• No results found

01. Redovisning av fritidsgårdarnas arbete läsåret 2015/2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "01. Redovisning av fritidsgårdarnas arbete läsåret 2015/2016"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Dnr 2016/1921 BUN-1 Diariekod: 609

Barn- och ungdomsnämnden

Redovisning av fritidsgårdarnas arbete läsåret 2015/2016

Förslag till beslut

Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och ungdomsnämnde besluta följande:

• Barn- och ungdomsnämnden godkänner kvalitetsredovisning för fritidsgårdar i Sollentuna kommun.

Sammanfattning

Barn- och utbildningskontoret har tagit del av enheternas kvalitetsrapporter samt varit ute på besök på samtliga fritidsgårdar under läsåret 2015/2016.

Diskussion har först under året med hög medvetenhet om att hålla en hög säkerhetsnivå med trygghet och ett uttalat värdegrundsarbete samt

öka/bredda antalet besökare speciellt mot att nå och få fler flickor in i verksamheten.

Så här arbetar fritidsgårdarna under läsåret 2015-16

Bakgrund

Nytt för detta verksamhetsår är att fritidsgårdarna nu finns med i det systematiska kvalitetsarbets verktyget Stratsys för att uppfylla Sollentuna kommuns mål med verksamheten.

Resultatbeskrivningen utgår från gällande regler för fritidsverksamheten i Sollentuna kommun gällande fr.o.m. 2012-07-01.

Målgruppen för kommunens plan för det systematiska kvalitetsarbetet är främst barn- och ungdomsnämnden, tjänstemän på barn- och

utbildningskontoret samt personal i kommunens fritisgårdar.

Syftet är att:

• Ge en samlad bild av verksamheten i kommunens fritidsgårdar som ingår i barn- och ungdomsnämndens verksamhet.

• Beskriva verksamheten i förhållande till Sollentunas regelverk.

(2)

Organisation

Under barn- och ungdomsnämnden ingår 7 fritidsgårdar, 5 kommunala och 2 enskilda. De kommunala är Qben, ingår i Sollentuna musikklassers verksamhet, Ringen, ingår i Edsbergsskolans verksamhet, Gillet, ingår i Utbildning Rotebros verksamhet, Kärrdalsgården, ingår i Kärrdalsskolans verksamhet, Lunden, ingår i Helenelundsskolans verksamhet och sedan de enskilda fritidsgårdarna VCafé, ingår i Vibyskolans verksamhet och Överby, som ingår i Överbyhästgårds verksamhet. För respektive fritidsgård är rektor/ägare chef för verksamheten.

Struktur för kommunens systematiska kvalitetsarbete

Förvaltningschefen ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet för de kommunala fritidsgårdarna. I det ansvaret ligger att kontinuerligt

tillsammans med rektorer följa upp och diskutera aktuell verksamhet och åtgärder.

Rektor/chef

• Ansvarar för att enhetens systematiska kvalitetsarbete och att kontinuerligt följs upp och utvärdera enhetens verksamhet.

• Säkrar att det på arbetslagsnivå sker en

resultatuppföljning, ett utbyte av erfarenheter och diskussioner om förbättringsåtgärder. Det kollegiala lärandet och

delningskulturen genomsyrar arbetet inom de kommunala verksamheterna.

Verksamhetsinnehåll Under läsåret 2015/16

Två gemensamma kompetensutvecklingstillfällen för samtliga

fritidsgårdspedagoger har arrangerats under läsåret. Hösten -15 anordnades en halvdag i samarbete med FFV-Våldspreventivt centrum, som tog upp frågeställningar Vad är våld, Hur förstår vi Våld och Vad är

våldsprevention?

Under våren ordnades ett informationsmöte/workshop som inleddes av förvaltningschefen från barn- och utbildningskontoret och sedan deltog representanter från socialkontoret, säkerhetsavdelningen och

samordningschefen för integration, de informerade om sina respektive expertområde mot fritidsgårdens arbete. I efterföljande workshop fick deltagarna tillfälle att diskutera vad de ville arbeta/utveckla vidare. Där framkom bl.a. att pedagogerna önskade fler regelbundna besök från

fältassistenterna och mer utbildning runt säkerhetsfrågor. Blippsystemet, så som det är utformat idag, motverkar samarbetet mellan fritidsgårdarna ansåg

(3)

pedagogerna. Önskemål om fler nätverksträffar för alla pedagoger lyftes också för att ökat samarbetet mellan gårdarna.

Under tidig vår arrangerades även ett studiebesök till en fritidsgård på Ekerö för föreståndare/ biträdande rektorer, samordnaren samt en person från säkerhet deltog. Syftet med besöket var att ta del av de framgångsfaktorer som gjort att Ekerö kommuns fritidsgårdar har lika många tjejer som killar i verksamheten. Utmaningen för dem är att behålla den jämnvikten samt behålla den stora volymen, antalet besökare i verksamheten. Fritidledarna på Ekerö fritidsgård berättade stolt om sina framgångsfaktorer som innebar att de utförde ett stort uppsökande arbete ute på skolorna under lång tid och en mångfald av verksamheten som delvis leddes av specialutbildad pedagog på fritidsgården.

Samordnaren för fritidsgårdarna tog vid efter tidigare samordnares arbete vid starten höstenterminen 2015. Vilket innebar att en gång per månad träffades föreståndare/ biträdande rektorer från fritidsgårdar som ingår i Barn- och utbildningskontorets verksamhet samt föreståndare från

fritidsgården, dåvarande Blå/röda rummet, Northside, och från Sateliten som båda ingår under kultur- och fritidskontoret.

Under våren 2016, i samråd med dåvarande förvaltningschef, togs beslut att samordnaren enbart kallar de föreståndare/biträdende rektorer som ingår under barn- och utbildningskontoret och vid några tillfällen per år kallar samordnaren till stormöten för alla föreståndare/biträdande rektorer som arbetar med fritidsgårdsverksamheten i Sollentuna kommun. Samordnaren har även deltagit i förvaltningsövergripande samverkan där även polisen och säkerhet samt representanter från socialkontoret ingår samt träffat

fältassistenterna i olika samanhang.

Besök har gjorts av samordnaren på samtliga fritidsgårdar med ett inledande samtal med föreståndaren/biträdande rektor under våren. Där framkom att fritidsgården nu ingår i skolans kvalitetsutvecklingsdokument,

likabehandlingsplaner, krisplaner och dessa dokument var tillgängliga för pedagogerna. Larmfunktionerna såg olika ut på de olika fritidsgårdarna, några hade larmknappar som de bar runt halsen några hade en fast knapp under disken och de var kopplade till NOKAS och/eller till polisen medan andra hade larmnummer uppsatta på tydliga platser så de vid behov kunde ringa efter hjälp. Behov av att fritidsledarna ska bära tydliga

namnskyltar/tröjor för att besökare snabbt ska se vem som arbetar på gården efterfrågades.

Under hösten 2016

Under hösten har en kompetensutvecklingsdag för alla

fritidsgårdspedagoger arrangerats mot Våldsbejakande extremism, då föreläsare Peter Sundin som arbetar på Brottsförebyggande Centrum i Värmland berättade om sitt förflutna inom våldsbejakande högerextremism.

(4)

Även Anna-Lena Joners Larsson som just kommit ut med boken Nazibruden berättade om hur hon som vuxen hamnat i våldbejakande högerextremism. En bokrecension från Anna Sundbergs bok ”Älskade terrorist” ingick även i kompetensutvecklingsdagen. Föreläsningarna följdes upp med en Workshop där deltagarna fick tillfälle att diskutera hur de kan observera och reagera på tidiga varningssignaler, hur du som ledare kan agera/inte agera, förebygga och vilket undervisningsmaterial som finns tillgängligt för fritidsgårdens ungdomar. Pedagoger från en fritidsgård har visat extra stort intresse och kommer att förkovra sig ytterligare i ämnet.

Under hösten genomfördes även ett besök av nämndordförande,

förvaltningschef och samordnare på de fritidsgårdar som var öppna och som ingår under barn- och utbildningskontorets verksamhet. Där framkom att fritidsgårdarna tydligt utvecklat olika profil för sin verksamhet vilket gör att alla ungdomar bör finna ”sin” fritidsgård. Engagerade pedagoger och en bra grund finns för att fortsätta utveckla arbetet mot skolans värdegrundande arbete som tydligt kan bilda en röd tråd genom skolans hela verksamhet.

Resultat Styrkor

Verksamheten präglas av öppenhet och mångfald, utan krav på regelbunden närvaro och prestation. Alla ungdomar ska känna sig välkomna och känna sig trygga. I Sollentuna kommun finns det många fritidsgårdar med olika profil vilket ger Sollentunas ungdomar ett stort utbud att välja fritidsgård och aktivitet som passar dem. Ungdomarna är inte bara i sitt närområde utan söker även aktivt i en fritidsgård i annat område. Antalet besökare har ökat totalt sett på fritidsgårdarna under läsåret och mer frekvent hos vissa gårdar.

Flera fritidsgårdar arbetar aktivt mot att attrahera och motivera flickor att delta i kvällsaktiviteter i större utsträckning. Flera fritidsgårdar arbetar också mot att skapa förutsättningar för fritidsledarna att få tillfällen till att skapa arenor på högstadiet under dagtid för att på så sätt få kontakt och nå fler besökare. Medvetet arbete för att öka självkänslan, sin identitet, sociala förmåga, själförtroendet och ansvarstagandet hos ungdomarna. Flera

fritidsgårdar har aktiviteter där ungdomarna får tillfälle att röra på sig för en kreativ och sund livsstilvid med bordtennis, aktiviteter i skolans idrottshallar och genom arbete i stall. Fritidsgårdarna ökar flexibelt antalet anställda efter behov. Fritidsledarna arbetar aktivt för att ge ungdomarna möjlighet att påverka verksamheten genom att stötta och uppmuntra förslag.

Fritidsgårdarnas arbete utvärderas systematiskt under året och ingår nu i skolas gemensamma systematiska kvalitetsarbete.

Utvecklingsområden

Behov finns för att utveckla metoder för att integrera ensamkommande ungdomar på fritidsgården, förslagsvis med hjälp av instegsjobbare. Visst samarbete finns, men mer samarbete önskas med andra fritidsgårdar. Flera

(5)

av fritidsgårdarna har problem med ungdomar utanför fritidsgården, på vissa fritidsgårdar fortsätter ”gamla ungdomar” träffas utanför fritidsgården vilket gör det svårt att introducera nya unga besökare. Även på vägen till och från fritidsgården kan problem uppstå där det kan var dålig belysning. Där finns ett samarabete med polis, NOKAS och fälassistenterna som kan utvecklas för att bli effektivare. Fritidsgårdarna arbetar för att få med fler flickor i fritidsgårdsverksamheten. Planer finns på att pedagogerna ska få tillfälle till att skapa nätverk genom att bilda ett LUC för fritidsgårdar.

Sammanfattning

Barn- och utbildningskontoret har tagit del av fritidsgårdarnas

kvalitetsredovisning med uppföljande besök för läsåret 2015/2016 och under hösten 2016. Sammanfattningen är att Sollentunas kommuns

fritidsgårdar arbetar målmedvetet för att utvecklas och även komma närmare skolans värdegrundarbete och de trygghetsaspekterna som återfinns under första kapitlet i Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 för att höja kvalitén i verksamheten och följa den röda tråden genom hela skolans verksamhet.

Lee Orberson

Förvaltningschef

References

Related documents

- tydliggöra i Infomentor som ett hjälpmedel för eleverna att veta var de ligger och vad de ska gör föra att komma till nästa nivå.. Skola

Alla elever bör kontakta en vuxen på skolan om de ser någon elev utsätts för diskriminering, kränkande behandling eller mobbning.. När någon elev eller någon av de vuxna på

Under både fritidsråd samt även under den dagliga samlingen får eleverna möjlighet att komma med idéer och åsikter kring alla delar av verksamheten.. Så mycket som det är

Arbeta för att varje elev ska känna tillit till sin egen förmåga och till att kunna bedöma den egna arbetsprestationen och hur de når målen i. förhållande

”Förskolan skall sträva efter att alla barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv.”..

”Förskolan skall sträva efter att alla barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras

För att öka elevernas kunskaper och stimulera deras kreativa förmåga försöker vi skapa förutsättningar för olika aktiviteter som ger eleverna möjlighet att tänka nytt.. Det

 Önskar att få språkstöd för att bättre kunna ge våra elever med annat språk möjlighet att snabbare ta till sig de sociala mötena och arbetet i F-klassen.  För att