Årsberättelse

(1)

Årsberättelse 2015 - 2016

Valbo förskoleområde

” Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig,

Sådan blir jag”

Anci Rehn

Förskolechef

Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström

Biträdande förskolechefer

(2)

Valbo förskoleområde

Området består av 10 förskolor i Hagaström, Valbo och Forsbacka. I förskolorna finns ca 700 barn inskrivna och här arbetar ca 150 personal. Verksamheterna leds av fyra biträdande förskolechefer samt förskolechef med övergripande ansvar för hela området. Vår ambition är att vara en

välkomnande förskola och vi arbetar för att erbjuda 10 förskolor med hög kvalitet där vi upplever gemensam arbetsglädje. Specialpedagog och talpedagog är specialister som bidrar till vårt arbete med att utveckla arbetet med en rolig, trygg och lärorik förskola för alla barn.

Läsåret 2015 – 2016

De fokusfrågor som vi fördjupat oss särskilt inom under läsåret har utgått från Utbildningsnämndens strategiplaner IKT, Informations och kommunikationsteknik och LHU, Lärande för hållbar utveckling samt att vi har påbörjat ett arbete om språkutvecklande arbetssätt med inriktning flerspråkighet utifrån Skolinspektionens beslut våren 2016.

Digitala verktyg

I arbetet med att utveckla IKT/digitala verktyg har vi använt boken ”Mediepedagogik på barnens villkor” av Ulla-Karin Lundgren Öhman. Där har vi pratat om syftet med olika digitala verktyg i

förskolan kopplat till förskolans läroplan. Vi har också lärt oss om s.k. skalappar som ex. Keynote och i Movie. Appar som ger oss möjligheter att skapa och reflektera tillsammans med barnen. Vi har utsett en av områdets förskollärare till Digital utvecklingsledare och hon har ett särskilt ansvar för att fördjupa sig inom det pedagogiska arbetet med digitala verktyg. Hon leder områdets IKT nätverk där det finns en deltagare från varje förskola. Vi har också haft flera temakvällar då vi har delat

erfarenheter, tankar och kunskaper kring IKT. Vi har också ett påbörjat arbete mellan pedagogiska utvecklingsledare i förskola och skola kring IKT. Allt detta har lett till att det idag sker ett aktivt arbete där framförallt lärplattans möjligheter används på olika sätt i arbetet med barnen och i samverkan med vårdnadshavare. Syftet med att använda digitala verktyg är att öka förutsättningar för barns utveckling och lärande.

Lärande för hållbar utveckling LHU

Utbildningsnämnden har antagit en strategi för lärande för hållbar utveckling och kommunen har antagit ett miljöstrategiskt program. I båda dessa finns mål som berör förskolans arbete. Hållbar utveckling omfattar flera perspektiv som det sociala, ekologiska, ekonomiska och det kulturella perspektivet. Under läsåret har vi fördjupat oss kring innebörden av olika begrepp och kopplat dem till förskolans uppdrag i läroplanen. Vi har utsett ett miljöombud som deltar i centrala nätverk och som också leder områdets LHU nätverk. Varje förskola har en LHU utvecklare med särskilt ansvar på den egna enheten. Arbetet har resulterat i att varje förskola formulerar mål och aktiviteter med barnen. Det kan handla om många olika frågor som exempelvis ny kunskap inom naturvetenskap eller om värdegrundsarbeten om barn från olika länder. Vi vuxna har lärt oss mer om hur vi kan bli en kemikaliesmart förskola och har påbörjat en översyn av det material som vi använder. Det är många olika faktorer att ta hänsyn till därför behöver vi ta några få steg i taget så att vi hinner undersöka och vidta väl avvägda åtgärder varefter vi får ny kunskap och kan agera inom de ramar vi har till vårt förfogande. Arbetet med LHU syftar till att utveckla barn och ungdomars delaktighet och inflytande, kritiska förhållningssätt, demokratiska ansvarstagande, problemlösande förmåga och

handlingskompetens. Vårt arbete började under 2016 och vi planerar för fortsatt arbete kommande läsår. Då kommer vi också att undersöka certifieringar som Grön Flagg och Skola för hållbar

utveckling.

(3)

Flera språk

I våras gav Skolinspektionen förskolans verksamhet en hel del beröm men också ett nedslag på vårt arbete kring modersmål och flerspråkighet. Därför har vi påbörjat ett arbete för att säkerställa att vi har aktuella kunskaper, metoder och förhållningssätt. Några pedagogiska utvecklingsledare har tillsammans med talpedagog och förskolechef deltagit i en konferens om flerspråkighet. Vi har påbörjat ett arbete där vi läser och reflekterar kring Skolverkets skrift ”Flera språk” och områdets talpedagog har föreläst för samtliga pedagoger om språkutvecklande arbetssätt. Ett viktigt arbete som kommer att fortsätta under kommande läsår för att säkerställa att det finns tillräckliga kunskaper och bra material på samtliga förskolor.

Jag vill passa på att tacka samtlig personal och biträdande förskolechefer för att lärorikt år, där den gemensamma ambitionen att arbeta för förskolor med hög kvalitet verkligen känns i varje möte. Det blev ännu tydligare för oss alla i de presentationer som varje förskola delade med sig av på områdets planeringsdag den 13 maj.

TACK också till alla vårdnadshavare för det viktiga samarbetet kring varje barn. Förskolans läroplan trycker särskilt på att det är genom ett gott samarbete mellan förskola och hem som vi i förskolan kan skapa en god verksamhet för barnen. Ni är alltid de viktigaste personerna i era barns liv!

Anci Rehn Förskolechef

Valbo förskoleområde

(4)

MARKHEDENS FÖRSKOLA

Markhedens förskola ligger mitt i Valbo och det är en förskola med fem avdelningar. På förskolan arbetar man åldersindelat och man har sedan början av 90-talet en uttalad miljöprofil.

Förskolan har egna höns, ett ”Gröna Rum” - skapat för sinnliga upplevelser, man arbetar

utifrån Markhedens fem M – mat, motion, miljö, magi och massage. Förskolan har sedan fyra år tillbaka Grön Flagg, en certifiering utfärdad av organisationen Håll Sverige Rent.

Under läsåret 2015/2016 har Markhedens utvecklingsområde i Grön Flagg varit energi.

”Vi vill utveckla ett medvetet och aktivt förhållningssätt till energi och energianvändning. Vi har blivit uppmärksamma och intresserade av ämnet då Gävle kommun utifrån sitt miljöstrategiska program satsar på att minska energianvändningen. För att komma till stånd med detta måste vi börja se över våra och barnens vanor och arbeta för beteendeförändringar. Förskolan har ju alla möjligheter i värl- den till att lägga grunden för detta. Vår förskola har valt att arbeta med endast energi som tema då vi känner att ämnet är stort och vi vill koncentrerat undersöka barnens infallsvinklar och funderingar, samtidigt som vi som pedagoger ska arbeta med oss själva för att närma oss begreppet energi och vad det står för.”

Utdrag ur Handlingsplan Grön Flagg, Markheden

Prioriterade mål utifrån Lpfö 98/10 (Läroplan för förskolan) 2.1 Normer och värden

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

 förståelse för att alla människor har lika värde

 sin förmåga att upptäcka

 förmåga att ta hänsyn samt vilja att hjälpa andra

2.2 Utveckling och lärande

 identitet och känner trygghet i den

 motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning

 förståelse för rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

 förmåga att fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter

 förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

 förmåga att utforska och samtala om naturvetenskap

 förmåga att utforska hur enkel teknik fungerar

 förmåga att lyssna och reflektera

 nyanserat talspråk

(5)

 förmåga att leka med ord och kommunicera med andra

 sin skapande förmåga i många uttrycksformer

 förståelse för rum, form, läge och riktning

 förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och begrepp

 förmåga att använda matematik för att undersöka

 förmåga att urskilja

2.3 Barns inflytande

 förmåga genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande

 förmåga att ta ansvar för sina handlingar

 förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter

 möjlighet att påverka sin situation

”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.

Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.”

Utdrag ur Lpfö 98/10 (Läroplan för förskolan)

Markhedens miljöarbete, arbetet med Grön Flagg och energi.

Nedan följer exempel från verksamheten.

Miljöarbete är ett väl förankrat arbetssätt hos oss på Markhedens förskola. Vi synliggör ett naturligt kretslopp när vi komposterar själva och har en egen hönsgård där vårt matöverskott blir till fina ägg.

I vår skapande verksamhet använder vi oss främst av naturmaterial. Hållbar utveckling ligger som grund i verksamheten när det gäller förbrukning, inköp och återanvändning.

Tillsammans med barnen funderar och samtalar vi om och visar på hur vi sparar på ström/energi.

Vi släcker lampor och tittar mycket på vår nya energiskärm.

(6)

När vi går på utflykt och även hemma på gården letar vi efter djur. Under stenarna brukar barnen ibland hitta maskar, men under de två sista utflykterna hittade vi inga maskar. Varför? Var det för kallt? Det var ett par frågor vi funderade över och pratade om.

Andra djur vi träffar varje dag är våra hönor. Att gå in till hönorna, klappa dem och hämta ägg samt ge dem mat är en stor upplevelse.

Vi samtalar med barnen om varför vi äter och vikten av att äta för att orka leka och röra på oss.

Vi har ett fågelhus och matar fåglarna med solrosfrön. Genom detta arbetssätt diskuterar vi att fåglarna får energi, rörelseenergi, vilket även vi människor får när vi äter och rör på oss.

Vi har utifrån barnens intressen och Grön Flagg lekt med rörelseenergi, vi har lekt lekar ute och inne samt att barnen har fått prova på att förflytta lyft med sprutor. Vi har också diskuterat luft och rörelseenergi när vi tillverkar bilar till Babblarna. Det har intresserat barnen.

Vi använder oss av Geocaching och Google Earth med lärplattan som verktyg.

Barnen har spelat spel och lagt pussel som upplyser barnen om miljö och kretslopp.

Vi sår frön och planterar växter. Vi skapar en egen fröbank på förskolan. Barnen deltar aktivt i arbetet med frön och växter. Så här berättade en förälder hur barnet hade återberättat hemma utifrån planteringen: ”Hälla i jord, stoppa i två frön, vatten och solen.”

Förskolan deltar i Skräpplockarveckan. Barn och pedagoger har plockat skräp i närmiljön. I samlingen har man sedan gjort en tankekarta kring ”Vad är skräp?”.

Barnen har gjort egna ritningar och skapat med återvinningsmaterial utifrån sina ritningar. Vårdnadshavarna har varit delaktiga genom att bidra med återvinningsmaterial/skapande material hemifrån. Alla fina alster visades sedan upp på en utställning på sommarfesten.

(7)

Vi har varit i skogen en gång i veckan och lagat mat där, heldagsutflykt. Mulle och Trollet har besökt oss i skogen och pratat om vad man får göra och inte göra i naturen. SkräpLisa besökte förskolan på sommarfesten.

Sammanfattande tankar utifrån läsårets arbete:

 Vi ser glada barn som tycker om att vara i naturen. De använder naturmaterial i leken och undersöker och smakar av naturens tillgångar.

 Barnen är nyfikna och ställer frågor. De relaterar till SkräpLisa som de träffade på sommarfesten. Barnen ser skräp i naturen, skyller på SkräpLisa och vill plocka upp det.

I samtal med barnen hör vi att många pratar om att det är viktigt att sortera och slänga skräp rätt. Nere vid sopskåpen har barnen ifrågasatt när skräp ligger på fel ställen och vill åtgärda det.

 Intresset av att göra nya saker av gamla saker har växt fram hos barnen. De skapar med skräp både på förskolan och hemma.

 Arbetet i helgrupp kring skräp fångade alla barn och gjorde alla delaktiga med tankar kring skräp och återvinning. Barnen fokuserade på att göra ritningar och inte bara en ”teckning”, de gjorde ett medvetet val i sitt skapande med skräp.

 Vi ser en större medvetenhet hos barnen med energisparandet.

 Vi som pedagoger benämner energi på ett annat sätt nu, genom att prata med barnen om att släcka lampor, stänga vattenkranar och om maten som ger oss energi.

 Vår energiskärm med gubben antar vi ger barnen lättare att relatera till när vi sparar/slösar energi. Det blir mer konkret när de ser skärmen och kan koppla ihop det med det vi pratar om på avdelningen.

Jessica Peter

Biträdande förskolechef Markhedens förskola