SAMRÅDSUNDERLAG
Förstärkningsåtgärd på Väg 810 i Vuollerim
Jokkmokks kommun, Norrbottens län
Samrådsunderlag 2015-01-12
För vägplan och tillståndsansökan för vattenverksamhet Projektnummer: 139036
Trafikverket
Postadress: Box 809, 971 25 Luleå E-post:trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Samrådsunderlag, Förstärkningsåtgärd på Väg 810 i Vuollerim Författare: Ramböll Sverige AB
Dokumentdatum: 2015-01-12 Ärendenummer: TRV2014/96487 Version: 0.1
Kontaktperson: Simon Lövgren, Trafikverket
MALL0095Mallsamrådsunderlagv.1.0
Innehåll
1. BAKGRUND 5
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 6
2.1. Planläggningsprocessen 6
2.1.1. Vägplan 6
2.1.2. Vattenverksamhet 7
2.2. Åtgärdsvalsstudie 8
2.3. Ändamål och projektmål 9
2.4. Planerade anläggningar 9
2.4.1. Förstärkningsåtgärd 9
Motiv till val av förstärkningsåtgärd 11
2.4.2. Byggväg 11
Alternativ 1 – Byggväg från befintlig väg vid överfallsdamm 12 Alternativ 2 – Isväg från befintlig väg vid överfallsdamm 13
Alternativ 3 – Byggväg från väg 810 14
Alternativ 4 – Byggväg från Bodenvägen, dragning norr om ravin 15 Alternativ 5 – Byggväg från Bodenvägen via ravin 16 Alternativ 6 – Byggväg från norr, med del av sträckan som isväg 17 Alternativ 7 – Byggväg från norr, väg enbart på fyllning 18
2.5. Tidpunkt för genomförande och arbetstid 18
2.6. Hänsynsregler, skyddsåtgärder, miljömål och miljökvalitetsnormer 19
3. AVGRÄNSNINGAR 20
4. FÖRUTSÄTTNINGAR 20
4.1. Bebyggelse 20
4.2. Tidigare meddelade beslut och tillstånd 20
4.3. Gällande planer och bestämmelser 20
4.4. Riksintressen och skyddade områden 20
4.5. Naturmiljö 21
4.6. Vattenmiljö i recipienten 23
4.8. Rekreation och friluftsliv 23
4.9. Miljöbelastning 23
4.10. Trafik 23
4.11. Befintliga ledningar 24
5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 27
5.1. Permanenta effekter på intressen och miljö 27
5.2. Påverkan under byggtiden 27
6. FORTSATTA ARBETEN 28
6.1. Planläggning 28
6.1.1. Den fortsatta planläggningsprocessen för vägplanen 28 6.1.2. Den fortsatta processen för ansökan om tillstånd för vattenverksamheten 28
7. KÄLLOR 29
1. Bakgrund
Längs väg 810 genom Vuollerim har stabilitetsproblem identifierats och vägavsnittet är därför upptaget på Trafikverket Region Nords lista över ”riskobjekt”. Tidigare studier har visat att stabilitetshöjande åtgärder är nödvändiga för att säkerställa vägens funktion. Väg 810 benämns även Murjeksvägen och ansluter till väg 97.
Problemområdet ligger i centrala Vuollerim (se figur 1) och består av en ca 22 meter hög nipa (slänt) ner mot Vuollerimselet på en sträcka av ca 140 m. Nipan består av sand och silt. Nipans lutning är mycket brant och tydliga tecken på ras och skredrörelser kan observeras längs hela dess sträckning inom problemområdet. Vägen ligger mycket nära nipans krön.
Figur 1 – Översiktskarta (problemområdet är markerat med röd rektangel),
© Lantmäteriet
Vuollerimselets vatten bedöms inte påverka nipan med yterosion av någon betydelse.
Rörelserna i nipan bedöms påverkas av trädens ökade tyngd tillsammans med påverkan
Foto 1 - Vägen ligger nära nipans släntkrön med tydliga tecken på erosion.
Vuollerimselet är en konstgjord sjö som skapats genom uppdämning av Lilla Luleälven med en överfallsdamm placerad vid sjöns utlopp i dess norra del. Vuollerimselet töms i början av oktober och fylls på vid vårflodens inträffande enligt Vattenfalls vattendom om Vuollerimselets spegeldamm (se även avsnitt 4.2).
Trafikverket inleder nu arbetet med att ta fram en vägplan för de åtgärder som krävs för att förbättra vägavsnittets stabilitet samt handlingar för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet.
2. Beskrivning av projektet
2.1. Planläggningsprocessen 2.1.1. Vägplan
Alla investerings- och underhållsåtgärder som innebär byggande av väg i den mening som anges i väglagen ska följa den formella planläggningsprocessen. Med byggande av väg menas att anlägga en ny väg och att bygga om en väg. I begreppet ombyggnad ligger att det ska röra sig om åtgärder som syftar till att permanent förändra väganläggningen och dess standard. Ombyggnad för tillfälliga förändringar räknas inte som byggande av väg i lagens mening.
Syftet med en vägplan är att reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens omgivningspåverkan, samt att underlätta markåtkomst för vägändamålet.
Om en vägplan medför att mark eller annat utrymme eller särskild rätt till mark eller annat utrymme kan komma att tas i anspråk med tvång, ska planen utformas så att de fördelar som kan uppnås med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda.
Trafikverket beskriver fem olika typfall för planläggning beroende av projektets karaktär och om det medför en betydande miljöpåverkan eller inte (se figur 2). Avsikten är att genom dessa fem typfall tydliggöra aktiviteter i planläggningsprocessen och bland annat visa när beslut och samråd genomförs.
Figur 2 – Planläggningsprocess för vägplan
Resultatet av processen med planläggningstyp 2-5 och dess aktiviteter blir en väg- eller järnvägsplan.
Länsstyrelsens kommande beslut om projektet kan väntas medföra betydande
miljöpåverkan eller inte, kommer att avgöra om en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver tas fram eller om en miljöbeskrivning i vägplanen är tillräcklig.
2.1.2. Vattenverksamhet
De planerade åtgärderna innebär arbeten i vatten vilka är tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga enligt miljöbalkens 11:e kapitel. Tillstånd för vattenverksamhet behövs för större arbeten i vatten medan mindre åtgärder kräver anmälan. Detta samrådsunderlag utgör information och underlag för samråd om kommande tillståndsansökan om vattenverksamhet.
Tillståndsprocessen för en tillståndspliktig vattenverksamhet består av följande moment:
- Samråd med berörda myndigheter, sakägare, föreningar och eventuellt berörd allmänhet.
- Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan.
- Eventuellt utökat samråd (om betydande miljöpåverkan).
- Upprättande av ansökan för tillstånd för vattenverksamhet och miljökonsekvensbeskrivning.
- Tillståndsprövning i mark- och miljödomstolen inklusive remiss till berörda sakägare.
För en anmälningspliktig vattenverksamhet gäller att en anmälan ska skickas in till tillsynsmyndigheten senast åtta veckor innan arbetena planeras att påbörjas. Därefter beslutar tillsynsmyndigheten om förbud att utföra verksamheten eller om särskilda försiktighetsmått ska beaktas. Tillsynsmyndigheten kan även besluta att meddela att anmälan inte föranleder någon åtgärd från tillsynsmyndighetens sida. Det innebär i så fall att vattenverksamheten får bedrivas så som den är beskriven i anmälan.
För vattenverksamhet i ett vattenområde som inte är ett vattendrag råder anmälnings- plikt om mindre än 3000 m2av dess bottenyta påverkas. I annat fall råder tillstånds- plikt.
Tillsynsmyndighet för vattenverksamhet i detta fall är Länsstyrelsen Norrbotten.
2.2. Åtgärdsvalsstudie
Trafikverket har tidigare utfört en åtgärdsvalsstudie daterad 2014-04-11. Syftet med denna var att den skulle till underlag för att nå samsyn kring vägens funktion. Studien resulterade även i förslag till åtgärder enligt fyrstegsprincipen för att åtgärda
stabilitetsproblem och förbättra framkomlighet och tillgänglighet på kort och lång sikt.
Trafikverkets fyrstegsprincip innebär att trafiksystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn och att rätt lösningar ska identifieras från början, som ett led i att kostnadseffektivisera projekt. Fyrstegsprincipen är indelad i fyra olika steg.
· Steg 1 (tänk om): Att i första hand överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor, samt valet av transportsätt.
· Steg 2 (optimera): Innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av den befintliga infrastrukturen.
· Steg 3 (bygg om): Vid behov av mindre ombyggnadsåtgärder för t.ex. en väg/gata, väljs en steg 3-åtgärd.
· Steg 4 (bygg nytt): När övriga steg inte anses uppfylla projektets
ändamål/projektmål, transportpolitiska mål etc. krävs nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder och då väljs en steg 4-åtgärd.
Åtgärdsvalsstudien kom fram till att stabilitetshöjande åtgärder (enligt steg 3) för det aktuella vägavsnittet är det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet samt också det alternativ som innebär minst intrång och påverkan på boendemiljön i Vuollerim.
Väg 810 utgör en betydande roll i det lokala och regionala vägnätet och de åtgärder som krävs är av mindre omfattning.
Som åtgärd föreslogs i åtgärdsvalsstudien en ca 140 meter lång stödbank enligt figur 3 för att säkerställa erforderlig stabilitet för vägbanken.
Figur 3 - Beräkningssektion med stödbank markerad i grått (Från Åtgärdsvalsstudie – Stabilitetsproblem väg 755 och väg 810, slutrapport 2014-04-11)
2.3. Ändamål och projektmål
Projektet syftar till att:
• På ett samhällsekonomiskt sätt vidmakthålla god transportkvalitet
• Väg 810 ska fortsatt ges en god tillgänglighet och framkomlighet för lokala och regionala resor.
Syftet med vattenverksamheten är att skapa legala förutsättningar för att uppnå dessa projektmål.
2.4. Planerade anläggningar 2.4.1. Förstärkningsåtgärd
Trafikverket avser att som förstärkningsåtgärd för väg 810 anlägga en stödbank längs den ca 140m långa vägsträcka som har stabilitetsproblem. Befintliga träd i det aktuella området kommer att avverkas för att kunna utföra stödbanken som kommer att byggas upp av ca 26500 m3 bergkrossmaterial.
Stödbankens utbredning på grund av dess rasvinkel (lutning) kommer innebära en utfyllning ca 10-15 m ut i vattnet räknat från vattenbrynet vid högsta tänkbara
högvatten. Då Vuollerimselet är en konstgjord sjö som skapats genom uppdämning med en överfallsdamm så är högsta tänkbara högvatten lika med nivån på dammens
överkant.
Fyllningen kommer att påverka ca 1700 m2 av bottenytan.
Figur 4 - Planbild av hur stödbanken kan komma att se ut uppifrån i färdigt utförande.
Figur 5 - 3D-visualisering av hur stödbanken kan komma att se ut i färdigt utförande, (Väg 810 syns i figurens övre del).
Åtgärden kommer inte innebära någon förändring av vägområdet utan området för stödbanken kommer att tas i anspråk med inskränkt vägrätt. Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren (Trafikverket) inte erhåller fullständig rätt över området utan att
rättigheten är inskränkt på det sätt som anges på plankarta och beskrivning i vägplanen.
I detta fall skulle den inskränkta vägrätten innebära att Trafikverket inte har full rådighet över området utan att markägaren kan nyttja området om inte stödbankens funktion förändras av nyttjandet.
Motiv till val av förstärkningsåtgärd
I åtgärdsvalsstudien studerades även alternativ enligt steg 1, 2 och 4 enligt fyrstegs- principen men dessa valdes bort till förmån för ombyggnadsalternativet (steg 3).
Som steg 4-åtgärd studerades ett nybyggnadsalternativ där vägen flyttas åt öster för att skapa säkerhetsavstånd till problemområdet. Detta skulle kräva inlösen av ett flertal fastigheter med permanentbostäder inne i Vuollerim. Kostnaden för att flytta vägen och inlösen av berörda bostadsfastigheter uppskattades till 12,5 Mkr i åtgärdsvalsstudien.
Alternativet illustreras i figur 6 och valdes bort av ekonomiska skäl samt för att minimera intrång för de boende.
Figur 6 – Nybyggnadsalternativ som valts bort i åtgärdsvalsstudien, © Lantmäteriet
Anläggande av stödbank bedömdes vara det mest ekonomiska ombyggnadsalternativet med en översiktligt beräknad utförandekostnad på 8,1 Mkr. Ett annat förstärknings- alternativ till stödbank som diskuterades i studien var spont men detta bedömdes dock som så komplicerat ur geoteknisk och geometrisk synpunkt att det inte sågs som ett realistiskt alternativ. Ytterligare ett alternativ med jordspikning berördes men detta sågs inte heller som ett prismässigt jämförbart alternativ. Alternativ med spont och jord- spikning bedömdes alltså i tidigt skede vara så oekonomiskt att det inte omnämndes i åtgärdsvalstudien.
2.4.2. Byggväg
Stödbanken behöver byggas nerifrån och upp då den stora höjdskillnaden och nipans branta lutning gör att fyllnadsmaterialet inte kan tippas ner från släntkrönet på ett kontrollerat sätt. För att stödbanken ska kunna byggas upp nerifrån behöver en byggväg anläggas ned till Vuollerimselets botten och vidare fram till släntfoten på banken.
Ett antal alternativa byggvägar har studerats och resultatet av dessa studier beskrivs i detta avsnitt.
Studierna har utmynnat i att byggväg enligt alternativ 4-7 är föremål för samråd och vidare studier medan alternativ 1-3 har valts bort.
Då de olika alternativa byggvägarna påverkar Vuollerimselets bottenyta i varierande grad så är valet av byggväg av central betydelse för om vattenverksamheten ska hanteras
Alternativ 1 – Byggväg från befintlig väg vid överfallsdamm
Från väg 810 till överfallsdammen finns en befintlig grusväg, genom att nyttja denna för att ta sig fram till Vuollerimselets vattenbryn skulle man kunna undvika avverkning av skog för dragning av byggväg. Vid den befintliga dammen är också nivåskillnaden mellan den befintliga vägen och sjöbotten liten vilket är gynnsamt. En byggväg skulle kunna anläggas på sjöbotten längs strandkanten fram till problemområdet från den befintliga dammen. Byggvägens längd skulle dock bli ca 1500 m på grund av det stora avståndet från dammen till problemområdet. En byggväg enligt detta alternativ skulle innebära att mer än 3000 m2 av Vuollerimselets bottenyta påverkas av projektet sammantaget.
Figur 7 - Byggväg alternativ 1, © Lantmäteriet
Alternativet väljs bort av ekonomiska skäl då längden skulle innebära stora materialkostnader.
Alternativ 2 – Isväg från befintlig väg vid överfallsdamm
Om arbetena utförs vintertid skulle en isväg eventuellt kunna anläggas från den
befintliga vägen vid dammen. Detta skulle sannolikt innebära mindre materialkostnader för anläggande av byggväg än i alternativ 1. Vägens längd skulle bli ca 1000 m och Vuollerimselets bottenyta skulle endast påverkas i vägens början och slut närmast stödbanken och vid anslutningen mot befintlig väg.
Figur 8 - Byggväg alternativ 2, © Lantmäteriet
En byggväg enligt detta alternativ skulle sannolikt innebära att mindre än 3000 m2 av bottenytan påverkas av projektet sammantaget.
Alternativet väljs dock bort då det kräver att Vuollerimselet inte töms i enlighet med befintlig vattendom (se avsnitt 4.2) för att en isyta ska skapas längs hela vägsträckan.
Det väljs också bort på grund av att det är starkt beroende av rätt väderförhållanden för att vara tillförlitligt.
Alternativ 3 – Byggväg från väg 810
Kortast byggväg skulle erhållas genom en dragning på skrå i befintlig nipa strax norr om problemområdet från väg 810 ned till sjöbotten. En dragning på skrå innebär att en halva av vägen ligger på bank och den andra ligger i skärning. Detta innebär att fyllning måste tippas ner för den branta nipan vilket är problematiskt då fyllnadsmaterialet inte kan tippas ner från släntkrönet på ett kontrollerat sätt. För att tippa materialet måste tunga arbetsfordon köra fram till den ur stabilitetssynpunkt känsliga nipans krön. Detta är ett riskabelt arbetsmoment om än tillfälligt. En dragning på skrå innebär också att stora ingrepp i den ur stabilitetssynpunkt känsliga nipan måste göras då halva vägen behöver ligga i skärning för att minska fyllnadshöjden på den sida av vägen som fylls.
I takt med att stödbanken fylls upp skulle byggvägen flyttas längre upp på den befintliga nipan närmast stödbanken.
Vägens längd skulle bli ca 230 m och Vuollerimselets bottenyta skulle endast påverkas närmast stödbanken. En byggväg enligt detta alternativ skulle sannolikt innebära att mindre än 3000 m2 av bottenytan påverkas av projektet sammantaget.
Figur 9 - Byggväg alternativ 3, © Lantmäteriet
Alternativet väljs dock bort det innebär stora risker ur geoteknisk synpunkt och ur arbetsmiljösynpunkt. Det riskerar att göra nipan mer instabil vilket står i direkt strid med projektets syfte att stabilisera den.
Alternativ 4 – Byggväg från Bodenvägen, dragning norr om ravin
En dragning av byggväg från Bodenvägen ned längs strandkanten skulle innebära att denna kan byggas med mindre omfattande och riskabel skärning och bankfyllning vid passagen av nipan än i alternativ 3. Detta då terrängens lutning är mer gynnsam i detta område. Dock kvarstår samma problematik som i alternativ 3 om än i mindre
omfattning. Det innebär också en väglängd på ca 730 m, betydligt längre byggväg än i alternativ 3. I takt med att stödbanken fylls upp skulle byggvägen flyttas längre upp på den befintliga nipan närmast stödbanken. Då ingen naturvärdesinventering är utförd i området i dagsläget behöver en sådan göras innan byggvägens dragning fastställs.
Detta då området kan innehålla naturvärden som måste beaktas.
Figur 10 - Byggväg alternativ 4, © Lantmäteriet
En byggväg enligt detta alternativ skulle innebära att mer än 3000 m2 av bottenytan påverkas av projektet sammantaget.
Alternativ 5 – Byggväg från Bodenvägen via ravin
Att anpassa dragningen i alternativ 4 på så sätt att man utnyttjar den befintliga ravin som finns till att ta upp höjdskillnaden mellan Bodenvägen och sjöbotten skulle
innebära förhållandevis små bankfyllningar och skärningar i befintlig mark. Dessa skulle kunna utföras utan nämnvärda problem och stabiliteten för nipan i detta område skulle inte riskeras. Byggvägens längd skulle bli ca 600 m, något kortare än alternativ 4.
I takt med att stödbanken fylls upp skulle byggvägen flyttas längre upp på den befintliga nipan närmast stödbanken. Då ingen naturvärdesinventering är utförd i området i dagsläget behöver en sådan göras innan byggvägens dragning fastställs. Detta då området kan innehålla naturvärden som måste beaktas.
Figur 11 - Byggväg alternativ 5, © Lantmäteriet
En byggväg enligt detta alternativ skulle innebära att mer än 3000 m2 av bottenytan påverkas av projektet sammantaget.
Alternativ 6 – Byggväg från norr, med del av sträckan som isväg
Enligt uppgift från Vattenfall så har de i ett tidigare projekt anlagt byggväg på
Vuollerimselets botten för att utföra förstärkning av erosionsskydd kring udden i sjöns mitt. Vägen som illustreras med röd linje i figur 12 anlades då på en befintlig höjdrygg på botten som torrläggs då överfallsdammen tappas ur vintertid. När dammen öppnas skapas två grunda vattenspeglar på ömse sidor denna höjdrygg som kan bottenfrysa.
Ett tänkbart alternativ skulle kunna vara att anlägga byggväg på höjdryggen fram till udden och därefter anlägga isväg fram till stödbanken.
Figur 12 - Byggväg alternativ 6, © Lantmäteriet
Möjligheterna för detta bör dock utredas ytterligare då alternativet är starkt beroende av rätt väderförhållanden för att vara tillförlitligt.
På grund av att en stor mängd bergmaterial behöver transporteras in till stödbanken så är det rimligt att anta att bottenytan kommer att påverkas längs den röda dragningen.
Detta genom att bottenytan kan behöva avjämnas samt förstärkningsmaterial kan behöva påföras i takt med att transporterna fortskrider. Med detta i åtanke så är det sannolikt att en byggväg enligt detta alternativ skulle innebära att mer än 3000 m2 av bottenytan påverkas av projektet sammantaget. Transporter skulle sannolikt behöva trafikera överfallsdammen på sin väg fram till byggvägens början i norr och då också tangera området för riksintressen för rennäringen och kulturmiljövården enligt figur 14.
Alternativ 7 – Byggväg från norr, väg enbart på fyllning
Ett ytterligare alternativ skulle vara att anlägga byggväg på höjdryggen så som beskrivs i alternativ 6 och att istället för isväg från udden anlägga en väg på fyllning längs
strandkanten fram till stödbanken. Vägsträckan längs strandkanten skulle kunna anläggas tillfälligt och avlägsnas vid projektets slut alternativt lämnas kvar permanent.
Om den lämnas permanent skulle den kunna nyttjas i framtiden för eventuella ytterligare förstärkningsarbeten på de befintliga niporna. Det skulle också underlätta eventuellt underhåll av den stödbank som avses anläggas i detta projekt.
Figur 13 - Byggväg alternativ 7, © Lantmäteriet
En byggväg enligt detta alternativ, oavsett om en del av sträckan lämnas kvar permanent eller ej, skulle innebära att mer än 3000 m2 av bottenytan påverkas av projektet
sammantaget. Transporter skulle sannolikt behöva trafikera överfallsdammen på sin väg fram till byggvägens början i norr och då också tangera området för riksintressen för rennäringen och kulturmiljövården enligt figur 14.
2.5. Tidpunkt för genomförande och arbetstid
De beskrivna arbetena planeras genomföras under perioden då överfallsdammen öppnas och Vuollerimselet töms (se avsnitt 4.2). För närvarande kan inte arbetstiden för
vattenverksamheten bedömas.
2.6. Hänsynsregler, skyddsåtgärder, miljömål och miljökvalitetsnormer
Trafikverket beaktar och uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i samband med planeringsprocessen och fyrstegsprincipen vid upprättandet av vägplan.
Förstärkningsåtgärden medför att material för utbyggnad av vägen anläggs i intilliggande vattenområdet (Vuollerimselet) och att skog i nipan behöver avverkas.
Under byggtiden kommer närboende tillfälligt påverkas av buller från transporter och arbetsfordon. Detta gäller framförallt de boende längs väg 810 närmast problem- området. Inga särskilda åtgärder bedöms i dock dagsläget erfordras för att skydda närliggande fastigheter från ökade bullernivåer under byggtiden.
Försiktighet kommer att tillämpas vid arbeten i och i närheten av vattenområdet.
Skyddsåtgärder som tex grumlingsminskande åtgärder kan behöva vidtas för att minimera påverkan på Vuollerimselets status. Som försiktighetsmått planeras arbetena att utföras under den period då överfallsdammen är öppnad och vattenområdet är delvis torrlagt och infruset för att minska risken för påverkan.
Då byggarbetsplatsen ligger nedströms Letsi kraftstation i vattenvägen för nöd- tappningar behöver särskilda hänsyn tas till detta i arbetsmiljöarbetet. Arbeten i vattenvägen ska ske i samråd med Vattenfall.
Skotertrafik längs skoterleden intill väg 810 kommer troligen behöva nyttja väg 810 förbi problemområdet under byggtiden.
Inga större åtgärder för trafiken på väg 810 och Bodenvägen bedöms behövas under byggtiden i dagsläget. Eventuella åtgärder som kan bli aktuella är minskad vägbredd förbi problemområdet samt sänkning av hastighet i samband med detta och vid anslutningar till byggvägar.
De miljömål som berörs av vägplanen är levande sjöar och vattendrag, levande skogar och god bebyggd miljö. De planerade åtgärderna bedöms inte motverka uppfyllelse av berörda miljömål på sikt.
För Vuollerimselet vattenkvalitet finns inte några fastställda miljökvalitetsnormer.
Vattenområdets ekologiska potential och kemiska status vilka ligger som grund för förslag på miljö-kvalitetsnormer redovisas närmare i avsnitt 4.6.
Förstärkningsåtgärden kommer inte medföra att miljökvalitetsnormer för utomhusluft eller buller överskrids. Vad gäller miljökvalitetsnormerna för fisk-och musselvatten är de inte tillämpbara i Luleälven enligt Förordning (2001:554). Miljökvalitetsnormerna för laxfiskvatten kan däremot användas som referensvärde vid bedömning av påverkan på vattenområdet.
3. Avgränsningar
Utredningsområdet utgörs av det rödmarkerade problemområdet i figur 1 samt de områden där byggvägar kan tänkas anläggas. Influensområdet för åtgärderna omfattar dock samhället Vuollerim som berörs av byggtrafik under genomförandetiden, detta på väg 810 och Bodenvägen i första hand.
4. Förutsättningar
4.1. Bebyggelse
De boende har sina fastigheter direktanslutna till väg 810 och Bodenvägen. Cirka 400 m norr om problemområdet längs väg 810 ligger ett museum. Vid korsningen mellan väg 810 och Bodenvägen, ca 200 m söder om problemområdet ligger ett hotell.
4.2. Tidigare meddelade beslut och tillstånd
För Vuollerimselet finns en deldom (A 34/1964, aktbilaga 486) beslutad av
Vattendomstolen Luleå Tingsrätt 1986-01-13. Deldomen gäller vattenframsläppning från Letsi kraftstation till Vuollerimselet. I domslutet framgår att Statens vattenfallsverk (Vattenfall), för skötseln av Vuollerimdammen, ska öppna överfallsdammen i början av oktober och stänga den vid vårflodens inträffande. Utöver det anges att Vattenfall ska tillse att igenväxning ej sker.
4.3. Gällande planer och bestämmelser
Utredningsområdet ligger inom detaljplanelagt område enligt byggnadsplan för Vuollerims tätort senast reviderad 1960-05-25.
Gällande översiktsplan för Jokkmokks kommun antogs 2011-06-20.
Det finns ett tematiskt tillägg till översiktsplanen benämnt ”Strandskydd och
landsbygdsutveckling”. Det tematiska tillägget behandlar så kallade LIS-områden nära sjöar och vattendrag där en etablering av boende och verksamheter kan ske för en utveckling av landsbygden. I ett område som utsetts till LIS-område finns utökade möjligheter till dispens från strandskyddsbestämmelserna. Förutsättningen är att strandskyddets syfte tillgodoses långsiktigt samt att planerade åtgärder ger långsiktiga och positiva effekter på sysselsättningen eller bidrar till att bevara servicen på
landsbygden.
De föreslagna åtgärderna står ej i strid med dessa planer.
4.4. Riksintressen och skyddade områden
Generellt strandskydd gäller kring Vuollerimselet enligt miljöbalkens 7:e kapitel.
I och närmast kring problemområdet finns inga andra skyddsområden, riksintressen eller nyckelbiotoper. På norra sidan Vuollerimselet finns ett område utpekat som riksintresse för rennäringen samt ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
Riksintressena kommer inte att beröras av projektet med undantag för om byggväg
enligt alternativ 6 eller 7 väljs. I så fall kommer byggtrafik trafikera de befintliga vägarna i området samt längs den byggväg som anläggs. Byggvägen kommer anläggas i redan påverkad mark då samma sträckning kommer nyttjas som i tidigare projekt (se avsnitt 2.4.2).
I samhället Vuollerims direkta närhet finns naturreservatet Vuollerimskogen ca 0,5 km nordost om problemområdet. Se figur 14.
Figur 14 - Riksintressen och skyddade naturområden i närheten av området för planerad förstärkningsåtgärd. Naturreservatet Vuollerimskogen är markerat med orange färg.
4.5. Naturmiljö
Naturreservatet Vuollerimskogen i nordost har två olika typer av skogar. På Klarinheden står det 150-årig tallskog och i Skolskogen finns en av landets värdefullaste älvnära granskogar. Skogarna har sedan länge varit populära att besöka, både för motionären och för skolorna. Det finns gott om ovanliga arter som som Tallticka, Norna och
Bombmurkla. Det har även hittats mycket ovanlig skorplav utan svenskt namn, Biatora aegrefaciens, i Skolskogen. Naturreservatet kommer inte att påverkas av de planerade åtgärderna. Om byggväg enligt alternativ 6 eller 7 väljs kommer dock byggtrafik sannolikt trafikera den befintliga grusväg som går från väg 810 till överfallsdammen och direkt angränsar till naturreservatet.
En naturvärdesinventering i problemområdet har utförts av Ramböll Sverige AB på uppdrag av Trafikverket under hösten 2014. I inventeringen framgår att området utgörs av en skogsklädd nipa med ett trädskikt som domineras av tall och björk. Buskskiktet utgörs av ungträd av björk och markskiktet domineras av lingon och skvattram med fläckar av mossorna fjädermossa och stjärnmossa, se foto 2. Stranden utgörs av olika halvgräs i en ca 1 meter bred strandzon och nedan strandzonen var vid
inventeringstillfället blottlagd botten bestående av silt. Vid inventeringstillfället innehöll inte området några av de skyddade eller hotade arter som förekommer i Vuollerims- skogens naturreservat. Detta kan bero på att inventeringen skedde utanför normal växtsäsong. Den av människan påverkade floran i nipan tyder endast på allmänna naturvärden. Nipan har använts som tipp för trädgårdsavfall kan den innehålla
förvildade trädgårdsväxter och arter med invasiva egenskaper vilket ger ytterligare lägre naturvärden än vad som kan påträffas i en enbart naturlig biotop. Vid inventeringen upptäcktes även den pumpledning som beskrivs i avsnitt 4.11 och därmed har viss exploatering redan skett.
Foto 2 - Nipan i problemområdet.
I området intill Bodenvägen finns en rödlistad svamp noterad 1988, Tallgråticka.
(Artportalen 2014). Utbredning och antal framgår inte av noteringen.
Ingen naturvärdesinventering har utförts i områden för byggvägar i dagsläget utan tillsvidare antas att den nipa som inventerats är relativt representativ för övriga nipor kring Vuollerimselet. Kompletterande naturvärdesinventering behöver utföras om en byggväg enligt alternativ 4 eller 5 blir aktuell som sannolikt slutgiltigt alternativ. Detta
för att säkerställa att hänsyn tas till eventuella naturvärden i den tänkta byggvägens sträckning i de fortsatta processerna för vägplanen och vattenverksamheten.
4.6. Vattenmiljö i recipienten
Vuollerimselet SE737964-171432 är kategoriserad som ”sjö” enligt VISS (VISS 2014) och har otillfredsställande ekologisk potential på grund av kontinuitetsförändringar och hydrologisk regim orsakad av vattenreglering. I ärendet angående vattenverksamhet betraktas vattenförekomsten som ”vattenområde annat än vattendrag” i och med klassningen som ”sjö” enligt VISS.
För Vuollerimselet som är en preliminär vattenförekomst finns förslag till miljö- kvalitetsnorm i endast version arbetsmaterial. Vuollerimselet har alltså inga fastställda miljökvalitetsnormer i nuläget.
Den kemiska statusen i Vuollerimselet uppnår ej god status enligt arbetsmaterialet.
Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i Vuollerimselet är ej klassad i arbetsmaterialet.
I Vuollerimselet finns bestånd av bland annat sik och abborre. Vuollerimselet utgör inga kända reproduktionsområden eller vandringsvatten för öring och lax. Öring finns framförallt i kommunens mindre strömmande bäckar. Det finns inga uppgifter om flodpärlmussla i Vuollerimselet men allmän dammussla kan förekomma enligt uppgift från Jokkmokks kommun.
4.7. Kulturmiljö
I utredningsområdet finns inga fornlämningar, fornminnen eller kulturmiljölämningar vilka kan antas beröras av de planerade åtgärderna (Riksantikvarieämbetet 2014).
Området utpekat för riksintresse kulturmiljö på norra sidan Vuollerimselet (se avsnitt 4.4) finns upptaget i Norrbottens Kulturmiljöprogram (Länsstyrelsen Norrbotten 2010).
4.8. Rekreation och friluftsliv
Mellan den skogsklädda nipan i problemområdet och väg 810 finns skyltad skoterled som på sommaren fungerar som gångväg. Själva nipan bedöms på grund av sin branta lutning vara otillgänglig för rekreation och friluftsliv i dagsläget. Det finns inte några utpekade områden för friluftsliv och rekreation med undantag för Vuollerimskogens naturreservat ca 0,5 km nordöst om problemområdet.
4.9. Miljöbelastning
Nuvarande miljöbelastning sker främst i form av utsläpp från trafiken på väg 810 och Bodenvägen.
4.10. Trafik
I samhället Vuollerim finns två huvudstråk, väg 810 och Bodenvägen på sträckan från anslutningen mot väg 810 till anslutningen mot väg 97.
Trafikmängderna för dessa vägar är enligt den nationella vägdatabasen (NVDB) föjande:
Väg 810
386 ÅDT, varav 13 % tung trafik.
Bodenvägen (på sträckan från anslutningen mot väg 810 till anslutningen mot väg 97) 1186 ÅDT, varav 14 % tung trafik.
Uppgift om trafikmängd på Bodenvägen på sträckan från väg 810 och västerut saknas.
Då avsevärt mindre bebyggelse finns längs denna sträcka och den inte är ett huvudstråk så finns anledning att anta att avsevärt mindre trafikmängd förekommer där.
Figur 15 - Utdrag ur NVDB, huvudstråken visas i gult, väg 97 visas i orange.
4.11. Befintliga ledningar
Kända ledningar och ledningsägare i eller invid de områden som berörs av stödbank och byggväg redovisas i tabell 1.
Tabell 1 - Befintliga ledningar
Typ: Ledningsägare:
Vatten Jokkmokks kommun
Pumpledning Jokkmokks kommun Spillvatten Jokkmokks kommun
El, kraft Vattenfall
El, vägbelysning Trafikverket/Jokkmokks kommun
Tele Skanova
Opto Jokkmokks kommun (Joknet)
Lägen på ledningar och belysningsstolpar är att betrakta som ungefärliga då de i de
flesta fall är tolkade från äldre ej digitaliserat kartmaterial. Uppgifter om befintliga ledningar har inhämtats med webbverktyget ”Ledningskollen” (www.ledningskollen.se) samt genom direkta kontakter med ledningsägare.
Figur 16 - Befintliga ledningar längs väg 810 vid området för stödbanken.
Figur 17 - Befintliga ledningar längs Bodenvägen.
Befintlig pumpledning i området för stödbanken används enligt uppgift från Jokkmokks kommun för pumpning av vatten från Vuollerimselet till Kyrktjärn i samhällets centrum.
Denna ledning (se foto 3) ligger ovan mark på befintlig nipa och behöver flyttas för att stödbanken ska kunna anläggas. Efter att banken färdigställts kan ledningen flyttas tillbaka, alternativt ersättas med en ny ledning. Till ledningen hör ett antal elskåp som förutsätts matas med el på något sätt, även dessa skåp behöver flyttas. Någon ledning till skåpen finns inte redovisad på de kartunderlag som erhållits för vägbelysning och kraft från Jokkmokks kommun och Vattenfall. Detta kommer att utredas ytterligare i det fortsatta samrådet.
Foto 3 - Befintlig pumpledning
Befintliga belysningsstolpar längs väg 810 och Bodenvägen kan behöva skyddas eller flyttas tillfälligt för att underlätta för byggtrafik. I övrigt bedöms inga andra ledningar påverkas av projektet.
5. Effekter och deras tänkbara betydelse
5.1. Permanenta effekter på intressen och miljö
Stödbanken kommer att säkerställa stabiliteten för väg 810 och därmed ges fortsatt god tillgänglighet och framkomlighet för lokala och regionala resor.
För att kunna anlägga stödbanken i problemområdet kommer träd att behöva avverkas i nipan. Avverkningen kommer medföra en mer öppen vy mot Vuollerimselet och därmed påverka landskapsbilden lokalt i närområdet.
Avverkning kommer eventuellt även krävas för anläggande av byggväg, detta kan innebära ytterligare avbrott i den skogsridå som omsluter Vuollerimselet. Detta förutsätts dock ha liten visuell betydelse för en betraktande allmänhet.
Tillgängligheten till Vuollerimskogen kommer inte att permanent påverkas av projektet.
Inom det direkt påverkade området där stödbanken anläggs bedöms vattenområdets ekologiska förutsättningar påverkas väsentligt.
Det krossade bergmaterialet kan komma att succesivt släppa ifrån sig mineraliska partiklar, i viss mån urlakade metaller och näringsämnen. Det sistnämnda i form av kväve som restprodukter från sprängning ingående i materialproduktionen. För närvarande bedöms de ekologiska och kemiska förutsättningarna i vattenområdet som helhet inte påverkas på ett betydande sätt av åtgärderna dels på grund av påverkans omfattning dels på grund av vattenområdets vattenomsättning. Detta bör dock beaktas i den fortsatta planeringen när arbetenas utförande och ordningsföljd avgörs.
Vattenregleringen kommer även i fortsättningen bestämma de väsentliga ekologiska förutsättningarna för vattenområdet.
5.2. Påverkan under byggtiden
Under byggtiden uppstår risk för störningar från buller, damning och ökad trafik.
Arbetena kan uppfattas som störande för de närboende. Störningarna är till sin karaktär tillfälliga och lokala under den tid arbetena pågår.
Under byggtiden kan tillgängligheten till naturreservatet Vuollerimskogen komma att begränsas. Detta då befintlig grusväg till överfallsdammen i Vuollerimskogens direkta närhet kan komma att trafikeras av byggtrafik om byggväg enligt alternativ 6 eller 7 i avsnitt 2.4.2 väljs. Väg 810 som går rakt igenom reservatet kan också få en ökad trafik- belastning under byggtiden på grund av byggtrafik.
Områden där arbeten planeras kommer inte kunna nyttjas för rekreation under byggtiden.
Projektet medför försämrad tillgänglighet för allmänheten till Vuollerimselet under byggtiden men motverkar inte strandskyddets syften.
6. Fortsatta arbeten
6.1. Planläggning
Vägplanen och vattenverksamheten utgör två olika processer som styrs av olika lagar och förordningar. Samråd för vägplan och vattenverksamhet utförs samordnat.
Fortsatta projekteringsarbeten och fältarbeten (t.ex. inmätning och naturvärdes- inventering) kommer att utföras i takt med att planläggningsprocessen fortskrider.
En ansökan om dispens från det generella strandskyddet kommer att inkluderas i de handlingar som upprättas för vattenverksamheten.
6.1.1. Den fortsatta planläggningsprocessen för vägplanen Genomförda samråd för vägplanen sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Efter samråd om detta samrådsunderlag skickas
samrådsredogörelsen och underlaget självt in till Länsstyrelsen för deras beslut om projektet kan innebära betydande miljöpåverkan.
Om Länsstyrelsen beslutar att projektet kan innebära betydande miljöpåverkan behöver samråd ske med utökad samrådskrets och miljökonsekvensbeskrivning upprättas.
Om Länsstyrelsen beslutar att projektet inte innebär betydande miljöpåverkan kan den fortsatta planeringen ske utan miljökonsekvensbeskrivning ur sett vägplane- processens perspektiv.
Efter avslutat samråd kungörs vägplanen och görs tillgänglig för allmänhetens
granskning. Efter granskningen sker eventuella justeringar av vägplanen och eventuella synpunkter bemöts i en samrådsredogörelse. Därefter begärs Länsstyrelsens yttrande om vägplanen och fastställelse av den samma.
6.1.2. Den fortsatta processen för ansökan om tillstånd för vattenverksamheten
Även för vattenverksamheten sammanställs inkomna synpunkter på samrådsunderlaget i en samrådsredogörelse. Denna skickas in tillsammans med samrådsunderlaget till Länsstyrelsen för deras beslut om vattenverksamheten kan innebära betydande miljö- påverkan.
Då vattenverksamheten sannolikt innebär att mer än 3000 m2 av Vuollerimselets (vattenområdets) bottenyta påverkas av åtgärderna är ärendet tillståndspliktigt.
En miljökonsekvensbeskrivning behöver då upprättas för vattenverksamheten oavsett vad Länsstyrelsen beslutar angående huruvida projektet innebär betydande miljö- påverkan eller ej.
Efter utställning och fastställelse av vägplan kan ansökan om tillstånd för
vattenverksamheten skickas in till Mark- och miljödomstolen och bygghandlingar för entreprenaden arbetas fram. När tillstånd erhållits och bygghandlingar upprättats kan till sist entreprenör upphandlas och projektet genomföras. Sannolikt innebär detta att byggstart kan ske tidigast i slutet av 2016 eller under 2017.
7. Källor
Kartmaterial.
Ledningskartor från ledningsägare.
Länsstyrelsen Norrbotten, Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020 (2010).
Trafikverket, Åtgärdsvalsstudie – Stabilitetsproblem väg 755 och väg 810, slutrapport (2014-04-11).
NVDB, Nationella vägdatabasen (2014).
https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket
Riksantikvarieämbetet (2014). Fornsök.
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
VISS, Vatteninformationssystem Sverige (2014).
http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE737964-171432 Artportalen (2014) Fynduppgifter.
http://www.artportalen.se/Sighting/282117
Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
