Institutionen för pedagogik
Examensarbete 12 poäng Kurs: OXA 299
Höstterminen 2006
Arbetslös?
Ja, det kan gott hända!
- framtidssyn i ett elev och
lärarperspektiv
Innehållsförteckning
Abstract...3
Inledning ...4
Syfte... ...5
Bakgrund...6
Begrepp och teorier...10
Metod...15 Metodval...15 Planering...17 Deltagare...18 Genomförande...19 Etiska principer...20 Bortfallsanalys...21 Metoddiskussion...21
Resultat och analys...23
Elevers syn på arbetslöshet...23
Framtidsplaner...27
Lärares syn på marknadsanpassningen effekter på elevers val...30
Avslutande diskussion...32
Framtida forskning...34
Källförteckning...35
ABSTRACT
Sökord: Framtidssyn, arbetslöshet, klass, kön, gymnasiet, marknadsanpassning
Camilla Trönsdal
Arbetslös? Ja, det kan gott hända! – framtidssyn i ett elev och lärarperspektiv Future unemployment? Big deal. Pupils' and teachers' view on pupils' prospects
Under 90-talet genomgick arbetsmarknaden stora förändringar och ungdomsarbetslösheten steg drastiskt. Arbetarklassungdomar blev mest utsatta då deras arbetsmarknad krympte. Ett glapp mellan deras möjlighetsstruktur och viljestruktur uppkom. Skolans roll är att enligt Lpf94 att bidra med anpassning till samhället genom att hjälpa eleverna göra väl underbyggda val inför framtiden.
Därför undersöktes ungdomars syn på studier, arbete, arbetslöshet och framtiden med en intervju- och enkätundersökning vid en västsvensk småstadsgymnasieskola. Även lärarnas syn på effekterna av elevernas val och dessutom på framtiden som marknadsanpassningen av gymnasiet medfört studerades med intervjumetoden.
Klassperspektivet vad det gäller syn på arbetslöshet saknas vid detta gymnasium. Kvinnorna är dock mer oroliga för arbetslöshet än männen. Generellt ser eleverna positivt på framtiden då över 90 % har positiva framtidsvisioner. Lärarna anser att fenomen som kunskapsreducering, valstrategier och kursutbudsförändringar är effekter av skolans närmande till marknaden som ändå generellt ses som ett positivt fenomen.
Sammanfattningsvis är eleverna inte begränsade av sin klasstillhörighet i sina framtidsval. Detta liksom att de oberoende av program kan se sig som kandidater till högre utbildning i framtiden. Kvinnliga elever är mer oroliga för framtidens arbetsmarknad än manliga. Detta är fenomen som kan tas tillvara i utvecklingen av den framtida skolan.
Inledning
Ett nytt decennium med nya förhoppningar och framtidsvisioner hos ungdomar ur skilda sociala och kulturella sammanhang. Under 80-talet såg de flesta ungdomar med tillförsikt fram emot 90-talet och framtiden (Jönsson et. al. 1993). Verkligheten blev dock inte vad många hade hoppats. För 2000-talets ungdomar ter sig framtiden ljusare och förutsättningarna tycks annorlunda.
I föreliggande studie undersöktes framtidssynen närmare men med inriktning mot arbetarklassungdomar av båda könen och deras reflektioner kring universitetsstudier, arbetsmarknaden och ett möjligt arbete. Resultatet från ungdomsstyrelsens undersökning, De
kallar oss unga (2003), visar hur den minskade sysselsättningen under 90-talet i större grad
drabbade de unga samt att oron var som störst bland kvinnor och arbetare. Bilden överensstämmer och blir kanske ännu tydligare enligt Bunar & Trondmans, Varken ung eller vuxen (2001), som konstaterar att det försämrade arbetsmarknadsläget under 90-talet slog hårdast mot arbetarklassens ungdomar.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur den sociala och kulturella reproduktionen verkar i skolan idag genom att ta reda på om ungdomarnas kön och sociala bakgrund påverkar deras syn på framtiden, studier, arbete och arbetslöshet.
– Vilka ungdomar är mest oroliga för framtiden och att bli arbetslösa, finns det en koppling mellan detta och social bakgrund eller kön?
– Hur påverkas elevernas val av skolans närmande till marknaden ur lärarens perspektiv?
Bakgrund
Från andra världskrigets slut fram till början på 90-talet var den svenska arbetslösheten så låg som 1.6%. Genom undersökningar gjorda under 80-talet, till exempel de som presenteras i Jönsson m.fl. Skola-fritid-framtid (1993), är det känt att ungdomar, oavsett klasstillhörighet och kön, såg positivt på framtida möjligheter till jobb. Det värsta som kunde hända var att man möjligen inte fick just det jobb man ville ha utan fick söka sig till något annat; för arbetarklassungdomar innebar detta oftast den lokala industrin. Här fick man jobb praktiskt taget oavsett betyg eller utbildningens längd. Verklighetens möjlighetsstrukturer och livschanser för 80-talets ungdomar stämde alltså väl överens med de möjligheter för framtiden som de själva såg och förlitade sig på (Bunar & Trondman 2001).
Under första hälften av 90-talet ändrades dock klimatet på arbetsmarknaden drastiskt. Den öppna arbetslösheten ökade på några få år från 1,6 % till 8,1 %. Sammanlagt uppgick antalet öppet arbetslösa och de personer som ingick i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd år 1997 till ungefär 570 000 (Bunar & Trondman 2001). Enligt Ungdomsstyrelsens Attityd- och värderingsstudie De kallar oss unga (2003), var graden av sysselsättningsminskning mycket högre bland de unga än bland vuxna. År 1993 var arbetslösheten bland unga i åldrarna 16-24 år över 18 %, medan samma siffra för vuxna i åldrarna 25-34 år var 10 %. För att sätta dessa siffror i perspektiv kan nämnas att arbetslösheten för den yngre gruppen låg på 4 % år 1988 (Bunar & Trondman 2001).
Arbetsmarknadens försämrade och hårdnande klimat drabbade alltså de unga hårt. Enligt Bunar & Trondman (2001) innebar förändringarna på arbetsmarknaden under 90-talet (för ungdomar), förutom att ungdomsarbetslösheten ökade kraftigt, en relativt stor minskning av andelen heltidsarbetande ungdomar samt en kraftig minskning av antalet ungdomar med fast anställning. De som har drabbats allra hårdast är arbetarklassens ungdomar, främst de unga män som var på väg in i industrin eftersom det bland annat var här som sysselsättningskrisen slog som hårdast.
låg arbetslösheten i hela riket på ca 4 % totalt, och 8 % i åldersgruppen 16-24 år (Ungdomsstyrelsen 2003). I Göteborgsområdet är arbetslöshetssiffrorna högre i alla kategorier utom åldersgruppen 16-24 år då denna siffra är 7.2 % i jämförelse med 4.8 % i hela befolkningen. Dessutom kommer de unga snabbare ut i arbetslivet idag vilket är ett steg i rätt riktning även om arbetslösheten förväntas öka för att under 2005 återigen minska (Lidfeldt 2003).
De arbetstillfällen som har skapats är dock inte av samma sort som de som försvann under 90-talet. Förutom att arbetslösheten ökade under perioden så förändrades även de arbeten som fanns kvar. Yrken och branscher med högre krav på utbildning ökade i antal, medan antalet arbeten med lägre utbildningskrav inom till exempel tillverkningsindustrin minskade. Denna utveckling har höjt kraven på utbildning och goda kvalifikationer på arbetsmarknaden, något som försvårar för mindre studiebenägna ungdomar att få arbete. Under 80-talet kunde man ”sköta sig” igenom skolan och få ett jobb direkt efter avslutad grundskoleutbildning eller 2-årigt gymnasium (Bunar & Trondman 2001). Reformer i betygssystemet och övergången till enbart 3-åriga gymnasieprogram har dock praktiskt taget omöjliggjort detta scenario och ytterligare försvårat för de ungdomar, främst med arbetarklassbakgrund, som vill komma ut i arbete så tidigt som möjligt att lyckas uppnå det målet.
I ljuset av vad som skedde på arbetsmarknaden under 90-talet kan man slå fast att beredskapen vid detta tillfälle inte var särskilt god. Frågan är om ungdomar idag är oroliga för att bli arbetslösa och om någon grupp oroar sig mer än andra? Enligt Ungdomsstyrelsens Attityd- och värderingsstudie (2003) oroar sig unga mindre för arbetslöshet nu än för tio år sedan (jfr 1993 och 2002). De som oroar sig mest är de som har en låg utbildning, det vill säga arbetarna. Man kan också se att unga som bor i större kommuner är mer oroliga än unga i mindre kommuner, att tillfälligt anställda är mer oroliga än fast anställda, samt att unga kvinnor och unga födda utomlands är mer oroliga än svenskfödda unga män.
på elever med utländsk bakgrund även om man inte får glömma att skillnaderna i prestation är beroende av etnicitet och hur länge man befunnit sig i Sverige. I ljuset av dessa data är det förvånande att man som helhet ser att pojkar har en högre självtillit än flickor vilket därmed tycks vara oberoende av skolprestation. Detta också då sambandet mellan utbildningsnivå och status på arbetsmarknaden är positivt (Björnsson 2005). En av förklaringarna till detta kan vara att arbetslösheten hos akademiker idag är hög då 34 % av de arbetslösa tillhör denna grupp i Göteborgsområdet och kvinnorna dominerar här (Lidfeldt 2003; Edward 2005). Man kan dock konstatera att det är de svagaste eleverna med arbetarklassbakgrund som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och även här är kvinnorna mest utsatta (Björnsson 2005).
Eftersom arbetarklassen, och då främst den unga arbetarklassen, var de som drabbades hårdast av 90-talets förändrade arbetsmarknad, så är det naturligt att det bland dem uppstod en ökad oro för arbetslöshet. Det var ju de jobb de hade, eller hade siktena inställda på, som försvann. Undersökningar visar också att risken att bli arbetslös ökar om ens föräldrar, partner eller vänner är arbetslösa (Bunar & Trondman 2001). Eftersom arbetslösheten är störst bland arbetarklassen så är sannolikheten också stor att arbetarklassungdomarna har någon eller några i sin närhet som är eller har varit arbetslösa. Detta torde öka deras medvetenhet om och oro inför arbetslösheten, eftersom den blir en del av deras vardag i långt högre utsträckning än vad den blir för barn till högre tjänstemän och akademiker.
Begrepp och teorier
”I åttan läste vi om välfärdssamhället” är en artikel av Mario Zetino Duarte som behandlar den sociala och kulturella reproduktionen i samhället, ”det vill säga det sätt på vilket samhället från en generation till en annan återskapar sociala grupper och enskilda individers sociala tillhörigheter och positioner på arbetsmarknaden” (i Bunar & Trondman 2001:169). Dagens samhälle och arbetsmarknad är i ständig förändring vilket ställer ökande krav på människor. Skoltrötta ungdomar på 80-talet hade inga problem att få ett arbete på “bruket” oavsett vilka betyg de hade. Idag har vi en helt annan situation. Arbetsmarknaden är tvungen att rationalisera sina arbetsmetoder vilket resulterar i större produktion med minskad arbetskraft. Hur klarar sig de skoltrötta ungdomarna med låga betyg på dagens globala och rationaliserade arbetsmarknad som ställer så höga krav på kunskap och kompetens?
utbildning är något som är utvecklande och ger bättre möjligheter. I det här fallet fortsätter den kulturella reproduktionen från en generation till annan. Arbetarbarnen blir arbetare själva och akademikerbarnen blir akademiker. Med hjälp av sådana exempel kan skillnaden mellan den sociala och kulturella reproduktionen förklaras. Den sociala reproduktionen är ”ett socialt återskapande av villkor, social tillhörighet och specifika positioner på arbetsmarknaden” dvs. ”hur till exempel arbetare blir arbetare” . Den kulturella reproduktionen ”försöker synliggöra och analysera de livsmönster som får till exempel ett arbetarbarn att själv vilja bli arbetare och ett akademikerbarn att se akademiska studier som något för givet taget” (Bunar & Trondman 2001:169).
Det som framkommer i studien av olika social bakgrund och skolmiljöer i grundskolan, presenterad i boken skola-fritid-framtid, visar att det fysiska såväl som det ekonomiska avståndet mellan olika ekonomiskt starka grupper i samhället har ökat snarare än minskat på senare år. Man konstaterar att skolans organisation, lärarnas gruppindelning och elevers egna val leder till att elever från olika skikt separeras alltmer under grundskolan för att ytterligare accentueras i gymnasiet. Gymnasieskolor är ofta specialiserade på teoretiska eller praktiska program och framtida yrkesplaner ligger ofta nära deras sociala bakgrund. Dessa sociala hierarkier kan fortfarande upprätthållas av utbildningshierarkierna men också genom återskapandet av kulturmönster. Det visade sig att det finns tydliga skillnader i elevers och föräldrars förtrogenhet med kulturella aktiviteter som teater, musik, litteratur och konst. Skolans kulturella utbud stämmer mer överens med medelklassens än arbetarnas barn och föräldrars intressen även om skolor delvis anpassade sig till den på skolan dominerande gruppen (Jönsson et. al. 1993).
hävdar att man utvecklar ett habitus utifrån olika livsbetingelser vilket gör att man uppfattar, bedömer och handlar på ett bestämt sätt. Detta innebär att livsstil, smak och sociala handlingar är habitus omsatt i praktiken. Dessa skillnader i habitus innebär att ju äldre barnen blir ju färre beröringspunkter har de och ju mer skilda liv lever de. Detta leder till en tydlig segregering i samhället både fysiskt men också psykiskt. Skolan och utbildning fungerar enligt Bourdieu som en fördelning av det kulturella kapitalet som i sin tur bidrar till en reproduktion av det sociala rummet. Han kunde se samband mellan skolframgång och den sociala miljön. Beroende av vårt kapital minskas möjligheterna att vi med hjälp av skolan kan ta oss till en annan klass. Utbildningskapital räcker inte för att radera ut de sociala och ekonomiska kapitalskillnaderna. De som presterar bäst är också de som erbjuds den högsta formen av kulturellt kapital från sin familj (Bourdieu 1984). Fördelningen av det kulturella kapitalet utspelar sig mellan familj och skola och familjers strategi är att förbättra sitt kapital enligt Bourdieu. Vilket styrks av att ungdomar under de senaste två generationerna ökat sin utbildningsgrad i förhållande till sina föräldrar (Ungdomsstyrelsen 2003).
tragiskt gap som hämmar ens viljestrukturer; man vill så gärna förverkliga sina drömmar men har ingen möjlighet till det. Man kan inte förverkliga sina viljestrukturer eftersom de inte stämmer överens med samhällets möjlighetsstrukturer (Bunar & Trondman 2001).
Det som idag ofta är avgörande för framtida möjligheter på arbetsmarknaden är graden av utbildning. Detta då man idag förväntas ha en gymnasieutbildning och valet av denna tycks vara ett viktigt vägskäl. Även om gymnasieskolans mål då de yrkesförberedande programmen blev 3-åriga var att man inte skulle utestängas ifrån högre utbildning har naturligtvis dessa program fortfarande en väg direkt ut på arbetsmarknaden till skillnad mot de teoretiska linjerna. Om man tittar närmare på vad som avgör valet av och till gymnasiet kan man konstatera att det är ett flertal faktorer som är avgörande för detta. Några av dessa uttrycks av Stefan Lund (2006) som yrkesinriktade, karriärinriktade, konsumtionsinriktade, gruppinriktade, intresseinriktade och traditionsinriktade. Det yrkesinriktade valet innebär som namnet säger att man gör alla sina val för att göra sig attraktiv på arbetsmarknaden inom ett visst yrke eller en viss bransch. Den karriärinriktade gör strategiska val för att ta sig in på högskolan medan den konsumtionsinriktade har i sikte att bara trivas och ha roligt. Den gruppinriktade valhandlingen görs för att hamna i sociala sammanhang med likasinnade vad gäller intressen och inställning till studier. Avslutningsvis nämner han de intresseinriktade valen där man väljer utifrån sina fritidsintressen och de traditionsinriktade valen som görs utifrån sin sociala position och egen historia (Lund 2006).
I detta allt större utbud av skolor, utbildningar och specialkurser är det enligt Popkewitz de elever som är flexibla och kan utnyttja detta system som är vinnarna (Popkewitz 2000
)
. Även Stefan Lund pekar på det som Popkewitz också ser nämligen att de elever som inte kommer från en studievan miljö har fått ett ökat behov av vägledning om de inte ska bli förlorarna i den marknadsanpassade skolvärlden (Popkewitz 2000; Lund 2006)
. Denna fara kvarstår naturligtvis även vid val till högskola och universitet som konkurrerar om eleverna på samma sätt som gymnasiet idag (Wettergren 2006; Bagge 2006).Metod
Metodval
Metoden i sig är "ett redskap, ett sätt att lösa problem och komma fram till ny kunskap" (Holme och Solvang 1991, s. 12). Val av forskningsmetod görs utifrån frågeställningarna för att på bästa sätt ge svar på dessa enligt Bryman (2002) och Kvale (1997).
Den huvudsakliga anledningen till val av forskningsmetod har gjorts utifrån mina frågeställningar för att på just bästa sätt ge svar på dessa enligt Bryman (2002) och Kvale (1997). Frågeställningarna som jag valt är:
– Vilka ungdomar är mest oroliga för framtiden och att bli arbetslösa, finns det en koppling mellan detta och social bakgrund eller kön?
– Hur påverkas elevernas val av skolans närmande till marknaden ur lärarens perspektiv? – Hur påverkas elevernas framtid av skolans närmande till marknaden ur lärarens perspektiv? Därför har jag i denna undersökning som genomförts i tre steg (A-C) använt både kvalitativa och kvantitativa metoder (se tabell 1).
Undersökning
Metod
Antal deltagare
Utfört
A
Intervju
5
apr-04
B
Enkät
446
Vårterminen 2006
C
Intervju
2
aug-06
Tabell 1. Visar en översikt över de tre olika undersökningarnas antal deltagare, använd metod
och tid för utförande.
en djupare förståelse av respondentens åsikter då uppföljande frågor och klargörande av dessa är möjlig så att hur frågor uppfattas inte blir avgörande. Denna förstudie kan också sägas utgöra en förståelsefas inför den egentliga undersökningen enligt Holme och Solvang (1991). Dessutom testades även de nya frågor som lagts till enkäten liksom de tagna från den tidigare undersökningen av ungdomsstyrelsen (2003).
Resultaten från förstudien följdes upp med en kvantitativ enkätundersökning (B) för att utreda om de i förstudien funna fenomenen var representativa för ungdomarna vid valt gymnasium. Ett brett utgångsmaterial där specifika frågor besvarades var målet. Vilket är en av fördelarna med enkätundersökningar där ett stort antal personer kan ingå i undersökningen som genomförs på kort tid (Bryman 2002). Detta är en kvantitativ metod där resultaten består av mätbara data som ger en översikt av olika åsikter som kan styrkas med statistiska metoder. Detta möjliggör enligt Holme och Solvang (1991) generalisering av resultaten som framkommer i en enkätundersökning vilket innebär att man kan dra slutsatser bortom det empiriska materialet (Kvale 1997). Detta kan man i denna studie konstatera vara begränsat till vald skola.
I den tredje och avslutande studien (C) utfördes en kvalitativ undersökning där två lärare vid samma gymnasieskola intervjuades kring lärarens syn på konsekvenserna av skolans närmande till marknaden för elevers framtida val.Motivation till att den kvalitativa metoden använts är att man fokuserar på hur individer uppfattar, upplever och tolkar olika saker (Backman 1998). Det anses dessutom vara den bästa metoden då man söker en pedagogs åsikt och har formulerat sin frågeställning (Bjurwill 2001).
Planering
De elever och lärare som ingick i denna studie studerar respektive undervisar vid ett gymnasium i en mindre kommun, där orten har drygt 20 000 invånare (SCB 2005).
Eleverna i den kvalitativa förstudien valdes utifrån en studiegrupp där olika social bakgrund, kön och gymnasieprogram naturligt var representerade. De elever i denna undersökning som var tillgängliga och frivilligt ställde upp var de som skulle ingå i denna studie. Enligt Kvale (1997) anses att antalet intervjupersoner bör ligga mellan 5 - 25 personer beroende på bland annat tid och resurser. De fem eleverna som ville delta i denna undersökning representerade olika kön men också olika sociala och kulturella bakgrunder utan att detta initialt efterfrågats. Intervjuguiden utformades för att få svar på samma frågor från alla respondenter (se bilaga 2).
Urvalet vid den följande kvantitativa undersökningen gjordes så att flertalet av skolans programinriktningar, kön, ålder och social bakgrund garanterat skulle representeras. Detta då jag i egenskap av projektledare gjorde ett kvoturval på klassnivå för att alla program liksom årskurser skulle vara en spegling av denna del av befolkningen (Bryman 2002). Detta försäkrades genom att alla klasser som hade beteckningen a valdes. Detta då alla olika program som existerade på skolan skulle komma med liksom de tre olika årskurserna. Eftersom det fanns fler praktiska linjer än teoretiska valde jag att där det fanns även ta med b klasserna hos de teoretiska linjerna. Detta innebär att hälften av alla elevers klassföreståndare skulle erhålla enkäter för sin klass. Detta för att få ett tillräckligt stort underlag för att kunna generalisera situationen på skolan även om urvalet inte var helt slumpmässigt. Delar av enkäten kommer från ungdomsstyrelsens undersökning De
kallar oss unga (Ungdomsstyrelsen 2003) för att undvika de svårigheter som formulering av
frågor i enkätundersökningar skulle undvikas (se bilaga 1).
Intervjuguide utformades även här för att få fram motsvarande svar hos båda respondenterna (se bilaga 2).
Deltagare
Eleverna och lärarna ges fiktiva namn som kommer att användas genom hela detta avsnitt enligt följande:
Den första eleven kallas Cheng. Han går på ett naturvetenskapligt program och är född utomlands av utomeuropeiska föräldrar. Han kommer från en arbetarbakgrund.
Den andra eleven ges namnet Karin. Hon går på ett tekniskt utbildningsprogram och är född i Sverige och har en svensk mor med arbetarbakgrund och hennes far är okänd.
Den tredje eleven som kallas Jonas går också på ett tekniskt utbildningsprogram. Han är själv född i Sverige liksom sin far. Hans mor kommer ifrån Nordamerika. Hans föräldrar är båda av arbetarbakgrund.
Den fjärde eleven går ett tekniskt utbildningsprogram och kommer att kallas Anna. Hon är född i Sverige liksom sina föräldrar. Hon har en mor med akademisk bakgrund och en far med arbetarbakgrund så hennes bakgrund kallas för akademisk då en av föräldrarna har denna bakgrund.
Den femte eleven kallas Lina och hon går ett internationellt samhällsvetenskapligt program. Hon är liksom sina föräldrar född i Sverige och båda föräldrarna är akademiker.
Den första läraren är kvinna och har undervisat under drygt ett decennium vid vald gymnasieskola.
Genomförande
Intervjuerna för den förberedande undersökningen var strukturerade och genomfördes med specifika frågor i samma ordning som grund där de beräknades vara korta dvs. ca 5-10 minuter långa (se bilaga 2). Detta då tanken med dessa frågor var i första hand att testa frågorna inför enkätundersökningen. Intervjuerna utfördes utanför lektionstid och i ett avskiljt litet grupprum på skolan för att eleverna skulle kunna prata fritt utan att påverkas eller bli störda av omgivningen. Intervjuerna med lärarna utfördes i ett lärarrum och var mer öppna och därmed semistrukturerade men också de korta då de var ca 10-15 minuter långa. Anledningen till att intervjuerna här var korta var att jag släppte en öppen fråga och lät läraren prata medan jag kunde inflika frågor som uppmanade läraren att förtydliga eller exemplifiera sina åsikter och när jag fått tillräckligt med information avslutades intervjun. Att få långa svar på korta intervjufrågor anses vara det ideala vilket därför eftersträvades (Kvale 1997). Alla intervjuer spelades in på bandspelare utom den första lärarens som sammanfattades skriftligen efter intervjun på grund av tekniska problem. Alla andra intervjuer transkriberades med alla delar nedskrivna. De viktigaste partierna av intervjuerna valdes utifrån studiens syfte och frågeställningar och sammanfattades i vissa fall för att sedan användas direkt som citat eller i dess sammanfattade form.
Etiska principer
Det finns fyra principer som man bör ta hänsyn till vid en samhällsvetenskaplig undersökning. Dessa är Informationskravet, samtyckeskravet, konfidetialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 1990).
I enkätens försättsblad på samma sätt som muntligen innan intervjuerna informerades deltagarna om studiens syfte som sig bör (Bilaga 1). Detta enligt informationskravet som lyder att: "forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte" (Vetenskapsrådet 1990:7).
Samtyckeskravet som lyder enligt följande: "deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan" (Vetenskapsrådet 1990:9). Detta kunde uppfyllas genom att det klargjordes att deltagandet var frivilligt i försättsbladet till enkäten. Det valdes dock bort att hämta samtycke från föräldrar då alla elever i undersökningen översteg 15 års ålder. Lärarna liksom intervjuade elever frågades muntligen om de ville delta vid intervjuerna vilket godtogs i de sju fallen. Hela studien inleddes dessutom med att en av skolans programrektorer muntligen godkände att undersökningen kunde utföras på det valda gymnasiet.
Konfidentialitetskravet som innebär att man generellt skall skydda personuppgifter vilket även innebär att man skall förvara dessa så att obehöriga inte har tillgång till dessa enligt vetenskapsrådet (1990). Detta uppfylldes genom att eleverna som ingick i enkätundersökningen inte angav namn på enkäterna då undersökningen fysiskt utfördes av respektive klass klassföreståndare. Dessutom har enkätsvaren sammanställts av mig själv för att borga för konfidentialiteten. Deltagarna har givits nya namn och endast gymnasieprogrammet offentliggörs vilket garanterar avidentifiering.
Bortfallsanalys
En svarsfrekvens vid enkätundersökningar på mellan 60-70% anses vara acceptabel vilket stärker denna undersökning då svarsfrekvensen är 61 % (Bryman 2002). Detta då 446 av de 736 utlämnade enkäterna besvarats. Av de 41 utvalda klasserna har 12 valt att inte lämna in enkäterna, d.v.s. 71 % av klassföreståndarna har genomfört undersökningen. Det är känt att intresset hos uppgiftslämnaren för undersökningen som i detta fall även inkluderar klassföreståndaren är avgörande för svarsfrekvensen. Om detta eller annan orsak till att enkäten inte genomfördes är okänd. En ökad svarsfrekvens hade kunnat uppnås om medel hade funnits tillgängliga då man vet att belöningar i olika former har denna effekt (Bryman 2002). En påminnelse till klassföreståndarna utfördes dock för att öka svarsfrekvensen.
Metoddiskussion
Det är naturligt att undersökningen såhär i efterhand hade kunnat utföras på ett bättre sätt. Här kommer att tas upp några av de delar som kan vara av avgörande vikt för undersökningens validitet, reabilitet och generaliserbarhet.
Den inledande förstudien och lärarintervjuerna där endast fem elever respektive två lärare ingick kan upplevas som att det var ett litet material. Detta begränsar naturligtvis dessa studiers generaliserbarhet även om man får en djupare förståelse för de frågor som avhandlas vilket kan ses som intervjumetodens styrka (Kvale 1997). Då syftet med denna undersökning i första hand var att testa enkätfrågorna så fyllde den det syftet liksom att ge ett antal aspekter på hur lärare uppfattar att elevers val eller framtid påverkas av skolans närmande till marknaden kan jag rättfärdiga denna del av undersökningen.
Vid intervjuerna bör man också vara medveten om att man som intervjuare kommer att utgöra ett verktyg men ett specifikt verktyg som kan komma att påverka studiens utfall på ett mer eller mindre avgörande sätt (Kvale 1997). Jag har till exempel varit medveten om att man kan tänka sig att respondenterna försöker sondera vad för svar som är "önskvärda". Jag har därmed tagit hänsyn till att respondenterna kan styras av detta under arbetets gång och tror därför att min påverkan på undersökningen har minimerats. Dessutom kan respondenterna enligt Kvale (1997) påverkas av bandspelaren genom att detta inte blir ett "normalt" samtal men jag har konstaterat att de snabbt glömmer bort dess existens.
De fyra etiska förhållningsreglerna har enligt vetenskapsrådet uppfyllts (1990). Detta även man kan tänka sig att i egenskap av lärare på en skola kan elever påverkas att medverka även om de inte vill det. Detta framförallt vid enkäterna där jag inte har kunnat sondera tvekan kring medverkan. Jag tror dock att klassföreståndarna har kunnat hantera detta.
Risken med att använda enkätundersökning är att bortfallet inte är symetriskt utan att en specifik grupp inte representeras i undersökningen. När jag tittat närmare på materialet konstaterar jag att antalet kvinnor och män är relativt lika liksom den åldersmässiga spridningen vid enkätundersökningen. I denna undersökning finns det dock program som valt att inte delta av okänd anledning vilket naturligtvis kan orsaka snedvridning av resultatet. Det som kan väga upp detta i denna studie är att undersökningens storlek till åtminstone en del återigen kan neutralisera detta problem då stora urval ger pålitligare resultat än ett litet urval (Holme och Solvang 1991).
Resultat och analys
Elevernas syn på arbetslöshet
Det som var förvånande är att alla fem intervjuade elever i förstudien trodde sig bli arbetslösa under sitt liv, oberoende av bakgrund. Detta kan ses i svaren på frågan "Tror du att du någon gång kommer att bli arbetslös?" Cheng svarade: "Ja". Karin: "Det kan gott hända". Jonas: "Ja, det kommer jag att bli!" Anna: “Det är mycket möjligt". Lina: "Ja, det tror jag". Utifrån detta kan vi konstatera att det är Anna och Karin som är mer tveksamma till om de blir arbetslösa men att detta ändå är helt möjligt. Med tanke på deras helt skilda bakgrunder kan vi inte se att det finns en skillnad mellan bakgrund och tron på att man någon gång blir arbetslös. Detta då vi även hittar både arbetarbarn och akademikerbarn i den direkt jakande gruppen.
När man istället tittar på den på förstudien följande kvantitativa studien konstateras det att det
Kommer du någon gång i livet vara arbetslös?
JA NEJ VET EJ
stämmer då det inte finns någon markant skillnad mellan ungdomar från arbetarbakgrund och andra grupper när det gäller tron på att man kommer att bli arbetslös. Detta då utav de 55 % som tror sig veta detta tror cirka 30 % att de kommer att bli arbetslösa medan cirka 25 % inte tror att de kommer att bli arbetslösa (figur 1) .
Figur 1. Visar elevers inställning till arbets-
Detta kan man se som ett nytt fenomen som speglar de förändringar på arbetsmarknaden som har skett de senaste 25 åren. Utifrån arbetsmarknadens situation kan man tänka sig att detta inte var svar man kunnat få för bara några år sedan och definitivt inte på 80-talet då arbetsmarknaden blomstrade. Detta innebär också att dessa ungdomar ser på arbetsmarknaden på ett annorlunda sätt då man talar om omväxling och karriärbyten som något man tar förgivet. I förstudien uttrycker Cheng uttrycker detta på följande sätt: "Men man kanske vill byta jobb någon gång.….lite omväxling". Man är också medveten om att sådana steg kan medföra perioder av arbetslöshet.
Utgångspunkten är hos nästan en tredjedel av ungdomarna enligt enkätundersökningen alltså att
Figur 2. Visar hur många elever i procent
som känner oro eller ej inför att bli arbetslös.
rädda för att bli arbetslösa, medan 50 % inte är rädda för detta (figur 2). Man kan utifrån dessa enkätsvar inte dra några slutsatser vad det gäller den sociala bakgrunden. Det som dock blir uppenbart i enkätundersökningen är att oron för arbetslöshet är högre hos kvinnor än män.
Har du själv under den senaste tiden känt dig orolig för att du ska
bli arbetslös?
JA NEJ
Enkätundersökningen visar att 62 % av kvinnorna är oroade medan endast 41 % av männen har samma oro för arbetslöshet vilket stämmer överens med Ungdomsstyrelsens undersökning (2003) (se figur 3 och 4). Detta bekräftas i tidigare studier där kvinnors självbild är lägre än mäns trots
Figur 3. Visar hur många kvinnliga elever Figur 4. Visar hur många mannliga elever
som känt sig oroliga för att bli arbetslösa som känt sig oroliga för att bli arbetslösa
högre prestationer men vid gymnasiet är skillnaden mer markant (Björnsson 2005). Denna studie bekräftar dock att det finns en rädsla för arbetslöshet och att denna är beroende av könstillhörighet men just i vald skola och hos dessa fem eleverna så gäller inte de slutsatser som drogs i enkäten från Ungdomsstyrelsen, dvs. att ungdomar med arbetarbakgrund är mer rädda för att bli arbetslösa (2003). Varför dessa uppgifter inte bekräftas i denna undersökning kan ha flera olika anledningar där en är att man ser nya möjligheter på arbetsmarknaden öppna sig eller att man helt enkelt resignerat och accepterar att man kommer att vara arbetslös i perioder kanske på samma sätt som många i ens omgivning (Bunar & Trondman 2001).
Det som också blev synbart i enkätundersökningen är att eleverna är medvetna om hur arbetsmarknaden, och därmed möjlighetsstrukturen, ser ut. Detta blir speciellt synbart i förstudien när Anna återger en berättelse om en nära släkting som har fina betyg från akademiska studier och utlandsmeriter men ändå har svårt att få arbete. Hon säger: "Hon har läst i Australien men saknar arbetslivserfarenhet. Det är ingen som anställer henne för hon har gått och läst ah, större delen av
Har du själv under den senaste tiden känt dig orolig för att du ska
bli arbetslös?
JA NEJ
Har du du själv under den senaste tiden känt dig orolig för att du ska
bli arbetslös?
sitt liv". Man kan bekräfta detta då det i Göteborgsregionen är 34 % av de arbetslösa som har en akademisk utbildning idag (Lidfeldt 2003). Hon är också medveten om att kontakter är viktiga på arbetsmarknaden vilket uppdagas i uttalandet: "Det är bra att komma från en familj med kontakter". Detta återfinns också hos Cheng som tror att den kritiska punkten när det gäller att få arbete är direkt efter avslutade akademiska studier där arbetslivserfarenheten fattas men att kontakter är det som då kommer att vara avgörande då ingångarna för nyutbildade på arbetsmarknaden är alltför få (Wettergren 2006). Han säger såhär: "Ja det är svårt nuförtiden eller, efter man har pluggat, för det är många som är arbetslösa som har höga betyg, å gått i högskola". Dessutom säger han: "Att man vill ha äldre med arbetslivserfarenhet. Så gäller det att ha mycke kontakter också". Man kan i enkätundersökningen vid undersökt gymnasium se en skillnad bland de ungdomar som valt teoretiska linjer då de tror sig bli arbetslösa någon gång under livet i högre grad än de som valt praktiska linjer. I denna grupp kommer de ungdomar som kommer från arbetarhem att vara dominerande med sina 44 % jakande svar (data visas ej). Detta verkar spegla verkligheten då arbetslösheten hos akademiker är stor och då allra störst hos den kvinnliga delen liksom att oddsen att man har kontakter i den akademiska världen är större om man kommer från en sådan bakgrund (Edward 2005).
De flesta tror dock att man får ett arbete om man jobbar hårt för att få det och som Karin i förstudien uttrycker det: "Vill man jobba och lägger ner energi på det så får man jobb". Anna säger också detta genom uttrycket: "Ett jobb går alltid att få". Detta kan man delvis också bekräfta då man ser att ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden tidigare idag även om arbetslöshetssiffrorna är högre i denna grupp; 7.2 % i jämförelse med 4.8 % i hela Göteborgsregionens befolkning. Det kan dock sägas att arbetslöshetssiffrorna är högre än riksgenomsnittet om man tittar på alla åldrar medan det är lägre än riksgenomsnittet när man tittar på just gruppen 18-24 år (Lidfeldt 2003). Anna och Karin i förstudien hävdar dock att det är ovilja och lathet som är grunden till arbetslöshet vilket inte speglar verkligheten idag. Man tror att om man sköter sig så är det vägen in på arbetsmarknaden vilket kan konstateras inte är fallet idag då finns det ett glapp mellan möjlighetsstrukturen och viljestrukturen.
flyttar hemifrån. Jonas instämmer i Linas kommentar då han säger: "Undrar hur A-kassan kommer att täcka de utgifter man i framtiden kommer att ha". Även detta speglar samhällets struktur ganska bra då det är just gruppen ungdomar i den undersökta orten som är den stora delen inom socialbidragstagargruppen, dvs. 21% av bidragen går till dessa (7 % av invånarna). Man har också kunnat se en ökning av antalet med dessa behov från 2002-2003 (GRkompetens 2003).
Framtidsplaner
I denna studie konstateras att det i detta fall inte finns någon koppling mellan social bakgrund och de framtida planer som eleverna har. Detta då både Cheng och Karin från förstudien har planer att
Figur 5. Visar vad eleverna vid de teoretiska Figur 6. Visar vad eleverna vid de programmen har för plan vad det gäller sina praktiska programmen har för plan vad framtida studier och då även vid universitet det gäller sina framtida studier och då
och högskola. även vid universitet och högskola.
läsa vidare vid högskolor och därmed skaffa sig en akademisk plattform på samma sätt som Anna och Lina med akademisk bakgrund. De sista reproducerar sin sociala bakgrund på samma sätt som Jonas som endast ser sin framtid som arbetare. Vilket inte är oväntat då 50 % av akademikerbarnen läser vidare medan 86 % av arbetarbarnen inte gör detta och förväntningarna hemifrån ser här helt olika ut (Hilding 2000; Jonsson 1992). Man kan dock inte se detta som något problem då flertalet av ungdomarna i denna studie liksom enkätundersökningen inte "hindras av
Vilken är den högsta utbildning du planerar att ha genomgått vid 35 år?
Tänker inte studera vidare, det räcker med den utb. jag har Högskola/universitet med examen Annan eftergymnasial utbildning Gymnasieutbildning eller motsvarande Annan
Vilke n är de n högsta utbildning du plane rar att ha ge nomgått när du är
35 år? Tänker inte studera
sin bakgrund". Ungdomar har under de senaste två generationerna ökat sin utbildningsgrad i förhållande till sina föräldrar vilket man politiskt eftersträvar (Ungdomsstyrelsen 2003). Man ser dessutom att ungdomarna på de teoretiska linjerna ser sig i framtiden till 84 % ha genomgått en akademisk utbildning så stoppas inte de praktiska eleverna då de ser motsvarande scenario till 41 % (figur 5 och 6). Detta innebär i sig att de kan välja utifrån sina egen vilja och förutsättningar vilket är det som man i samhället och skolan eftersträvar (Utbildningsdepartementet 2000:09). Man hindras inte av möjlighetsstrukturen utan utnyttjar denna i sina val. Man kan möjligen skönja en begränsning i viljestrukturen hos Jonas från förstudien som säger: "Jag vill jobba med något inom det marina… och men jag kan tänka mig jobba inom industrierna man ser ju havet därifrån med". Han ser begränsningar redan nu innan han har försökt uppnå sitt mål.
Det man slutligen kan konstatera är att dessa ungdomar har en ljus framtidssyn vilket speglas i enkäten där över 90 % av ungdomarna ser en positiv framtid (4-7 i enkäten se figur 7). Detta stämmer också bra med tidigare studier även från 80-talet och senare delen av 90-talet och fram
Figur 7. Visar elevernas syn på sin egen Figur 8. Visar elevernas syn på sina framtid i procent där 1 är mycket pessimistisk klasskamraters framtid i procent där 1 är
och 7 mycket optimistisk. mycket pessimistisk och 7 mycket
optimistisk.
till idag (Jönsson 1993, Ungdomsstyrelsen 2003). När man frågar dem hur de tror att de kommer att gå för deras klasskamrater är de alla ense om att det kommer att gå bra. Vilket också speglas i enkätundersökningen där 75 % av ungdomarna ser en positiv framtid för sina klasskamrater (se
Hur ser framtiden ut för dina klasskamrater? 1 2 3 4 5 6 7 EJ SVAR Hur ser du på framtiden för egen
figur 8). Detta speglas också tydligt i intervjuerna från förstudien där svaren lyder som följande: Cheng "Jag tror det kommer gå bra för dom. Alla är duktiga i skolan". Karin säger: "....jag tror att de som är kvar kommer in på industrierna". Jonas uttrycker det: "Jag tror det kommer gå bra för det är en bra utbildning". Anna säger: "Jag tror man har bra förutsättningar från skolan". Lina: "Det är lite olika. Vi har de som är ambitiösa och sådana som skobbar mycke redan nu". Man kan dock säga att man i denna region får en ökande ungdomsarbetslöshet under 2004 då man beräknar att en märkbar förändring i konjunkturläget inte kommer att uppträda förrän 2005 (Lidfeldt 2003). Flertalet av dessa elever kommer inte att komma ut på arbetsmarknaden innan dess. Detta innebär att framtiden ser ljusare ut än i dagsläget. Det som också kan nämnas är att större delen av eleverna som nu intervjuades siktar på att åtminstone en period arbeta inom industrin. I orten finns en stor kemi och petroleumindustri som är de grenar på arbetsmarknaden som är mest positiva inför framtiden och säger sig få behov av rekrytering (Lidfeldt 2004).
Lärares syn på marknadsanpassningens effekter på elevers val
Med utgångspunkt från mina frågeställningar: – Hur påverkas elevernas val av skolans närmande
till marknaden ur lärarens perspektiv? och – Hur påverkas elevernas framtid av skolans närmande till marknaden ur lärarens perspektiv? Utifrån det faktum att läraren av idag skall
vägleda eleverna i sina framtida val men också anpassa sin undervisning till övriga samhället enligt Lpf 94 kommer man naturligtvis att påverkas av närmandet till marknaden (Utbildningsdepartementet 2000:9). Frågan är hur det vill säga om denna påverkan är positivt eller negativt för elevernas val och framtid?
andra läraren tycker ur ett samhällsperspektiv kan ifrågasättas vilket också framförts av andra aktörer (Wettergren 2006).
Diskussion
Mot bakgrund av kunskapen att ungdomar ifrån arbetarklassen är mest oroliga för att bli arbetslösa kan det konstateras att detta inte riktigt stämmer på den undersökta skolan. Med hänsyn tagen till den begränsade generaliserbarheten hos dessa data visar detta på vissa tendenser. I intervjuundersökningen trodde alla elever att de någon gång skulle bli arbetslösa och den ende som inte oroade sig var en ung kvinna från arbetarklassen. Denna rädsla bekräftas också i den kvantitativa enkätundersökningen där ca 50 % av eleverna någon gång oroade sig för att bli arbetslösa oberoende av sin bakgrund.
Resultatet synes intressant då det inte överensstämmer med förväntat resultat, inte heller med Ungdomsstyrelsens studie (2003) och framför allt inte med hur det såg ut under 80- och 90-talet (Jönsson 1993, Bunar & Trondman 2001). Den bild av verkligheten som speglats i denna studie är att arbetslöshet idag är något som kan drabba (nästan) alla. Detta skiljer sig mot ungdomarnas uppfattningar som visas i Bunar & Trondmans studier (2001), där man antar att det huvudsakligen är arbetarklassen som drabbas. Om man hade sagt att man förmodligen skulle bli arbetslös framförallt under 80-talet hade man setts som en udda figur medan många unga förväntar sig detta idag. Studiens syfte har därmed besvarats och pekar på att arbetslöshet skulle vara ett i mindre utsträckning klassrelaterat problem idag.
arbetslöshet som en del av ens framtid så är det lätt att resignera inför svårigheter och utmaningar man möter på arbetsmarknaden.
Gymnasielärarna i denna undersökning ser positivt på närmandet till marknaden både för sig själva i sin yrkesutövning då det medför att man utvecklas i sin lärarroll. De ser det också som en fördel för eleverna då de kan utöva sina intressen i skolan vilket gör att de kan prestera bättre på grund av detta. Det man dock är rädd för är att lättare kurser skall väljas av strategiska skäl i konkurrensen till högre utbildningar vilket gör att kunskapsmängden reduceras utan att kraven på eleverna minskas. Detta innebär att man förbereder eleverna sämre för samhället utanför skolan än tidigare vilket inte kan vara en önskvärd utveckling. Detta påpekas också av Stefan Lund där han ser att ungdomar idag som inte kommer ifrån en studievan miljö har ett större behov av vägledning än tidigare i sitt val till gymnasiet då reklamen för olika gymnasieskolor blir alltmer raffinerad för att locka till sig elever (Lund 2006, Popkewitz 2000). Detta samtidigt som eleverna måste få välja den utbildning som dom önskar för att inte konservera dagens samhälle utan skapa framtidens samhälle men detta val måste ske med relevant information som grund. Något som på senare tid även har debatterats hårt även på högskolenivå (Wettergren 2006, Bagge 2006).
Jag anser dock att alla som arbetar i skolan ska försöka förbereda ungdomarna bättre för arbetsmarknaden, precis som Lpf 94 föreskriver, och också för den arbetslöshet som väntar många av dem. Lärare kan i större utsträckning skapa kontaktytor med näringsliv och kommuner och kan på ett bättre sätt föra in arbetsmarknads- och yrkesaspekter i undervisningen vilket de uppenbarligen är positiva till. Målet skulle vara att alla ska ha en bra bild av vilka arbeten som finns och vilka möjliga utbildningsvägar som finns dit. Ingen ska heller behöva gå en söka-jobb-kurs efter att man avslutat sin gymnasieutbildning, det är något som borde ingå i utbildningen. Därmed är förhoppningen att skolan ska bidra till att möta arbetsmarknadens behov samt göra våra ungdomar väl rustade för framtiden.
begränsas av sin bakgrund eller det program de valt då en hög procent av eleverna tror sig ha genomgått högre utbildning vid 35 års ålder. Detta innebär att de ser sig ha tillgång till högre utbildning. Dessutom ges en rad exempel på hur lärare ser på närmandet till marknaden i ljuset av skolans uppdrag. Detta med hänsyn tagen till elevernas val och deras framtid vilket är de två sista frågeställningen. Här kom bland annat kunskapsreducering, valstrategier och kursutbudet upp som exempel på dessa effekter för elevernas val och deras framtid. Här skulle naturligtvis djupare och fler intervjuer kunnat ge ytterligare information men här har jag valt att avgränsa arbetet då detta arbete endast är en c-uppsats som skall utföras under en begränsad tid.
Framtida forskning
Källförteckning
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D – vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bryman,A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Trelleborg: Liber Ekonomi.
Bourdieu, P. (1984). Kultur och kritik. Göteborg: Daidalos.
Bunar, N. & Trondman, M. (2001). Varken ung eller vuxen. Stockholm: Atlas.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1991). Forskningsmetodik - Om kvalitativa och Kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hilding, L.-O. (2000). Det börjar hemma – om föräldrastöd och högre utbildning. I SOU 2000:47
Mångfald i högskolan, bilaga 4. Utbildnings- och kulturdepartementet. Stockholm: Fritzes
offentliga publikationer.
Jonsson, J. O. (2001). Utbildning som resurs under skoltiden och för framtiden: uppväxtfamilj och
skolgång. I SOU 2001:55 Barn och ungdomars välfärd. Forskarantologi från Komittén
Välfärdsbokslut, Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Jönsson, I., Trondman, M., Arnman, G. och M., Palme (1993). Skola – fritid – framtid. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lund, S. (2006). Maknad och medborgare - elevers valhandlingar i gymnasieutbildningens
Popkewitz, T. S. (2000). Educational knowledge. Changing relationships between the state, civil
society, and the educational community. New York: Suny.
Ungdomsstyrelsen (2003). De kallar oss unga. Attityd- och värderingsstudie 2003. Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:1.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet, Lpo 94. Västerås: Fritzes.
Utbildningsdepartementet (2000). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Västerås: Fritzes.
Utbildningsdepartementet (2005). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Västerås: Fritzes.
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning.
Internetkällor
Bagge, P. (2006-08-23). Studenter luras av fagra löften. Sveriges Television.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=55212&a=639678&lid=puff_642543&lpos=extra_0 (2006-10-17)
Björnsson, M. (2005) Kön och skolframgång: tolkningar och perspektiv. Myndigheten för Skolutveckling.
Edward, A. (2005) Fortsatt hög arbetslöshet. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa informerar.
http://www.aea.se/pdf/aea%20informerar/aea0503.pdf (2006-10-17)
Göterborgsregionens kommunalförbund (2004). Socialbidragsuppföljning i Göteborgsregionen
jan-aug år 2003. GR.
www.grkompetens.to/pdf%20Rapporter/socialbidragsuppfoljning_jan_aug_2003.pdf (2006-10-17)
Lidfeldt, B., Ryhr J. och L. Söderman (2003). Prognos. Arbetmarknadsläget Västra Götaland
2004. Arbetsmarknadsstyrelsen.
www.ams.se/documents/LAN/Vastra_Gotalands_lan/prognos_h03.pdf (2006-10-17)
Statistiska centralbyrån (2005). Folkmängd i riket, län och kommuner 31/12/2005 och
befolkningsförändringar 2005. SCB.
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____159261.asp (2006-10-17)
Wetterberg, G. (2006). Ny kurs för gymnasiet och högskolan. Sveriges Akademikers Centralorganisation.
Bilaga 1 (1/4)
Institutionen för pedagogik
Student 2006
Detta är en enkätundersökning som fokuserar på ungdomars syn på framtiden och
framförallt på arbetsmarknaden. Därför vänder vi oss till just dig för att få dina svar.
Enkätundersökningen är frivillig.
Undersökningen
Du är en av eleverna vid valt gymnasium och har därför valts att delta i denna
undersökning. Denna undersökning utförs av Camilla Trönsdal som ett led i
lärarutbildningen vid Växjö universitet.
Du garanteras att undersökningen är anonym då formulären inte numrerats och inga
uppgifter som kan knytas till din person begärs.
Detta är en kort enkät där flertalet av frågorna är tagna från en tidigare studie
Ungdomsstyrelsens Attityd- och värderingsstudie De kallar oss Unga (2003).
Instruktioner
Sätt kryss i endast en ruta per fråga. Fråga 6 och 13 kräver längre eller mer
utredande svar.
Har du synpunkter så skriv dem på formuläret!
Vi tackar för ditt deltagande!
Projektansvarig
Handledare
Camilla Trönsdal
Claudia Gillberg doktorand/Ph.D. student
Insitutionen för pedagogik
Växjö universitet
351 95 Växjö/Sweden
Bilaga 2
Intervjuguide nr 1
Man eller kvinna? Ålder?
Var är du född?
Var är din mamma född? Var är din pappa född?
Vad är den högsta utbildningen som din mamma har? Vet du det? Vad arbetar din mamma med?
Vad är den högsta utbildningen som din mamma har? Vet du det? Vad arbetar din pappa med?
Vad läser du för program?
Vad tror du du kommer göra närmaste tre åren? Tror du att du någon gång kommer att vara arbetslös? Är det något som oroar dig någon gång?
Har du några idéer vad man kan göra för att inte bli arbetslös? Varför tror du att man blir arbetslös?
Om du tittar på din klass. Hur tror du framtiden ser ut för dom? När det gäller arbete?
Intervjuguide nr 2
Skolan och lärarnas uppgift enligt styrdokumenten är att hjälpa eleverna med sina val i skolan. Hur har detta påverkats av närmandet till marknaden vid gymnasiet?
Hur har elevernas val påverkats?
