Vittraskolorna AB 101 24 STOCKHOLM
Telefon 0771-191090 epost info@vittra.se www.vittra.se
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 VITTRA Saltsjö-Boo
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet Vittra Saltsjö-Boo, grundskola och fritidshem
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 17-01-01 - 17-12-31
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Grundskola:
● Större helhetsansvar i arbetslagen kring planen för diskriminering och likabehandling Arbetslagen har på olika sätt utökat helhetsansvaret för likabehandlingsarbetet under året. Klass- och elevråd har genomförts på ett systematiskt sätt där plan mot diskriminering och kränkande
behandling har genomsyrat arbetet.
För att öka inkluderingen i klassrummet har personalen deltagit i en föreläsning om särbegåvning av skolpsykolog.
Trygghetsvandringar har genomförts, men inte alla klasser.
Skolkurator har aktivt arbetat mot diskriminering och kränkande behandling genom riktade insatser på gruppnivå i flera klasser och även bistått pedagoger med stöd i detta arbete.
● Arbeta med förhållningssätt på sociala medier
Utvärdering: Skolan har framgångsrikt arbetat med förhållningssätt på sociala medier under året.
Mobiler samlas in vid varje lektion vilket har ökat studieron och minskar risken för kränkningar över nätet på lektionstid. Kurator har hållit i kursen “Ses Offline” med åk 8 och 9 med syftet att minska ungdomars utsatthet på nätet. Denna insats utvärderades av kurator genom en enkät som visade att eleverna fått ökade kunskaper om lagar, regler och förhållningssätt på Internet samt redskap för att
2
hantera utsatthet på Internet.
● Toaletter
Båda arbetslagen för regelbundna samtal med eleverna om toaletthygien och rastvärdar håller uppsikt över toaletterna. Av årets kartläggning framkommer dock fortfarande stora brister i upplevelsen av trygghet avseende toaletter.
● Kapphallen
Pedagognärvaron i kapphallen har stärkts för att öka tryggheten. Lunchtiderna har ändrats för att öka lugnet i matsalen. Pedagoger har haft kontinuerliga samtal med eleverna om värdesaker och att dessa inte bör förvaras i kapphallen, för att minska riskerna för stöld. Stölder har dock skett trots detta och det finns således ett behov av fler insatser.
● Trapphuset
En vuxen går före eleverna och en vuxen går efter eleverna i trappan i samband med rast för att öka tryggheten i trapphuset.
● Fritidshemmet
Fritids har utökat sina lokaler för större möjlighet till olika aktiviteter och gruppindelningar.
Verksamheten dokumenteras och synliggörs i större utsträckning än tidigare genom kommunikation på facebook och i ansvarspedagogernas veckobrev. Fritids har även deltagit i trygghetsvandringar.
Skolan ser fortfarande ett behov av att ytterligare förankra plan mot diskriminering och kränkande behandling på fritidsmöten.
Utvärdering av årets planerade åtgärder
Årets planerade åtgärder utvärderas genom en kartläggning som genomförs på höstterminen. Kartläggningen består av en digital enkät som eleverna fyller i enskilt.
Resultaten av kartläggningen analyseras i arbetslagen i samarbete med elevhälsan.
Ansvarig för utvärderingens genomförande är rektor.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
3
I Vittra Saltsjö-Boo förskola och skola gäller nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i enlighet med diskrimineringslagen 2008:567 kap 3 och skollagen 2010:800 kap 6.
Syftet med plan mot diskriminering och kränkande behandling är att förebygga och förhindra alla former av trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Målet med planen är att varje pedagog, elev och förälder ska känna en trygghet och säkerhet i hur skolan arbetar förebyggande, främjande och åtgärdande avseende diskriminering och kränkande behandling. Planen ska bidra till Vittra Saltsjö-Boos vision som skola - att bidra till ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Skolans mål är att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Vår drivkraft är tron på kraften i glada och nyfikna barn och ungdomar. Det är den bästa grunden för ett livslångt lärande.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder: Skolan arbetar aktivt för att främja allas lika värde oavsett kön genom ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och i det dagliga mötet med elever. Skolan arbetar för att flickor och pojkar ges lika stort utrymme och delaktighet i undervisningen och i det sociala samspelet, både i och utanför klassrummet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder: Skolan arbetar aktivt för allas lika värde oavsett
könsöverskridande identitet eller uttryck genom att alla elever har rätt att exempelvis klä sig annorlunda än vad som förväntas i enlighet med rådande könsnormer, utan att riskera kränkningar.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Främjande åtgärder: Skolan arbetar för att belysa och ta tillvara kulturell mångfald. I undervisningen belyses olika minoritetsgruppers ställning i samhället för att
medvetandegöra förtryck och fördomar som har samband med etnisk tillhörighet. I samband med firandet av FN-dagen uppmärksammas och diskuteras etnicitet, kultur och mångfald.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder: Skolan arbetar för att främja allas lika värde oavsett religion
4
eller annan trosuppfattning genom att uppmärksamma olika religioners traditioner och högtider.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Skolan arbetar för att främja allas lika värde oavsett
funktionsförmåga genom att diskutera det positiva med människors olikheter som en del av värdegrundsarbetet. Skolan strävar efter att främja tillgänglighet i den fysiska miljön såväl som en tillgänglig lärandemiljö genom att anpassa material, hjälpmedel och pedagogik efter allas behov oavsett funktionsförmåga.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder: Skolan arbetar för att främja allas lika värde och trygghet oavsett sexuell läggning genom att skapa en inkluderande och bekräftande miljö där ingen form av sexuell läggning ses som bättre, sämre eller mer eller mindre normal än någon annan. I samtal med kurator eller skolsköterska eller inom sexualundervisningen används till exempel könsneutrala ord som “partner” istället för “pojkvän” eller “flickvän”
för att undvika stereotypa föreställningar om människors sexuella läggning.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder: Skolan främjar allas lika värde oavsett ålder genom
gemensamma aktiviteter över åldersgränserna - exempelvis då vi firar högtider eller traditioner, samt kulturdagar där elever från alla åldrar deltar i gemensamma
aktiviteter.
Tillgänglighet
Tillgänglighet när det gäller förskola och skola, handlar om att alla barn och elever ska ges tillgång till och möjlighet att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön.
Främjande åtgärder: Diskrimineringslagen klassar numera bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som lokaler.
Vi ska under året se över både den fysiska tillgängligheten i våra undervisningslokaler och öka vårt medvetande kring en inkluderande lärmiljö.
Vi ska använda Verktyget: Tillgänglig lärmiljö som underlag för diskussioner i
pedagoggruppen och med eleverna. I den kommande utvärderingen av PMDOKB ska det finnas frågor som fångar upp elevernas åsikter om detta.
5
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte
bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2017 utifrån resultatet av kartläggningarna
6
Minior
Resultat:
Av kartläggningen framgår att en stor andel elever inte upplever sig bemötta på ett respektfullt sätt av andra elever. Bland kommentarerna beskrivs hur andra elever härmas, retas eller bråkar.
Ett genomgående mönster bland miniorelevernas kommentarer är att de äldre eleverna upplevs som otrygga.
Kartläggningen visar att matsalen upplevs som otrygg bland miniorerna. De stora barnen upplevs som otrygga och flera elever kommenterar att det är mycket spring.
När det kommer till toaletterna uttrycker eleverna återigen en otrygghet kopplat till de äldre elevernas beteende. En elev berättar att en äldre elev vid ett tillfälle öppnat toalettdörren och skrattat.
I hallen/korridoren upplever eleverna att det är mycket spring och att de äldre eleverna tar de yngre elevernas saker. Skolan har fått kännedom om flertalet stölder under föregående år, trots vidtagna åtgärder.
Åtgärder:
● Matsalen: för att minska spring, stök och otrygghet ändras tiderna i matsalen så att minioreleverna hinner äta färdigt före det att junior- och senioreleverna kommer till matsalen.
● Respekt och bemötande: miniorpedagogerna förstärker sitt arbete med värderings- och samarbetsövningar i samarbete med kurator.
● Toaletter: varje period inleds med samtal om toaletthygien tillsammans med eleverna. Dessa samtal kompletteras med diskussioner om kroppslig integritet för att minska risken för otrygghet i samband med toalettbesök.
● Hallen: Eftersom stölder fortfarande förekommer, krävs riktade insatser mot detta i samarbete med vårdnadshavare. Frågan lyfts på årets första
föräldramöte. Konsekvenser av stölder tydliggörs för eleverna under morgonsamlingar. En rastvakt ska alltid ha ansvar för att hålla uppsikt i kapphallen.
7
Junior & Senior
Junior- och Senioreleverna genomförde varsin kartläggning, men de båda kartläggningarna identifierade samma riskområden.
Resultat:
Många elever känner sig otrygga på toaletten. Flera elever har lämnat kommentarer som handlar om att toaletterna upplevs som ohygieniska samt en upplevd oro för att någon ska öppna dörren.
Kartläggningen visar även att hallen och korridoren upplevs som otrygga områden bland junior- och seniorelever. Enligt kommentarerna blir det ofta bråk och är stökigt. Flera av juniorelevernas enkätsvar uttrycker att seniorelever upplevs som skrämmande och otrygga.
Av kartläggningen framgår att eleverna i liten utsträckning upplever att de kan vara med och tycka till om skolans ordningsregler.
Åtgärder:
● Toaletter: varje period inleds med samtal om toaletthygien tillsammans med eleverna. Dessa samtal kompletteras med diskussioner om kroppslig integritet för att minska risken för otrygghet i samband med toalettbesök.
● Hallen/korridoren: Rastvakten ska cirkulera i skolan för att kunna fånga upp och avstyra att bråk uppstår. Pedagogerna ska i större utsträckning vistas i de
utrymmen där eleverna vistas. Vi ska införa planerade rastaktiviteter för eleverna 4-9.
● Ordningsregler: Varje klass ska regelbundet diskutera skolans ordningsregler på sina respektive klassråd - resp. ansvarspedagog ansvarar. Elevrådet tar upp skolans ordningsregler minst 1x/termin. ALL ansvarar. Rektor deltar regelbundet i elevrådets möten.
● Seniorelevernas ansvar: Senioreleverna behöver ta större ansvar för att vara trygga förebilder för yngre elever. Vi återinför fadderverksamhet med
regelbundna fadderdagar där äldre elever planerar och ansvarar för genomförande av aktiviteter med elever från de yngre årskurserna.
Fritids
Resultat:
Resultatet av kartläggningen visar att den stora majoriteten av alla barn känner sig mycket trygga på fritids. På frågan om det finns någon otrygg plats på fritids svarar samtliga barn nej, förutom ett barn som upplever att det är hög ljudvolym vid mellanmålet. Skolan ser fortfarande ett behov av att ytterligare förankra plan mot diskriminering och kränkande behandling på fritidsmöten.
Åtgärder:
8
● Fritidsbarnen är numera uppdelade i två olika grupper och på två olika våningsplan.
● Ett speciellt schema över mellis har ordnats så att det inte blir lika många barn i matsalen samtidigt och på så sätt kan vi arbeta ner ljudnivån.
● Varje fritidsgrupp arbetar med EQ-övningar minst en dag i veckan.
● Fritidshemmet inför plan mot diskriminering och kränkande behandling som en punkt på dagordningen på fritidsmöten.
Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Elevers delaktighet: Elever har i samband med enketundersökningen ombetts lämna synpunkter, kommentarer och förslag på åtgärder. Klassråd och elevråd arbetar med planen vid varje terminstart - gemensam läsning, tolkning och förtydligande.
Personalens delaktighet: Personalen har deltagit i utvärdering av föregående års åtgärder och utifrån detta lämnat förslag kring det fortsatta arbetet.
Vårdnadshavares delaktighet: Planen finns tillgänglig på skolans hemsida och vårdnadshavare har möjlighet att lämna synpunkter och åsikter. Planen har även lyfts på föräldramöte. Årets plan kommer att presenteras på årets första föräldraråd där förslag för det främjande och förebyggande arbetet dokumenteras inför revidering av planen.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka: Som grund för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har skolan en hög vuxennärvaro. Rastvakter finns närvarande vid varje rast, pedagoger äter dagligen lunch tillsammans med eleverna och elevresurser stärker upp med extra vuxennärvaro där behov finns. Kurator finns tillgänglig för eleverna via sociala medier.
Elevhälsan gör kontinuerliga analyser av frånvarorapporteringar och anmälningar om kränkningar för att tidigt kunna identifiera mönster som kräver samlade insatser.
Dokumentera: Varje fall av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling dokumenteras i formuläret “Anmälan till rektor” av den personal som först bevittnar eller får kännedom om händelsen.
9
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa.
Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
10
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen
1) Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen och informerar förskolechefen tillika rektor omgående.
2) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar barnets vårdnadshavare samma dag.
3) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.
11
