• No results found

Högskolepedagogisk grundkurs och konstruktiv länkning som medel för integrering av informationskompetens i kursplaner

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Högskolepedagogisk grundkurs och konstruktiv länkning som medel för integrering av informationskompetens i kursplaner"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Claes Dahlqvist

E-post: claes.dahlqvist@hkr.se Telefon: 044-2503054

Lärosäte: HKR

Presentationsform: Best practice

Högskolepedagogisk grundkurs och konstruktiv länkning som medel för integrering av informationskompetens i kursplaner

Informationskompetens (IK) är förmågan att söka, samla, värdera och använda information.

Styrdokumentens (högskolelag och examensordningar) målbeskrivningar tydliggör att det är

förmågor studenter ska tillägna sig under högskolestudierna.Men hur återspeglas de i kursplanernas lärandemål? Anderssons (2015) magisteruppsats fann att på Högskolan Kristianstad (HKR) är det ovanligt, och därmed säkerställs inte studenters rättighet att bli informationskompetenta. Detta trots att undervisande bibliotekarier ständigt arbetar med att det i kursplaner ska integreras relevanta lärandemål i IK på HKR:s kurser.

Vad kan göras för att integrationen av IK i kursplanerna ökar? Och hur skapas i det sammanhanget förutsättningar för undervisande bibliotekariers syn på det goda lärandet, ett studentaktivt lärande?

Ett svar är att på HKR:s högskolepedagogiska grundkurs undervisa lärare i hur IK kan integreras i kursplaner genom konstruktiv länkning. Biggs (2011) menar att konstruktiv länkning är en

förutsättning för det studentcentrerade och goda lärandet. Tydliga kopplingar mellan lärandemål, läraktiviteter och examinationsuppgifter, skapar ett sammanhang och en meningsfullhet för studenten. Ett sammanhang där lärandet sker genom att kunskap aktivt konstrueras utifrån studentens egna erfarenheter.

Vid designandet av grundkursen använde vi oss av konstruktiv länkning. Innehållet är exempelvis konstruktiv länkning som metod för integrering av IK i kursplaner. Kursens lärandemål är att

argumentera för IK:s roll i högre utbildning och ha idéer om implementering i form av lärandemål och läraktiviteter. Läraktiviteter är skrivna reflektioner, vilka utgör utgångspunkten för ett tre timmar långt seminarium. Examinationsuppgiften är att revidera valfri kursplan där IK, förslagsvis med hjälp av konstruktiv länkning, integreras med andra delar och ämnen på kursen.

Genom grundkursen har en gemensam plattform för bibliotekarier-lärare skapats. En plattform bestående av IK och hur den med konstruktiv länkning kan integreras i kursplaner. En samsyn har potentiellt etablerats där studentaktivt lärande främjas. Ju fler lärare som går kursen, desto större är möjligheterna att denna samsyn mer frekvent synliggörs i kursplaner.

Referenser

Biggs, J.B. & Tang, C.S. (2011). Teaching for quality learning at university: what the student does. (4., [rev.] ed.) Maidenhead: Open University Press Andersson H. (2015). Informationskompetens i högskolans kursplaner: En kvalitativ textanalys. Masteruppsats, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Borås: Högskolan i Borås.

References

Related documents

I benchmarkingprojektet framkom att det inte var ovanligt att institutioner i sina kursvärde- ringar ställer frågor som inte knyter an till kursens direkta innehåll och

Verktygen som presenteras är alltså inordnade i sju olika grupper, kallade metoder, på grundval av likheter i hur verktygen kan användas, vad de lämpar sig för att undersöka, vilka

Vi kan konstatera att Bowdens formuleringar anknyter till vad Johnston, Webber och Boon (2005) säger beträffande informationskompetens som förmågan att identifiera behov

Både Gy2011 och LPG8 framhåller i de ämnesövergripande målen att eleverna skall utveckla förmågan att själva kunna söka efter information och lösa uppgifter. I

2017-05-18 Survey&Report Variationskoefficient 27,6 % 18,6 % Min 1,0 3,0 Undre kvartil 3,0 4,0 Median 4,0 4,0 Övre kvartil 5,0 5,0 Max 5,0

Om bibliotekarierna ska kunna utveckla studenternas informationskompetens också med avseende på användandet av information torde detta förutsätta en nära integration

anställd i 25 år. Ida är utbildad högstadielärare sedan cirka två veckor tillbaka, vid tid för intervjun, i SO men arbetar nu som klasslärare för en mellanstadieklass. Detta

Detta gör att diskrepansen vad gäller internetvanor mellan studentgrupperna är stora (Davis, 2005; Oyedemi, 2012). I vår studie kommer vi fram till samma resultat. Sydafrika