1 2015-08-24
Likabehandlingsplan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagens förskola 2015/16
Inledning
Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen skall upprättas i verksamheten. I planen ska framgå hur arbetet för att främja likabehandling genomförs, hur arbetet med för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs och rutiner för det åtgärdande arbetet.
På Hagens förskola arbetar vi åldersindelat för att bättre kunna möta varje barn utifrån deras förutsättningar. På förskolan finns ca 110 barn, fördelade på sex avdelningar.
Vision
Under året 12/13 implementerades en ny helhetsidé i kommunens förskolor och grundskolor. Rubriken är Rötter och Vingar, trygghet – utmaningar, och en underrubrik som Hagens förskola har tagit fasta på i likabehandlingsarbetet är Demokrati; Goda möten med barn och ungdomar ska prägla våra verksamheter. Mångfaldsperspektivet ska alltid beaktas. Då lägger vi grunden för tolerans och solidaritet mellan människor En annan underrubrik som känns viktig i detta arbete är Social kompetens; Vi ska ge barnen och ungdomarna trygga rötter som får dem att stå stadigt på jorden och utveckla omtanke om sig själv och andra. Slutligen vill vi ge barnen Mod och självkänsla.
2 Främjande arbete
Det är i det dagliga mötet mellan vuxen och barn som de grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till uttryck genom samtal med barnen i vardagssituationer, vid konfliktlösning, genom att medvetandegöra barnen om betydelsen av att lyssna på varandra och att stödja dem att ta ansvar för sina egna handlingar. En viktig del i det främjande arbetet är att barnen blir delaktiga och att de vet att det finns en plan som bygger på olika lagar. Pedagogerna arbetar med att vara goda förebilder i verksamheten. Genom att dela in barnen i mindre grupper skapas ökade möjligheter att se och möta varje barn respektfullt. Alla på Hagens förskola ska arbeta för ett respektfullt förhållningssätt i alla led; vuxen - vuxen, vuxen - barn, barn – barn och att de vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen.
Hagens ledord; glädje, möten, lyssnande, reflekterande, olikhet, delaktighet och utmaningar ska vi alltid ha med oss. I olika samtal och diskussioner tas förhållningssätt upp. Hur främjar vi ett gott förhållningssätt – vad innebär det i praktiken? Hur förhåller vi oss till små barn som bits eller puttas? Hur stöttar vi barnen i deras kompisrelationer?
Hur får man till det bästa möjliga mötet? Har vi tillåtande miljöer där barnen får försöka, lyckas och misslyckas? Hur hjälps vi åt att stötta varandra i arbetslaget? Dessa samtal återkommer kontinuerligt under året, vid behov eller planerat.
Kartläggning
Det finns platser på gården och inomhus som kan vara svåra att ha överblick över. Med nya barngrupper på hösten behöver en kartläggning göras en tid efter inskolningarna för att se vad och vilka platser den nya barngruppen är intresserad av.
Uppföljning
Målet för 14/15 var att barnen och pedagogerna tillsammans skapar spännande lekmijöer och ansvarar för material och skötsel för en tryggare och säkrare gård. Vi önskade att resultatet på brukarenkäten höjs på grund av att föräldrarna upplever en trygg
3 och säker gård. Årets ingång var delaktighet, att tillsammans skapa mötesplatser för lärande i miljöer som är inspirerande och utmanande. I en utmanande lekmiljö där barnen är delaktiga skapas bra miljö för goda kamratrelationer, vilket vi anser vara grunden i värdegrundsarbetet.
Vad har vi gjort?
Världskartan hänger på alla avdelningar - när barnen är på semester tittar vi på kartan och de får visa var de har varit. I vardagen tittar barnen ofta på kartan och det uppstår olika samtal.
I projektet ”Internationella veckan” med önskemat från tre olika länder och i barnens fördjupning om dessa länder fick barnen mycket ny kunskap och nya tankar om andra länder.
På kompetensutvecklingsdagen i oktober var innehållet ”Normkritiskt förhållningssätt”
och i samtal och övningar fick pedagogerna konfrontera sina egna normer. Det egna förhållningssättet och egen kunskap om sina värderingar är grunden i arbetet.
Pedagogerna som är med i jämställdhetsgruppen berättade hur de tänker olika lärmiljöer som är utmanande och utvecklande för alla barn, till exempel utifrån könsroller och könsmönster. Alla fick göra bokanalyser utifrån jämställdhetsperspektiv. Vi har under året varit mer uppmärksamma på vilka böcker vi läser för barnen och också köpt in en del ny barnlitteratur för att visa på olika sätt att leva.
Det viktigaste målet var att få en säker, trygg, utmanande och utvecklande gård för barnen. Barnen har fortsatt sitt byggarbete på storbyggen och har också varit delaktiga i arbetet kring småbyggen på förskolans baksida. Men framförallt skulle det vara närvarande pedagoger på småbyggen.
4 Utvecklingsområde - Vad behöver vi arbeta mer med?
Vi vill fortsätta med målet och arbeta vidare med gården både praktiskt och med vårt förhållningssätt. Vi vill verkligen nå målet att se vår gård som en viktig pedagogisk miljö med utmanande mötesplatser för barnen. Det ska vara en plats där barnen ska vara delaktiga och kreativa och där alla känner att det är roligt och utmanande. Då tror vi att barnen utvecklar en bra känsla och tar ansvar för varandra och för vårt material.
Vi behöver lyfta jämställdhetsfrågor mer kontinuerligt i arbetslaget. Det är nyttigt och lärorikt att se på sig själv - vad betyder mitt förhållningssätt och kan alla barn hitta sina goda lärmiljöer? Under hösten kommer ett EU-projekt att startas med jämställdhetsfrågor.
Vi vill att barnen ska bli mer delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen.
Resultat från brukarenkäten;
När det gäller gården är det en liten, försumbar, ökning. De tre senaste åren har det i alla fall stigit något. Vi har arbetat mycket med aktiviteter på gården och vi har också fått ny utrustning utomhus. Kanske blir resultatet högre nästa år då gårdens byggnationer är färdiga och gården inte är en byggarbetsplats. Vi har mycket nya planer som vi skulle vilja få till stånd på gården, till exempel scenen. Vi tycker att återvinningsmaterial och byggmaterial är ett fantastiskt material, men vad tycker vårdnadshavarna om det?
Målet för 15/16
Vi fortsätter med att arbeta för en trygg, rik och utmanande utemiljö.
Men framförallt vill vi fortsätta med delaktighet och under året ska barnen få komma fram till sina egna ledord – värdeord som är viktiga för barnen på Hagens förskola.
Detta kommer att vara en del att synliggöra arbetet med likabehandlingsplanen, normer och värden.
”Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis
grundläggas och växa” Lpfö98/10
”förskolan ska förbereda barnen för delaktighet och ansvar för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle” Lpfö98/10
I förskola – skolas helhetsidé ”Rötter och vingar” är DEMOKRATI en viktig rubrik – I förskola och skola läggs grunden för tolerans och solidaritet mellan människor.
Vi tycker att delaktighet och vad det står för hos oss är en stor del av likabehandlingsarbetet. Planen kommer att kommuniceras på höstens föräldramöten och brukarrådsmötet.
Utdrag ur FN:s barnkonvention
Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlade och skyddas mot alla former av våld och övergrepp.
5 Följande arbetssätt vill vi gärna ha dokumenterat i likabehandlingsplanen för att ha som underlag i samtal och för att delge nya pedagoger och vikarier
Situationer där vi ska vara extra vaksamma:
Barnen:
- När barnen säger att ” vi vill leka själva” eller ” vi vill bara leka pojkar”
- När barnen härmar och skrattar åt andra, till exempel barns uttal, kläder, egenheter.
- Vid lek på baksidan, vid lodjuret och andra ”gömställen”.
- När syskon tar med de små på äventyr som de inte kan hantera.
Pedagogerna:
- När det gäller barnens integritet vid blöjbyte och toabesök
- När barnen inte får göra utvecklande aktiviteter, prova, forska. Att barnen hindras av pedagoger och andra barn. ”Verksamheten ska utgå från barnens intresse”.
- Vid samtal över barnens huvud (hallen, vid maten).
Förälder och pedagog:
- Vid samtal över barnens huvud (hallen, vid maten).
- Att vid lämningar/ hämtningar informeras föräldrar om dagens aktiviteter när det gäller det enskilda barnet. Mer fördjupade samtal på utvecklingssamtal.
- Att vara närvarande i mötet och att förskolan bör vara en mobilfri zon.
Vi arbetar för att främja likabehandling genom att:
Med barnen.
- Arbeta medvetet med Hagens ledord - Vara respektfulla mot varandra.
- Stå upp för demokratiska värden och att mångfald berikar.
- Samtala med barnen om människors olika förutsättningar.
- Inte avbryta vuxna eller barn som samtalar.
- Bejaka barnens förslag, för att ge barnen ökat inflytande och delaktighet.
- Stötta barnen i att hantera konflikter.
- Skapa förutsättningar för en god miljö ute och inne.
Pedagoger:
- Kontinuerligt samtala i personalgruppen om vårt sätt att förhålla oss i olika situationer.
- Utmana oss själva i vuxenrollen – våga ta ställning för barnen.
- Vara medvetna om hur vi pratar om barnen och föräldrarna.
- Samverka med föräldrarna.
- Regelbunden kompetensutveckling med t.ex. samtal om värdegrundsfrågor och Hagens ledord
- Ha genustänk vid inköp av lekmaterial.
- Informera och samtala med föräldrar om likabehandlingsplanen.
Vi arbetar för att förebygga likabehandling genom att:
Med barnen:
- Prata med barnen på bland annat samlingar, läsa böcker om olika familjer och barn, uppmärksamma allas lika värde.
- Ställa frågor till barnen så att de blir uppmärksamma på att olikheter är utvecklande.
- Göra barnen uppmärksamma på olika förhållningssätt.
- Bryta lekmönster och byta lekgrupper (för att variera och utveckla lek).
- Uppmuntra positivt beteende.
- Kartlägga trygghet och trivsel
- Vara uppmärksam på gården och hur barnen leker i skrymslen och vrår Pedagoger:
6 - Informera vikarier var och när de behöver vara extra vaksamma, till exempel vissa
barngrupperingar och platser.
- Vara närvarande i barngruppen och vara en god förebild. Vara observant på barnens lekar och samspel.
- Vara medveten över sitt förhållningssätt och reflektera över värdegrundsfrågor.
- Påminna varandra och vara öppna i arbetslagen för samtal om förhållningssätt och att man i arbetslaget vet hur och har mod att säga stopp/ vänta.
- Omedelbart agera mot kränkande behandling.
Främjande och förebyggande arbete kan ske genom:
- Tema/projekt i syfte att skapa förståelse för olikheter - Sagor – rim – ramsor, i de estetiska uttryckssätten - I de dagliga situationerna/samtalen på förskolan
- Utvecklingssamtal – att tillsammans med föräldrarna arbeta för bra förhållningssätt
Gällande styrdokument
Utdrag ur Skollagen 2010:800 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Utdrag ur Diskrimineringslagen (2008:567)
1§ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Utdrag ur Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.
2§ En likabehandlingsplan ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens/elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.
Utdrag ur Lpfö 98/10 (Läroplan för förskolan 1998/reviderad 2010) Grundläggande värden
7 Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.
Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten.
Förståelse och medmänsklighet
Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation.
Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors trosuppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas.
Definitioner och begrepp
I syfte att förtydliga de begrepp som används i denna plan följer här definitioner som de återges i Skolverkets allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Både begrepp och definitioner kommer från diskrimineringslagen och skollagen.
- Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
- Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
- Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån de fem diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika.
- Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inta att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
- Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringslagen innehåller även ett förbud mot sexuella trakasserier.
- Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
- Kränkande behandling innebär ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet.
Diskrimineringsgrunderna:
Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man, genom sin klädsel eller på andra sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet innebär nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
8 Funktionshinder innebär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning innebär homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Utreda, åtgärda
Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål.
Anmälningsblankett finns på IDA, se bilaga
Vid en anmälan är arbetsgången anmälan – uppföljning – utvärdering – åtgärder/åtgärdsprogram – att säkerställa systemet..
Arbetsgång barn – barn
Pedagogen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt och genom att använda sig av frågorna:
- Hur kände du?
- Hur tänkte du?
- Hur tror du att den andra kände sig?
- Kunde du gjort på något annat sätt?
Barnen kan också rita och beskriva eller att barn och pedagog tillsammans skapar en ritsaga över förloppet.
Vidare
- Förskolechef informeras.
- Vårdnadshavare informeras.
- Förskolechef och pedagog har gemensamt ansvar för att dokumentation genomförs och att uppföljning sker med berörda parter.
- Vid behov kontaktas stödenheten eller annan instans. Huvudman/registrator informeras.
- Dokumentationen förvaras inlåst.
Observera
Pågående utredning eller åtgärder skall inte diskuteras med barn eller föräldrar som inte är berörda av kränkningarna. Offentlighets- och sekretesslagen skall följas.
Arbetsgång vuxen – barn
- När en vuxen, personal eller förälder, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål.
- Ta den vuxne åt sidan och ställa ”hur - frågor” samt hänvisa till diskrimineringslagen.
- Förskolechef informeras.
- Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen.
- Vid behov kontaktar förskolechefen stödteam, huvudman/registrator informeras alltid
Dokumentera, följa upp
Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättsäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, barn och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling.
9 1. Vad har hänt?
2. På viket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling?
3. Vem har anmält?
4. Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan?
5. Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt.
6. Berörda som har informerats i ärendet: Personer. Tidpunkt. På vilket sätt.
7. Tid för uppföljning.
8. Deltagare vid uppföljningen.
9. Dokumentation lämnas till:
10. Dokumenterat av. Datum.
10
Sektorn för utbildning och kultur
Lämnas till förskolechef/rektor
Anmälan av misstanke om kränkande behandling
Enligt 6 kap 10 § skollagen och punkt B.1.1 i delegationsordningen ansvarar förskolechef/rektor för att skyndsamt utreda omständigheterna i fall av misstänkt kränkande behandling
Förskola/skola som anmälan gäller:
Rapportörens namn:
Följande har observerats
(datum, personuppgifter, kort om de misstänkta händelserna):
11 Sektorn för utbildning och kultur Datum:
Till registrator UTK
Anmälan till huvudman om kränkande behandling
En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen
6 kap. 10§ Skollagen Förskolechef/rektor skickar anmälan till registrator UTK som diarieför och skickar vidare till Sociala myndighetsnämnden och verksamhetschef för kännedom.
Uppgifter som fylls i av förskolechef/rektor
För och efternamn på den elev som anser sig ha blivit kränkt:
Elevens årskurs:
Elevens ålder:
Förskola/skola som anmälan gäller;
Förskolechefens/rektors namn:
Till förskolechefs/rektors kännedom följande datum:
Vad som kommit till förskolechefs/rektors kännedom
Redogör nedan för vad som kommit till förskolechefs/rektors kännedom exempelvis genom samtal med barn/elev, vårdnadshavare eller personal (datum för händelsen, kort om de misstänkta händelserna)
Enligt 6 kap 10 § skollagen och punkt B.1.1 i delegationsordningen ansvarar förskolechef/rektor för att skyndsamt utreda omständigheterna i fall av misstänkt kränkande behandling.
