NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL
GRUNDEXAMEN FÖR PLANERINGSASSISTENT
Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen för planeringsassistent (17.2.2000, dnr 28/011/2000).
Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm.
UTBILDNINGSSTYRELSEN
2005
INNEHÅLL
1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR
GRUNDEXAMEN FÖR PLANERINGSASSISTENT 1
2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV AV YRKESPROVSMATERIAL 1 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1
2.2 Bedömning av yrkesprov 3
2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIAL FÖR ENSKILDA STUDIEHELHETER 5
3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier 5
3.1.1 Basfärdigheter för en planeringsassistent 5 3.1B Differentierade yrkesinriktade studier 11
3.1.2 Byggnadsteknik 11
3.1.3 VVS-teknik 15
3.1.4 Elteknik 18
3.1.5 Maskinteknik 22
3.1.6 Element- och stålkonstruktioner 27
3.1.7 Samhällsbyggnad 32
3.1.8 Byggnadssanering 35
3.1.9 Utrymmesplanering 38
3.1.10 Industriplanering 40
3.1.11 Automation 44
3.1.12 CAD/CAM-teknik 47
3.1.13 Publikationsteknik 51
3.1.14 Multimedia- och informationsteknik 55
3.1.15 3D-modellering 58
1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN FÖR PLANERINGSASSISTENT
Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005.
I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och
genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas
arbetslokaler.
Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan
använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av
yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi.
Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och
arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet.
Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisande kunnande.
I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet.
Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa
uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål.
Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5.
2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV AV YRKESPROVSMATERIAL 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter
I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer.
Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man
• planerar och genomför yrkesproven
• informerar om yrkesproven
• utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven
• granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det
• godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan
• övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas
• behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de
• planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande
• informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov
• observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning
• deltar i utvärderingssamtalet
• besluter om bedömning av yrkesprov
Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de
• gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna
• deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna
• sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet
• introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet
• observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning
• berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet
• deltar i utvärderingssamtalet
• besluter om bedömning av yrkesprov
De studerande kan använda sig av materialet när de
• gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna
• planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten
• bedömer sitt eget kunnande
Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra
hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet
att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som
verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid
bedömning av specialstuderandes yrkesprov.
2.2 Bedömning av yrkesprov
Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt.
Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra
arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de
bedömningskriterier som man på förhand har fastställt.
Föremålen för bedömningen i yrkesproven är
• behärskandet av arbetsprocessen
• behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material)
• behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• behärskandet av arbetssäkerhet
• den för alla branscher gemensamma baskompetensen
• de gemensamma betoningarna
I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005).
Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under
arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet.
2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och
bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och
arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget.
Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan
användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då
bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är
det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera
yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje
studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren.
I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet:
• vem som utför yrkesprovet
• den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår
• var yrkesprovet ordnas
• en beskrivning av innehållet i yrkesprovet
• de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn
• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet
• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov
• komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå
• de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla
• underskrift av dem som deltog i bedömningen
I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.
3 YRKESPROVSMATERIAL FÖR ENSKILDA STUDIEHELHETER
Yrkesprov i de gemensamma yrkesinriktade studierna är obligatoriska för alla studerande. Den studerande bör visa sin yrkeskunskap även i de studiehelheter han väljer från de differentierade yrkesinriktade studierna.
Undervisningens anordnare bestämmer mängden yrkesprov så, att det centrala innehållet i alla yrkesinriktade studiehelheter testas.
GEMENSAMMA YRKESINRIKTADE STUDIER 30 SV
Basfärdigheter för en planeringsassistent 30 sv DIFFERENTIERADE YRKESINRIKTADE STUDIER 60 SV
En av studiehelheterna 2-5 bör väljas 30 sv
2 Byggnadstekink 30 sv
3 VVS-teknik 30 sv
4 Elteknik 30 sv
5 Maskinteknik 30 sv
Ytterligare skall tre stycken väljas av studiehelheterna 6–16 30 sv eller istället för dem ytterligare en av studiehelheterna 2–5
6 Element- och stålkonstruktioner 10 sv
7 Samhällsbyggnad 10 sv
8 Byggnadssanering 10 sv
9 Utrymmesplanering 10 sv
10 Industriplanering 10 sv
11 Automation 10 sv
12 CAD/CAM-teknik 10 sv
13 Publikationsteknik 10 sv
14 Multimedia- och informationsteknik 10 sv
15 3D-modellering 10 sv
16 Övriga fritt valbara studier 10 sv
3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier
3.1.1 Basfärdigheter för en planeringsassistent Allmänt
I denna del presenteras yrkesprovet för den första studiehelheten, Basfärdigheter för en planeringsassistent.
Studiehelheten hör till de gemensamma yrkesinriktade studierna inom examen och omfattar 30 studieveckor.
Beskrivning av yrkesprovet
I yrkesprovet utformar den studerande byggnads-, VVS-, el- eller maskintekniska ritningar och gör kanslitek- niska uppgifter samt betjänar kunder.
I arbetet används vanliga CAD-program, kontorsredskap, datorprogram och/eller utrustning så att man även
kan rita för hand. Den studerande bör beakta kundens behov. Kundbetjäningen kan vara intern (arbets- eller
studiekamrater) eller extern (kunder vid ett företag eller kunder hos andra läroanstalter).
1. UTGÅNGSDATA AV UPPDRAGS- GIVAREN
2. UTFORMANDE AV ÖVERENSKOMNA RITNINGAR OCH DOKUMENT
3. ÖVERLÅTANDE AV RITNINGAR OCH DOKUMENT ÅT UPPDRAGS- GIVAREN
KUNDBETJÄNING
KONTORSTEKNISKA ARBETEN OCH ERGONOMI
1 Utgångsdata från uppdragsgivaren (= planerare, kund eller motsvarande)
• skisser
• given utgångsdata
2. Sökande av information, utformande av ritningar och dokument
Att söka information och utforma dokument, som t.ex. skisser är uppgifter som förekommer under arbetets gång. Som informationskällor fungerar t.ex.
• lagar
• förordningar
• normer
• standarder
• övriga bestämmelser
Dokument som bör utformas är exempelvis skissförteckningar och arbetsbeskrivningar.
- Byggnad: noggranna botten-, genomskärnings- och fasadritningar för ansökan om byggnadstillstånd - VVS: VVS-tekniska ritningar och scheman för ett litet objekt
- El: eltekniska ritningar och scheman för ett litet objekt
- Maskin: del- och ihopplockningsschema över en enkel produkt inom maskin- och metallteknik.
3. Utskrift av dokument och förmedling till uppdragsgivaren
• att skriva ut dokumenten i den form uppdragsgivaren önskar
• förmedling av dokumenten åt uppdragsgivaren på önskat sätt
Kundbetjäning, kontorstekniska arbeten och ergonomi ingår i verksamheten under hela processen.
Exempel på yrkesprov
Följande exempel ges för att hjälpa till vid planering av yrkesprov och är inte bindande. I alla uppgifter bör
informationsskyddskraven beaktas. I övrigt kan skolningens anordnare bestämma om yrkesprovets
omfattning. Omfattningen på exempeluppgifterna varierar, eftersom målnivåerna hos eleverna varierar.
Byggnadsteknik Exempel 1
Utformning av ett tillståndsdokument för en liten bastu- eller uthusbyggnad utifrån information som givits.
Exempel 2
Att överföra en ritning från en pappersversion till ADB-baserad form (t.ex. ritningarna från något äldre objekt).
VVS-teknik Exempel 1
Att rita in VVS-tekniska system i ett egnahemshus samt utforma dokument enligt instruktioner som givits.
Exempel 2
Den studerande söker från ett byggnadsområde de delar av VVS-systemen som är inritade i ritningen och uppdaterar vid behov ritningen.
Elteknik Exempel 1
Att rita eltekniska system i ett egnahemshus, samt utforma dokumenten enligt de instruktioner som givits.
Exempel 2
Den studerande söker från ett byggnadsområde de delar av elsystemen som är inritade i ritningen och uppdaterar vid behov ritningen.
Maskinteknik Exempel 1
En del eller ett objekt ändras och en ny uppdatering av del- och ihopsättningsritningarna behövs. Ritningarna skall tillverkas på nytt, och i samband med dem även de handlingar som behövs.
Exempel 2
Del- och ihopsättningsritningar och de tillhörande handlingarna behövs för en produkt som består av några delar. Egna skisser kan användas som grund.
Beskrivning av yrkesprovsmiljön
Yrkesprovet utförs på en arbetsplats i samband med inlärning i arbetet, eller vid en läroanstalt.
Yrkesprovsplatsen väljs så att provets innehåll och läroplanens innehåll så långt som möjligt motsvarar varandra. Innehållet i yrkesprovet skall vara bekant åt den studerande, och helst skall han ha utfört motsvarande uppgifter under övningarna eller tidigare under arbetspraktiken. Uppgiften kan t.ex. vara att tillverka en ritning med ett bekant CAD-program.
Yrkesprovet bör utföras i sådana utrymmen som lämpar sig för arbetsuppgiften, och helst motsvarar en
normal planeringsbyrå. Det bör finnas en arbetsstation som lämpar sig för CAD-planering, en skrivare och de
program och/eller redskap som behövs för att man för hand skall kunna rita. Även en telefon och annan utrustning som skall finnas i ett kontor bör finnas tillhanda, t.ex. källmaterial i form av RT-kartotek eller någon motsvarande källa.
Yrkesprovet utförs i allmänhet på individuell nivå. Ifall yrkesprovet utförs i grupp, bör varje studerandes arbete kunna urskiljas. I arbetet följs den överenskomna tidtabellen, t.ex. en tidtabell som är överenskommen med en kund. Till yrkesprovet bör man försöka få en kundkontaktssituation, med antingen en utomstående kund, eller en inom företaget intern betjäningssituation. Yrkesprovsplatsen kan vara en byggnads-, VVS-, el- eller maskinteknisk planeringsbyrå, där den studerande förutom kundbetjäningen kan visa att han behärskar grundkunskaperna, som t.ex. användning av strecktyper, symboler i ritningar, stationering, märkningar, informationssökning, ergonomi osv.
Bedömning
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Bedömningspunkter
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen
utformar utifrån klara skisser,
mätdata och instruktioner ritningar och handlingar för ett mindre objekt.
utformar utifrån skisser och handledning ritningar och handlingar för ett mindre objekt.
kan utifrån skisser och givna utgångsdata lägga till korrekta märkningar, stationeringar och strecktyper genom att använda sig av byggnads-, VVS- tekniska och eltekniska ritningar samt tekniska dokument enligt de gällande bestämmelserna och de bestämmelser och instruktioner som gäller ritningar för produkter inom maskin- och metallteknisken.
Behärskande av
arbetsuppgiften
utformar följande, utifrån klara skisser, mätvägsdata och instruktioner:
ritar följande, utifrån skisser
och instruktioner: utför följande, utifrån skisser och given utgångsdata:
grund-, genomskärnings- och
fasadritningar grund-, genomskärnings- och fasadritningar som följer bestämmelser
grund-, genomskärnings- och fasadritningar
VVS-tekniska ritningar, såsom
placering av pumpar och ventiler
rörsystem och kanaler med tillhörande apparatur i rätt plan
lägger till ventiler, fläktar och pumpar i VVS-ritningar
eltekniska ritningar, såsom kabellinjer och utrustning för små byggnader
strömbrytare, belysning och
vägguttag i rätt plan lägger till strömbrytare, belysning och vägguttag i elritningar
enkla ritningar inom maskin- och metalltekniken samt väljer projektioner, utför mätning och fyller i
materialförteckningen under handledning
tolerans- och svetsmärkningar och väljer utifrån instruktioner huvudprojektionen och utför de andra projektioner som behövs, utför mätningar och fyller i materialförteckningen
lägger till yt- och svetsmärkningar i
maskintekniska ritningar samt väljer projektioner, utför mätning och fyller i materialförteckningen
normala handlingar för kontoret och använder åtminstone textbehandings- och kalkylprogram i sitt arbete
tillämpningar av olika handlingar och utnyttjar även e-post
använder de program som behövs och kan föra över dokument från ett program till annat, för att uppnå en helhet, utifrån vilken man kan planera
Behärskande av den kunskap som ligger till
grund för arbetet
använder med hjälp av
detaljerade instruktioner korrekta streckbredder och – typer, symboler, textplacering och ritmärken i önskad skala
använder under handledning och med hjälp av instruktioner korrekta streckbredder och – typer, symboler, textplacering och ritmärken i önskad skala
använder med hjälp av skisser och given utgångsdata korrekta streckbredder och –typer, symboler, textplacering och ritmärken i önskad skala
Behärskande av arbetssäkerhet
Beskrivning finns i de allmänna instruktionerna. Om den studerande utför installations- eller servicearbete på apparaturen, skall han sköta om arbetssäkerheten.
Baskompetens
fungerar som hjälpande
person i arbetsgrupper känner igen terminologin inom byggnads-, VVS-, el- samt maskin- och metallbranschen så bra att han förstår givna instruktioner för enklare arbeten
utför arbetet pålitligt, men en del brister kan finnas i slutresultatet
(samarbetsförmåga)
använder sig av terminologin inom byggnads-, VVS-, el- samt maskin- och
metallbranschen när han tar emot arbetsinstruktioner
utför arbetet pålitligt, men i färdigställandet kan det ännu finnas något som kunde förbättras
använder terminologin inom byggnads-, VVS-, el- samt maskin- och metallbranschen när han mottar instruktioner och diskuterar sitt arbete
använder sina kunskaper effektivt och söker på eget initiativ efter
tilläggsinformation från de källmaterial, manualer och programmens help-funktioner, för att lösa problemsituationer följer de instruktioner och
bestämmelsen som ges inom arbetsgruppen
följer de arbetstider som överenskommits och kommer på förhand överens om eventuella undantag (etiska och estetiska kunskaper)
följer överenskomna
tidtabeller och organiserar om dem vid behov och är själv redo att vara flexibel att ändra arbetstider, ifall andra uppgifter kräver det fungerar självständigt, ändamålsenligt och på eget initiativ i olika situationer och arbetsgrupper
Gemensamma betongingar
sköter under handledning om kundbetjäning i kontoret, såvida han behärskar dessa uppgifter
arbetar smidigt, effektivt och utifrån kundsynvinkel så att han klär sig passande i olika situationer samt handlett sköter om kundbetjäningen och beaktar kundens behov
behärskar grunderna i
kontorsarbete på en sådan nivå att han kan förklara arbetets kvalitet i förhållande till kostnader samt vilken betydelse snygghet och noggrannhet har. Han beaktar även dessa saker när han själv utför arbete.
förstår i att han i
kundbetjäningssituationer är företagets representant och undviker att skada företagets kundförhållanden med sitt beteende
beaktar under handledning ekonomisk verksamhet och ett kvalitativt arbetssätt. Han strävar till att undvika onödiga utskrifter, använder materialet effektivt, sorterar resterna och förmedlar dem till återvinning
beaktar självständigt den ekonomiska verksamheten i sitt arbete så att onödiga utskrifter inte görs, materialet används på ett effektivt sätt, och resterna sorteras och förmedlas för återvinning
klär sig snyggt, enligt kontorets klädetikett (kvalitativ och kundnära verksamhet)
sköter om att det material som är hemligstämplat för-störs enligt instruktioner (en hållbar utveckling)
arbetar effektivt, smidigt och ur kundsynvinkel, klär sig enligt situationer och beaktar självständigt kundens behov
förstår betydelsen av informationsskydd så att tystnadplikten och andra saker som överenskommits med kunden verkställs (kvalitativ och kundnära verksamhet)
följer givna arbetstider och kommer på förhand överens om eventuella undantag och är beredd på att ändra arbetstider ifall arbetsuppgifterna kräver det
tillämpar kontorstekniska arbeten och principerna för kundbetjäning självständigt och strävar i sitt arbete att uppnå bästa möjliga resultat
kan utifrån detaljerade instruktioner göra startinställningar i CAD- program, under hand-ledning kan han även använda olika plan (teknologi och informationsteknik)
Kan göra startinställningar och
använda olika nivåer i CAD- program planenligt och genom att följa kontorets principer
skriver ut sitt arbete med standardvärden eller skickar den till ett kopieringsföretag för utskrift genom att följa klara instruktioner (teknologi och informationsteknik)
skriver ut sitt arbete och kopierar den till den form kunden önskar självständigt, alternativt kan han skicka den elektroniskt för utskrift till ett kopieringsföretag, utan att göra onödiga utskrifter.
använder de program som behövs och kan använda skrivare utifrån klara och detaljerade instruktioner (teknologi och
informationsteknik)
ber vid behov om råd och använder manualer samt programmens hjälp-funktion för att lösa problemfall (teknologi och
informationsteknik)
3.1B Differentierade yrkesinriktade studier 3.1.2 Byggnadsteknik
Allmänt
I detta kapitel beskrivs den andra modulen i yrkesexamen, byggnadsteknik. Studierna ingår i de differentierade yrkesinriktade studierna och omfattar 30 studieveckor.
Beskrivning
1. Utgångsdata från uppdragsgivaren (= planerare, kund eller motsvarande)
• skisser, instruktioner och utgångsdata som fås av planeraren
• myndighetsbestämmelser och –instruktioner
2. Utformande av överenskomna ritningar och handlingar
• huvudritningar för olika typer av byggnader
• axonometriska och perspektivritningar för byggnader samt fasadritningar med skuggning
• definiering av k-värden, ytor och volymer från huvudritningarna
• ifyllning av ansökningar för byggnadstillstånd
• beteckningar i samband med brandteknik
• hålla serviceboken ajour
• arbetsritningar och –förklaringar i byggnadsbranschen
• byggnadsritningar för trä- och betongkonstruktioner samt för murade konstruktioner
• byggnadsdetaljer
• scheman och detaljritningar för kompletterande konstruktioner (möbler, fönster, dörrar, trappor) 3. Förmedlande av ritningar och handlingar åt uppdragsgivaren
• bedömning och iakttagning av tidtabeller
• förevisning för planeraren och kunden
• arbetet överlåts på det önskade sättet i den beställda formen 1. UTGÅNSDATA
FRÅN UPPDRAGS- GIVAREN
2. UTFORMANDE AV ÖVERENSKOMNA RITNINGAR OCH HANDLINGAR
3. FÖRMEDLANDE AV RITNINGAR OCH HANDLINGAR ÅT UPPDRAGS- GIVAREN
KUNDBETJÄNING
KONTORSTEKNISKA ARBETEN OCH ERGONOMI
Exempel på yrkesprov
Följande exempel är till för att hjälpa till vid planering av yrkesprov. Tystnadsplikten bör beaktas i alla uppgifter.
Exempel 1
Huvudritningar (situations-, plane-, skärnings-, fasads- och rökkanalsritning) och ansökan om byggnadstillstånd för små byggnader, t.ex. sommarstuga eller egnahemshus med en modell som utgångspunkt. Även det brandtekniska bör beaktas.
Exempel 2
Att flytta en ritning från en pappersversion till dataformat (t.ex. en ritning för ett äldre objekt) Exempel 3
Måtten i en arbetsritning samt måttsättning av planritning för ett egnahemshus.
Beskrivning av yrkesprovsmiljö
Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärning i arbete eller vid en läroanstalt.
Yrkesprovsplatsen väljs så att arbetets innehåll och läroplanens innehåll så långt som möjligt motsvarar varandra. Yrkesprovet bör vara en bekant arbetsuppgift för den studerande, dvs. en uppgift den studerande tidigare utfört, antingen under inlärning i arbete eller vid läroanstalten i samband med studierna.
Vid utförande av yrkesprov bör lämpliga utrymmen finnas, som motsvarar en normal planeringsbyrå. En arbetsstation för CAD-planering, en skrivare, en telefon och de program och/eller redskap för att för hand rita skall finnas tillgängliga. Eventuella andra apparater och redskap bör även finnas tillhanda, som t.ex. ett RT-kartotek.
En väsentlig del inom yrkesprovet är att eleven självständigt skall få sin arbetspunkt att fungera enligt principerna för ett kontor. Före yrkesprovet skall den studerande visas hur apparater, program och instruktioner fungerar, ifall de är annorlunda än de den studerande tidigare använt.
Yrkesprovet utförs i huvudsak individuellt, men det kan även verkställas i en grupp så att varje persons arbete kan urskiljas och bedömas. Vid arbetet följs en överenskommen tidtabell.
Yrkesprovet kan avbrytas ifall det konstateras att den studerande förorsakar livsfara eller egendom eller ifall företagets kundförhållande är i fara.
Den studerande skall före yrkesprovet meddelas vilket tema yrkesprovet har, samt tidpunkten när yrkesprovet
skall utföras.
Bedömning
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Bedömningspunkter
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen
kompletterar tillståndsritningar
för större objekt (t.ex. ett våningshus) samt gör tillståndsritningar för mindre byggnader (t.ex. uthus) utifrån utgångsdata. Han använder sig av korrekta symboler och ritningsmärken för olika material.
utför huvudritningar för olika typer av byggnader enligt gällande bestämmelser
utför självständigt
huvudritningar för olika typer av byggnader så att de följer de gällande bestämmelserna. Han beaktar och utnyttjar även planerarens instruktioner och skisser.
fyller i
byggnadstillståndsansökningar utifrån givna data
fyller i
byggnadstillståndsansökningar genom att följa exempel
fyller i
byggnadstillståndsansökningar
kompletterar
konstruktionsritningar och detaljer for trä- och betongkonstruktioner samt murade konstruktioner utifrån instruktioner och skisser
utreder data som behövs för ritningar genom att kontakta myndigheter
utreder data som behövs för ritningar och handlingar genom att kontakta myndigheter
placerar delritningar på ett ritningsark samt kompletterar scheman och detaljritningar utifrån instruktioner
utför instruktioner genom att be om märkningar i en byggnads servicebok
håller en byggnads servicebok uppdaterad utifrån givna instruktioner
renskriver arbetsförklaringar
genom att använda byggnadsbranschens terminologi
bedömer kvaliteten på sitt arbete och följer tiden som går åt till utförandet av det
bedömer den tid som går åt till att utföra arbetet, samt kvaliteten på det och strävar även till att beakta
omkostnaderna så att han kan ge information vid fakturering
kontrollerar att måtten i
arbetsritningarna stämmer och måttsätter ett bottenplan för en liten byggnad
utför instruktioner genom att fråga om utgångsdata, följa byggnaders arbetsritningar, skisser, konstruktionsdetaljer och arbetsbe-skrivningar om trä- och betongkonstruktioner samt murade konstruktioner.
Han använder även scheman och detalritningar för kompletterande konstruktioner.
utför arbetsritningar och arbetsbeskrivningar utifrån instruktioner, utgångsdata, skisser, konstruktionsritningar för trä- och betong-
konstruktioner samt murade konstruktioner. Han använder även scheman, konstruktions- detaljer och detaljritningar för kompletterande
konstruktioner.
Märker i ritningarna och hand- lingarna ut
byggnadsträmaterial och kvaliteten på dem, betongens partiklar och klassifiering samt murbruk och -stenar utifrån givet data
Behärskande av
arbetsuppgiften
använder handlett
informationsteknik och för över information mellan olika program och CAD-program
använder program och arbetsmetoder på eget initiativ genom att fråga och följa exempel
använder självständigt de program och arbetsmetoder som behövs i arbetet
använder och håller kontorets
datakällor från byggnads- branschen uppdaterade (t.ex. RT-kartotek, fabrikers produktmappar) samt behärskar beställande av de informationsblad som behövs, antingen via e-post eller per telefon.
Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
märker på korrekt ställe i ritningarna ut U-värden, ytor, volymer, schemamärkningar och märkningar angående brandteknik utifrån givna värden
utför på eget initiativ
axonometriska och perspektiva ritningar för byggnader genom att fråga och följa exempel
utför självständigt
axonometriska och perspektiva ritningar för byggnader
bestämmer U (k)-värden, ytor och volymer i
huvudritningarna
bestämmer U (k)-värden, ytor och volymer i
huvudritningarna
utför de märkningar om
brandtekniken som behövs i ritningarna och handlingarna
utför de märkningar om brandtekniken som behövs i ritningarna och handlingarna
Baskompetens
följer arbetstider och kommer på förhand överens om undantag
fungerar i grupp och ber vid behov om hjälp på eget initiativ
fungerar aktivt och på eget initiativ i grupp
arbetar som en medhjälpande
person i en arbetsgrupp diskuterar, förmedlar och byter på eget initiativ information med andra experter inom branschen
följer arbetstider och
tidtabeller på eget initiativ.
Gemensamma
betongingar
tar på eget initiativ ansvar för kundbetjäning, och ber vid behov om hjälp
tar ansvar för kundbetjäning
utnyttjar informationteknik och överförande av filer mellan olika program och CAD-program (utnyttjande av teknologi och
informationsteknik)
tillämpar på eget initiativ informationsteknik och överföring av filer mellan olika program och CAD-program
bedömer utifrån ritningar ifall det i konstruktionerna finns olika delar eller material som inte stöder en hållbar utveck- ling och som är skadliga för miljön
3.1.3 VVS-teknik Allmänt
I detta kapitel beskrivs den tredje modulen i yrkesexamen, VVS-teknik. Studierna ingår i de differentierade yrkesinriktade studierna och omfattar 30 studieveckor.
Beskrivning av yrkesprovet
Den studerande utformar VVS-skärningsritningar och skisser utifrån planerarens skisser samt utifrån de utgångsdata som planeraren gett de värme-, vatten- och avlopps- samt luftkonditioneringstekniska nivå-, schema- och detaljritningar och handlingar så att de fyller bestämmelserna.
1. Utgångsdata från uppdragsgivaren (= planerare, kund eller motsvarande)
• de utgångsdata samt de skisser och instruktioner som fås av planeraren 2. Utformande av överenskomna ritningar och handlingar
• ritningsförteckningar
• byggnadsbeskrivningen, entreprenadgränsbilagan, arbetsbeskrivningen
• värmetekniska plan- och schemaritningar och tekniska handlingar
• vatten- och avloppstekniska plan-, schema- och detaljritningar
• armaturförteckningar
• ventilationstekniska plan-, schema- och detaljritningar 3. Förmedlande av ritningar och handlingar åt uppdragsgivaren
• att bedöma och följa tidtabeller
• presentation åt planeraren och kunden
• överlåtande av arbetet på överenskommet sätt i överenskommen form 1. UTGÅNGSDATA
FRÅN UPPDRAGS- GIVAREN
2. UTFORMANDE AV ÖVERENSKOMNA RITNINGAR OCH HANDLINGAR
3. FÖRMEDLANDE AV RITNINGAR OCH HANDLINGAR ÅT UPPDRAGSGI- VAREN
KUNDBETJÄNING
KONTORSTEKNISKA ARBETEN OCH ERGONOMI
Exempel på yrkesprov
Följande exempel är till för att hjälpa till vid planering av yrkesprov. Uppgifterna är av varierande svårighetsgrad, för att man lättare skall kunna beakta den studerandes situation. Tystnadsplikten bör beaktas i alla uppgifter.
Exempel 1
Att rita vatten- och avloppstekniska planritningar för ett litet hus enligt de skisser och instruktioner planeraren gett.
Exempel 2
Att från skisser och planerarens instruktioner utforma plan- och schemaritningar över ett maskindrivet ventilationssystem med ut- och ingångar i en liten byggnad.
Exempel 3
Att från skisser och planerarens instruktioner utforma plan- och schemaritningar över ett värmesystem i en liten byggnad.
Beskrivning av yrkesprovsmiljön
Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärning i arbete eller vid en läroanstalt.
Yrkesprovsplatsen väljs så att arbetets innehåll och läroplanens innehåll så långt som möjligt motsvarar varandra. Yrkesprovet bör vara en bekant arbetsuppgift för den studerande, dvs. en uppgift den studerande tidigare utfört, antingen under inlärning i arbete eller vid en läroanstalt i samband med studierna.
Vid utförande av provet bör lämpliga utrymmen, som motsvarar ett normalt planeringskontor användas.
En arbetsstation som lämpar sig för CAD-planering, en skrivare, telefon och de program och/eller redskap för att rita för hand bör finnas tillgängliga. Även övrig utrustning som kan behövas bör finnas tillgängligt, t.ex. källmaterial som VVS-RYL och byggnadsbestämmelsesamlingarna (speciellt delarna D1 och D2).
Yrkesprovet utförs vanligtvis individuellt, men kan även utföras i grupp, så att varje persons arbetsinsats kan urskiljas och bedömas. Vid arbetet följs den överenskomna tidtabellen.
Bedömning
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Bedömningspunkter
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen
utformar ritningsförteckningar
utifrån klara instruktioner räknar på eget initiativ ut värmebehovet för en byggnad och väljer
värmebatterier utgående från detta, med hjälp av kataloger och genom att fråga och följa exempel
räknar självständigt ut värmebehovet för en byggnad och väljer värmebatterier utifrån resultatet, med hjälp av kataloger
utformar
apparatursförteckningar utifrån klara skisser och instruktioner
utformar redskaps- förteckningar utifrån givna skisser och frågar i oklara fall på eget initiativ av experter samt följer exempel. Han känner även handlett igen de vanligaste typerna av delarna i ett vattenledningssystem
utformar
redskapsförteckningar utifrån givna skisser och känner igen de vanligaste typerna av delarna i ett
vattenledningssystem
utformar VVS-apparaturs-
förteckningar utifrån givna skisser och frågar eller följer exempel på eget initiativ ifall det uppstår oklara fall
utformar självständigt VVS- apparatursförteckningar utifrån givna skisser
följer tidtabeller och bedömer
kvaliteten på det egna arbetet samt tiden för utförandet för att kunna bestämma
tidtabeller för motsvarande uppgifter
känner till de olika
framskridningsfaserna inom arbete med VVS-projekt och känner till hur hans egna och andras arbetsinsatser påverkar helheten
Behärskande av
arbetsuppgiften
ritar nedanstående utifrån klara
skisser och instruktioner: utformar på eget initiativ följande, genom att fråga och följa exempel:
utformar självständigt följande:
– VVS-tekniska skärritningar – VVS-tekniska skärritningar
utifrån planerarens skisser – VVS-skärritningar utifrån planerarens skisser – värmetekniska planritningar
och kopplingsscheman – det centrala innehållet i byggnadssättsbeskrivningar, ackordgränssnitt och arbetsbeskrivningar. Han kan även omforma dessa så de motsvarar givna instruktioner
– arbetsbeskrivningar, ackordgränssnitt och arbetsbeskrivningar.samt omformar dessa så de motsvarar givna instruktioner
– vatten- och avloppstekniska planritningar, detaljer och scheman
– plan- och schemaritningar samt tekniska dokument utifrån de skisser och det utgångsdata planeraren gett på ett sätt som följer gällande bestämmelser
– värmetekniska plan- och schemaritningar samt tekniska dokument utifrån skisser och det utgångsdata planeraren ger på ett sätt som följer gällande bestämmelser
– ventilationstekniska
planritningar och scheman – plan-, schema- och detaljritningar samt tekniska dokument inom vatten- och avloppstekniken utifrån de skisser och det utgångsdata planeraren gett på ett sätt som följer gällande bestämmelser
– plan-, schema- och detaljritningar samt tekniska dokument inom vatten- och avloppstekniken utifrån de skisser och det utgångsdata planeraren ger på ett sätt som följer gällande bestämmelser
– planritningar för sprinkler- trycklufts- och kyltekniska system
– ventilationstekniska plan-, schema- och detaljritningar samt tekniska dokument utifrån de skisser och det utgångsdata planeraren gett på ett sätt som följer gällande bestämmelser
– ventilationstekniska plan-, schema- och detaljritningar samt tekniska dokument utifrån de skisser och det utgångsdata planeraren gett på ett sätt som följer gällande bestämmelser
utnyttjar CAD-program i sitt
arbete – ritningar för sprinkler-
trycklufts- och kyltekniska system utifrån klara skisser
– ritningar för frost-, sprinkler-, trycklufts- och kyltekniska system utifrån klara skisser
omformar textbaserade VVS- dokument utifrån klara instruktioner och använder branschens terminologi
Baskompetens
följer givna tidtabeller och kommer på förhand överens om undantag
fungerar aktivt och på eget
initiativ i arbetsgrupper fungerar aktivt och på eget initiativ i arbetsgrupper
arbetar som en medhjälpande person i arbetsgrupper (etiska och estetiska kunskaper)
diskuterar, förmedlar och byter information med andra människor inom branschen på eget initiativ samt följer de tidtabeller som överenskommits
använder terminologin inom VVS-branschen när han aktivt diskuterar, förmedlar och byter information med andra människor inom branschen och vid mottagande av arbets- uppgifter
presenterar sitt arbete åt
kunden och planeraren
Gemensamma
betongingar
utnyttjar handlett informationsteknik och informationsförflyttning mellan olika program (utnyttjande av teknologi och informationsteknik)
utnyttjar informationsteknik och informationsförflyttande mellan olika program i sitt arbete.
Bedömer utifrån ritningar, huruvida det i systemet finns delar eller material som är skadliga för miljön och inte stöder en hållbar utveckling (en hållbar utveckling)
3.1.4 Elteknik Allmänt
I detta kapitel beskrivs den fjärde modulen i yrkesexamen, elteknik.
Studierna ingår i de differentierade yrkesinriktade studierna och omfattar 30 studieveckor.
Beskrivning av yrkesprovet
Den studerande utformar utifrån planerarens skisser eltekniska ritningar och ritningar för elanvändningen,
såsom översikts-, huvud- och kretsscheman och de tabeller som hör till apparatförteckningar. Dessutom skall
den studerande kunna göra ritningar, tabeller och förteckningar som hör till elektronik.
1. Utgångsdata från uppdragsgivaren (= planerare, kund eller motsvarande)
• skisser, instruktioner och utgångsdata planeraren gett 2. Utformande av överenskomna ritningar och handlingar
• ritningsförteckningar
• teletekniska nivå- och schemaritningar samt tekniska handlingar
• ritningar för elanvändningen, översikts-, huvud- och kretsscheman
• ritningar, tabeller och förteckningar inom elektronik
• apparatförteckningar
3. Förmedling av ritningar och handlingar åt uppdragsgivaren
• bedömer och följer tidtabeller
• presentation åt planeraren och kunden
• överlåter arbetet på överenskommet sätt, i beställd form
Exempel på yrkesprov
Följande exempel är till för att hjälpa till vid planering av yrkesprov. Uppgifterna är av varierande svårighetsgrad, för att man lättare skall kunna beakta den studerandes situation. Tystnadsplikten bör beaktas i alla uppgifter.
Exempel 1
Utforma ritningar över placering av elpunkter och kabeldragning, inkl. planritningar, enligt önskad utrustningsnivå utifrån skisser och utgångsdata från planeraren.
Exempel 2
Utforma en ritning av de vanligaste motoranvändningarnas (direkt-, rotationsväxlings-, stjärn/triangelstart) kretsscheman utifrån skisser och utgångsdata av planeraren.
1. UTGÅNGSDATA FRÅN UPPDRAGS- GIVAREN
2. UTFORMANDE AV ÖVERENSKOMNA RITNINGAR OCH HANDLINGAR
3. FÖRMEDLANDE AV RITNINGAR OCH HANDLINGAR ÅT UPPDRAGSGI- VAREN
KUNDBETJÄNING
KONTORSTEKNISKA ARBETEN OCH ERGONOMI
Exempel 3
Utforma en ritning av ett kretskort utifrån kretsschema och instruktioner av planeraren genom att använda ett planeringsprogram för kretskort.
Beskrivning av yrkesprovmiljön
Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärning i arbete eller vid en läroanstalt.
Yrkesprovsplatsen väljs så att arbetets innehåll och läroplanens innehåll så långt som möjligt motsvarar varandra. Yrkesprovet bör vara en bekant arbetsuppgift för den studerande, dvs. en uppgift den studerande tidigare utfört, antingen under inlärning i arbete eller vid en läroanstalt i samband med studierna.
Vid utförande av provet bör lämpliga utrymmen, som motsvarar ett normalt planeringskontor användas.
En arbetsstation som lämpar sig för CAD-planering, en skrivare, telefon och de program och/eller redskap för att rita för hand bör finnas tillgängliga. Även övrig utrustning som kan behövas bör finnas tillgängligt, t.ex. källmaterial som ST-kartotek.
Yrkesprovet utförs vanligtvis individuellt, men kan även utföras i grupp, så att varje persons arbetsinsats kan urskiljas och bedömas. Vid arbetet följs den överenskomna tidtabellen.
Bedömning
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Bedömningspunkter
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen
utformar utifrån klara skisser
och intruktioner
kabeldragningsritningar för egnahemshus samt utifrån placeringsscheman för elapparatur ändringar och reparationer i centralschemat för olika konstruktioner i egnahemshus och radhus
utformar
kabeldragningsscheman för egnahemshus och radhus på eget initiativ genom att fråga och följa exempel samt kan utifrån placeringsscheman, planerarens instruktioner och skisser uföra ändringar och reparationer vad gäller placering av elapparatur i centralschemat för egnahemshus, radhus, våningshus och mindre industribyggnader
utformar
kabeldragningsscheman för egnahemshus och radhus utifrån placeringsscheman för elapparatur
utför ändringar och
korrigeringar i styrning av ventilation och belysning i kretsscheman för
motorutgångar och elektrisk apparatur. Han uppdaterar även komponentförteckningar och bruksanvisningar
utför ändringar och korrigeringar i styrning av ventilation och belysning i kretsscheman för motor- utgångar och elektrisk apparatur utifrån planerarens instruktioner och skisser. Han uppdaterar även
komponentförteckningar och bruksanvisningar
kompletterar och korrigerar centralscheman för olika byggnader såsom
egnahemshus, radhus, höghus och mindre industribyggnader utifrån planerarens skisser och instruktioner samt de
placerings- och kabel- dragningsscheman som finns
kompletterar och modifierar kretsschenan för styrning av ventilation och belysning samt motorutgångarna utifrån planerarens instruktioner och skisser
utformar beslysnings-,
uppvärmnings- och motorkataloger samt
kretsscheman för apparaturen utifrån planerarens
instruktioner
utformar utifrån skisser och
instruktioner ritningar, komponentförteckningar och bruksanvisningar för
kretskortet
Behärskande av
arbetsuppgiften
ritar elutgångar, placerings-
och kabeldragningsscheman för svagströmsapparater samt centralscheman för
egnahemshus, radhus, våningshus och mindre industrihallar utifrån klara skisser och instruktioner.
Ritningarna bör följa de gällande bestämmelserna.
ritar på eget initiativ och genom att följa exempel elutgångar, placerings- och kabeldragningsscheman för svagströmsapparater samt centralscheman för egnahemshus, radhus, våningshus och mindre industrihallar utifrån de skisser och instruktioner planeraren ger. Ritningarna bör följa de gällande bestämmelserna.
ritar självständigt elutgångar, placerings- och
kabeldragningsscheman för svagströms-apparater samt centralscheman för egnahemshus, radhus, våningshus och mindre industrihallar utifrån de skisser och instruktioner planeraren ger. Ritningarna bör följa de gällande bestämmelserna.
Utformar bruksritningar för el, såsom allmänna, huvud- och kretsscheman för t.ex. styrning av ventilation, belysning, motorutgångar och elektronisk apparatur
utformar kretsscheman för styrning av ventilation, belysning och motor-utgångar utifrån planerarens
instruktioner och skisser samt även kretsscheman för elektronisk apparatur utifrån utförliga skisser
utformar kretsscheman för styrning av ventilation, belysning och motor- utgångar utifrån planerarens instruktioner och skisser samt även kretsscheman för elektronisk apparatur utifrån utförliga skisser
utformar arbetsbeskrivningar,
ritnings- och
apparaturförteckningar utifrån skisser och given utgångsdata
utformar arbetsbeskrivningar, ritnings- och
apparaturförteckningar med hjälp av skisser
utformar arbetsbeskrivningar, ritnings- och
apparaturförteckningar utifrån givna instruktioner
Behärskande av den kunskap som ligger till
grund för arbetet
bestämmer under handledning hur hans ritningar inverkar på hela byggnadsprojektet eller i produktionen av elapparaturen
bestämmer på eget initiativ och genom att fråga hur hans ritningar inverkar på hela byggnadsprojektet eller i produktionen av elapparaturen
bestämmer självständigt hur hans ritningar inverkar på hela byggnadsprojektet eller i produktionen av elapparaturen
använder sig av bestämmelser, instruktioner, standarder, strecktyper och textplacering vid utformande av elritningar
använder sig av bestämmelser, instruktioner, standarder, strecktyper och textplacering vid utformande av elritningar
använder sig av bestämmelser, instruktioner, standarder, strecktyper och textplacering vid utformande av elritningar
bestämmer korrekt
klassifiering av dosor för elapparatur i de objekt han ritat
bestämmer korrekt klassifiering av dosor för elapparatur i de objekt han ritat
bestämmer funktionen hos de
flesta vanligt förekommande elektroniska komponenterna
Behärskande av
arbetssäkerheten
sköter om säkerheten utifrån
detaljerade instruktioner efter att ha deltagit godkänt i skolning enligt standarden SFS 6002, fått handleding i hur arbetssalen fungerar
beaktar elsäkerheten och kontrollerar handlett apparaturens spänningsfrihet innan han påbörjar arbetet
utför säkerhetsåtgärder och kontroller på eget initiativ
gör apparaturen spänningfri på
ett standardenligt sätt håller sin arbetsplats städad
och håller säkerhetsavstånd ställer sig positivt till säker- hetsåtgärderna
Baskompetens
följer givna tidtabeller och kommer på förhand överens om undantag
fungerar aktivt i grupp fungerar aktivt och på eget initiativ i arbetsgruppen
arbetar hjälpsamt i arbetsgruppen (etiska och estetiska kunskaper)
diskuterar med branschens terminologi, tar emot arbets- uppgifter och följer tidtabeller
använder aktivt terminologin inom elbranschen när han diskuterar samt förmedlar information till kollegor, tar emot arbetsinstruktioner.
Han följer även tidtabeller.
presenterar sitt arbete åt
kunden och planeraren
Gemensamma betongingar
utnyttjar informationsteknik och kan föra över information mellan program i sitt arbete (utnyttjande av teknologi och informationsteknik)
använder informationsteknik och kan föra över filer mellan olika program i sitt arbete
Bedömer ritningar, såvida det i systemet finns delar eller material som är miljöfarliga och inte följer en hållbar utveckling
3.1.5 Maskinteknik Allmänt
I detta kapitel beskrivs den femte modulen i yrkesexamen, maskinteknik. Studierna ingår i de differentierade
yrkesinriktade studierna och omfattar 30 studieveckor.
Beskrivning av yrkesprovet
Den studerande ritar utifrån de givna instruktionerna eller skisserna de ritningar som behövs för maskinbyggande och följer de normer, bestämmelser och instruktioner som gäller. Den studerande fyller i komponentförteckningar och andra handlingar med standardmärkningar och riktiga beteckningar samt bestämmer bitarnas mått enligt den överenskomna noggrannheten.
1. Utgångsdata från uppdragsgivaren (= planeraren, kunden eller motsvarande)
• skisser, instruktioner och utgångsdata som getts av planeraren 2. Utformande av överenskomna ritningar och handlingar
• ritningsförteckningar
• arbetsskedes-, del- och ihopsättningsritningar med de anmärkningar som behövs för noggrannhet, form, placering, behandling och ihopsättning
• schema-, apparaturplacering och presentationsritningar
• utbrednings-, perspektiv- och 3D modeller
• handlingar om produktion, användning och service 3. Förmedling av ritningar och handlingar åt uppdragsgivaren
• att bedöma och följa tidtabeller
• presentation åt planeraren och kunden
• överlåtande av arbetet på överenskommet sätt, i beställd form
Exempel på yrkesprov
Följande exempel är till för att hjälpa till vid planering av yrkesprov. Tystnadsplikten bör beaktas i alla uppgifter.
Exempel 1
Att utifrån egna skisser göra en del- och ihopsättningsritning för en enkel produkt, t.ex. en skruvklämma, enligt en på förhand överenskommen noggrannhet. Dessutom skall toleranser, adaptrar samt yt- och svetsmärkningar läggas till i ritningen.
1. UTGÅNGSDATA FRÅN UPPDRAGS- GIVAREN
2. UTFORMANDE AV ÖVERENSKOMNA RITNINGAR OCH HANDLINGAR
3. FÖRMEDLANDE AV RITNINGAR OCH HANDLINGAR ÅT UPPDRAGS- GIVAREN
KUNDBETJÄNING
KONTORSTEKNISKA ARBETEN OCH ERGONOMI
Exempel 2
Att utifrån givna instruktioner eller skisser göra en ihopsättningsinstruktion samt del- och ihopsättningsritning för en klabbcirkel.
Exempel 3
Att utifrån givna instruktioner rita en cistern med passagelucka försedd med svetsmärkningar och de utbredningsritningar som behövs.
Beskrivning av yrkesprovsmiljön
Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärning i arbete eller vid en läroanstalt.
Yrkesprovsplatsen väljs så att arbetets innehåll och läroplanens innehåll så långt som möjligt motsvarar varandra. Yrkesprovet bör vara en bekant arbetsuppgift för den studerande, dvs. en uppgift den studerande tidigare utfört, antingen under inlärning i arbete eller vid en läroanstalt i samband med studierna. Vid utförande av provet bör lämpliga utrymmen, som motsvarar ett normalt planeringskontor användas.
En arbetsstation som lämpar sig för CAD-planering, en skrivare, telefon och de program och/eller redskap för att rita för hand bör finnas tillgängliga. Även övrig utrustning som kan behövas bör finnas tillgängligt, t.ex. källmaterial som råmaterialsförteckning, tabellbok över standardiserade maskindelar eller dylikt.
En väsentlig del av yrkesexamen är att den studerande själv kan göra sin arbetspunkt funktionsduglig, enligt kontorets standarder. Före provet skall den studerande fördjupa sig i användning av apparaturen, programmen och även instruktionerna, såvida de skiljer sig från dem som använts vid övning.
Yrkesprovet utförs vanligtvis individuellt, men kan även utföras i grupp, så att varje persons arbetsinsats kan urskiljas och bedömas. Vid arbetet följs det överenskomna schemat.
Bedömning
Bedömningspunkter Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5)
Den studerande Den studerande Den studerande
Behärskande av
arbetsprocessen
ritar utifrån klara instruktioner
eller skisser de arbetsmoments- , del- och monteringsritningar som behövs på ett sätt som följer gällande normer, bestämmelser, instruktioner och branschens standarder
skisserar utifrån ritningarna in olika moment av
uppgiften samt hur helheten ser ut på arbetsplatsen och – miljön med blyertspenna, och kan utifrån sina skisser och instruktioner göra de sitningar som behövs
bestämmer måtten på olika stycken utifrån
överenskommen noggrannhet och känner även igen
vridningar genom att använda sig av ritningar för klara produkter
märker i ritningarna ut normala
standardiserade maskintillbehör, såsom sexkant-skruvar, muttrar, brickor, gängor, fjädrar och lager med hjälp av
instruktioner
ritar de vanligaste maskintillbehören, såsom skruvar, muttrar och brickor
utför utifrån instruktioner de önskade
svetsningsmärkningarna i konstruktionsritningar genom att beakta vilken svets- eller lödmetod önskats
gör arbetsritningar för färdiga stycken, utifrån klara givna instruktioner
gör utifrån instruktioner utbredningsbilder samt enkla 3D-modeller för stycken och konstruktioner samt
använder informationsteknik och CAD-program i sitt arbete
ritar utifrån instruktioner eller skisser de arbetsskedes-, del- och monteringsritningar som behövs inom maskinbyggnad, han uppfyller även kraven i normer, bestämmelser och instruktioner, såsom t.ex.
branschens standarder
utför utifrån klara skisser eller
instruktioner enkla utbrednings- och
perspektivbilder, samt 3D- modeller över stycken som innehåller rotations- eller rätvinkliga ribbor
utför dokument om använding och service med hjälp av
textbehandlingsprogram
utför utbednings- och perspektivbilder samt gör 3D- modeller för stycken och konstruktioner
modifierar och renskriver
dokument som berör tillverkning, användning och service genom att använda bild- och
textbehandlingsprogram samt givna instruktioner
ritar utifrån instruktioner och skisser de arbetsskedes-, del- och monteringsritningar som behövs inom
maskinbyggnad
utformar dokument som berör användning och service genom att använda bild- och textbehandlingsprogram samt givna instruktioner
tillverkar olika schema-, apparatplacerings- och presentationsritningar utifrån givna instruktioner
Behärskande av
arbetsuppgiften
märker utifrån instruktioner ut
råmaterial med
standardmärkningar och korrekta beteckningar i komponentförteckningar och andra dokument som hör till ritningarna
gör enkla schema-, apparatplacerings- och presentationsritningar, såsom t.ex. tabellritningar, fjäder- och tandnings- cirkelscheman, olika layouter för placering av apparatur och anbudritningar utifrån givna instruktioner
gör olika schema-, apparatplacerings- och presentationsritningar, såsom t.ex. förenklade
framställningssätt, tabellritningar, fjäder- och tandningscirkelscheman, olika layouter för placering av apparatur och anbudritningar
lägger utifrån instruktioner
till värmebehandlings-, ytbeläggnings- och ytbehandlingsmärkningar i ritningarna, så att man uppnår de önskade produktions- och bruksegenskaperna för produkten
märker ut råmaterial med standardmärkningar (såsom använt material) och korrekta beteckningar (såsom form, mått och mängd) i
komponentförteckningar och andra handlingar som hör till ritningarna
känner igen de vanligaste
kemiska och fysikaliska kombinationerna för de material som vanligen används (hårdhet, formbarhet, korrosionshållbarhet) samt i vilka sammanhang de används på ett sådant sätt att han snabbt vet vilket material han väljer, för att fullfölja planerarens planer
