LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för kultur och kommunikation 717G02 Konstvetenskap 2, fortsättningskurs Buppsats
Ambivalenta Madonnor
En genusanalys av målningarna Modern och Madonnan av Lena Cronqvist
VT15
Författare: Matilda Karlsson Handledare: Niclas Franzén
Kapitel 1. Inledning
1.1 Ämnesbeskrivning och -motivering 3
1.2 Syfte och frågeställningar 3
1.3 Avgränsning och empiri 3
1.4 Tidigare forskning 4
Kapitel 2. Teor i och metod
2.1 Genusperspektiv 6
2.2 Ikonologisk bildanalys 7
Kapitel 3. Bakgrund och biografi
3.1 Feminism och konst 9
3.2 Madonnamotivet 10
3.3 Lena Cronqvist 11
Kapitel 4. Bildanalys
4.1 Bildanalys av Modern 1975 14
4.2 Bildanalys av Madonnan 1969 18
Kapitel 5. Sammanfattning och slutdiskussion
22Kapitel 6. Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor 24
Otryckta källor 25
Kapitel 7. Bildbilaga
7.1 Bild 1 26
7.2 Bild 2 27
7.3 Bild 3 28
7.4 Bild 4 29
7.5 Bild 5 30
7.6 Bild 6 31
7.7 Bild 7 32
Kapitel 1. Inledning
1.1 Ämnesbeskrivning och -motivering
Lena Cronqvist (f. 1938) är en svensk samtidskonstnär som arbetar med måleri, grafik och skulptur. I flera av sina verk ifrågasätter hon traditionella kvinnoideal genom att visa upp sin egen ambivalens kring synen på kvinnan som omhändertagande och omvårdande. I de två verken jag har valt att studera gestaltar hon rollen som dotter respektive mor. Personligen har jag ett stort intresse för porträttmåleri och jag fascineras av Cronqvist som med hjälp av den kristna bildtraditionen upphöjer sina självporträtt till en form av allmängiltlighet. Genom att hon som konstnär identifierar sig med madonnan, den kristna urmodern, kan jag som betraktare i min tur identifiera och testa myterna och de motsägelsefulla ideal som de representerar mot min egen upplevelse och identifikation med konstverket. Det är dessa tankar och tolkningar som jag vill undersöka och formulera i min uppsats.
1.2 Syfte och frågeställningar
Det jag vill undersöka är hur Cronqvist förhåller sig till ett traditionellt kvinnoideal i
målningarna Modern och Madonnan. Min analys kommer att fokusera på en samhällelig och konsthistorisk kontext samt mänskliga relationer. Mina frågeställningar är:
Vilka symboler och konsthistoriska referenser finns i målningarna?
Vad berättar målningarna om en traditionell kvinnosyn och hur Cronqvist upplever att hon som kvinna förväntas vara?
Hur förhåller sig Cronqvists gestaltning av kvinnorollen till en samtida feministisk kontext?
1.3 Avgränsning och empiri
Jag har valt verken Modern och 1 Madonnan eftersom det är två verk som tydligt anspelar på 2 klassiska kvinnoroller, vilket gör dem relevanta i min analys. De förhåller sig dessutom till ett historiskt känt och könsrollsladdat madonnamotiv vilket lyfter dem ut ur konstnärens privata
1 Bild 1: Modern 1975, olja och tempera på duk, 169X126 cm, Norrköpings Konstmuseum
2 Bild 2: Madonnan 1969, olja på duk, 120X106 cm, Moderna Museet, Målningen kallas även för
Förortsmadonna och Madonna. Jag har valt att använda titeln Madonnan, som används av Moderna museet som äger målningen.
sfär och gör deras budskap allmänmänskligt. Bägge verken har visats på Norrköpings Konstmuseum och Modern ingår i museets konstsamling. Madonnan ingick i utställningen Hem Längtan som visades 2014. Jag har varit och sett båda verken på museet. Det är två relativt stora oljemålningar och deras motiv samt det måleriskt expressiva uttrycket gör intryck på mig och jag tilltalas av Cronqvists bildvärld samt hennes tekniska skicklighet. Min
uppfattning är att det är två verk som lämpar sig väl för en bildanalys med genusperspektiv.
Med avstamp i konstnärens liv känns det dessutom berikande för analysen att se på och jämföra två olika kvinnoroller, i det här fallet modern och dottern.
1.4 Tidigare forskning
I en avhandling från 2006 kallad Spegling och skapande undersöks konstnärens förhållande till modersobjektet av Nina Weibull. Samma år utkommer ytterligare en avhandling, Katarina 3 Wadstein MacLeods Reflections of girls, som handlar om hur normbrytande flickors beteende framställs i Cronqvists konst. Jag hittar också en masteruppsats där författaren gör en 4 komparativ analys av målningen Kyssen I av Cronqvist. Det är intressant för mig att se hur 5 uppsatsen ser ut, sett till formalia, innehåll och layout. För att få en övergripande bild av konstnärens liv och produktion har jag studerat ett antal konstböcker och utställningskataloger som innehåller illustrationer, fotografier, intervjuer, essäer och dikter. 6
Det finns mycket litteratur som handlar om madonnamotivet och jag väljer ut de skrifter som finns omnämnda i källförteckningar från andra källor som jag har använt mig av. Det verkar finnas betydligt fler intressanta texter men jag känner ett behov av att begränsa mig eftersom detta inte är huvudämnet för uppsatsen. Jag väljer också att läsa en Cuppsats av Mia Mäkilä med titeln Stereotyper och symboler i Mariabilder, eftersom jag i denna källa kan få relevant information till min egen uppsats som behandlar ämnet ur ett annat perspektiv. 7
Till stöd för min genusanalys har jag antologin Konst, kön och blick, som innehåller sex feministiska bildanalyser samt ett inledande kapitel med en introduktion till
3 Nina Weibull, Spegling och skapande: en studie i Lena Cronqvists “Målaren och hennes modell”, Stockholms universitet, Stockholm 2006
4 Katarina Wadstein MacLeod, Lena Cronqvist: Reflections of Girls, Sekel, Malmö 2006
5 Maria Berntsen Jerntoft, En koreografi blir til et bilde: En komparativ studie av en koreografi från 1980 av Pina Bausch og maleriet Kyssen I av Lena Cronqvist, University of Oslo, Oslo 2008
6 För titlar och övrig information se källförteckning.
7 Mia Mäkilä, Stereotyper och symboler i Mariabilder, Linköpings universitet, Linköping 2002
genusanalysens grunder. Jag använder mig också av litteraturen 8 Möten med bilder och 9 Konstfeminism för att fördjupa mina kunskaper. Boken 10 Möten med bilder går igenom bildanalysens verktyg och präglas av ett genusperspektiv, den har också ingått som kurslitteratur i en tidigare delkurs på kursen Konstvetenskap 2. Konstfeminism är en
utställningskatalog som publicerades 2005 i samband med utställningen Konstfeminism som producerades av Dunkers Kulturhus, Liljevalchs konsthall och Riksutställningar. Syftet med utställningen var att fördjupa debatten om konst, kön, genus, sexualitet och makt i Sverige.
8 Anna Lena Lindberg, Konst, kön och blick: Feministiska bildanalyser från renässans till postmodernism, Norstedts, Stockholm 1995
9 Yvonne Eriksson & Anette Göthlund, Möten med bilder: Att tolka visuella uttryck, Studentlitteratur, Lund 2012
10 Anna Nyström (red.), Konstfeminism: Strategier och effekter i Sverige från 1970talet till idag, Atlas, Stockholm 2005
Kapitel 2. Teori och metod
2.1 Genusperspektiv
Min teoretiska ansats kommer att kretsa kring ett genusperspektiv. Det kommer att bli
relevant att föra en diskussion om Cronqvists syn på kvinnoroller och ideal eftersom verkens visuella retorik tydligt knyter an till detta tema. Moderskapet är kopplat till en traditionell kvinnoroll med fokus på omvårdnad och Jungfru Maria är en stark symbol i detta
sammanhang. Genusforskning är en direkt översättning av engelskans gender studies och studerar relationer mellan maskulinitet och feminitet. Begreppet genus syftar på ett socialt kön, som bygger på en kulturell tolkning av biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män, en tolkning som varierar över tid och på olika platser. Detta synsätt härstammar från
konstruktivismens idé om att vi konstruerar “kvinnlighet” och “manlighet” och det är därmed inte givet att könsstereotypa beteenden uppkommer på grund av biologiska faktorer utan att de kan uppstå som en följd av sociala konstruktioner. För att använda Simone de Beauvoirs bevingade ord:
Vi föds inte till kvinnor, vi blir det. 11
Det är vanligt att vi tänker på kvinnor och män som ett motsatspar. Mycket förenklat kan man säga att kvinnornas kompetenser är känslomässig begåvning, omsorg om andra och fredlighet medan männen är intresserade av teknik och att kriga. Då det är många individer som inte känner igen sig i denna beskrivning har genusforskningen kommit att intressera allt fler. I och med införandet av begreppet genus så har forskningens fokus flyttats från att
inledningvis mest beröra kvinnorhistoria till att allt mer uttalat studera relationen mellan könen.
Tyngdpunkten ligger på att analysera föreställningarna om vad som är manligt respektive kvinnligt och hur de interagerar samt att utgå från ett maktperspektiv. 12
Maktperspektivet undersöker vem eller vilka som har tolkningsföreträde och bestämmer hur något ska representeras, inom bildanalysen avses här den visuella framställningen. I och med postmodernismens genombrott ökade intresset för 13
populärkulturen och i samband med detta växte intresset för hur könen gestaltas på film och i
11 Lindberg 1995, s. 14
12 Lindberg 1995, s. 14
13 Eriksson 2012, s. 13
reklam. I bildsamhällets maktspel intar blicken en betydande roll för att bestämma subjektets och objektets positioner. En text som kom att bli en teoretisk utgångspunkt för diskussionen 14 om “den manliga blicken” är Laura Mulveys “The Male Gaze”, i vilken hon beskriver hur Hollywoodfilmens kvinnor blir objektifierade av manliga regissörer. Att kvinnor framställs 15 som objekt är inget nytt, utan har pågått under århundraden, och att analysera blickar är vanligt i en bildanalys som undersöker maktpositioner. Att kunna lyfta blicken och titta tillbaka från ett fotografi eller porträtt är ett tecken på makt och möjlighet att framstå som ett subjekt. 16 I mina bildanalyser kommer jag att implementera detta synsätt, exempelvis genom att göra jämförelser och kopplingar till de feministiska bildanalyser som ingår i antologin Konst, kön och blick.
2.2 Ikonologisk bildanalys
Jag kommer i ett senare kapitel att tillämpa Erwin Panofskys (18921968) ikonologiska bildanalys på två av Cronqvists alster. Dessutom kommer jag att väva in en färg och
formanalys, eftersom jag anser att det är en viktig aspekt av upplevelsen av konstverken som inte den ikonologiska metoden tar tillräckligt stor hänsyn till. För att underbygga färganalysen använder jag mig av MajBrit Wadells artikel “Om att söka sitt jag ett tema i Lena Cronqvists konst” där hon gör färganalyser av Modern utifrån den ryske konstnären Wassily Kandinskys färglära. Ingela Lind refererar också till Kandinsky i sin essä 17 Målaren, som handlar om Cronqvists måleri från perioden 19641994. 18
Ikonologins beroende av skriftliga källor för bildtolkning har påtalats av många konstvetare, men metoden används även av andra humanvetenskapliga forskare och har många likheter med semiotik. Ordet semiotik kan härledas från grekiskans 19 semeion, som betyder tecken, och är ett samlingsnamn för teorier och studier av tecken och annan
ickespråklig kommunikation Enligt den ikonologiska metoden delas bildanalysen upp i tre 20 steg. I det första steget, som kan kallas förikonografisk beskrivning, behöver betraktaren bara känna igen vardagliga ting och företeelser. Panofsky tar som exempel två personer som
14 Lindberg 1995, s. 15
15 Eriksson 2012, s. 66
16 Eriksson 2012, s. 67
17 MajBrit Wadell,“Om att söka sitt jag ett tema i Lena Cronqvists konst”, Konsthistorisk tidskrift, nr 1 1986
18 Ingela Lind, “Målaren”, Lena Cronqvist målningar 19641994, Cronqvist, Lena, Galleri Lars Boman, Stockholm 1994
19 HansOlof Boström, Panofsky och ikonologin, Karlstad University Press, Karlstad 2004, s. 40
20 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/semiotik, 20150421
hälsar på varandra genom att lyfta på hatten. Formmässigt är det bara en förändring i färger, former och volymer, men när betraktaren identifierar objekten (personerna) och händelsen (hälsningen) sker den första nivån av tolkningen. Med hjälp av sin inlevelseförmåga kan 21 betraktaren få en viss känsla för stämningen i bilden. På vilket sätt sker hälsningen? Uttrycker personerna en viss form av sinnesstämning genom att le vänligt mot varandra eller är
ansiktsuttrycken neutrala? Även detta hör till nivå ett.
Tolkningsnivå två (den ikonografiska tolkningen) innebär att man försöker tyda “the world of images, stories and allegories” Här behövs kunskap från litterära källor för att få 22 kännedom om hur olika teman och begrepp har uttryckts genom objekt och händelser. Ofta handlar det om historiska symboler och miljöer som inte ingår i betraktarens egen samtid. Det sista steget är det som skiljer ikonologin från ikonografin genom att betraktaren försöker uttolka verkets “inre mening”. Nu är det inte konstverket som sådant som är det intressanta för analysen utan vad konstverket kan säga om konstnärens egen samtid. Dessa symboliska värden kan ibland vara okända för konstnären själv och handla om samhälleliga attityder, politik, religion och filosofi. I min tolkning kommer jag som sagt att fokusera på genus och synen på kvinnoroller.
21 Boström 2004, s. 12
22 Boström 2004, s. 13
Kapitel 3. Bakgrund och biografi
3.1 Feminism och konst
Detta bakgrundsavsnitt kommer att fokusera på den konsthistoriska utvecklingen av en feministisk konstteori och dess påverkan på samtida kvinnliga konstnärer. Jag har tidigare nämnt Laura Mulvey, författare till “The Male Gaze”, eftersom hennes text är betydelsefull för utvecklingen av en feministisk konstteori under 1970talet. År 1971 publicerade konstvetaren Linda Nochlin sin banbrytande artikel “Why Have There Been No Great Women Artists?” som utgjorde startskottet för forskningsområdet. Det kvinnorforskningen undersöker är hur de 23 kulturellt konstruerade könsrollerna har påverkat såväl konstens produktion som dess mottagande, värdering och historieskrivning.24 Feministisk bildanalys handlar om att ifrågasätta mannen som norm och kvinnan som “den andra”, till exempel genom att undersöka föreställningen om konstnären som ett skapande geni och hur det påverkar konstvärlden.25
Från 70talet och framåt har frågan varför kvinnors konst nedvärderats ställts upprepade gånger. Det har varit relevant för kvinnoforskarna att studera den hierarki som uppstått kring konstbegreppet i och med att konsten varit indelad i höga och låga genrer, exempelvis historiemåleri och stilleben, och att dessa genrer i sin tur har kopplats till föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt. Samtidigt har den nya 26 kvinnomedvetenheten påverkat de kvinnliga konstnärernas alster, ett exempel är Anna Sjödahls utställning Var dags liv: Mitt alternativ som visades på Konstfrämjandet i Stockholm 1973. Hon protesterade mot bilden av konstnärsmyten, det vill säga ett ensamt geni som 27 skapar gudabenådad konst i sin ateljé, genom att visa upp sin verklighet och vardag som kretsade kring ansvaret för hem och barn. Ett av hennes verk, Vår i Hallonbergen28, är en parafras på Edvard Munchs Livsfris i Oslos rådhus. Målningen har också många likheter 29
23 Lindberg 1995, s. 229
24 Lindberg 1995, s. 10
25 Lindberg 1995, s. 15
26 Lindberg 1995, s. 1213
27 Anna Nyström (red.), Konstfeminism: Strategier och effekter i Sverige från 1970talet till idag, Atlas, Stockholm 2005, s. 54
28 Bild 5: Vår i Hallonbergen, Anna Sjödahl 1972, olja på duk, 185X135 cm, Borås konstmuseum
29 Nyström 2005, s. 55
med Cronqvists Madonnan från 1969, något jag kommer att återkomma till i min bildanalys i kapitel 4.
3.2 Madonnamotivet
Britta Birnbaum, som arbetat med en utställning kallad Mariabilder på Nationalmuseum, ställer sig frågan om Maria med barnet kan vara den västerländska konstens vanligaste motiv. Att det är den kristna konstens vanligaste motiv är inte så märkligt, då skildringarna 30 av Jesusbarnet är ett viktigt komplement till framställningarna av den vuxna Kristus, som då framstår som mer oskuldsfull och sårbar. Kring modern, Mariagestalten, har det uppstått en 31 rik symbolism då hon i första hand har skapats av konstnärer, diktare och folklig fantasi.
Symboliken är starkt kopplad till naturen och har ofta formen av blommor, frukter, snäckor och djur. Eftersom det inte står så mycket skrivet om Maria i evangelierna är det i första hand de tidiga Mariabönerna och sångerna som är källan till myterna. Mariakulten är lika gammal 32 som den kristna kyrkan och har samma bakgrund. Bebådelsen är en central myt som också 33 finns omnämnd i bibeln. Enligt den kristna tron stiger ängeln Gabriel ner till Maria och berättar för henne att hon ska föda ett barn, trots att hon är jungfru. Bebådelsens under har gett upphov till en mängd olika symboler, ett exempel är den vita liljan, som står för Marias renhet.
Såhär lyder Augustinus ord som skildrar händelsen:
34
Han själv satte sitt tält i solen, det vill säga : Han fann som en brudgum, då ordet blev kött, i det jungfruliga skötet sitt tält. 35
Tanken om att “ordet blev kött” är viktig inom kristendomen, i och med att Gud återupprättade sitt förbund med människorna när han lät Maria föda honom en son, och bebådelsen är ett populärt och mycket vanligt motiv inom en västerländsk konsttradition.
Bildstereotypen av madonnan med barnet har sprungit ur de bysantinska ikonerna. På de bysantinska och unggotiska ikonerna är Jesus avbildad som en vuxen man i ett barns kropp då kyrkan inte ville framställa Jesus som ett outvecklat barn. Bildtypen av den 36
30 Görel CavalliBjörkman & Britta Birnbaum, Mariabilder, Nationalmusei utställningskatalog 512, Stockholm 1989
31 Mäkilä 2002, s.28
32 Bia Mankell, “Madonnabilden som tecken och identitet”, Kyrka i bruk, Linköping 1996, s. 166
33 CavalliBjörkman 1989, s. 46
34 CavalliBjörkman 1989, s. 910
35 CavalliBjörkman 1989, s. 1820
36 Mäkilä 2002, s. 28
tronande madonnan präglas av symmetri, där tronen är centrerad och kompositionen kan bilda ett kors där tronens topp utgör korsets huvud och änglar och helgon på rad utgör korsarmarna. Kompositionen av Maria med barnet i knät bildar ofta en triangel och är en 37 symbol för treenigheten och den heliga familjen, där Maria är urmodern och bas för det nya testamentet. 38
En annan kultbild från den bysantinska konsten är den ömma modern eller den ömt kyssande Maria. Modern lägger barnet mot sin kind och barnet slår armarna om hennes 39 hals. Det handlar om ömma porträtt som framhäver deras glädje och liksom övriga bilder inom genren är konstnärens tolkning av modern och barnets relation onyanserad. Maria är barnets beskyddarinna och stöd och en del konstnärer väljer att antyda hennes tunga ansvar och framtida sorger. 40
3.3 Lena Cronqvist
För att få ett mer nyanserat sammanhang och en stabil grund till bildanalysen har jag med detta biografiska avsnitt om personen och konstnären Lena Cronqvists liv och karriär.
Cronqvist föds 1938 i Karlstad. På 50 och 60talen utbildar hon sig på Konstfack och
Konstakademien i Stockholm. 1964 gifter hon sig med poeten Göran Tunström och samma år reser de till Grekland. I sina ungdomsverk från 60talet hämtar hon ofta motiven från resor 41 och är tydligt inspirerad av engelsmannen Francis Bacon i målningar som I dörren till en verksamhet och Slaktare. Efter mitten av 60talet blir hennes motiv personligare och intimare.
I augusti 1969 föder hon sonen Linus och i samband med graviditeten börjar hon måla familjebilder och madonnor.
En kort tid efter förlossningen drabbas hon av en amningspsykos, som resulterar i 3 ½ månaders vistelse på mentalsjukhus. Vid juletid 1969 fick hon lämna St Jörgens sjukhus och 42 såhär beskriver hon själv händelserna i efterhand:
1969 födde jag en son och blev efter en vecka hemma psykotisk, hög och magisk. Klarade inte av modersrollen, modersmyten, och kastades mellan ångest och gudalikhet. Trodde mig kunna allt;
37 Mäkilä 2002, s. 32, För bildexempel se Ognissantimadonnan av Giotto i bildbilagan.
38 Mäkilä 2002, s. 8
39 CavalliBjörkman 1989, s. 50
40 Mäkilä 2002, s. 30
41 Lena Cronqvist, Lena Cronqvist genom tre decennier, Vikingsbergs konstmuseum, Helsingborg 1998
42 Lena Cronqvist; Tobias Berggren, Lena Cronqvist: en presentation av Cronqvists bilder med text och dikter av Tobias Berggren, Lena Cronqvist, Göran Sonnevi och Göran Tunström, Galerie Belle, Västerås 1979, s.11
skapa, läka, hela. [...] Jag upplevde vården som förtryck, att jag på sjukhuset fråntogs rätten att uppleva, att känna, att leva; vården som ett övergrepp på min integritet. Alla känslor bestraffades och slogs ner med medicin, elbehandling, låst avdelning, de känslor jag nyss återupptäckt och hade behövt leva ut och tolka. [...] För att bli utsläppt måste man anpassa sig i en passiv babykvinnoroll, säga ja till behandling man inte accepterade. Överläkaren, guden, visste ju bäst. Bilderna blev mitt sätt att protestera. 43
I St Jörgensviten från 1971 målar hon maktförtrycket underifrån. Hon protesterar mot auktoriteter på samma sätt som andra radikala vid denna tid, men hennes protest växer ur egna erfarenheter. Hon har normaliserats mot sin vilja. Enligt Ingela Lind upplever Cronqvist att hon fråntagits både moderslycka och möjlighet till skapande galenskap. Den senare hade befriat henne från en känsla av att ständigt befinna sig under en glaskupa. För att hitta 44 tillbaka till det egna skapandet efter medicineringen målar Cronqvist markstudier av mossor och lavar.
Under andra hälften av 70talet nådde hon en stor publik med en serie målningar som skildrar den borgerliga familjen och modersidealet. Motivvalen och deras ifrågasättande av samhällets normer överensstämde med decenniets tidsanda och den växande
kvinnorörelsens idéer. Målningarna påminner om teatrala uppställningar och är 45
monumentala. Hit hör bland annat Trolovningen (197475) och Modern (1975), båda bygger på renässansmålningar men är samtidigt laddade med Cronqvists egen symbolik som öppnar för nya tolkningar av historiska tecken. På 80talet målar hon en serie självporträtt där hon testar olika kvinnoklichéer på sig själv. Målningarna kan ses som visuella rollspel och för den som vill läsa mer om bildsviten Målaren och hennes modell rekommenderas Nina Weibulls avhandling Spegling och skapande från 2006. Först på 90talet börjar Cronqvist hitta tillbaka till sin humor, i en serie flickmålningar släpper hon in den knäpphet som hon inte vågat visa sen vistelsen på mentalsjukhus, eftersom hon var rädd för att folk skulle tro att hon verkligen var galen. I färgerna påminner flickmålningarna mer om hennes tidiga 60talsmålningar, som 46 har en betydligt starkare och mer ohämmad färgskala.
Cronqvist är bosatt i Stockholm men arbetar periodvis på Koster. Hon är en 47
målmedveten och hårt arbetande konstnär som är känd för att använda sig själv som modell, likt Frida Kahlo, samtidigt som hon för en dialog med andra stora profiler ur konsthistorien. Ett
43 Cronqvist; Berggren, 1979, s. 11
44 Lind 1994, s. 9
45 Weibull 2006, s. 13
46 Lind 1994, s. 11
47 Lena Cronqvist, Årets konstnär Lena Cronqvist, Strömstads kommun, Strömstad 2000
tydligt exempel är Trolovningen48, som är en parafras på en målning av Jan van Eyck från 1434 , där det unga paret har porträttlikhet med Cronqvist och hennes make Göran 49
Tunström. Dock ska man vara försiktig med att tolka verken strikt självbiografiskt eftersom det sällan är konstnärens intention:
Det är självklart att jag liksom andra konstnärer ofta tar mig själv som utgångspunkt. Men att använda sin egen gestalt kan också ha praktiska utgångspunkter. Man behöver en modell. Och med spegelns hjälp kan man alltid använda sig själv som modell. Att leka med spegeln är också en rest från en barnslig lust då man i ensamhet åmade sig framför spegeln och trotsade de barnsliga ramsorna, “Såhär blir du om vinden vänder och tuppen gal”. 50
Studerar man målningen noga kan man se Cronqvists ansikte på två ställen. Hon syns också i en spegel på väggen där hon retsamt sträcker ut tungan mot betraktaren. Cronqvists konst rör sig mellan humor och allvar och otvivelaktigt är det så att livshändelser och kriser har influerat konstverken. Det syns inte minst i de sviter som skildrar faderns, moderns och makens död. Själv säger konstnären att hon skulle blivit sjuk utan måleriet och att i svåra stunder så fungerar arbetet även som terapi och fristad för henne. 51
48 Bild 6: Trolovningen 197475, 169X125 cm
49 Marilyn Stokstad, Art History, Prentice Hall/Pearson, Upper Saddle River, N.J 2011, 4. ed., s. 575
50 Cronqvist 2000, s. 142143
51 Yngve Karlsson, “Lena Cronqvists St Jörgensvit: En protest mot den förtryckande vården”, Läkartidningen, nr 7 2001, s. 699
Kapitel 4. Bildanalys
4.1 Bildanalys av Modern 1975
Modern är en rätt stor oljemålning (169X126 cm) som föreställer en sittande kvinna i ett avlångt och smalt rum. Längs med väggarna står det tre bruna skåp, ett vid varje vägg. Det största skåpet, som är placerat längs bak i rummet, räcker ända upp till taket. Det skåpet är ljusare i färgen än de andra två som flankerar rummets sidor. De är alla gjorda i trä och ser stora, tunga och ålderdomliga ut. På parkettgolvet ligger det en matta med ett geometriskt mönster i vitt och blått. Det finns många detaljer i målningen och konstnären har noggrant återgivit ådringen i tiljorna och mattans fransar. Kvinnan är placerad mitt i bilden, på mattan, och vi ser henne rakt framifrån. Det ser ut som om hon sitter på en tron då hon är mycket rakryggad och majestätisk i sin uppenbarelse. Dock syns ingenting utav den möbel som hon sitter på. Hon är klädd i en lila, blommönstrad klänning som når ända ner till golvet. Tittar man noga runt klänningsfållen så ser man att det också finns röda detaljer i mattan. I sitt knä håller kvinnan en figur som liknar en trasdocka med blå klänning. Den lilla gestalten kan vid första anblicken påminna om ett barn men har en gammal kvinnas ansiktsdrag och grått hår.
Ansiktet syns i trekvartsprofil och hon tittar snett ner i marken med halvöppen mun. Hon är mycket blek och hennes kropp och lemmar ser ut att sakna styrsel, liksom en dockas. Hennes bruna strumpbyxor fångar upp de bruna nyanserna i golvet och i skåpet som står bakom dem.
Den klara blå färgen på klänningen som hon bär kontrasterar och förstärker skåpets orange färgtoner. Den sittande kvinnan håller dockkvinnan i ett fast grepp mellan bägge sina händer, som ser stora och grova ut med en stor, svart ring på den högra handens långfinger.
Ansiktsuttrycket på den sittande kvinnan är sammanbitet och svårtolkat. Håller man för den högra ansiktshalvan stirrar hon tomt framför sig, håller man sedan för den vänstra så ser ansiktet spänt och oroligt ut och blicken är riktad snett åt sidan. Ansiktsfärgen är blodlös och blek även hos henne och reflekterar de vita blommorna på klänningen, de vita rektanglarna på mattan och rummets dåligt upplysta väggar, som framstår som dunkelt grå bakom de mörka skåpen. Rummet känns på tok för litet för den stora kvinnan och hon skulle antagligen slå huvudet i taket om hon reste på sig. Sammantaget är känslan i målningen oharmonisk och klaustrofobisk. Titeln Modern skapar en förvirring då man först antar att det är den sittande kvinnan som är modern och att hon håller i ett barn. Förhållandet blir det ombytta när man ser
att hon håller i en äldre kvinna som då antagligen är hennes mor. Men eftersom modern är gammal behöver dottern kanske ta hand om henne precis som om det vore hennes barn. Det är oklart vem titeln syftar på och det är möjligt att den syftar på båda kvinnorna samtidigt och speglar deras komplicerade relation som antyds genom stämningen i verket.
Uppställningen med den sittande kvinnan placerad i mitten påminner om senmedeltidens och renässansens madonnabilder. Det är bildtypen av den tronande 52 madonnan som vi ser. Hon sitter rakryggad och den långa klänningen breder ut sig över golvet, formen påminner om en triangel. Upplevelsen förstärks av centralperspektivet som smalnar av rummet och leder blicken mot en konstruerad mittpunkt vid madonnans huvud.
Det är anspelningen på den traditionella madonnaframställningen som gör att man som betraktare blir överraskad när man identifierar den lilla gestalten i kvinnans knä som en gammal kvinna istället för ett Jesusbarn. Förutom åldersförhållandet mellan de två
personerna så finns det ytterligare ett tecken som öppnar för tolkningen att det är den lilla personen som egentligen är den åsyftade modern, nämligen att hon är klädd i en blå klänning. Färgen blått har kommit att symbolisera jungfru Maria eftersom hon ofta avbildas iklädd en blåfärgad mantel. Den sittande kvinnan är däremot klädd i en lila klänning och det är inte en färg som associeras med en klassisk madonnabild. MajBrit Wadell skriver att bildens känslouttryck fångas i den violetta färgen, som enligt Kandinsky är en bruten och
disharmonisk färg som förknippas med sorg. Vidare skriver Wadell att hon först antog att 53 Cronqvist inspirerats av en altarmålning gjord av van Eyck, eftersom han i och med
Trolovningen (197475) uppenbarligen var aktuell som inspirationskälla för konstnären vid denna tid, men Cronqvist uppger att hon istället utgått från en målning av Piero della
Francesca kallad BreraMadonnan och att hon bytt ut valvet bakom madonnan mot ett skåp.54 Skåpet symboliserar den borgerliga miljö som konstnären växte upp i och som präglas av
55
materiellt överflöd samtidigt som man förväntas vara återhållsam med sina känslor. En generell tolkning skulle kunna vara att målningen skildrar en borgerlig kvinnas frigörelse från sitt ursprung, en process som hon måste genomgå för att bli en självständig varelse och vuxen kvinna. Konstnärens egen kommentar lyder:
52 Wadell 1986, s. 27
53 Wadell 1986, s. 33
54 Bild 3: BreraMadonnan, Piero della Francesca, ca 1475
55 Wadell 1986, s. 29,
Jag försöker arbeta på mytens baksida med verkligheten som jag upplever den, arbeta i mytens sprickor, redovisa min ambivalens i den gamla kvinnorollen. Att utsattheten är viktig för att uppleva och ta ansvar för sig själv, att inte överlämna upplevandet av världen åt mannen för att hamna i en falsk trygghet, skräckslagen.56
Det finns som sagt de som tolkar Cronqvists verk som självbiografiska och privata. I Modern har den sittande kvinnan fått konstnärens ansiktsdrag, också den äldre kvinnan går att identifiera som konstnärens mor då ansiktet skildras realistiskt till skillnad från kroppen.
Med denna kunskap och identifikation handlar verket också om modern och dotterns relation.
Dottern håller fast vid sin mor samtidigt som hon försöker förgöra henne. Madonnans ansikte reflekterar konflikten som måste få en lösning. Konflikten kan ha sitt ursprung i att dottern under uppväxtåren känt sig kuvad av modern och på grund av detta aldrig fått möjlighet att genomgå de naturliga mognadsfaserna från barn till vuxen. Enligt psykoanalysen kan detta leda till liknande krissituationer. Att Cronqvist väljer att gestalta sig själv som madonna kan 57 dessutom härledas till den graviditetspsykos som hon drabbades av 1969, då hon trodde sig ha fött guds son och att hon hade magiska krafter. En puerperalpsykos skiljer sig inte från andra psykoser som utlöses av pressade livssituationer, men det drabbar endast kvinnor som är dåligt förberedda på modersrollen och som har en oklar separation från sina föräldrar. 58 Under tiden som Cronqvist låg inlagd var hon skild från sitt barn, som fadern och
svärföräldrarna tog hand om. När hon kom hem igen efter flera månaders medicinsk behandling hade hon ännu sämre självförtroende och ansåg att hon var en otillräcklig och dålig mor. Upplevelsen tog flera år att bearbeta och målningarna som skildrar
barndomsminnen och familjerelationer kan ses som en del i processen och som ett verktyg för att förstå sambandet mellan nuet och det förflutna. Tre år senare återanvänder konstnären motivet av sig själv som madonna med modern i knät i en bildvävnad kallad Madonna (1978).
Vävnaden skiljer sig från målningen och olikheterna beror inte bara på att verken är utförda i olika tekniker utan tyder på att Cronqvist aktivt söker efter ett annat uttryck. I vävnaden är den sittande kvinnan klädd i blått, som ger henne ett lugnare och svalare karaktär, medan
dockmodern fått en gröngul klädnad som för tankarna till naturens grönska. Madonna (1978) innehåller också ett textband där det står:
56 Filip Lindberg, “Lena Cronqvist Modern(1975)”, Kobolt Magazine, nr.5
http://koboltmagazine.tumblr.com/post/105593538539/lenacronqvistmodern1975 20150330
57 Wadell 1986, s. 29
58 Wadell 1986, s. 31
Min moder / som också är min / dotter / kyss mina blinda ögon 59
Cronqvist har även gjort en variant på madonnamotivet med en yngre version av sig själv sittandes i knät, Madonna (197677). Stämningen i målningen är ljusare och mer försonande 60 än den i Modern.
Cecilia Stam skriver i en artikel publicerad i kulturtidskriften Paletten 1981 att hon anser att Cronqvist använder sig av det privata på ett sätt så att det uppnår allmängiltighet och berör de flesta. Eftersom hon orkar ta upp det mest förbjudna och tabubelagda, sådant som vi förtränger och inte talar högt om så blir många starkt berörda av hennes konst. Med 61 utgångspunkt i denna tes känns det intressant att undersöka vilka tabun som kommer upp i denna analys av målningen Modern. För det första så upplevs den dystra stämningen som ett tecken på att Cronqvist (om hon nu identifierar sig med kvinnan som bär hennes ansiktsdrag) inte trivs i sammanhanget, där interiören symboliserar ett borgerligt hem. Hemmet är befolkat med en familj, här representerad genom dottern och modern. Övriga familjemedlemmar är utelämnade i detta verk, som verkar handla om en konflikt mellan dessa två. Med kunskap om konstnärens förflutna är det möjligt att anta att denna konflikt förstärkts av konstnärens dåliga självförtroende i den egna modersrollen. Det känns som om hon beskyller sin egen mor för att vara en dålig mor och att hon på grund av moderns brister själv inte klarar av uppgiften att vara en god och lycklig mor. Men vad definierar egentligen en god mor? Carol Duncan skriver i sin essä “Lyckliga mödrar och andra nya idéer i det franska 1700talsmåleriet” från 1973 att:
Hon är vacker, anspråkslös och blygsam, hennes lycka består i att göra mannen lycklig och att tillgodose barnens behov. I själva verket är allting hos henne, inklusive hennes personlighet, bestämt av hennes situation i kärnfamiljen, en situation ur vilken 1700tals författarna härledde kvinnans “natur”. [...] Hon är sparsam, skicklig i hushållsgöromål och en god mor och vårdare för sina barn. 62
Artikeln fokuserar på en förändrad framställning av modersrollen och ett utbrett intresse för familjeporträtt, där det nya är att kvinnan framställs som oerhört lycklig och tillfreds med sin lott, helt i linje med tidens anda och moral. Vad författaren och filosofen Rousseau
(17121778) förespråkar är att kvinnan ska utbildas till att foga sig och vara van vid restriktioner och begränsningar, eftersom hon enligt naturens ordning är underkastad
59 Wadell 1986, s. 35, Strofen är ett citat från Gunnar Ekelöfs Diwan över Fursten av Emigon.
60 Bild 7: Madonna, Lena Cronqvist 197677, 169X125 cm
61 Cecilia Stam, “Rädslan är verkligare än döden: Om Lena Cronqvists bilder”, Paletten, nr 1 1981, s. 13
62 Lindberg 1995, s. 156
mannens vilja. Hon ska därmed finna känslomässig tillfredsställelse när hon tar hand om hem och barn. Mot slutet av 1900talet och senare kan vi kanske inte identifiera oss med 63
Rousseaus tankar om barnuppfostran, men det finns definitivt liknande kvinnoideal. Det är känsligt att tala om konflikter inom familjen, som utåt sett ska vara lycklig eller åtminstone funktionell. Det är också tveksamt att som kvinna välja sin karriär framför familjen. Sett ur det perspektivet så fångar Cronqvists monumentala familjeporträtt från 1975 upp den rådande tidsandan med en växande kvinnorörelse som ifrågasätter samhällets idéer om den borgerliga familjen och moderns roll.
4.2 Bildanalys av Madonnan 1969
Oljemålningen Madonnan från 1969 mäter 120X106 cm. Den föreställer en interiör med en kvinna som sitter på en grön stol framför ett fönster med ett barn i famnen. Hon är inte
färdigklädd utan sitter i underkläder och visar hud på armar, ben och mage. Barnet som vilar i hennes armar har inga kläder alls. Det är svårt att urskilja barnets konturer från moderns eftersom de form och färgmässigt smälter in i varandra och de ser nästan ut att ha växt samman. Barnets knubbiga armar håller om moderns hals i ett kvävande grepp, hennes ansiktsfärg är mycket blek samtidigt som hon grimaserar och sträcker ut tungan åt barnet som trycker sig mot hennes kind. Barnet tittar rakt mot oss med ett förvånat ansiktsuttryck medan modern tittar snett ner i marken. Eftersom kvinnan inte möter vår blick utan slår ner blicken så bjuds vi in att ostört syna hennes kropp och hem, som för tillfället inte ser särskilt respektabelt ut. Hon verkar ha gett efter för nedstämdhet och orkeslöshet. Genom fönstret syns smutsgula höghus med svarta fönster som ser tomma och nästan hotfulla ut. I bottenplan på dessa byggnader ser man en tunnelbanestation utmärkt med blåvita Tskyltar, som lokaliserar scenen till Stockholm. Mörka, anonyma människogestalter rör sig på denna plats och förstärker känslan av att kvinnan och barnet är avskärmade från andra människor. På fönsterbrädan ligger fruktskal, halvätna kaviarsmörgåsar och andra matrester tillsammans med tomma mjölkpaket. Det är en dyster och oroande scen som för tankarna till depression, isolering och apati. Det är inte bara den grågröna ansiktstonen som skvallrar om att kvinnan mår dåligt. Hon och barnet har vänt ryggen åt världen utanför fönstret. Hennes bleka,
uppsvällda kropp visas upp och ger en mindre smickrande bild av graviditetens följder. Det är
63 Lindberg 1995, s. 156
en skildring av en inte allt för ovanlig situation, den unga modern sitter ensam med sitt barn i hemmet samtidigt som vardagens sysslor känns oerhört betungande.
Titeln Madonnan för tankarna till motivet av den ömma modern. Men istället för att göra ett ömt porträtt som framhäver glädjen över att vara mor, så är det uteslutande det tunga ansvaret som konstnären valt att fokusera på i detta verk. Den lättklädda madonnan passar inte heller in i sammanhanget, då klädseln antyder att det definitivt inte är en jungfru som sitter på stolen. Matresterna i fönstret kontrasterar också mot de frukter och blommor som ofta omger Maria i traditionella porträtt, vars syfte är att understryka hennes renhet och fruktbarhet. Det är tydligt att konstnären använder sig av de konsthistoriska konventionerna 64 och anspelar på symboliken som finns i de flesta madonnaframställningar, men att syftet nu är att ge den rakt motsatta bilden, eftersom modern i detta fall inte är upphöjd, kysk och lycklig. Det kan vara befogat att fråga sig om det verkligen är meningen att man som “vanlig”
kvinna ska identifiera sig med Maria, eller om hon ska vara ett ouppnåeligt ideal, i vilket fall är hon en tydlig symbol för moderskap och laddar bilden med symbolik. Ytterligare ett exempel på denna laddning är de franska familjeporträtten med den lyckliga modern, som jag nämnde i bildanalysen av Modern, då det är ett bildmotiv som ofta innehåller referenser till den heliga familjen. Det går att tolka verket 65 Madonnan som att konstnären har svårt för att identifiera sig med moderskapet och de myter som omger modersrollen. Vid samma tid producerade hon en hel serie med målningar av madonnor och hennes Förortsmadonnor, som de också kallas, skildrar livet som småbarnsmamma i Stockholms förorter som allt annat än lyckligt.
Cecilia Stam kommenterar konstnärens arbete på detta vis:
Hon gör “madonnabilder”, med mor och barn fängslade av och med varandra och fängslade i hemmet, innanför förortens fönstergaller. Kvinnans påtvingade, biologiska helvete, och barnet lika utsatt för modern som hon för barnet. [...] Den symbolik som är så känd att den inte ifrågasätts vänds uppochnedpå, och framstår då som precis så sliten som den är. Myterna blir, klädda i svensk vardag, till hot. 66
Har man biografisk kunskap om Cronqvist så vet man att hon var gravid när hon
skapade verket. Cronqvist har själv sagt att hon kände sig omogen och inte alls redo för att ha barn. Under graviditeten försökte hon därför förtränga sitt tillstånd och hon visste om att hon 67 själv hade ouppklarade relationer till sina egna föräldrar. Som jag tidigare har nämnt så
64 Mankell 1996, s. 172
65 Lindberg 1995, s. 137138
66 Stam 1981, s. 1615
67 Wadell 1986, s. 31
drabbades konstnären av en amningspsykos kort efter barnets födelse och trodde då att hon fött frälsaren samt att hon själv besatt magiska krafter. MajBrit Wadell har en teori om att det var på grund av att hon var så dåligt förberedd på barnets ankomst som hon drabbades av dessa omnipotensföreställningar. Födelsen var obegriplig för henne och hon kunde därför inte förankra den i verkligheten. Därför blev händelsen mystisk och hon uppfattade sig själv som gudomlig. Målningarna som hon skapade under graviditeten kan också gestalta den 68 förändrade kroppskänsla som hon upplevde och rädslan för vad barnet skulle innebära för hennes karriär. Ingela Lind har under lång tid, 19641994, studerat Cronqvists måleri och upplever en förändring i samband med havandeskapet. Från att tidigare ha använt mycket färg, både i form av tjocka lager, men också som starka, klara nyanser av gult och rosa, så släcks färgerna i Madonnan. Lind tolkar det som att något allvarligt har hänt konstnären och beskriver det skära i målningen som “likkyla”. Hon tror att det är rädslan för hur barnet ska 69 komma att påverka Cronqvists konstnärskap som är anledningen till dysterheten. Men Cronqvist är inte den enda kvinnliga konstnären som brottas med denna problematik. Anna Sjödahls Vår i Hallonbergen (1972) iscensätter en liknande interiör och visar upp en
ångestfylld gestalt tillsammans med ett barn, målningen har också tydliga kopplingar till konsthistorien och är en parafras på Munchs Livsfris. Verket ingick i hennes utställning Var dags liv: Mitt alternativ som var en kommentar till den rådande föreställningen om hur man förväntades vara i konstnärsrollen. För det första så förväntades man vara man, som kvinna 70 uppfattades man först och främst som kvinna och i andra hand som konstnär. Sjödahl
arbetade också med installationer i form av obäddade sängar och överfulla byråer som var laddade med symbolik. Den manliga konstnären ansågs bohemisk och det var ingen som dömde honom om han tänkte mer på sin konst än på städning, men en gift kvinna och mor förväntades hålla ordning i sitt hem, även om hon var konstnär. Att bli förälder påverkade alltså den kvinnliga konstnären mer än den manlige enligt Sjödahl. Sjödahl hade fyra barn när hon gick på Konsthögskolan men har berättat att hon under den tiden var tvungen att låtsas som om de inte fanns. 71
Så det var inte underligt att Cronqvist upplevde graviditeten och tanken på
moderskapet som problematisk och att hon hade ett behov av att skapa pastischer på äldre
68 Wadell 1986, s. 32
69 Lind 1994, s. 11
70 Nyström 2005, s. 54
71 Nyström 2005, s. 50
madonnamålningar. Madonnan speglar hennes sinnestämning och ambivalens inför att anpassa sig till modersrollen. En stor livshändelse som kom att prägla hennes fortsatta konstnärskap.
Kapitel 5. Sammanfattning och slutdiskussion
Cronqvist var orolig för att moderskapet skulle hindra henne från att vara konstnär. Men allt det omvälvande som skedde henne i samband med graviditeten och tiden efteråt med sjukhusvistelse och medicinering hindrade henne inte från att fortsätta måla. Dock präglade det henne och hon ville förstå vad som hänt henne och varför. Hon skapade starka,
självutlämnande målningar som inte lämnar betraktaren oberörd. När jag talar med en av de anställda på Norrköpings Konstmuseum får jag höra att det händer att besökare ber om att få slippa att stanna till framför Modern under offentliga konstvisningar. För trots att konstnären gett den tronande madonnan sina egna anletsdrag så är en allmän identifikation möjlig. Det finns en begränsning i att läsa verken strikt självbiografiskt, och till manliga konstnärer som också använt sin kropp och sin livshistoria på ett liknande vis får man ett annat
förhållningssätt. Det tycks finnas en tendens till att kvinnliga konstnärer oftare riskerar att avintellektualiseras. Eva Ström tar upp detta i sin essä “Lena Cronqvist ett samtal” och jämför med Cronqvists konstnärliga förebilder Munch och Bacon. 72
I Modern lånar hon friskt från renässansens madonnaframställningar, men laddar verket med en ny innebörd i och med att hon byter ut Jesusbarnet mot en åldrad kvinna. Att hon dessutom väljer att gestalta sig själv som madonna tillsammans med sin mor öppnar givetvis för en biografisk tolkning och bidrar med ytterligare en dimension till verkets
komplexitet. Cronqvist för en dialog med konsthistorien och madonnan blir i hennes händer ett verktyg för att synliggöra traditionella värderingar kring moderskapet och hur en mor förväntas vara. Genom att i Madonnan måla en blek och olycklig moder som inte orkar ta hand om sitt hem och barn så visar Cronqvist upp bilden av hur en mor inte förväntas vara, och i denna negation blir myten som den kontrasterar mot synliggjord. När man jämför Cronqvists madonnor med alster av exempelvis Giotto eller della Francesca så ser man likheterna just för att de är varandras motsatser. De klassiska verken skapar en harmonisk stämning och lyfter fram madonnans värdighet och modersstolthet, medan Cronqvists dito tydligt visar att hon inte alls känner sig harmonisk vid tanken på att ta hand om en annan individ.
När hon återhämtat sig från sviterna av medicineringen som hon fick på grund av sin amningspsykos påbörjar hon sökandet efter en ny identitet genom att rannsaka sin egen
72 Cronqvist 2000, s. 142
familjehistoria. Hon behöver frigöra sig från modern och släppa fram de känslor som hon håller inom sig och som hon har lärt sig att förtrycka under uppväxten. För att vara “normal”
gör henne inte lycklig, tvärtom är hon ilsken när hon släpps ut från mentalsjukhuset. Hon upplever att sjukvården tryckt ner de känslor som hon behövde få leva ut, eftersom de ville att hon skulle anpassa sig till en passiv modersroll. Vårdarna verkar ha inspirerats av de tankar som Rousseau förespråkade på 1700talet, då man ansåg att det låg i kvinnans natur att vara undergiven och lyda order.
Cronqvist var heller inte den enda som på 1970talet ifrågasatte varför kvinnan fortfarande förväntades leva upp till dessa ideal. Främst kvinnor påverkades vid denna tid av konstteoretiker som Linda Nochlin och Laura Mulvey. Anna Sjödahl har nämnts som ett exempel på en samtida konstnär som verkat i samma anda, givetvis finns det många fler relevanta personer som varit möjliga att nämna, men som det dessvärre inte inte finns utrymme för i denna text. Cronqvists konstnärskap har betytt mycket då hon nått stor
berömmelse och många känner till hennes verk som fortsätter att fascinera nya generationer, eftersom allusionerna gör dem tidlösa.
Kapitel 6. Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor
Berntsen Jerntoft, Maria, En koreografi blir til et bilde: En komparativ studie av en koreografi från 1980 av Pina Bausch og maleriet Kyssen I av Lena Cronqvist, University of Oslo, Oslo 2008
Birnbaum, Britta, Mariamotiv: i konst kyrka och folktro, Proprius, Stockholm 2003
Boström, HansOlof, Panofsky och ikonologin, Karlstad University Press, Karlstad 2004
CavalliBjörkman, Görel; Birnbaum, Britta, Mariabilder, Nationalmusei utställningskatalog 512, Stockholm 1989
Cronqvist, Lena, Årets konstnär Lena Cronqvist, Strömstads kommun, Strömstad 2000
Cronqvist, Lena; Berggren, Tobias, Lena Cronqvist: en presentation av Lena Cronqvists bilder med text och dikter av Tobias Berggren, Lena Cronqvist, Göran Sonnevi och Göran Tunström, Galerie Belle, Västerås 1979
Cronqvist, Lena, Lena Cronqvist, Liljevalchs konsthall, Stockholm 1994
Cronqvist, Lena; Sandström, Sven; Trotzig, Birgitta; Almerén, Jan, Lena Cronqvist genom tre decennier, Vikingsbergs konstmuseum, Helsingborg 1998
Cronqvist, Lena, Lena Cronqvist, Liljevalchs konsthall, Stockholm 2013
Eriksson, Yvonne; Göthlund, Anette, Möten med bilder: Att tolka visuella uttryck, Studentlitteratur, Lund 2012
Karlsson, Yngve, “Lena Cronqvists St Jörgensvit: En protest mot den förtryckande vården”, Läkartidningen, nr 7 2001, s. 698699
Lind, Ingela, “Målaren”, Lena Cronqvist målningar 19641994, Cronqvist, Lena, Galleri Lars Boman, Stockholm 1994, s. 615
Lindberg, Anna Lena (red.), Konst, kön och blick: Feministiska bildanalyser från renässans till postmodernism, Norstedts, Stockholm 1995
Mankell, Bia, “Madonnabilden som tecken och identitet”, Kyrka i bruk, Linköping 1996, s. 163176
Mäkilä, Mia, Stereotyper och symboler i Mariabilder, Linköpings universitet, Linköping 2002
Nordgren, Sune, Lena Cronqvist, Kalejdoskop, Åhus 1990
Nyström , Anna (red.), Konstfeminism: Strategier och effekter i Sverige från 1970talet till idag, Atlas, Stockholm 2005
Stam, Cecilia, “Rädslan är verkligare än döden: Om Lena Cronqvists bilder”, Paletten, nr 1 1981, s. 1317
Stokstad, Marilyn, Art History, Prentice Hall/Pearson, Upper Saddle River, N.J 2011, 4.
ed.
Wadell, MajBrit, “Om att söka sitt jag ett tema i Lena Cronqvists konst”, Konsthistorisk tidskrift, nr 1 1986
Wadstein MacLeod, Katarina, Lena Cronqvist: Reflections of Girls, Sekel, Malmö 2006
Weibull, Nina, Spegling och skapande: en studie i Lena Cronqvists “Målaren och hennes modell”, Stockholms universitet, Stockholm 2006
Otryckta källor
Lindberg, Filip “Lena Cronqvist Modern(1975)” Kobolt Magazine nr.5
http://koboltmagazine.tumblr.com/post/105593538539/lenacronqvistmodern1975 20150330
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/semiotik, 20150421
Kapitel 7. Bildbilaga
7.1 Bild 1
Bild 1: Modern, Lena Cronqvist 1975, olja och tempera på duk, 169X126 cm, Norrköpings Konstmuseum 73
73 http://koboltmagazine.tumblr.com/post/105593538539/lenacronqvistmodern1975, 20150330
7.2 Bild 2
Bild 2: Madonnan, Lena Cronqvist 1969, olja på duk, 120X106 cm, Moderna Museet 74
74
http://sis.modernamuseet.se/sv/view/objects/asitem/artist$0040583/5/primaryMakerasc?t:state:flow=966c6f 8774bc4f77a33ea1b809ff7c1d, 20150330
7.3 Bild 3
Bild 3: BreraMadonnan, Piero della Francesca, ca 1475 75
75 Verket kallas för Madonnan med ägget av MajBrit Wadell i hennes artikel “Att söka sitt jag ett tema i Lena Cronqvists konst”, Konsthistorisk tidskrift 1986. http://babilonia61.com/tag/picodellamirandola/, 20150409
7.4 Bild 4
Bild 4: OgnissantiMadonnan, Giotto di Bondone 13051310 76
76 Marilyn Stokstad, Art History, Prentice Hall/Pearson, Upper Saddle River, N.J 2011, 4.ed., s. 536 http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Giotto_di_Bondone_090.jpg, 20140424
7.5 Bild 5
Vår i Hallonbergen, Anna Sjödahl 1972, olja på duk, 185X135 cm, Borås konstmuseum 77
77 http://www.modernamuseet.se/Stockholm/Utstallningar/2004/SvenskaHjartan/Hjartan/AnnaSjodahl/, 20150514
7.6 Bild 6
Trolovningen, Lena Cronqvist 197575, 169X125 cm 78
78 http://www.svd.se/kultur/rekordprisforcronqvisttavla_313796.svd, 20150519
7.7 Bild 7
Madonna, Lena Cronqvist 197677, 169X125 cm 79
79 https://www.bukowskis.com/sv/auctions/555/664lenacronqvistmadonna, 20150520