärendet till rektor.

 Rektor ansvarar för att uppföljning sker.

Arbete för att upptäcka och förebygga:

Alla vuxna på skolan ska ha ett gemensamt förhållningssätt där vi markerar att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte accepteras och det är grunden för det förebyggande arbetet, samt att alla har ett eget ansvar att följa Fjällenskolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.

Vi har tydliga gemensamma ordnings- och trivselregler som diskuteras och revideras inför varje läsårsstart med personal, barn, ungdomar och föräldrar.

På Fjällenskolan har vi ett samarbete med organisationen Friends. Vi har kompis- stödjare i åk 4-9 som träffas kontinuerligt tillsammans med ansvariga vuxna där Fjäl- lenskolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är ett levande do- kument.

Vi har en elevhälsogrupp för åk F-9 dit personal kan vända sig vid oro för elever.

Elevhälsogruppen träffas kontinuerligt 1 ggr/v och består av rektor, bitr. rektor, skol- kurator, skolsköterska, skolpsykolog och speciallärare. Delar av elevhälsogruppen är även med på personalens elevkonferenser 2ggr/termin.

Varje termin ska vi kartlägga trivseln bland våra elever i alla årskurser med koppling till diskrimineringsgrunderna. Detta kommer att ske via enkäter som vi har arbetat fram tillsammans med kompisstödjarna. Ansvariga är vuxenstödet i Friendsgruppen.

Uppföljning och utvärdering av enkäten ansvarar klassföreståndare och Värde- grundsgruppen för.

Vi har hemklassrum med bestämda sittplatser för alla åldrar på skolan, det tror vi skapar en trygghet för eleverna. I åldrarna 6-9 har elever/lärare schemalagd tid för mentorssamtal enskilt eller i mindre grupp. Det ger möjlighet att samtala om elevens lärande och sociala situation. På Fjällenskolan har vi elevråd åk 1-5 och 6-9. Där får eleverna vara med och påverka sin situation på olika sätt i skolan.

.

Alla pedagoger F-9 har schemalagd rastvakt, där de är ute bland eleverna för att ska- pa en trygghet. Vi har också förlagt lärarnas arbetsrum i de olika längorna för att lättare finnas till hands för eleverna.

Vi personal har representanter från de olika åldrarna i skolans Värdegrundsgrupp.

Där diskuterar vi frågor som är aktuella och utifrån det så arrangerar gruppen två Värdegrundsdagar per år för all personal och alla elever, det kan innebära att vi bju- der in aktuella föreläsare. Dessa dagar har koppling till likabehandlingsarbetet på skolan.

På Fjällenskolan har vi ett nära samarbete med kommunens närpoliser. De rör sig ofta på skolan och skapar på så sätt en naturlig kontakt med våra elever. Vi har även ett samarbete med kommunens fältassistenter och Drog- och brottsförebyggande verksamheten.

Vi på skolan ser allvarligt på om en elev har oförklarligt hög frånvaro. Elevens när- varo/frånvaro registreras och genom det kan vi tillsammans med vårdnadshavarna i tid upptäcka och åtgärda hög frånvaro hos en elev.

I det upptäckande och förebyggande arbetet tar vi till vara på personalens observa- tioner av elevgrupperna och lyssnar till elevernas egna berättelser.

Nulägesanalys och konkreta åtgärder:

Under hösten 2010 delade vi ut enkäter som innehöll frågor om trivsel, diskrimine- ring och kränkande behandling till åk 6-9, och enkäter som innehöll frågor om trivsel i skolan till åk 2-5. Det var en hög svarsfrekvens i alla åldrar, sammanställningen av enkäterna 2-5 hann tyvärr inte färdigställas. Svaren i åk 6-9 blev klara och visar att drygt 90 % av eleverna trivs bra eller jättebra på Fjällenskolan. Frågor gällande kränkande behandling visar att mindre än hälften av eleverna har känt sig kränkta.

De som upplevt att de någon gång blivit kränkta skriver att det då oftast har skett mellan elever och vanligast är att man kränker varandra verbalt.

Frågor gällande diskriminering visar att det är väldigt få som blivit diskriminerade på skolan. I de fall där man upplever sig diskriminerad så har man angivit ja, pga. att jag är pojke/flicka som orsak.

Konkret åtgärd;

Hösten 2010 infördes livskunskap på schemat.

Personal, elever och föräldrar upplever att det är trång och ont om utrymmen på sko- lan.

På F-5 delen har antalet elever ökat under hösten 2011, det gör att vi är i behov av att införskaffa mer lek/ skapande material och då främst till utomhusverksamheten som är eftersatt.

Konkret åtgärd;

För att barnen lättare ska kunna se oss vuxna under rasterna så har vi införskaffat gula västar till samtliga rastvakter på F-5 delen.

Vi ska köpa in lek/ skapande material till F-5 delen.

På 6-9 delen är det ont om sittplatser för eleverna i längorna.

Konkret åtgärd;

Fjällenskolan ingår i kommunens projekt ” Attraktiva skolmiljöer” och ska till viss del byggas om och då ingår fler sittplatser. Det startar hösten 2011.

Förankring av likabehandlingsplanen:

Förankring – personal:

På personalens gemensamma studiedag i augusti 2010 innan skolstart bjöd vi in en föreläsare som pratade om vikten av att arbeta utifrån skolans likabehandlingsplan/

plan mot kränkande behandling. Vi kommer efter revidering av planen att presentera alla ändringar på ett APT för all personal. Ansvarig är rektor/skolledningen.

Förankring– eleverna:

Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling ska gås igenom i samtliga klasser vid läsårsstart. Ansvarig är klassföreståndare.

Eleverna ska då uppmuntras att tycka till om Planen och gärna komma med egna förslag och idéer till denna genom meddelanden till Värdegrundsgruppen.

Planen ska diskuteras och ventileras i skolans elevråd. Ansvarig är skolans vuxenstöd i elevrådet.

Förankring – vårdnadshavarna:

Planen presenteras på föräldramötena vid skolstart. Ansvarig är klassföreståndare.

Den ska ventileras och diskuteras i Fjällenrådet som består av representanter för för- äldrar, skolledning och personal. Ansvarig för detta är skolledningen.

Dokumentet kommer att finnas tillgängligt för alla familjer och personal på Fjällens- kolans hemsida, Skolia och delas ut till samtliga familjer som så önskar.

28 September 2011

De olika diskrimineringsgrunderna är:

Kön:

Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever.

Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.

Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexuali- serat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.

Transsexualism

Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridis- ka könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.

Etnisk tillhörighet:

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av et- nisk tillhörighet.

Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma natio- nella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat.

Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skol- lagen.

Religion och annan trosuppfattning:

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av reli- gion eller annan trosuppfattning.

Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.

Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.

Funktionsnedsättning:

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionsnedsättning.

En funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt.

Som funktionsnedsättning räknas både sådana som syns, som att man använder rull- stol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.

En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat till- stånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada.

Sexuell läggning:

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sex- uell läggning.

Med sexuell läggning menas

 Homosexualitet

 Bisexualitet

 Heterosexualitet

Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oav- sett sexuell läggning.

Homofobi är en ideologi en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexuali- tet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.

Könsöverskridande identitet eller uttryck:

Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.

Vad är könsöverskridande identitet eller uttryck?

Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställaningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).

För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande iden- titet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen.

Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuel- la. Observera även att transsexuella omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Ålder:

Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder.

Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder

 Vid tillämpning av bestämmelser i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper ut- ifrån barnens och elevernas ålder.

 Om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasi- um, vuxenutbildning och SFI.

När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestäm- melser som skulle strida mot förbudet.

Ålder som diskrimineringsgrund

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskrimi- nering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.

Källa: Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Främja likabehandling.

DO; BEO & Skolinspektionen