Gymnasieelevers informationskompetens

Full text

(1)

Examensarbete i fördjupningsämnet

Samhällskunskap

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Gymnasieelevers

informationskompetens

Information literacy amongst upper secondary highschool students

Josefin Prahl Heinesson

Ämneslärarexamen med inriktning mot

arbete i gymnasieskolan, 300 högskolepoäng Handledare: Ange handledare

Slutseminarium, 30-05-2017

Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jan Anders Andersson

(2)

Stort tack till Jan-Anders Andersson för all hjälp och uppmuntran, och för att du funnits där från början till slut under dessa fem år och genom detta arbete.

(3)

Abstract

Todays youth faces difficulties when navigating on the World Wide Web where they constantly face an infinite amount of information. Therefore it has never been as important to equip the adults of tomorrow with the information literacy skills they need to be able to navigate and successfully evaluate the information.

This study makes the attempt to chart the evaluation strategies amongst upper secondary highschool students by sending out a web-based survey consisting of 21 questions regarding their tendencies of searching and evaluating relevance and credibilty of information. The result indicates that students efficiently find the information they are looking for on the Internet, but that the methods of evaluation needs further development. Additionally, the students use the qualities of presented information as the caret of the relevance of information, and the majority evaluate the relevance prior to the credibility of the information they face.

The majority of the students only aspect of evaluating the credibility is to confirm it with a second source, without taking into account any underlaying purposes if the information or whether there is any bias between the two sources. This concludes that students needs to work more consciously with evaluation strategies to raise their awareness of how they evaluate information. This can be made by, in school context, make them account for how they do so, to make the analytical method of evaluating credibility a part of their metacognitive information literacy skill.

Keywords: Information literacy, Relevance, Credibility, Student, Evaluate, Analysis of

(4)
(5)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 6

1.1BAKGRUND ... 6

1.2RELEVANS ... 7

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 9

2.1PROBLEMFORMULERING OCH FRÅGESTÄLLNING ... 9

2.2BEGREPPSBESTÄMNING ... 10 3. TEORETISKT RAMVERK ... 11 3.1KOGNITIV AUKTORITET ... 11 3.2KÄLLKRITISKA METODER ... 12 4. FORSKNINGSLÄGE ... 16 4.1UTVÄRDERINGSSTRATEGIER ... 16

4.2ELEVERS UTVÄRDERING AV KÄLLOR ... 17

4.3ELEVERS SJÄLVSKATTNING AV INFORMATIONSKOMPETENS ... 20

5. METODBESKRIVNING ... 22 5.1SURVEYUNDERSÖKNING ... 22 5.1.1. Urvalsprocessen ... 23 5.1.2. Bortfall ... 23 5.1.3. Enkätfrågor ... 24 5.2ANALYS AV DATA ... 25 5.3FORSKNINGSETIK ... 26 6. RESULTAT ... 28 6.1ELEVERS UTVÄRDERINGSSTRATEGIER ... 30

6.2SKILLNAD MELLAN REDOVISNINGSGRUPPERNA ... 33

7. ANALYS OCH DISKUSSION ... 35

7.1ANALYS I FÖRHÅLLANDE TILL TIDIGARE FORSKNING ... 37

8. SAMMANFATTNING ... 41 KÄLLFÖRTECKNING ... 43 TRYCKTA KÄLLOR ... 43 ELEKTRONISKA DOKUMENT ... 45 INTERNETKÄLLOR ... 45 BILAGOR ... 46

(6)
(7)

1. Inledning

Detta arbete intresserar sig för informationskompetens i den svenska utbildningen för gymnasieskolan. Fokus kommer ligga vid den källkritiska aspekten av informations-kompetens, där förmågan att söka och utvärdera källors trovärdighet och relevans kommer att belysas. För att göra detta är det viktigt att förstå vad en källa är, och hur en information kan behandlas, varför en kortare bakgrund av källkritikens historia kommer att ges och ämnet sättas i sin kontext.

1.1 Bakgrund

Informationens källa, är informationens ursprung. I flera århundraden har mänskligheten behövt förhålla sig till olika sorters källor och därför utvecklat olika strategier för att bedöma dessa. Allt sedan skrift- och bildspråket utvecklades, har vi haft kvarlevande budskap att behöva tolka på annan tid och plats. I slutet av 1800-talet utvecklades vetenskapliga metoder för att kritiskt pröva olika källors användbarhet och tolkningar, då främst i form av fysiska kvarlämningar. Under industrialismen kom detta verktyg att sprida sig till massorna, då journalistiken fick sitt genombrott med utvecklingen av masskommunikation, och gemene man var tvungen att förhålla sig kritisk till de nyhetsrapporteringar som blev allt mer lättillgängliga för populationen.1 I dagens IT-samhälle är källkritiken en grundläggande kompetens för att individer ska kunna tillgodogöra sig information på den nästintill obegränsade webben. Med den snabba utvecklingen som ägt rum under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet krävs nya informations- och kommunikationstekniker, så kallade medie- och informationskunnighet. Medie- och informationskunnighet är i sig ett mångfacetterat begrepp som syftar till förmågorna att kunna söka, navigera, värdera och tolka

1 Lindqvist, Martin & Söderlind, Peder, Informationskompetens: en grundbok, 2., (uppdaterade) uppl.,

(8)

information, såväl som att ha kunskap om hur olika medier fungerar, hur de skapar mening, hur de organiseras, vilka mål de har och hur de finansieras.2

1.2 Relevans

Det svenska skolväsendet har genomgått en större reform med ny skollag 2010 och nya styrdokument, program och kursplaner för gymnasiet, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola, 2011(hädanefter GY11). I det första kapitlet, under femte paragrafen i Skollagen 2010, bestäms att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”3. En vetenskaplig grund innebär att all undervisning ska baseras på ett systematiskt utforskande med inriktning på förståelse av och perspektiv på tillvaron. Motorn i vetenskap är att ifrågasätta och problematisera, genom att kritiskt granska, pröva och kontextualisera kunskap, utifrån både teoretisk förankring och empirisk grund.4 En framgångsrik skolutveckling är därför beroende av en utbildning som vilar på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket kräver ett forskningsbaserat arbetssätt.5

Enligt UNESCO:s ramverk för lärare och lärarutbildning, Medie- och informations-kunnighet i nätverkssamhället – skolan och demokratin, är Sverige statistiskt sett ett av världens mest teknologiintensiva länder, men utbildningen i medie- och informations-kunnighet är starkt eftersatt i skolan.6 I GY11 lyfts källkritik, en del av medie- och informationskunnighet, fram som ett av skolans uppdrag att lära ut med målet att elever ska utveckla källkritiska förmågor. Undervisning i samtliga ämnen ska utformas på ett sådant sätt att elever ges möjlighet att tänka kritiskt, utveckla förmåga att själv söka, granska och värdera fakta som de möter. Detta för att elever ska klara av att hantera det stora informationsflöde de ständigt möter och samhällets snabba förändringstakt, samt utveckla ett vetenskapligt tillvägagångssätt att bearbeta och hantera information.

2 Carlsson, Ulla (red.), Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin,

Nordicom, Göteborg, 2013, s 8

3 Sverige, Skollagen (2010:800): Lagen om införande av skollagen (2010:801), Norstedts juridik,

Stockholm, 2010

4 Minten, Eva, Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken,

Skolverket, Stockholm, 2013, s 10

5 Skolverket, Vetenskap och beprövad erfarenhet - skola, Lunds universitet, Lund, 2017, s 20 6 Carlsson (red.), Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin, s 7

(9)

I UNESCO:s ramverk betonas att ett nutida demokratiskt samhälle förutsätter mediekunniga medborgare, då detta stärker människor möjlighet att tillgodogöra sig flera av de mänskliga rättigheterna.7 Elever som utvecklat ett metakognitivt tänkande, klarar av att reflektera över hur, när, vad och varför de har lärt sig något, och utvecklar strategier för att främja sitt eget lärande. Dessa strategier stärker elevers problem-lösningsförmågor, resonemang samt analys- och tolkningsförmåga.8

Att hjälpa eleverna utveckla dessa strategier är ett av skolans demokratiska uppdrag, då det motsvarar artikel 19 i FN:s allmänna förklaring av mänskliga rättigheter, där det klargörs att varje individ har åsiktsfrihet och yttrandefrihet, och därmed rätten att både sprida och söka information.9 Men trots att utvecklandet av källkritiska förmågor är inskrivet som en del av skolans uppdrag visar Skolverkets rapport, IT-användning och IT-kompetens i skolan – skolverkets IT-uppföljning 2015,10 att nästan en av fem gymnasielärare aldrig arbetar med att utveckla elevernas kritiska förmågor.

7 Carlsson (red.), Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin, s 16 8 Skolverket, Forskningsbaserat arbetssätt i undervisningen, 2015-12-16

9 FN:s almänna förklaring

(10)

2. Syfte och frågeställning

2.1 Problemformulering och frågeställning

Våren 2017, tar drygt hundratusen elever studenten vid olika gymnasieskolor i Sverige.11 Det innebär att drygt hundratusen svenska invånare, har avslutat en utbildning som ska ha rustat dem för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle, med en medie- och informationskunnighet som tillåter dem att göra detta. Ett flertal krav kommer ställas på dessa medborgare då de förväntas; ta del av information; kunna bedöma vad information de tar del av betyder, både som individ, medborgare och anställd; ha förmåga att avgöra hur information kan eller inte kan användas; och samtidigt ha utvecklat egenskapen att inte acceptera information utan eftertanke, det vill säga, ha ett kritiskt förhållningssätt till all information.12

Medie- och informationskompetens har lyfts fram och betonats i skolans övergripande styrdokument och därefter ytterligare förtydligats i olika kursplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. Samhällskunskap är ett av dessa ämnen och i kursens syfte formuleras följande angående källkritiska förmågor:

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

(GY11, 2011, 4.7 Samhällskunskap, Ämnets syfte, s 143)

Vidare utvecklas kraven gällande källkritiska förmågor i det fjärde målet för undervisningen i Samhällskunskap, där det betonas att elever ska ges förutsättning att utveckla en förmåga att kunna söka, kritiskt granska och tolka information från olika

11 Weblings Sverige AB, Studenten 2017, 2017-04-26

(11)

källor. Därtill ska de ha kunskap om och kunna värdera dessa källors relevans och trovärdighet.

Elever som avslutar svensk gymnasieutbildning, ska därmed ha utrustats med en mångfacetterad informationskompetens. Men trots att dessa mål och syften återfinns på flera ställen i skolans styrdokument, saknas motsvarande konkretisering i kunskaps-kraven. Vilket väcker frågan – vad är det eleverna egentligen kan?

Syftet med den här studien är att undersöka vilka källkritiska kunskaper och förmågor det är eleverna har utvecklat, och utgår därför från ett elevperspektiv. Genom att kartlägga elevers olika källkritiska aspekter de använder sig av i sin informations-sökningsprocess, ämnar jag kunna identifiera deras utvärderingsstrategier då de analyserar och tolkar information de möter, utifrån källans trovärdighet och relevans. Frågan jag ämnar besvara är följande:

Vilka utvärderingsstrategier använder elever då de bedömer en källas trovärdighet och relevans?

2.2 Begreppsbestämning

I detta arbete inkluderas förmågan att söka, utvärdera och använda information i begreppet informationskompetens. Ibland görs en distinkt skillnad mellan kompetens i form av förutsättningar och effektiv användning. Detta arbete kommer enbart undersöka elevers utvärderingsstrategier utifrån deras förutsättningar; vilka kunskaper de har, hur utvecklade de upplever sina kunskaper vara, hur de värderar dessa kunskaper och deras uppskattning av i vilken utsträckning de tillämpar dessa kunskaper.

Mitt fokus kommer ligga vid elevernas förmåga att utvärdera informationen, det vill säga, förhålla sig kritiskt till den. Detta kan ske utifrån flera olika kognitiva strategier, där jag utgår från de kompetenser som berör källans trovärdighet och relevans. Genom att utvärdera hur pass pålitlig en källa är, landar vi i vad detta arbete definierar källans trovärdighet. Vidare kommer begreppet källans relevans att användas i de situationer då en källa anses vara lämplig utifrån tidsaspekter, innehåll och användbarhet.

(12)

3. Teoretiskt ramverk

3.1 Kognitiv auktoritet

Patrick Wilson, professor i filosofi vid Hamden-Sydney college, Virginia i USA, beskriver i sin bok Second Hand knowledge,13 sin teori om kognitiva auktoriteter. Teorin gör en distinkt skillnad mellan första- och andrahandskunskap, där han betonar att vår kunskap till största del utgörs av andrahandskunskap, kunskap vi tillgodogjort oss genom andra.

Wilson menar att det inte är kunskapen i sig som utvärderas när vi lär oss något nytt, utan betonar att det istället är källan till kunskapen som utvärderas. En källa vi förlitar oss på, har för oss en kognitiv auktoritet. Då vi prioriterar information från en källa till förmån av en annan, har vi renderat källan vi väljer en kognitiv auktoritet.

Martin Lindqvist och Peder Söderberg, projektledare och ägare till företaget Glykol, lyfter i Informationskompetens – en grundbok fram att utvärderingen av källan sker mer eller mindre omedvetet från dess att vi är barn. Strategin utvecklas sedan i takt med att vår omvärld utökas och vi påverkas av information från flera håll. Det yngre barnet lär sig att tolka sin omvärld genom föräldrarna, det lite äldre barnet tillgodogör sig kunskaper även från lärare och andra i sin omgivning. Barnet tror på den andrahandskunskap som den möter, eftersom den inte själv har utvecklat några preferenser, varför föräldrar och lärare uppfattas som kognitiva auktoriteter av barnet.14 Lindqvist och Söderberg vidareutvecklar Wilsons teori och använder sig av två infallsvinklar då de studerar strategin bakom kognitiv auktoritet, den egna auktoriteten och källans auktoritet. När barnet blivit större och införskaffat sig mer kunskaper och förmågor, utgår de ifrån sin egen referensram och förförståelse då de bedömer en källa,

13 Wilson, Patrick, Second-hand knowledge: an inquiry into cognitive authority, Greenwood P., Westport,

Conn., 1983

(13)

detta är den egna auktoriteten. Källans auktoritet värderas utifrån informationens egenskaper, om vi uppfattar att den som informerar har ingående kunskaper i ämnet.15 Eftersom källor kan ses som en kognitiv auktoritet då de bedöms utefter den egna auktoriteten, betonar Lindqvist och Söderberg vikten av att förhålla sig självkritisk i sin informationssökning. Om vi i vår utvärderingsstrategi i första hand utgår från den egna auktoriteten, att kunskap stämmer överens med våra tidigare kunskaper, är det svårt att tillgodogöra sig nya perspektiv och kunskaper.16

Wilson understryker att valmöjligheten i de samhällen där det är fritt att uttrycka och sprida åsikter, ställer en press på dess invånare att utveckla effektiva strategier för att bedöma källors auktoritet.17 Den IT-utvecklingen som ägt rum sedan Wilsons presentation av teorin 1983, har öppnat upp för ett betydligt större informationsflöde än tidigare. På nätet ges möjlighet för gemene man att uttala sig, och Internetets anonymitet gör det svårt att undersöka vederbörandes expertis på området.

Elever idag måste därför, med hjälp av utbildning för området, utveckla kompetenser för att klara av att navigera bland informationen och utvärdera den på ett tillfredsställande sätt. Därför är teorin om kognitiva auktoriteter högst aktuell för undersökningen då jag undersöker elevers utvärderingsstrategier i deras informationssökningsprocess. De källor eleverna värderar som trovärdiga, är källor de tillskriver en kognitiv auktoritet. Följaktligen är det de metakognitiva processerna bakom bedömningen av kognitiv auktoritet som kommer studeras. Lindqvist och Söderbergs infallsvinkel på kognitiv auktoritet framhäver egen tidigare kunskap som referenspunkt då vi tillgodogör oss ny information. Av den orsaken poängterar de vikten av självkritik i utvärderingen, vilket tillför en ytterligare aspekt för studiens undersökningsområde.

3.2 Källkritiska metoder

Det finns flera framarbetade metoder för att värdera en källa, varav de flesta har en förankring i historieforskning. Torsten Thurén, docent vid Institutionen för journalistisk,

15Lindqvist & Söderberg, Informationskompetens: en grundbok, s 70 16 Anfört arbete, s 69

(14)

medier och kommunikation vid Stockholms universitet, har forskat inom källkritik och sammanställt en vetenskaplig källkritisk metod i sin bok Källkritik.18 Den metod han där presenterar bygger på fyra källkritiska kriterier; källans äkthet, tidssamband, källans beroende och tendensfrihet. Den första utgåvan av Thuréns bok Källkritik publicerades 1997 och tre år senare arbetade han, tillsammans med Göran Leth, också docent vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholm universitet, fram rapporten Källkritik på internet.19 Där vidareutvecklade de metoden för att anpassa den till det allt större informationsflödet via internet, med ytterligare tre kriterier. De nya kriterierna betonar tendensfrihet, trovärdighet samt källans förutsättningar och egenskaper.

Samtliga av dessa källkriterier är ett sätt att undersöka en källas trovärdighet och relevans, var för sig, eller tillsammans. Källans äkthet är en förutsättning för en källas trovärdighet. Information då den egentliga avsändaren är en annan än vad den utger sig för att vara, är inte äkta, och därför heller inte trovärdig.20 Thurén och Leth betonar att Internet försvårar att fastställa detta kriterium, då källor kan vara både anonyma och expertis kan hävdas av lekmän. Detta kriterium kan vara en del av elevernas utvärderingsstrategi om de utvecklat en metod att tackla problemet och är därför aktuellt för undersökningen.21

Vidare kan informationens trovärdighet utvärderas genom Thuréns beroende- och tendenskriterium. Strategiskt riktade frågor till informationen såsom, vem det är som berättar, om det är en första- eller andrahandskälla utreder källans beroende till andra källor. Frågor riktade för att undersöka sändarens syfte med informationen utreder dess tendensfrihet, där objektiv information alltid är att föredra. Thurén och Leth identifierar ett par infallsvinklar som kan vara tillämpbara verktyg då elever hanterar information på Internet, såsom att granska domännamn för att avgöra avsändaren, vilket säger något om både äkthetskriteriet och källans trovärdighet.

Genom att fortsatt titta på källans förutsättningar och egenskaper, kan utvärderingen vidareutvecklas. En källa med språkliga begränsningar, dålig utformning på texten eller snävt informationsomfång kan fungera som varningstecken.22 Källor som på olika sätt

18 Thurén, Torsten, Källkritik, 3., [rev. och omarb.] uppl., Liber, Stockholm, 2013

19Leth, Göran & Thurén, Torsten, Källkritik för Internet, Styrelsen för psykologiskt försvar, Stockholm,

2000

20

Thurén, Källkritik, s 18

21

Leth & Thurén, Källkritik för Internet, s 102

(15)

är begränsade, minskar trovärdigheten, då avsändaren antingen har begränsade kunskaper, eller inte har vidareutvecklat informationen för att lyfta fram ett bredare perspektiv.

Källans förutsättningar och egenskaper, tillsammans med tidssambandskriteriet, kan vara del i en utvärderingsstrategi av informations relevans. Om informationen är begränsad, eller använder ett språkbruk eleven inte behärskar, sjunker relevansen då eleven inte kan tillgodogöra sig tillräcklig information. Tidssambandet ser till tids-intervall mellan publicering av information och användning av informationen.23 Aktuell information kan kopplas till relevans, då ej uppdaterad information kan vara missvisande.

För att informationssökningen ska effektiviseras menar Robert Harris24 att ett grundligt förarbete är väsentligt. Innan elever söker information måste de fundera över vilken sorts information de är ute efter och i vilket syfte den ska användas. Oavsett om det är åsikter, välgrundade argument, eller vetenskapliga fakta som elever söker, kan de snabbt gallra bort resultat utan relevans och trovärdighet om de utarbetat ett tydligt mål.

Harris presenterar CARS-modellen (Credibility, Accuracy, Reasonableness and Support), där de olika bokstäverna motsvarar källkritiska aspekter som elever ta ställning till då de värderar information, trovärdighet, precision, sannolikhet och förankring. I stora drag motsvarar Harris underkategoriska aspekter de källkriterier som Thurén och Leth formulerat, där samtliga riktar frågor till källans kvalité såsom stavfel och utseende, vem som skrivit informationen och i vilket syfte, när en källa har publicerats och uppdaterats och så vidare. De infallsvinklar som Harris tillför är ett grundligt förarbete och att han lägger tonvikt på att dubbelkontrollera information genom att validera den med andra källor. Dessa två aspekter är inget som Thurén och Leth bortser ifrån, men i deras utarbetade modell är det fokus på utvärdering av den angelägna källan, varför deras kriterium inte inbegriper dessa aspekter.

Skolverket har skapat dokumentet Guide för källkritik25, där samtliga av både Thurén och Leths, och Harris kriterier inkluderas och konkretiseras. Informationens avsändare och dess budskap står i fokus, där det gäller att avgöra källans avsändare och äkthet.

23Leth & Thurén, Källkritik för Internet, s 34

24 Harris, Robert, Evaluating Internet Research Sources, 2015-01-21 25 Skolverket, Guide för källkritik, 2017-04-11

(16)

Vidare ska budskapet med informationen utredas för att kunna avgöra dess relevans och användbarhet. Detta motsvarar Thurén och Leths kriterier för tendensfrihet, där syftet med informationen betonas och tydliga samt dolda budskap i informationen ska utvärderas.

Skolverket lyfter också fram beroendekriteriet, tidskriteriet, och vikten av att utvärdera informationens kvalité, men tillför ytterligare perspektiv för en utvärderings-strategi. Dels görs kopplingar till Wilsons kognitiva auktoriteter, då elevens förkunskaper lyfts fram som referenspunkt, dels betonas elevens egen reflektion av urval, som tidigare lyfts fram som en informationskompetens av Lindqvist och Söderberg.

(17)

4. Forskningsläge

4.1 Utvärderingsstrategier

Ungdomars brister i informationssökningsprocessen lyfts fram i journalisten Peter Godwins, artikel Information literacy and Web 2.0: is it just a hype?.26 Han menar att elevers utvärderingsstrategier är underutvecklade redan i sökprocessen då de saknar metakognitiv kunskap i navigering och nöjer sig med en snabb överblick av abstracts, utan analys. Elever är i första hand ute efter snabbtillgänglig information och först i andra hand av sanningsvärdet i informationen.

Denna aspekt av utvärderingsstrategin lyfts fram av Soo Young Rieh, docent vid School of Information, Michigans universitet, i artikeln Judgment of information quality and cognitive authority in the web27, redan 2002. Men då hon menar att utvärderingen av den kognitiva auktoriteten är tvådelad, dels prediktiv, dels utvärderande, går hon mer enligt Harris linje. Den prediktiva delen sker i enlighet med elevens förväntningar på sökresultatet, genom analys av abstract som ges i sökresultatet, tidigare positiv erfarenhet av källan eller baseras på annans rekommendation. Det är här Godwin menar att elevernas sökvanor har brister då de i förhand inte har något utarbetat mål, någon specificerad förväntning på informationen de söker. Då de inte heller tar sig tid att utvärdera träffarnas abstract, vilar informationskompetensen i detta avseende enbart på lyckträffar i sökningsprocessen enligt Godwin.28

Riehs andra del av utvärderingsstrategin tillämpas på informationen efter den prediktiva utvärderingen. Då bedöms informationens trovärdighet och relevans utifrån olika aspekter. Trovärdigheten, den kognitiva auktoriteten, är beroende av elevens

26 Godwin, Peter, Information literacy and Web 2.0: is it just a hype?, Program, Vol. 43 Issue: 3, 2009 27 Rieh, S. Young, Judgment of information quality and cognitive authority in the web, Journal of the

American Society for Information Science & Technology, Vol. 53, 2002

(18)

ram och förmåga att tolka informationen. Dessutom analyseras källan och dess egenskaper för att bedöma dess auktoritet.29 Relevansen är beroende av om källan tillfredsställer elevens informationsbehov, förväntningar som ställts på informationen, där Godwin menar att elever brister.30

Källans relevans är det som accentueras i Tefko Saracevics, professor emeritus, School of Communication and Information, Statsuniveristetet, New Jersey, USA, bok The notion of relevance in Information Science31, vilket lyfts fram som avgörande för utvärdering av en källas auktoritet. Precis som Rieh menar Saracevics att relevansen bedöms utifrån informationsbehovet, men utmärker sig då han anser relevansen vara det avgörande perspektivet i strategin för utvärdering av kognitiv auktoritet hos en källa. Om en källa motsvarar elevens informationsbehov och förväntningar, och eleven har de språkliga förutsättningar som krävs för att tillgodogöra sig informationen, har källan de förutsättningar som krävs för att anses vara auktoritär.

4.2 Elevers utvärdering av källor

I studien Elevers strategier för att bedöma källors trovärdighet32, av Jonsson och Nilsson, väljer elever på högstadiet oftast den översta länken av sökresultatet (vilken vanligen tar dem till Wikipedia) och genomför följaktligen ingen prediktiv bedömning. Samma studie visar också att en källas trovärdighet minskar om den använder ett, för eleverna, svårbegripligt språk. Sidor med avancerat språkbruk prioriteras därför bort till förmån av mer lättläst information. Samtidigt ökar källans trovärdighet om eleverna upplever information vara förankrad i forskning, eller om eleverna känner igen någon av informationen på sidan sedan tidigare (egen auktoritet).

Ett ytterligare steg de identifierade som utmärkande i elevers utvärderingsstrategi var att dubbelkolla källor. Vid bekräftelse av informationen från ytterligare en eller två källor bedömdes informationen vara sann, oberoende av vem som publicerat den.

29 Rieh, Judgment of information quality and cognitive authority in the web 30 Godwin, Information literacy and Web 2.0: is it just a hype?

31 Saracevic, Tefko, The notion of relevance in Information Science, Morgan & Claypool Publishers:

Computers, September, 2016

32 Jonsson, Eva-Lena & Nilsson, Anneli, Elevers strategier för att bedöma källors trovärdighet,

(19)

Kiili, Laurinen och Marttunen genomförde i Finland den kvalitativa studien Students Evaluating internet sources: from versatile evaluators to uncritical readers33,. Urvalet i studien består av 25 elever på gymnasiet, och resultatet visar att elever oftare använder strategier för att bedöma källors relevans än trovärdighet. När källors relevans utvärderas använder elever sig främst av prediktiv utvärdering, för att därefter utvärdera textens egenskaper. I utvärdering av trovärdighet, är det författaren eller intervjuad expert som utvärderades, dess kognitiva auktoritet, och ytterst sällan genomfördes en mer kognitivt utvecklad strategi som inkluderade utvärdering av argument, jämförelse med andra källor eller undersökning av källans bias.

Miriam Metzger, Andrew Flanagin och Lara Swarun genomförde en tudelad studie på 356 högskoleelever i USA som deltog i en kommunikationskurs.34 Den första delen undersökte vilka medier eleverna vände sig till i olika syften. Studien visade att böcker var den mest förekommande källan elever använde då de sökte information till skolarbeten. Den andra vanligaste källan var Internet, för att därefter följas av vetenskapliga artiklar. Även om Internet kom först på andra plats, visade studien att fyra av fem elever använde Internet för skolarbeten flera gånger i veckan. Av dessa använde två av tre elever Internet på daglig basis för att hitta information till skolrelaterade ändamål.

Det vanligt förekommande bruket av Internet som informationskälla blev utgångspunkten för den andra delen av studien. Där undersökte Metzger et al. hur eleverna utvärderade webbaserad information. Precis som Kiili, Laurinen och Marttunens fann de att informationens relevans utifrån tidsaspekt var det mest frekventa kriteriet eleverna utgick från. Till skillnad från Nilsson och Jonsson, vars studie indikerade att verifiering av information hos andra källor var vanligt förekommande, visade sig flertalet av eleverna i Metzger et aliis studie bara ibland eller sällan dubbelkontrollera informationen. Eleverna visade sig vidare ibland eller sällan kontrollera syftet med informationen, om informationen bestod av fakta eller åsikter, vem författaren av informationen var eller utvärdera om informationen var fullständig.

33 Kiili, Carita; Laurinen, Leena &Marttunen, Miika, Students evaluating internet sources: from versatile

evaluators to uncritical readers, Journal of educational computing research, Vol 39, 2008

34 Metzger, J. Miriam, Flanagis, J. Andrew & Zwarun, Lara, College student Web use, perceptions of

(20)

Metzger et al. använde sig av en kontrollgrupp bestående av 307 icke studerande, för att kunna jämföra med elevernas resultat. De deltagare som inte studerade visade sig genomföra en mer omfattande utvärdering i högre grad än de studerande. Metzger et al. undersökte också vilka medier eleverna uppfattade som mer eller mindre trovärdiga, där TV, dagstidning, tidskrifter och vetenskapliga artiklar bedömdes som trovärdigare än Internet. Trots detta kunde Metzger et al. inte hitta några indikationer på att eleverna tillämpade utvärdering i högre utsträckning på Internet i förhållande till de andra källorna.

En kvalitativ studie genomfördes på 25 gymnasieelever i USA av Michael Lorenzen35, där tretton av de muntligt intervjuade gick sitt elfte år i skolan och resterande var på sitt tolfte skolår. Studien undersökte elevernas informationssökningsvanor, vilken visade att mer än hälften använde Internet som sin enda källa för information men att ingen av eleverna hade gett deras utvärdering av källor någon närmare eftertanke.

Eleverna lyfte inte fram informationens relevans som något de tog i beaktning, utan istället fokuserade de i huvudsak på informationens kvalitet. Deras strategi utgick från vem författaren var, genom att de sökte upp författarens bibliografi på Internet, eller uteslutande använde sig av URL-adresser som avslutades .gov eller .edu. I de fall källan inte angav författare, kunde bibliografin inte kontrolleras och följaktligen var källans information tvivelaktig. På samma sätt var information tvivelaktig om det förekom stavfel, men trovärdig om hemsidan var väl utformad. URL-adresserna som använde .gov eller .edu som domän behövde enligt eleverna inte utvärderas eftersom det var auktoriteter som publicerat informationen och betraktades därmed som korrekt. Detta trots att .edu kan användas av privatpersoner med koppling till utbildning och därmed bestå av åsikter snarare än fakta, och att domänen .gov används av flertalet institutioner som inte alltid är samstämmiga med varandra.

Det vanligaste var att eleverna vände sig till läraren för att få hjälp om de fastnade i sin informationssökningsprocess, även för att verifiera om deras källor var godtagbara.36 Valet av auktoritära domäner och att eleverna förlitar sig blint på läraren visar att eleverna använder dessa som kognitiva auktoriteter enligt Wilsons grundläggande teori,

35 Lorenzen, Michael, The land of confusion?: High school students and their use of the World Wide Web

for research, Research Strategies, Vol. 18, Issue. 2, 2001

(21)

och inga indikationer i Lorenzens studie visade spår av Lindqvist och Söderberg teori om den ’egna’ auktoriteten.

4.3 Elevers självskattning av informationskompetens

I Skolverkets uppföljning av elevers IT-användning och IT-kompetens redovisas att nio av tio elever tycker det är enkelt att navigera på nätet och hitta den information de söker. Nästan sju av tio elever (68 procent) väljer att söka information med hjälp av Internet enligt samma rapport. Statens medieråds senaste rapport, visar att knappt nio av tio elever förstår ganska bra eller bra den information som de hittar på Internet. Samtidigt är det bara tre procent som upplever större svårigheter.37

Dessa siffor visar att de allra flesta elever på gymnasieskolan idag känner tilltro till den egna förmågan att navigera och tolka information på nätet. Problem tillkommer först då eleverna ska avgöra huruvida informationen de möter är korrekt, där knappt två av tre studenter, utan större problem klarar av att bedöma sanningsvärdet.38 Samtidigt upplever drygt nio av tio elever att de fått undervisning och lärt sig att vara källkritiska till information de hittar på nätet.39 Att en av tre elever upplever det vara svårt att bedöma sanningsvärdet i information kan därför verka motsägelsefullt, men kan bero på att mer undervisningsstöd och tillämpning krävs för vidareutvecklade kunskaper. Tilltron till den information eleverna möter är beroende av vilken kanal den traderas genom. Störst tilltro känner eleverna till fysiska källmaterial, såsom tidningar. Statistik visar att de tre nyhetskällor som eleverna känner minst tilltro för är bloggar, nättidningar och sociala medier, där knappt en tredjedel känner tilltro för de två första, och bara en fjärdedel känner tilltro för sociala medier.40

Fyra av fem gymnasieelever upplever sig vara källkritiska på internet enligt rapporten IT-användning och IT-kompetens i skolan – skolverkets IT-uppföljning 2015, samtidigt som endast hälften av eleverna i rapporten Ungar och medier uppger sig oftast söka efter vidareinformation om de stöter på motsägelsefulla uppgifter. Rapporten

37 Statens medieråd, Ungar och medier 2015, 2017 38 Anfört arbete

39 Skolverket, IT-användning och IT-kompetens i skolan – Skolverkerts IT-uppföljning 2015, 2016 40 Statens medieråd, Ungar och medier

(22)

visade att en tredjedel av eleverna inte brydde sig om ifall information de hittade var motsägelsefull, och därför inte verifierade sina källor.

Michalak, Rysavy och Wessels studie Students’ perceptions of their information literacy skills: the confidence gap between male and female international graduate students41, är en tvådelad studie genomförd med 172 studenter på högskolenivå. Den första studien undersökte studenternas självskattning av informationskompetens och den andra studien lät eleverna genomföra ett test för att undersöka deras faktiska kunskaper. Resultatet visade att kvinnor både skattade sina förmågor något högre än män i den första delen och presterade något högre än män i den andra delen. Vidare visade studien att samtliga av deltagarna skattade sina förmågor högre än vad de presterade.

41 Michalak, Russel; Rysavy, D. T, Monica & Wessel, Alison, Students’ perceptions of their information

literacy skills: the confidence gap between male and female international graduate students, The Journal

(23)

5. Metodbeskrivning

5.1 Surveyundersökning

Då syftet i författtad studie är att undersöka gymnasieelevers utvärderingsstrategier när de bedömer källors trovärdighet och relevans, krävs en metod som trots begränsade resurser ger möjlighet att dra några slutsatser. Arbetet förutsätter därför en metod som genom enkel distribution lyckas nå ut till ett stort antal elever för att samla in den mängd data som krävs för möjlighet att dra intressanta slutsatser. Därför valdes en webbaserad surveyundersökning, med ett självadministrerat enkätformulär, som återfinns i arbetets bilagor.42

I studien deltog 63 gymnasieelever i Malmö, där 48 av deltagarna gick studieförberedande gymnasieprogram och resterande gick en yrkesförberedande gymnasieutbildning. Drygt trefjärdedelar av de deltagande var män, och drygt fyra av fem gick sitt första år av utbildningen, och resterande deltagare gick sitt andra år på gymnasiet.

En andra förutsättning för arbetets möjlighet att dra några slutsatser, var en frågekonstruktion som utgick från teoretiska begrepp och tidigare forskning, för att därigenom kunna stärka arbetets validitet. Surveyundersökningens konstruktion gav möjlighet till att på ett systematiskt och standardiserat sätt analysera data för att identifiera eventuella samband i elevsvaren. Vid större resurser, och med fler respondenter, har surveyundersökningens konstruktion därför de förutsättningar som krävs för att kunna generera ett representativt underlag.43

42 Eliasson, Annika, Kvantitativ metod från början, 3., uppdaterade uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013, s

36

(24)

5.1.1. Urvalsprocessen

Då arbetets syfte var att undersöka gymnasieelevers utvärderingsstrategier när de bedömer källors trovärdighet och relevans, avgränsades populationsurvalet av respondenter till gymnasieelever. Urvalet gjordes enligt ett slumpmässigt klusterurval som genomfördes i en ettstegsvariant, där samtliga individer i tillfrågad klass inkluderades i urvalet. Vidare avgränsades studiens urval till gymnasieskolor i Malmö, då storstäder ofta har ett mer heterogent upptag av elever än de mindre städerna.

För att få ett representativt underlag med hög reliabilitet, togs hänsyn till skolform och studie- eller yrkesförberedande inriktning för att användas som bakgrundsvariabler i analysen då urvalet genomfördes. Samtliga av Malmös tretton kommunala gymnasieskolor erbjöds deltagande och informerades om enkätens syfte och upplägg via elektronisk post. Majoriteten av dessa återkom aldrig och resterande avböjde att delta. På samma sätt erbjöds fjorton av Malmös tjugofyra fristående gymnasie-skolor att delta genom ett obundet stratifierat slumpmässigt urval. Även här uteblev respons från majoriteten av gymnasieskolorna, och av de tre gymnasieskolor som återkom valde två i slutändan att delta, skolan som avböjde gjorde det till följd av tidsbrist.

5.1.2. Bortfall

Det slumpmässiga urvalet begränsades då en av redovisningsgrupperna (kommunala gymnasieskolor) valde att inte delta i undersökningen. Av de tretton skolorna som tillfrågades återkom fem, och angav undersökningströtthet och tidsbrist som orsaker till bortfall. Åtta av skolorna återkom inte och orsaken till bortfall kan därför inte fastställas bero på ointresse, tidsbrist, undersökningströtthet eller annat. Istället fick redovisnings-grupperna utgöras av olika programinriktningar, där de privata gymnasieskolornas studieförberedande klasser ställdes gentemot yrkesförberedande.

På de privata gymnasieskolorna erbjöds 66 elever att delta i studien (n = 66) och av dessa valde 63 elever att delta i studien och besvarade enkäten (ns = 63). Detta resulterande i ett individbortfall om 3 respondentsvar på grund av vägran och ointresse (nb = 3). Enkätundersökningen resulterade i 54 fullständiga svar med ett variabelbortfall

(25)

hos 9 av enkätsvaren. Svarsandelen är 95,4 procent (SA = ns / n), med en bortfallsandel om 4,5 procent (BA = 1 - ns / n).44

Vidare togs hänsyn till det bortfall av individsvar som kunde utgjort intressanta bakgrundsvariabler. Då de svarande i huvudsak utgjordes av elever i årskurs ett och två på gymnasiet, övervägande del var män och inga av de kommunala gymnasieskolorna valde att delta, gick det inte att dra några slutsatser utefter dessa variabler. Detta förhindrade den intressanta aspekten att kunna undersöka hur gymnasieelevernas utvärderingsstrategier utvecklas under åren på gymnasieskolan, då årskurs ett elever inte kan ställas gentemot årskurs tre elever och analys över skillnader kan genomföras.

5.1.3. Enkätfrågor

Enkäten består av 21 frågor där de inledande frågorna tillämpar en nominalskala. Eleverna bes uppge sitt kön, yrkes- eller studieförberedande program, skolform och påbörjat år av utbildning. Därutöver ombads eleverna att uppge en bokstav, som fungerade som grupp-ID, för att kunna genomföra jämförande analyser inom och mellan grupperna.

Vidare struktureras enkäten i fyra delar, utefter vad frågorna i de olika delarna ämnar att mäta: Internet i skolan, Informationssökning, Trovärdighet och Relevans. Merparten av dessa frågor är slutna frågor som tillämpas i enlighet med Likertskalan, där elever får uppskatta och rangordna sina svar med stöd av en skala från ett till fem, som motsvaras av exempelvis aldrig, sällan, ibland, ofta och alltid.

Eleverna genomförde enkäten individuellt i helklass, där läraren på förhand hade tillgång till enkätfrågor och fanns till stöd för eleverna. I en av klasserna där det förekom utbredda läs- och skrivsvårigheter valde läraren att gå igenom enkäten muntligt med alla elever.

En av enkätundersökningars överhängande problematik är formulering av frågor, då det finns utrymme för misstolkande men ingen möjlighet för utredaren att förklara, definiera eller ställa följdfrågor för att nå svaret som eftersöks. Därför gjordes

44 Japec, Lilli; Ahtiainen, Antti; Hörngren, Jan; Lindén, Håkan; Lyberg, Lars & Nilsson, Per, Minska

(26)

föresatsen att definiera de begrepp som enkäten använde, för att samtliga deltagare skulle förstå hur begreppen användes och vad de innebar för att inte begränsa studiens validitet.

I avsnittet Teoretiskt ramverk återfinns de abstrakta begrepp som studien ämnar undersöka. De tre sista av arbetets fyra delar, informationssökning, trovärdighet och relevans, mäter elevernas olika kompetenser inom de olika områdena. Begreppet utvärderingsstrategier operationaliseras här genom att låta eleverna ta ställning till olika möjliga aspekter de utgår från när de utvärderar information. Dessa frågor konstrueras i enlighet med den teoretiska grunden för arbetet och den tidigare forskningen för att mäta hur de söker information, hur de utvärderar en källas trovärdighet och hur de avgör en källas relevans. Till arbetets fördel är operationaliseringen av begreppen redan väl beprövade i den tidigare forskningen, vilket tillsammans med respondenternas gemensamma utgångspunkt i form av identiska kurs- och läroplaner utgör en god grund för arbetets möjlighet till en god validitet, då svaret på frågorna korresponderade med vad som efterfrågades.

För att operationalisera mer abstrakta begrepp för eleverna, som kognitiv auktoritet, och mäta dessa värden, krävdes mer specifikt konstruerade frågor i samtliga delar. I delen för informationssökning, formuleras fråga 14.F för att kunna mäta om eleverna redan i sin informationssökningsprocess föredrar att utgå från en auktoritet. I delen för trovärdighet tillfrågas eleverna i fråga 15 och 16 i vilken utsträckning de litar på information från olika kanaler och vad de finner avgörande för informations trovärdighet. I samma del mäter fråga 18.A källans auktoritet, och fråga 18.H den egna auktoriteten. I enkätformulärets sista del, relevans, mäter fråga 20.C den egna auktoriteten och 20.F källans auktoritet.

5.2 Analys av data

Verktyget SUNET är en tjänst, tillhandahållen av Malmö högskola, som använder sig av enkätverktyget Artologik – Survey&Report. Tjänsten presenterar data utifrån flera olika variabler, där tre av variablerna var aktuella för analys av enkäten. Den första variabeln är Aritmetiskt medelvärde (M), där summan av alla svar enligt likertskalan delas på totalt antal svar och används till fördel för att representera elevernas

(27)

genomsnittliga svar på frågorna. Då medelvärdet är känsligt för extrema avvikelser, presenteras även svarens standardavvikelser (SD), för att kunna påvisa hur mycket svaren avvek från medelvärdet i genomsnitt. Trots att även standardavvikelsen är känslig för extrema avvikelser, kan en låg standardavvikelse i svarsfrekvensen visa på en högre reliabilitet.

Då både medelvärdet och standardavvikelsen är känsliga för extremvärden, presenteras även modalvärdet (Mode) för respondentsvaren. Modalvärdet är det svar som är vanligaste förekommande, svaret med högst frekvens. Andra värden som tjänsten erbjuder, såsom variationskoefficient är för arbetet inte aktuellt, då samma skala, ett-fem, tillämpas på samtliga frågor.

5.3 Forskningsetik

I enlighet med informationskravet delgavs eleverna inför deltagandet i studien om arbetets syfte och att det var deras erfarenhet och vanor som var av intresse.45 De informerades om att arbetet skrevs som en del av ämneslärarexamen vid Malmö högskola, och att den efter genomgång och bedömning av examinator skulle finnas tillgänglig genom vederbörande högskola. De upplystes om att deras deltagande var frivilligt och att de själv kunde välja att avbryta när som helst. De informerades också om att deras lärare inte fick ta del av deras individuella svar, och att deltagandet var fritt från bedömning och betygsättning. För att underlätta kontakt vid eventuella frågor lämnades även e-mail adress och telefonnummer till författaren ut.

Då samtliga elever var över 15 år gamla krävdes inget samtycke från vårdnads-havare. Den utförliga informationen som medföljde enkäten, upplyste eleverna om enkätens villkor och deras rättighet att delta eller välja att avstå utan någon form av reprimand. Därmed anses samtycket lämnat när enkäten returnerats ifylld av eleverna.46 Eleverna använde sig av Grupp-ID som en del av konfidentialitetskravet. Genom att eleverna inte uppgav några identifikations variabler försvåras identifiering av enskilda undersökningsobjekt. Gruppens identifikationsbokstav försvårar även identifikation för utomstående, då det inte finns angivet någonstans vilken bokstav som tillhör respektive

45 Gustafsson, Bengt; Hermerén, Göran & Petterson, Bo, Vad är god forskningsed, Vetenskapsrådets

rapportserie, Vol. 1, 2005

46

(28)

grupp. Även nyttjandekravet har tagits till hänsyn, då objekten på förhand fick kännedom om vad uppgifterna ska användas till och de inte kommer användas i någon form av kommersiellt bruk. Undersökningsområdet har ingen etiskt känslig karaktär varför vidare hänsynstagande inte anses befogat, men respondenterna har upplysts om var slutrapport finns att hitta vid intresse.

(29)

6. Resultat

Eleverna använder ofta Internet i informationssökningssyfte (se tabell 1). Fyrtiotre av de sextiotre eleverna vänder sig till Internet i förstahand, medan sju av de sextiotre eleverna vänder sig till Internet först i sistahand när de söker information. Av de elever som använder Internet för informationssökning i sista hand, använder samtliga Internet för skolrelaterade uppgifter varje vecka. Nittiosju procent av eleverna använder Internet dagligen eller åtminstone ett par gånger i veckan (se bilaga 2). Av respondenterna uppger sju av tio att de oftast eller alltid redovisar för vilka källor de har använt när de lämnar in arbeten för bedömning. Bara fyra av tio uppger att de oftast eller alltid behöver redovisa för hur de har utväderat dessa källor.

Att bedöma trovärdigheten på Internet upplevs som ganska enkelt eller enkelt av majoriteten av eleverna. Två av tio elever upplever det dock vara ganska svårt och bara fyra av fem känner att undervisningen är tillräcklig. När eleverna får lyfta fram vad de finner avgörande för att bedöma sanningshalten i information de möter på internet menar nästan en av tre att information som låter realistisk är sann. Drygt en av fem menar istället att information som återfinns på flera ställen är sann, medan sexton procent av eleverna anser att det är författaren till informationen som avgör sanninghalten. Nästan fem procent uppger att de istället låter magkänslan avgöra sanningshalten i informationen som de hittar.

Att bedöma informations relevans upplever svårare än att bedöma trovärdigheten av respondenterna. Endast trettio procent av eleverna upplever relevansen vara ganska enkelt eller enkelt att bedöma, medan majoriteten tycker det är varken eller. Drygt femton procent upplever det däremot vara ganska svårt och bara två av tre elever känner att undervisning om hur relevans kan bedömas är tillräcklig.

(30)

Tabell 1. Var hämtar du oftast information till dina skolarbeten? M SD Mode Läroböcker 3,3 1,0 4,0 Internet 4,3 1,3 5,0 Vetenskapliga artiklar 2,2 1,1 1,0 Uppslagsverk 2,4 1,1 2,0 Tidningar 1,7 1,1 1,0

Respondenterna rangordnade vilka källor de i första-, andra-, tredje-, fjärde- och sistahand de inhämtade information från till sina skolarbeten. Där förstahandskällan motsvarar 5,0 och sistahandskällan motsvarar 1,0.

Störst tillit känner eleverna för Vetenskapliga artiklar, som därefter följs av Internet och Lärare (se tabell 2). Minst tilltro känner eleverna för Bloggar, för att lita lite mer på information från Sociala medier och Politiker.

Drygt två tredjedelar av eleverna i studien litar på den mesta eller all information som de hittar på Internet medan knappt fem procent av eleverna känner misstro mot informationen. Samtidigt är det Bloggar, som finns på Internet som flest elever känner störst misstro till, där sex av tio litar ganska lite eller mindre på informationen som de hittar där.

Tabell 2. Hur mycket litar du på information som du får via följande kanaler?

Respondenterna svarade i enlighet med en femskalig Likertskala, där 1 motsvarade “inte alls” och 5 motsvarade “fullständigt”.

M SD Mode Internet 3,7 0,7 4,0 TV 3,2 1,1 4,0 Radio 3,1 1,1 4,0 Dagstidningar 3,1 1,0 3,0 Vetenskapliga artiklar 4,0 1,0 5,0 Lärare 3,7 0,8 4,0 Politiker 2,3 1,1 3,0 Vänner 3,1 0,8 3,0 Föräldrar/Anhöriga 3,5 0,9 3,0 Bloggar 2,1 1,1 1,0 Sociala medier 2,3 1,0 2,0

(31)

De allra flesta elever upplever att de i skolan får lära sig tillräckligt om hur en källas trovärdighet och relevans kan utvärderas. De upplever också att de får tillräckliga kunskaper om hur de kan söka information på Internet, hur olika sorters information kan användas och att ifrågasätta sitt eget val av källor (se tabell 3). Drygt tre av fyra elever använder sig alltid av en sökmotor på Internet för att hitta information. När de tillfrågas hur de hittar information då de inte använder sökmotor, uppger de allra flesta att de inte vet något annat sätt. Åtta av eleverna använder sig av länkar som de får av lärarna knutna till en uppgift, fyra av eleverna går direkt in på Youtube för att hitta information som de behöver, och fyra av eleverna använder Wikipedia för att hitta information.

Tabell 2. Får du i skolan lära dig...?

Respondenterna svarade i enlighet med en femskalig Likertskala, där 1 motsvarade “inte alls” och 5 motsvarade “mer än

tillräckligt”.

6.1 Elevers utvärderingsstrategier

Grundläggande för att kunna tillgodogöra sig information är att själv kunna söka den. Därför är färdigheter i informationssökning en del av informationskompetens. För att undersöka hur elevers strategier ser ut tillfrågades respondenterna om hur de sökte information på Internet och hur de gick till väga för att välja ut den information i flödet som var mest relevant och trovärdig.

M SD Mode Att utvärdera en källas trovärdighet? 3,8 0,8 4,0

Att utvärdera en källas relevans? 3,7 0,9 4,0

Att ifrågasätta ditt eget val av källor? 3,7 0,9 4,0

Om hur olika sorters information kan användas? 3,9 0,8 4,0

(32)

Tabell 4. Informationssökning – Hur väl stämmer följande påstående?

Respondenterna svarade i enlighet med en femskalig Likertskala, där 1 motsvarade “aldrig” och 5 motsvarade “alltid”.

Det höga medeltalet och låga standardavvikelsen visar att eleverna upplever sig snabbt och enkelt kunna hitta information på Internet. Det är också vanligt förekommande att eleverna läser sökresultatens abstract för att avgöra om informationen är relevant för dem. Många uppger också att de väljer någon av de översta sökresultaten eller återbesöker sidor som de tidigare hämtat informationation ifrån. Mer sällan väljer de källor som någon annan har rekommenderat dem.

När det gäller att bedöma källors trovärdighet fick eleverna uppskatta hur ofta de genomförde olika metoder för att utvärdera information som de hittade.

Tabell 5. Trovärdighet – Hur väl stämmer följande påståenden?

M SD Mode Jag undersöker vem som publicerat information 3,2 1,1 3,0

Jag undersöker om informationen är fakta eller åsikter 3,7 1,1 3,5*

Jag dubbelkontrollerar informationen med en annan källa 3,8 1,0 4,0

Jag dubbelkontrollerar informationen med fler än en källa 3,4 1,1 3,0

Jag inhämtar information från olika håll för att få bredare perspektiv 3,6 1,0 4,0

Jag undersöker vad syftet med informationen är 3,4 1,0 3,0

Jag undersöker om informationen är första- eller andrahandsinformation 3,1 1,1 3,0

Jag väljer bort källor som inte stämmer överens med mina förkunskaper 3,7 1,1 5,0

* 19 elever svarade Ibland (3) och 19 elever svarade Ofta (4). Modaltalet är medelvärdet av de två vanligast förekommande svaren. Respondenterna svarade i enlighet med en femskalig Likertskala, där 1 motsvarade “aldrig” och 5 motsvarade “alltid”.

M SD Mode Det går snabbt att hitta den information jag behöver på Internet 4,0 0,8 4,0

Det är enkelt att hitta den information jag behöver på Internet 4,0 0,8 4,0

Jag läser sökresultatets “abstract” för att se om informationen är vad jag söker 4,1 1,0 4,0

Jag väljer källor från sökresultatet som jag besökt tidigare 3,8 1,0 4,0

Jag väljer en av de översta länkarna 4,1 0,9 4,0

(33)

Resultatet visar att det är vanligast förekommande bland eleverna att välja bort källor som presenterar information som inte stämmer överens med deras tidigare kunskaper. Resultatet visar också att den vanligast förekommande strategin är att dubbelkontrollera informationen med en annan källa, och därefter att välja bort information som inte matchar elevens förkunskaper i ämnet och att reda ut om informationen är fakta- eller åsiktsbaserad. Minst förekommande var det att undersöka om informationen var första- eller andrahandsinformation och vem som hade publicerat informationen. Drygt hälften av respondenterna upplevde information de hittade på nätet som mer trovärdig om källan använde ett avancerat språkbruk. Likaså var det mest vanligt förekommande att eleverna upplevde en källa trovärdig om de kunde hitta samma information hos olika källor, flera av eleverna uppgav att information troligtvis är sann om flera källor säger samma sak (se bilaga 2).

För att utreda elevernas strategier för att utvärdera en källas relevans, fick eleverna ta ställning till hur viktiga en källas olika egenskaper var. Det viktigaste för eleverna var att informationen de hittade kunde användas i tilltänkt syfte, och att den som publicerat informationen var expert på området (se tabell 6). Det var också viktigt för eleverna att informationen presenterades med ett språkbruk som de behärskade, att de lärde sig något nytt av informationen och att informationen var aktuell. Hälften av eleverna upplevde det vara ganska viktigt eller viktigt att informationen stämde överens med vad de tidigare visste.

Tabell 6. Relevans – Hur viktigt är det att...?

Respondenterna svarade i enlighet med en femskalig Likertskala, där 1 motsvarade “oviktigt” och 5 motsvarade “viktigt”.

M SD Mode Källan använder ett språk som jag förstår 3,8 1,1 4,0

Att informationen är den mest aktuella 3,7 1,0 4,0

Stämmer överens med vad jag redan vet 3,4 1,1 4,0

Lär mig något nytt 3,7 0,9 3,0

Har en snygg hemsida/presentation av informationen 3,1 1,2 3,0

Är skriven av en expert på området 4,0 0,9 4,0

(34)

6.2 Skillnad mellan redovisningsgrupperna

Eleverna i de studieföreberedande klasserna upplevde sig oftare använda sig av läroböcker för att hitta den information som de behövde. De studieförberendande klasserna upplevde sig också få mindre undervisning i hur de kunde söka information på olika sätt på webben än de yrkesförberedande som upplevde sig få tillräckligt med undervisning och stöd. När eleverna sökte information, var det vanligare bland de yrkesförberedande eleverna att välja källor de besökt tidigare.

Diagram 1. Skillnader i informationssökning.

Det presenterade värdet mostvarar medelvärdet för respektive redovisninggrupp. För ”Använda läroböcker för att hitta

information” rangordnade respondenterna vilka källor de i första-, andra-, tredje-, fjärde- och sistahand de inhämtade information

från till sina skolarbeten. Där förstahandskällan motsvarar 5,0 och sistahandskällan motsvarar 1,0. För ”Fått lära sig söka

information på olika sätt på Internet” svarade respondenterna i enlighet med en femskalig Likertskala, där 1 motsvarade “inte alls”

och 5 motsvarade “mer än tillräckligt”. För ”Välja tidigare besökta källor” svarade respondenterna i enlighet med en femskalig Likertskala, där 1 motsvarade “aldrig” och 5 motsvarade “alltid”.

Det fanns även en del skillnader mellan de två redovisningsgrupperna gällande i vilken utsträckning de litade på information från olika kanaler. Eleverna i de studie-förberedande klasserna tenderade att lita mindre på information som de hittade via Internet än respondenterna i yrkesförberedande klass. Likaså litade eleverna i studieförberedande klass mindre på information via TV, radio, dagstidningar, politiker, vänner, föräldrar/anhöriga, bloggar och sociala medier än eleverna i de yrkes-förberedande klass. Den yrkesyrkes-förberedande redovisningsgruppen litade i sin tur mindre

0 1 2 3 4 5 Använda läroböcker för att hitta

information Fått lära sig söka information på olika sätt på Internet Välja tidigare besökta källor Studieförberedande Yrkesförberedande

(35)

på vetenskapliga artiklar och lärare än eleverna i de studieförberedande klasserna (se diagram 2).

Eleverna i de studieförberedande klasserna upplevde sig oftare utvärdera källors trovärdighet utifrån samtliga aspekter som enkäten behandlade. De yrkesförberedande eleverna, i sin tur, upplevde sig utvärdera källors relevans oftare än de studie-förberedande eleverna utifrån aspekterna språklig förståelse, aktuell information, överensstämmelse med tidigare kunskaper, ny kunskap och snygg presentation av informationen.

Diagram 2. Hur mycket litar du på information från följande kanaler?

Det presenterade värdet motsvarar medelvärdet för respektive redovisninggrupp. Respondenterna svarade i enlighet med en femskalig Likertskala, där 1 motsvarade “inte alls” och 5 motsvarade “fullständigt”.

0 1 2 3 4 5 Studieförberedande Yrkesförberedande

(36)

7. Analys och diskussion

Respondenterna upplever oftast det vara enkelt att hitta den information som de behöver, och det går oftast snabbt för dem att hitta informationen. Resultatet visar att två av tre alltid vänder sig till Internet som första källa för information, och fler än tre av fyra elever använder sökmotor när de söker information på Internet.

Det vanligaste tillvägagångssättet för eleverna är att läsa sökresultatens abstract för att se om informationen på sidan är relevant för dem, och genomföra en prediktiv utvärdering av informationen som kommer behandlas på sidan. Lika vanligt är det att eleverna väljer ett av de övre sökresultaten, vilket kan tyda på att eleverna som i Godwins studie är ute efter snabb information, men kan också bero på att de tillämpar bra sökord och därför får bra resultat redan i de övre träffarna. För att kunna avgöra detta krävs vidare studier som tittar närmare på elevernas sökstrategier.

Att två av tre elever oftast väljer att återbesöka källor de känner igen i sökresultatet, och som de tidigare hämtat information ifrån, gör även detta till en vanlig strategi bland respondenterna. Detta kan bero på att eleverna tillskrivit källan en viss auktoritet då de finner källan vara trovärdig som helhet efter tidigare erfarenhet. Det kan också vara ett val till följd av bekvämlighet, eller tillfällighet, vilket denna studien inte undersöker och därför skulle vara intressant att undersöka närmare.

Mindre vanligt bland respondenterna är det att använda källor som de fått genom rekommendation av andra, men när eleverna får uppge hur de hittar information då de inte använder sökmotor, är det vanligaste svaret att de får länkar från läraren kopplat till deras uppgifter. Detta stödjer teorin om läraren som kognitiv auktoritet, då länkar som denne delar ut är relevanta för eleverna.

När eleverna evaluerar informationen är det ganska viktigt för eleverna att informationen de hittar är relevant för deras syfte. Det visar att eleverna har ett mål med sin informationssökning, och att information som inte passar syftet väljs bort. Lika viktigt är det för eleverna att informationen de hittar är skriven av någon med expertis

(37)

på området. Detta är inte förenligt med det faktum att majoriteten av respondenterna bara ibland eller mer sällan undersöker vem det är som författat informationen, vilket väcker en önskan om ett nogrannare studium av företeelsen.

Majoriteten av respondenterna tycker det är ganska viktigt eller viktigt att källan använder ett språkbruk som de behärskar, men upplever informationen trovärdigare om den använder ett utvecklat språk, medan trovärdigheten sjunker om informationen presenteras med en låg språkkvalitet. Detta visar att en del av elevernas utvärderingsstrategi består av att analysera källans kvalité, vilket Leth och Thurén beskriver som källans förutsättningar och egenskaper. Samtidigt upplever flest av respondenterna informationens presentation och hemsidans layout vara varken viktigt eller oviktigt, vilket visar att när källans egenskaper granskas är det främst utifrån språklig aspekt.

Det är för eleverna viktigare att informationen stämmer överens med vad de redan vet, än att de lär sig något nytt genom informationen. Detta tyder på att de använder sin egen auktoritet som del av utvärderingsstrategin, vilket stöds ytterligare av att samtliga elever har valt bort källor som inte stämmer överens med deras referensram och en av tre elever alltid söker sig till en ny källa om informationen inte överensstämmer med deras egen kunskapsbas. Detta väcker intresse för forskning av mer uttalad sociologisk karaktär om hur den sociala identiteten påverkas av den egna auktoriteten om individen strategiskt väljer bort information som inte är förenlig med dess egen föreställningsvärld och livssyn.

Att bedöma trovärdighet har med fördel i denna studien kunnat mätas utifrån olika källkritiska kriterier. Den mest förekommande strategin är att dubbelkontrollera information med annan källa för att undersöka om informationen är samstämmig och för att få ett bredare perspektiv. Drygt tre av fem elever dubbelkontrollerar oftast eller alltid information med en annan källa, medan bara drygt två av fem oftast eller alltid dubbelkontrollerar information med minst två andra källor. Det blir problematiskt i respondenternas utvärderingsstrategi, då information anses vara trovärdig om den återfinns hos fler än en källa, eftersom två av tre elever bara ibland, sällan eller aldrig undersöker om informationen är första- eller andrahandsinformation och därmed inte kontrollerar informationens bias.

Att utvärdera informationens syfte, vilka bakomliggande mål avsändaren har med informationen, ingår heller inte i majoriteten av elevernas utvärderingsstrategi. Drygt

Figur

Tabell 2. Hur mycket litar du på information som du får via följande kanaler?

Tabell 2.

Hur mycket litar du på information som du får via följande kanaler? p.30
Tabell 1. Var hämtar du oftast information till dina skolarbeten?  M  SD  Mode  Läroböcker  3,3  1,0  4,0  Internet  4,3  1,3  5,0  Vetenskapliga artiklar  2,2  1,1  1,0  Uppslagsverk  2,4  1,1  2,0  Tidningar  1,7  1,1  1,0

Tabell 1.

Var hämtar du oftast information till dina skolarbeten? M SD Mode Läroböcker 3,3 1,0 4,0 Internet 4,3 1,3 5,0 Vetenskapliga artiklar 2,2 1,1 1,0 Uppslagsverk 2,4 1,1 2,0 Tidningar 1,7 1,1 1,0 p.30
Tabell 2. Får du i skolan lära dig...?

Tabell 2.

Får du i skolan lära dig...? p.31
Tabell 5. Trovärdighet – Hur väl stämmer följande påståenden?

Tabell 5.

Trovärdighet – Hur väl stämmer följande påståenden? p.32
Tabell 4. Informationssökning – Hur väl stämmer följande påstående?

Tabell 4.

Informationssökning – Hur väl stämmer följande påstående? p.32
Diagram 1. Skillnader i informationssökning .

Diagram 1.

Skillnader i informationssökning . p.34
Diagram 2. Hur mycket litar du på information från följande kanaler?

Diagram 2.

Hur mycket litar du på information från följande kanaler? p.35

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :