Förskollärares syn på förskolans kompensatoriska uppdrag

Förskollärares syn på

förskolans kompensatoriska

uppdrag

- En kvalitativ studie

Författare: Sarah Thomsson Handledare: Zofia Hammerin

Svensk titel

Förskollärares syn på förskolans kompensatoriska uppdrag.

Engelsk titel

Preschool teachers’ vision on the preschool’s compensatory assignment.

Abstract

The purpose of this qualitative study is to seek knowledge about how teachers in preschool reason about the preschool’s compensatory assignment when they plan the education that includes physical and motor activity. When collecting empirical data, a qualitative questionnaire, with structured interview questions, was sent out to teachers in preschool who was located in different geographical areas within the framework of socioeconomic status.

The result highlighted three themes. Awareness, clarity and detail. These themes turned out to differ in degrees linked to how teachers in preschool reason about the compensatory task when planning for physical and motor activity. Awareness is something that emerges most strongly in the results based on both selection areas, while for the socio-economically vulnerable area, clarity and detail also appear to a great extent in the reasoning. This awareness is best done in the descriptions of the teachers in preschool when describing the compensatory assignment as a whole. When a direction on how the assignment is used in the planning of physical and motor activity, both diffuse and clear answers are visible, of wich all the themes, awareness, clear and detailed, are largely gathered in the answers from preschool geographically located in socio-economically disadvantaged areas.

Nyckelord

Tack

Innehållsförteckning

2.1.1 Förskolans kompensatoriska uppdrag 3

2.1.2 Socioekonomiska begrepp 4

2.1.3 Fysisk aktivitet 4

2.2 Tidigare forskning 5

2.2.1 Fysisk aktivitet 5

2.2.2 Socioekonomiska förhållanden 6

2.2.3 Förskolan som kompensation 6

2.2.4 Förskollärarens roll 7 2.3 Teoretiska utgångspunkter 7 2.3.1 Kvalitativ studie 8 2.4 Teoretiska perspektiv 8 2.4.1 Sociokulturellt perspektiv 8 2.4.2 Socialkonstruktionism 10 3 Metod 11 3.1 Kvalitativ enkät 11 3.2 Hermeneutik 11 3.3 Urval 12 3.3.1 Urvalsområde 1 12 3.3.2 Urvalsområde 2 12 3.4 Genomförande 13 3.5 Etik 13 4 Resultat 15

4.1 Hur beskriver förskollärare det kompensatoriska uppdraget i relation till sin

planering av fysiska aktiviteter? 15

4.1.1 Medvetenhet 15

4.1.2 Utförlighet 15

4.2 Om och i så fall hur skiljer sig förskollärarnas beskrivningar åt mellan

områdena? 16

4.2.1 Medvetenhet 16

4.2.2 Utförlighet 17

5 Diskussion 21 5.1 Metoddiskussion 21 5.1.1 Kvalitativ studie 21 5.1.2 Hermeneutik 22 5.2 Resultatdiskussion 22 5.2.1 Undervisningen 22 5.2.2 Kompensatoriska uppdraget 23

5.2.3 Fysisk aktivitet, en självklarhet? 24

5.2.4 Interaktionseffekt 24

5.3 Konklusion 25

6 Vidare forskning 26

7 Referenslista 27

Bilaga A. Missivbrev till rektorer 30

Bilaga B. Missiv- och samtyckesbrev till förskollärare 31

Bilaga C. Kvalitativ enkät 33

1 Inledning

Hösten 2020 fick min dotter hem ett brev från sin baskettränare innehållande information kring idrottsföreningens medlemsavgift. I samma meddelande stod också följande:

”Vi vill inte att ekonomin ska hindra dig eller ditt barn att vara en del av vår förening. Hör av er så finner vi en lösning tillsammans.”

Människors har olika villkor kopplat till socioekonomisk status och fysisk aktivitet. Det som för många är givet, är för många andra inte alls givet. Detta framkommer också tydligt i folkhälsomyndighetens årsrapport (2020). Rapporten visar att andelen socioekonomiskt utsatta barn, år 2017 i Sverige, omfattade 19 procent av befolkningen, varav de allra yngsta var dem som hade högst andel procent. I Kalmar kommuns välfärdsbokslut för 2015, skrivs det också fram att barn som lever med vårdnadshavare som saknar eftergymnasial utbildning inte deltar i fritidsaktiviteter i samma utsträckning. Det blev en tankeställare kring vilka karaktärsdrag socioekonomiska skillnader kan gestalta i vardagliga sammanhang och vilka utfall socioekonomisk utsatthet kan få för barns lek, lärande och utveckling och senare i livet.

Som förskollärare skapas möjlighet att ha inflytande och kompensera för varje barns möjlighet att få leka, lära och utvecklas genom att vara fysiskt aktiva, utifrån det kompensatoriska uppdraget som beskrivs i läroplanen för förskolan (Skolverket 2018). Något som får konsekvenser för barns uppväxtvillkor med ambitionen att bli demokratiska samhällsmedborgare. Socioekonomiska förutsättningar är en intressant skiktningsprincip att utforska vidare med utgångspunkt i förskolans uppdrag och hur det kan ha inflytande i barns lek, lärande och utveckling här och nu såväl som i senare i livet.

I läroplanen för förskolan står:

”I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar”. (Skolverket 2018:4)

skapa gynnsamma förutsättningar för varje barn att växa upp och bli goda samhällsmedborgare.

Således väcktes intresset att undersöka förskollärares syn på förskolans kompensatoriska uppdrag kopplat till barns utveckling och hur detta kommer till uttryck i fysisk aktivitet.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring det kompensatoriska uppdraget i förskolan genom planering av fysisk aktivitet.

1.2 Frågeställning

Utifrån syftet som beskrivits i föregående avsnitt kom följande problemställning att utgöra fundament för studien att besvara.

• Hur beskriver förskollärare det kompensatoriska uppdraget i relation till sin planering av fysisk aktivitet?

2 Bakgrund

Inledningsvis presenteras och redogörs centrala begrepp. Detta följs av den tidigare forskning inom ramarna för området. Avslutningsvis behandlar kapitlet de teoretiska utgångspunkter som har använts vid analysering av empiri samt teori som kommit att bli intressant under studiens gång.

2.1 Centrala begrepp

Genom att förtydliga centrala begrepp är avsikten att göra studien som helhet begriplig. Nedan presenteras de begrepp som studien främst tar utgångspunkt ifrån. 2.1.1 Förskolans kompensatoriska uppdrag

I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) betonas att förskolan ska samarbeta med hemmen för att barn ska erbjudas bästa förutsättningar att utvecklas på ett, för barnet, meningsfullt sätt. Det vill säga, för att barnet ska få ett så kompensatoriskt och komplett villkor för lek, lärande och utveckling som möjligt utifrån dennes förutsättningar och oavsett social position.

Vidare beskrivs bland annat förskollärarens uppdrag där barns olika förutsättningar och behov ska tas hänsyn till. De barn som särskilt behöver extra stimulans, vilka kan ha olika förklaringar, ska erbjudas och kompenseras detta och särskilt uppmärksammas (Skolverket 2018). Detta kopplas också till barnkonventionens beskrivning av barns rättigheter. Dessa faktorer gör det väsentligt att, som förskollärare, skapa en nulägesbeskrivning av hur verksamheten erbjuder varje barn meningsfull progression för dennes rätt att utvecklas utifrån dennes situation.

”Under de första levnadsåren utvecklar barn kognitiva, sociala, emotionella, kommunikativa och fysiska kompetenser tillsammans med andra barn och vuxna. Därför är det viktigt att förskolorna ger goda förutsättningar för välbefinnande, lärande och utveckling”. (William, Sheridan & Pramling Samuelsson 2019:696)

Förskolans kompensatoriska uppdrag handlar bland annat om att skapa likvärdiga förutsättningar för varje barn att leka, lära och utvecklas och indirekt till att minska klyftan för ojämlikhet som existerar i samhället. Något som är realiserbart om förskolan sätts in i samhälleliga sammanhang (Vetenskapsrådet 2015). Vidare beskrivs att förskolan ska vila på demokratiska värderingar där lika villkor erbjuds för att kunna leka, lära och utvecklas utifrån sin egen förmåga. Där har förskolan och förskolans miljö som uppdrag att lyfta fram och fokusera på barns olika kompetenser. Vetenskapsrådet (2015) lyfter också forskning som betonar att fokus på barns olika kompetenser ska föreligga arbetet i förskolan snarare än att fokusera på att kompensera för det som brister i hemmet. Detta är väsentligt för förskolans kompensatoriska funktion eftersom det sistnämnda riskerar att skapa negativa konsekvenser för barn i utsatta områden.

som verksamheten erbjuder barnen. För att gynna barns välbefinnande och utveckling menar Balkfors, Lundgren och Kristensson (2016) att en aspekt av att skapa dessa förutsättningar för barns utveckling handlar om att sammansättning av barngrupper omfattar ett färre antal barn vid planerad undervisning. En annan aspekt är att lika villkor betyder olika, beroende på barnets behov och förutsättningar (Vetenskapsrådet 2015).

2.1.2 Socioekonomiska begrepp

Löpande genom studien följer begreppen socioekonomisk status och socioekonomisk utsatthet samt socioekonomiskt starka områden. Dessa begrepp innefattar de geografiska områden där förskolorna är lokaliserade. Med andra ord är det alltså inte förskolan i sig som urskiljs utifrån en socioekonomisk status utan området där majoriteten av de som bor där lever i en särskild socioekonomisk situation.

Med socioekonomisk status avses en generell förklaring kring den sociala och ekonomiska situationen som karakteriserar en familj. Ingen värdering ligger i begreppet utan statusen kan således vara hög respektive låg. Socioekonomisk status avser en objektiv syn på tinget, en social och ekonomisk situation.

Socioekonomisk utsatthet avser däremot familjer där levnadsvillkor som ekonomiska förutsättningar, utbildningsbakgrund samt social position påverkar en familjs förutsättningar för goda livsvillkor i negativ bemärkelse. Enligt folkhälsomyndighetens rapport (2020) innebär socioekonomisk utsatthet att människors ekonomiska förutsättningar ligger under rikets medianvärde som innebär att ”hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre än 60%” (Folkhälsomyndigheten 2020:14). Socioekonomiskt starka områden är det motsatta till denna beskrivning.

2.1.3 Fysisk aktivitet

Begreppet fysisk aktivitet är lika med den pulshöjande aktivitet som syftar till att främja den kardiovaskulära kapaciteten (Beck et. al 2016). Det vill säga den aktivitet som stimulerar hjärta och blodkärl på ett ändamålsenligt sätt. Fysisk aktivitet beskrivs också genom att förklara koordinationens och det kognitiva engagemanget som utvecklar motoriken vilka också betonas mer än den kardiovaskulära utvecklingens påverkan av fysisk aktivitet. I vardagligt tal kan fysisk aktivitet på ett okomplicerat sätt definieras som ”all kroppslig rörelse som resulterar i en väsentlig ökning av energiförbrukningen utöver vilopuls” (Osnes, Skaug, Eid Kaarby 2012:87).

Genom att använda fysisk aktivitet som metod i det pedagogiska arbetet i förskolan har positiva effekter visat på en ökad koncentrationsförmåga samt en minskning av oönskat beteende hos barn (Osnes, Skaug & Eid Kaarby 2012). Metoden beskrivs bidra till en positiv upplevelse som stärker självkänslan eftersom barnet får uppleva känslan av vad kroppen klarar av, hur den fungerar och vilka möjligheter den kroppsliga, motoriska förmågan skapar för att utforska världen vidare.

Med det skrivet kan känslan av att inte lyckas i en aktivitet bidra till det motsatta (Osnes, Skaug & Eid Kaarby 2012). Det är avgörande att skapa aktiviteter utifrån barns proximala utvecklingszon, som Vygotskij använder som centralt begrepp (Säljö 2014). Detta i syfte att skapa positiva upplevelser, där barn blir inkluderade och kan inkludera sig själva i leken, för vidare motivation att pröva nya utmaningar och skapa sociala relationer. Gällande fysisk aktivitet är det därav väsentligt att synliggöra denna goda motoriska cirkelns betydelse för barns utveckling och hur den har inverkan på barns självkänsla och utveckling.

2.2 Tidigare forskning

Kapitlet presenterar varför fysisk aktivitet är viktigt att erbjuda barn redan i tidig ålder. Detta följs av vilka konsekvenser dessa erbjudanden får kopplat till den socioekonomisk status, barn befinner sig i. Slutligen presenteras forskning kring förskolans roll i ett kompensatoriskt syfte som följs av lärarens roll i förskolan. 2.2.1 Fysisk aktivitet

I studien beskrivs hur fysisk aktivitet är värdefullt för varje människa och är en förutsättning för att den emotionella, fysiska, sociala och kognitiva förmågan utvecklas (Kantomaa et. al 2013). Forskning visar nämligen på sambandet mellan fysisk aktivitet och vilka förhållanden barn växer upp i ger konsekvenser för den fysiska såväl som psykiska hälsan barn får (Folkhälsomyndigheten 2020).

Genom fysisk aktivitet stimuleras den motoriska utvecklingen (Kantomaa et. al 2013). Varför vikten av motorisk utveckling och förmågan att behärska de motoriska rörelsemönstren är centrala handlar om vilka förutsättningar barnet ges att vidare utvecklas socialt, kognitivt, emotionellt och fysiskt. Detta menar Lubans et. al (2010) skapar förutsättningar för en aktiv livsstil, som gynnar hälsan. Detta betonas också påverka den kognitiva förmågan samt de akademiska studierna senare i livet (Kantomaa et.al 2013; Beck et al 2016).

inflytande för barns hälsa och välbefinnande på grund av i vilken mån barn erbjuds fysisk aktivitet. Genom tidiga insatser som kompenserar för det som inte erbjuds i hemmet ökar möjligheten för jämlikhet (Belsky et. al 2007).

2.2.2 Socioekonomiska förhållanden

Socioekonomiska förhållanden förknippas med barns hälsa och välbefinnande samt deras förutsättningar till fysisk hälsa (Lawrence 2007; Balkfors, Lundgren & Kristensson 2016). Det kan exempelvis handla om i vilket område familjen bor, vilken utbildning vårdnadshavare har, om vårdnadshavaren är ensamstående eller generellt lever i en ekonomisk utsatthet eller tvärtom (Venetsanou & Kambas 2010). Med andra ord har den sociala position, sociokulturella status och socioekonomiska uppväxtvillkoren som barn har, inverkan på vilken form av fysisk aktivitet barn erbjuds. Dessa får konsekvenser för hälsa och välbefinnande och därmed också konsekvenser för livslängden (Balkfors, Lundberg & Kristensson 2016: Folkhälsomyndigheten 2020).

Varför den motoriska utvecklingen får konsekvenser kopplat till dessa bestämningsfaktorer innebär bland annat att barnets tillväxt- och mognadsegenskaper formas utifrån det kulturella sammanhang barnet fostras i eftersom det ställer specifika krav på barnet. Venetsanou & Kambas (2010) menar att detta är en fråga om handlingskraft, det vill säga vilka förutsättningar till handling och tillgångar vårdnadshavare har möjlighet och intention att fostra sina barn genom utifrån deras levnadsvillkor. Som exempel kan det innebära att barn har tillgång till stimulerande leksaker eller att hemmet har tillräckligt med ytor och utrymme för barnen att utveckla och utforska sina grovmotoriska rörelser genom att vara fysiskt aktiva (Venetsanou & Kambas 2010). Vidare skriver författarna också att vårdnadshavare som har goda ekonomiska resurser och har eftergymnasial utbildning förknippas med högre förväntningar och ambitioner när det gäller sina barn. Dessa förväntningar och ambitioner menar dem är kopplade till engagemang gällande utbildning och de fritidsaktiviteter som tillfredsställer barnets behov.

Vårdnadshavares livssituation påverkar i vilken utsträckning denne kan vara delaktig och ha inflytande i sitt barns utbildning (Rapp 2020). Utifrån det skapas en form av spiral där vårdnadshavare som befinner sig i en socioekonomiskt stark position är mer medvetna om hur deras inflytande skapar förväntningar på deras barn och deras framtid. Därmed har dem starkare möjlighet och kunskap kring betydelsen av deras delaktighet, medan det motsatta kan förväntas av familjer i socioekonomisk utsatthet även om vårdnadshavare lever tillsammans (Venetsanou & Kambas 2010; Rapp 2020). Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver socioekonomisk status som en bestämningsfaktor för hälsa och välbefinnande vilka forskning, som ovan beskrivits, visar på får konsekvenser för hur barn erbjuds fysisk aktivitet. Bestämningsfaktorerna är enligt folkhälsomyndigheten (2020) också socialt konstruerade och klyftan i ojämlikhet blir en framträdande aspekt som riskerar att vidgas om inte åtgärder vidtas. 2.2.3 Förskolan som kompensation

jämlikhet (Belsky et. al 2006). Samtidigt finns en viss dikotomi och komplexitet i forskares slutsatser kring ämnet. De menar att resultaten kan tolkas olika beroende på studiers tidsomfattning och beroende på vilka variabler som undersökts (Case, Paxson & Vogl 2008; Lawrence 2007). I relation till detta kan förskolan komma att vara betydelsefulla som komplement, att kompensera för barnets rätt till fysisk aktivitet. Forskning indikerar nämligen att påverkan av socioekonomisk utsatthet av barns motoriska utveckling redan syns vid 1 års ålder (Venetsanou & Kambas 2010) vilket har inverkan på barns hälsotillstånd. Detta i sin tur på grund av brist av fysisk aktivitet. För barns förutsättningar att utveckla sin grundläggande motoriska kompetens och vidare god hälsa på lång sikt är lärarens roll, enligt Lander et. al (2016), angelägen. För att återkoppla till Lawrences (2007) studie blir förskolan, i den meningen, en social arena för möten där villkoren är lika för samtliga som befinner sig där vilket skulle få positiva konsekvenser. Förskolan som komplement till hemmet och dess kompensatoriska uppdrag är värdefullt för att främja likvärdighet (Vetenskapsrådet 2015) genom att prioritera den fysiska aktiviteten i verksamheten.

En norsk studie, menar däremot att skolan riskerar att bidra till ökad social ojämlikhet genom social reproduktion (Rapp 2020). Forskarna lyfter skolans normer och värden kontra hemmets, som sociala konstruktioner, vilka får konsekvenser när barn med annan sociokulturell bakgrund än skolans möter skolans kultur. Barn i socioekonomisk utsatthet har utifrån det en större utmaning i att tillägna sig utbildningens innehåll. Folkhälsomyndigheten (2020) menar däremot att det går att främja barns hälsa genom att tidigt, ombesörja hem- och skolmiljön för att minska klyftan i barns uppväxtvillkor. Vetenskapsrådet (2015) framhäver också att det handlar om att förskolan, generellt, måste skapa en jämlik utbildning. Detta menar dem handlar om att undvika att segregationen förstärks i de sociala skiktningarna, vilket innebär att utbildningen kommer erbjuda olika förutsättningar för varje barn att kunna leka, lära och utvecklas under likvärdiga villkor. Lika betyder i den meningen olika, för att uppnå jämställdhet (Vetenskapsrådet 2015).

2.2.4 Förskollärarens roll

Att förskolan och förskollärare tar ansvar för att skapa en jämlik utbildning i syfte att minska segregation och sociala skillnader (Vetenskapsrådet 2015) gör förskollärarens roll synlig. Sociala skillnader, menar även Balkfors, Lundberg och Kristensson (2016), är sociala konstruktioner och därmed också påverkningsbara. En konsekvens är, om barn tror på att dem kan bemästra en motorisk uppgift, att sannolikheten att barnet fortsätter med denna typ av fysisk aktivitet blir större (Castelli & Valley 2007). Ett mönster som är viktigt för att barn ska känna rörelseglädje som följer dem upp i vuxenlivet vilket gör fysisk aktivitet till en del av livet, en livsstil. Alltså att utveckla förmågan att vara fysisk aktiva oberoende av olika resurser. Det finns med andra ord möjlighet att förändra dessa klyftor genom en god processkvalitet och där fyller förskolan, och det sociala sammanhang som den utgör, en viktig funktion för varje enskilt barn (Vetenskapsrådet 2015; Castelli & Valley 2007). Detta synliggör förskolans kompensatoriska uppdrag som centralt för varje barns rätt att leka, lära och utvecklas för jämlik hälsa (Vetenskapsrådet 2015).

2.3 Teoretiska utgångspunkter

2.3.1 Kvalitativ studie

Att studien är kvalitativ innebär en den tar utgångspunkt i en kvalitativ forskning med insamling och tolkning av ord och texter (Denscombe 2018). En kort och koncis beskrivning av hur studien grundar sig i denna ansats då empirin är baserad på förskollärares egna texter och beskrivningar utifrån öppna intervjufrågor som skickats ut i ett frågeformulär. Detta frågeformulär kommer vidare benämnas som en kvalitativ enkät och kommer beskrivas mer ingående under metodavsnittet (se kapitel 3.1). Syftet med öppna frågeställningar är att förskolläraren ska erbjudas utrymme att svara så utförligt som möjligt snarare än att svara ja eller nej, vilket skulle begränsa studiens resultat (Denscombe 2018).

Innan den kvalitativa enkäten skickades ut till förskollärare, gjordes en förstudie (Kihlström 2007) där studiekamrater deltog. Detta för att höja validiteten för studien i syfte att få syn på hur enkäten eventuellt kunde utvecklas för att undvika missförstånd. Efter att enkäten skickats ut till respektive förskollärare behövdes ändå förtydligande göras för förskollärare angående begreppet kompletterande uppdrag. Efter att svaren samlats in har en färgkodad kategorisering gjorts av skillnader och likheter mellan de inblandades svar genom inspiration av den hermeneutiske spiralen (Gadamer 1997). Detta för att finna mönster och få syn på något som inte var förväntat, men huvudsakligen i syfte att kunna besvara frågeställningarna som studien vilar på. De primära mönstren som synliggjordes var de olika karaktäristika för förskollärarnas resonemang. Dessa mynnade ut i två olika teman; Medvetenhet och utförlighet.

Kihlström (2007) lyfter generaliseringsprocessen som betydelsefull i en kvalitativ ansats, något som har likheter med förförståelsen i en hermeneutisk ansats (se kapitel 3.2). Bearbetningen av den insamlade data har inneburit flertalet av lästurer med fokus på att hålla ett objektivt förhållningssätt. Det vill säga att koppla bort de egna omedelbara iakttagelserna och ta höjd och vara öppen för respondenternas perspektiv. Genom en analytisk generalisering (Kihlström 2007) har därför utgångspunkt tagits i respondenters resonemang från urvalsområde 1 för att hitta samband och skillnader i resonemang från urvalsområde 2.

2.4 Teoretiska perspektiv

Som hjälpmedel att tolka empirin har analysering genom ett sociokulturellt perspektiv, men också socialkonstruktionistiskt perspektiv gjorts.

2.4.1 Sociokulturellt perspektiv

2.4.1.1 Scaffolding

Förskolan är vital med hänsyn till den sociala arena verksamheten utgör kopplat till samhällets struktur och människan som demokratisk samhällsmedborgare. Hwang och Nilsson (2011) skriver om lärarens och vårdnadshavarens roll som central för barnets utveckling. De vuxna, menar författarna, är förebilder som är lösningsorienterade, har erfarenhet och kan översätta abstrakt tänkande till mer konkreta resonemang. Scaffolding är därvid ett begrepp, i den sociokulturella teorin, som innebär att en mer kompetent handledare stöttar den lärande i sin utveckling att bli en god samhällsmedborgare (Vygotskij 1999). Scaffolding kan även innebära att en mer kompetent kamrat, stöttar mot progression.

Förskolläraren som denna handledare förväntas därigenom skapa strukturer för eleven för att kunna lösa ett problem på egen hand. I de fall där hemmet inte räcker till för barns rättigheter att leka, lära och utvecklas blir förskolan och dessa vuxna, under begreppet scaffolding, som verkar inom verksamheten värdefulla tillgångar som komplement. Och precis som Vygotskij (1999:278) skriver ”En god undervisning föregriper utvecklingen, ger förutsättningar för en förändring och skapar den närmaste utvecklingszonen”, har studien för avsikt att undersöka huruvida detta resoneras kring i förskolan utifrån förskollärares perspektiv och den socioekonomiska kulturen som omger barnen.

2.4.1.2 Proximal utvecklingszon

Den närmaste utvecklingszonen beskrivs av Vygotskij (1999:278) i en av sina artiklar. ”Det som barnet för tillfället gör med hjälp av vuxen, kan det i morgon föra på egen hand”. Med andra ord när barnet erövrat en kunskap så är denne nära att snart erövra ännu en ny kunskap. Det gäller således att genom scaffolding i förskolan utmana barnen genom att notera det enskilda barnets närmaste utvecklingszon för att skapa meningsfullhet och lust i att leka och lära. Om undervisningen är för utmanande eller för simpel riskerar barnet att tappa nyfikenheten för ämnet. Barnet måste alltså känna att det har kompetensen att klara av en uppgift och när det väl bemästrat uppgiften har kunskap erövrats.

2.4.1.3 Imitation och reproduktion

2.4.2 Socialkonstruktionism

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan socioekonomisk status ses som en social konstruktion och Allwood och Erikson (2017) skriver att dessa konstruktioner är möjliga att förändra.

Socialkonstruktivism beskrivs av Allwood och Erikson (2017:145) på följande innehållsrika sätt:

Grundtanken för socialkonstruktionism är att vår förståelse för de fenomen vi ser som självklara och av naturen givna, är skapad i social interaktion och är en produkt av kommunikationsprocesser i det samhälle vi lever i.

3 Metod

Som metod har ett frågeformulär använts vid insamlande av data. Detta frågeformulär presenteras som kvalitativ enkät som följs av vilken ansats analysmetoden varit inspirerad av vid bearbetning av den insamlade data. Avslutningsvis presenteras urvalsförfarande, genomförande av datainsamling samt de etiska förhållningssätt som har tagits hänsyn till genom studien.

3.1 Kvalitativ enkät

Metoden för denna studie har skett utifrån ett frågeformulär istället för fysisk intervju med hänsyn till restriktionerna kring Covid-19. Detta frågeformulär utgör en form av kvalitativ enkät (Se bilaga C), eller som kan tolkas utifrån Denscombe (2018) beskrivning av kvalitativa data, då frågeformuläret är uppbyggt som en enkät, med strukturerade intervjufrågor som på ett så utförligt sätt som möjligt besvarats av respondenterna. Intervjufrågorna löpte alltså i en särskild ordningsföljd, men respondenternas erbjöds öppna intervjufrågor där utrymme gavs för att på ett så utförligt och utvecklande sätt som möjligt besvara frågorna. Enkäten är formad utifrån ett kvalitativt sätt snarare än ett kvantitativt sätt eftersom den efterfrågar beskrivningar, resonemang och ord, inte något som går att mäta. Materialet har behandlats på ett kvalitativt sätt där att texten tolkats och kategoriserats i färger, sedan teman.

Enkäten skickades ut till respektive förskollärare som responderat utan vidare följdfrågor. Den direkta verbala kommunikationskanalen har saknats, varför också förskollärarna benämns som respondenter. Enkätens frågor har tagit utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar i syfte att söka kunskap kring det valda ämnesområdet. Eftersom studien syftar till att undersöka komplexa frågor där olika faktorer är sammanlänkade är det lämpligt att använda sig av intervju som undersökningsinstrument (Denscombe 2018).

3.2 Hermeneutik

Studien är inspirerad av den hermeneutiska filosofin och forskningsansatsen. Talat i ontologiska termer handlar hermeneutik kort och koncist om tolkningslära, att tolka berättelser för att förstå verkligheten. Dessa berättelser kan te sig i skriftform så väl som i verbal form. Eftersom studien är kvalitativ har hermeneutiken varit en intressant inspirationskälla att tolka den insamlade texten genom. ”Hermeneutiken lyfter fram samspelet mellan förklaring och beskrivning” (Allwood & Erikson 2017 s,120) och filosofen Gadamer (1997) menar att människan är ”historiskt förstående”, att människan varseblir något som något, när han beskriver villkor för människans förstånd.

tolkningar här och nu görs av textmaterial har att göra med varje människas förförståelse. En tolkning sker på en bestämd plats och tid utifrån dennes förförståelse. Dessa utlåtanden kan därmed förstås som beroende av den kultur som individen omgavs av där och då och därmed är utlåtandet inte helt oberoende av tidigare historiska normer och förståelser (Gadamer 1997).

Ett återkommande begrepp i den hermeneutiska filosofin och forskningsansatsen är den hermeneutiska spiralen. Textmassan ses som en helhet som vid analys bryts ned genom att plocka ut delar ur denna helhet för att få syn på olika teman. När dessa teman plockats ut, stäms dessa av med helheten för att bekräfta logiken i delarna kopplat till helheten. Fortsättningsvis sker ett växelspel mellan dessa. Det vill säga att gå mellan delarna och helheten i syfte att få syn på något oväntat samtidigt som det ska finnas en koppling av logik mellan dessa. Detta benämner Gadamer (1997) som en hermeneutisk spiral då metoden följer cirklarna i spiralen.

3.3 Urval

Studien behandlar fem stycken förskollärares respons. Åldersspannet mellan förskollärarna är mellan 29–51 år och samtliga respondenter är kvinnor. Med hänsyn till att förskollärare ska ansvara för att den pedagogiska undervisningen bedrivs i enlighet med läroplanens mål för att främja barns utveckling och lärande (Skolverket 2018), har studien fokuserat på just förskollärares resonemang hellre än övrig personal i förskolan.

Urvalsområdena är kartlagda utifrån Kalmar kommuns välfärdsbokslut för 2015 och behandlar förskolor belägna i områden som uppfyller kriterier för högst respektive lägst arbetslöshet, antal ohälsodagar, förvärvsarbetande samt medianinkomst. Urvalsområdena omfattar alltså socioekonomiskt starka områden respektive socioekonomiskt utsatta områden. Valet av områdena syftar till att besvara frågeställningarna om det finns skillnader i förskollärares resonemang och hur dessa skillnader i så fall uttrycks. Dessa områden kom att delas in i två grupper, utifrån kriterierna, i syfte att göra studien lättläst och följsam.

3.3.1 Urvalsområde 1

Urvalsområde 1 innefattar en förskola geografiskt belägen i ett socioekonomiskt utsatt område med hög arbetslöshet och är ett område som har bland de högsta värdena för ekonomiskt bistånd. Antal ohälsodagar för de som bor i området är väsentligt högre än för urvalsområde 2. Från förskolan i detta område är det en förskollärare som besvarat frågeformuläret.

3.3.2 Urvalsområde 2

3.4 Genomförande

Med hänsyn till rådande omständigheter och strikta restriktioner kring Covid-19-pandemin begränsades olika idéer av metoder för undersökningen och lämpliga undersökningsinstrumenten avsevärt. Innan den kvalitativa enkäten skickades ut till förskollärare, testades det först av två studiekamrater som gav feedback på frågornas utformning vilka togs tillvara på. Notera att formuläret är av kvalitativ metod med hänsyn till att det behandlar texter utifrån beskrivningar och inte har för avsikt att mäta någon kvantitet.

Efter studiekamraternas respons och feedback skickades ett kortare presentationsmejl ut till två rektorer där ett godkännande efterfrågades för verksamhetens medverkan i studien. Efter godkännandet, skickades den kvalitativa enkäten ut, tillsammans med ett missiv- och samtyckesbrev, till respektive rektor som i sin tur vidarebeordrade detta till samtliga förskollärare på enheten.

Ingen respons erhölls från någon av samtliga förskollärare från två förskolor, från två motsatta socioekonomiska områden, som erhållit den kvalitativa enkäten. Detta innebar ytterligare prioritering och modifiering av tillvägagångssätt då tiden blev hinder för att leta efter nya förskolor. Därmed skickades samtyckes- och informationsbrev med tillhörande kvalitativa enkät ut direkt till förskollärare med samma möjlighet till information samt att delta eller avstå medverkan.

Kartläggning av områden utifrån socioekonomisk status gjordes därför ännu en gång för undersökningens syfte och reliabilitet. De förskollärare som responderat är verksamma inom olika förskolor belägna i områden som enligt Kalmar kommun (2015) är karaktäristika inom ramen för socioekonomiskt utsatta respektive mest socioekonomiskt starka områden. Efter utsatt datum för sista svarsdag hade endast två av samtliga förskollärare responderat vilket gjorde att en förlängning av sluttiden för respons var nödvändig och fler kvalitativa enkäter skickades ut till fler förskollärare med ovan beskrivna kriterier. Totalt lyckades en insamling av respons från fem förskollärares erhållas. Dock med hög asymmetri inom respektive område.

3.5 Etik

Som ovan nämnt, skickades kortare information ut till respektive rektor, innan den kvalitativa enkäten skickats ut till de aktuella förskollärarna, i respekt till att verksamheten i sin helhet medverkar i studien (se bilaga A). Efter godkännande av respektive rektor skickades frågeformuläret till samtliga förskollärare på respektive enhet där ett missiv- och samtyckesbrev medföljde (se bilaga B).

med jämna mellanrum, granskat och återkopplat för att säkerställa konfidentialitet, säkerhet och validitet i studien. Ett eget ansvar att följa och väga de etiska koderna har också värderats som också haft högt moralvärde igenom studien.

Genom att respektera informationskravet, upplystes varje respondent i förväg om forskningens syfte. Varje medverkande erbjöds också i anslutning till det, möjligheter utifrån ett pliktetiskt förhållningsätt, att aktivt välja att delta eller avstå intervjun i sin helhet eller delar av dessa. Detta utifrån samtyckeskravet, som vetenskapsrådets forskningsetiska principer har för att skydda individen (Björkdahl Ordell 2007; Hermerén 2017). Genom att besvara och återsända enkäten informerades varje respondent att detta är lika med godkännande av att uppgifterna behandlas i enlighet med forskningsetiska principerna.

4 Resultat

Vid bearbetning av den insamlade data framkom två olika teman. Medvetenhet och utförlighet, vilka presenteras nedan. Resultatavsnittet är uppdelat och besvaras utifrån studiens två frågeställningar. Slutligen sammanfattas det centrala för resultatdelen.

4.1 Hur beskriver förskollärare det kompensatoriska uppdraget i

relation till sin planering av fysiska aktiviteter?

När förskollärare resonerar kring om de tar hänsyn till förskolans kompensatoriska uppdrag när de planerar för fysisk aktivitet, framgår diffusa svar som inte bringat något resultat av medvetenhet. Men när det kompensatoriska uppdraget och planering av fysisk aktivitet särskiljs och beskrivs i sina respektive helheter framgår den medvetenhet och utförlighet förskollärare har kring dessa.

4.1.1 Medvetenhet

Samtliga förskollärare beskriver förskolans uppdrag som värdefullt och något de ska vara stolta över där förskolan kan minska klyftan för varje barns rätt att utvecklas, leka och lära efter sin förmåga. De beskriver också förskolans möjlighet att kompensera för möten med andra unika individer samt olika artefakter de inte erbjuds möta i hemmen. Detta är även något dem är medvetna om är deras uppdrag som de kopplar till de gällande styrdokumenten som finns för verksamheterna. Samtliga förskollärare responderar att de uppmärksammar varje barns intresse och behov som blir utgångspunkt för vilken typ av aktivitet som kommer prägla undervisningen genom leken.

”Det handlar om att se att förskolan genom sin utbildning och undervisning kan göra skillnad för att ge alla barn likvärdiga förutsättningar i livet. Alltså inte likvärdig i betydelsen ”lika för alla” utan att alla ska få det de behöver, vilket gör att det kompensatoriska/kompletterande uppdraget blir olika kring olika barn.” (Förskollärare, urvalsområde 1)

”Vi är medvetna om att alla barn har olika förutsättningar och möjligheter men att vi faktiskt har chans att påverka och bidra till barns utveckling och framtid.” (Förskollärare, urvalsområde 2)

Samtliga förskollärare beskriver det kompensatoriska uppdraget, genom medvetenhet, och hur förskolan ska kompensera och komplettera för det som barnen inte får möta i hemmen och att detta är något som styrdokumenten har framskrivet. När förskollärare beskriver det kompensatoriska uppdraget är det ett fåtal, från respektive urvalsområde, som beskriver hur de arbetar, eller att de arbetar alls, i nära samarbete med hemmen och den kommunikation som det innebär. Mer om denna aspekt under kapitel 4.2.

4.1.2 Utförlighet

aktivitet menar förskollärare att fler barn kan leka tillsammans samt att antalet tillsägelser också minskar vilket de ser som en positiv aspekt, både ur ett barnperspektiv såväl som ur ett barns perspektiv. Samtliga beskriver vikten av att planera grupperna så att barn motiveras och inspireras av varandra, att de kan komplettera varandra och samarbetar samt där den proximala utvecklingszonen utgör drivkraften. När de planerar gruppsammansättningar, görs detta genom att skapa förutsättningar för att aktiviteten ska bli lustfylld.

När vi delar in barnen i mindre grupper, tänker vi kring vilka barnen är trygga med och kanske vågar utmana sig själva tillsammans med, men också tänka att det finns andra barn som kan inspirera. Att tänka utifrån den proximala utvecklingszonen. (Förskollärare, urvalsområde 1)

(…) Vilka barn som ligger steget före och kan utmana och inspirera, att se hur olika kompetenser och förmågor kan berika gruppens lärande. (Förskollärare, urvalsområde 1)

(…) Vi brukar även tänka på att vissa barn kanske tappar fokus när de är tillsammans. Man vill inte separera två vänner som har roligt tillsammans. Men ibland är det för barnets bästa att få chans att fokusera på aktiviteten.

(Förskollärare, urvalsområde 2)

4.2 Om och i så fall hur skiljer sig förskollärarnas beskrivningar åt

mellan områdena?

Det markanta i förskollärares beskrivningar utifrån den kvalitativa enkäten handlar framförallt om hur de responderat kring fysisk aktivitet utifrån det kompensatoriska uppdraget.

4.2.1 Medvetenhet

Den största skillnaden som synliggörs mellan förskollärarnas resonemang utifrån urvalsområdena är medvetenheten kring den fysiska aktivitetens betydelse för varje enskilt barn kopplat till förskolans kompensatoriska uppdrag samt hur de samarbetar med hemmen.

Bland de responderade förskollärarna finns en variation i resonemang kring huruvida det kompensatoriska uppdraget tas hänsyn till eller inte vid planering av fysisk aktivitet. Gemensamt för samtliga förskollärare är att de belyser det kompensatoriska uppdraget som en viktig del i verksamheten, där samarbete med hemmen för tillitsfulla relationer är väsentliga. Resonemangen kring hur samarbete med hemmen går till skiljer sig åt mellan urvalsområden. Förskollärare i urvalsområde 1 lyfter samarbete med familjen där det förs dialog kring barnets vardag och där de poängterar vikten av varför deras undervisning ser ut som den gör.

Att kompensera för sådant som inte erbjuds i hemmen är ett utmärkande tema som upprepas flera gånger av respondenterna. Vid respondering av frågan är det tre av förskollärarna som skriver att dem ”till viss del/ nog/ lite” tar hänsyn till det kompensatoriska uppdraget vid planering av fysisk aktivitet. En förskollärare skriver nej medan en förskollärare skriver ja. En av förskollärarna som svarar ”till viss del” är också den förskollärare som medvetet beskriver betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan och repetitivt belyser verksamhetens utvecklingspotential och insikt i att de kan bli bättre på att medvetet planera för fysisk aktivitet.

Till en viss del, men jag tror att vi skulle kunna bli så mycket bättre på det. (Förskollärare, urvalsområde 1)

Utifrån resonemang kring punkt ett, tror jag att vi kan bi mycket bättre att tänka kring hur vi med våra fysiska aktiviteter kan utmana varje barn i deras motoriska utveckling. (Förskollärare, urvalsområde 1)

(…) men precis som jag var inne på kan vi nog bli mycket bättre på att tänka kring hur vi planerar fysiska aktiviteter mer medvetet. (Förskollärare, urvalsområde 1)

Denna medvetenhet som finns i förskollärarens resonemang kring hur verksamheten kan bli bättre på att planera undervisning av fysisk aktivitet som gynnar alla barns motoriska utveckling är utmärkande för urvalsområde 1. Förskollärare för urvalsområde 1 för ett repetitivt resonemang kring förbättring. Förskollärare för urvalsområde 2 lyfter övergripande att det förs ett systematiskt kvalitetsarbete, men det beskrivs inte hur det används.

Vi brukar även dokumentera i det systematiska kvalitetsarbetet för att lättare följa barnens utveckling (…). (Förskollärare, urvalsområde 2)

4.2.2 Utförlighet

Ännu en skillnad mellan urvalsområdena synliggörs i den utförlighet som finns i responsen. Förskollärare från urvalsområde 1 har innehållsrika, utförliga, tydliga beskrivningar av didaktikens vad, hur, när, varför och med vilka som den fysiska aktiviteten planeras i syfte att stimulera barns motoriska utveckling.

Förskollärare för urvalsområde 1 beskriver fysisk aktivitet och dess inflytande på den fysiska, kognitiva, sociala och emotionella utvecklingen. Inlärningsförmåga, glädje, gemenskap, motivation och problemlösningsförmåga är didaktikens varför-aspekter som lyfts fram. Hur de planerar fysisk aktivitet kopplat till det kompensatoriska uppdraget beskrivs utifrån planerad undervisning såväl som spontan undervisning. Planerad undervisning genom fysisk aktivitet erbjuds varje måndag som varieras med två-veckors-intervaller för variation samt upprepning i syfte att skapa trygghet i aktiviteten och möjlighet att bemästra denna. Fysisk aktivitet integreras också spontant i promenader till skogen där medvetenhet och uppmuntran av utmaning kring olika motoriska rörelser sker.

barnens förmåga att koncentrera sig ökar när de får göra något med kroppen. (Förskollärare, urvalsområde 1)

Varje vecka har vi en förmiddag då vi går iväg till skogen, där vi medvetet väljer olika vägar till vår plats för att utmana barnen. (…) Vi uppmanar barnen att visa varandra olika tekniker för att klättra och finns runt omkring för att vara ett stöd. (Förskollärare, urvalsområde 1)

Problemlösning och samarbete är ett utforskande ämne som förskolläraren resonerar kring kopplat till fysisk aktivitet. Betydelsen av fysisk aktivitet för hjärnans inlärningsförmåga samt för barnens koncentrationsförmåga är aspekter som beskrivs på ett utförligt sätt. Upptäckten av koordinationsförmågor varieras i form av barngruppens nya intresse för hopprep, men också i den stående fysiska aktiviteten som varieras i ett 2-veckors-intervall. Syftet med variation resoneras vara att skapa fysisk aktivitet som passar alla barn och arbetslagets ambition är att skapa förutsättningar för nya upptäckter i det fysiska utforskandet.

För urvalsområde 2 beskriver förskollärare att fysisk aktivitet är en del av styrdokumenten och ska erbjudas i undervisningen samt hur det ofta sker i den spontana undervisningen. Variation av olika aktiviteter erbjuds, där bollsporter, dans etcetera nämns.

Vi har barnens intresse, tidigare erfarenheter, temat och enhetens övergripande verksamhetsmål som grund. Vår förskola är Grön Flagg certifierade och i år jobbar vi särskilt med 3 utvecklingsområden varav ett är rörelse. Med bakgrund av detta har vi planerat och genomfört dans och rörelse till babblarna. (Förskollärare, urvalsområde 2)

Fysisk aktivitet och rörelse är en del av förskolans uppdrag och ska ingå i vår verksamhet enligt gällande styrdokument. Det är inget vi kan eller vill välja bort. Som övriga områden i förskolans läroplan ska vi komplettera för hemmet och bidra med goda förutsättningar för barns allsidiga utveckling.

(Förskollärare, urvalsområde 2)

Förskollärare verksamma i urvalsområde 2 beskriver variation av fysiska aktiviteter. En skillnad synliggörs i respondenternas beskrivningar av spontan och planerad undervisning. För urvalsområde 2 beskrivs utförligt av majoriteten, att dem tillvaratar den spontana undervisningen som tillfälle för fysisk aktivitet. Medan urvalsområde 1 på ett utförligt sätt beskriver hur dem tar tillvara såväl planerad som spontan undervisning för fysisk aktivitet.

Att vara delaktig i barnens lek och fysiska aktiviteter är en grund för att vara en förebild och känna rörelseglädje med barnen. (Förskollärare, urvalsområde 2) Ibland ser vi att en grupp barn ger signaler av att vilja och behöva röra på sig extra mycket just idag. Då brukar vi hoppa in och leka. (Förskollärare, urvalsområde 2)

I förskolor för urvalsområde 1 beskrivs istället hur barns behov i relation till intresse skapar motiv i såväl planering som i det spontana för hur den fysiska aktiviteten realiseras och förverkligas i verksamheten. Detta i syfte för barnen att intressera sig för att pröva nya utmaningar. Det beskrivs också hur självklart det borde vara att integrera den fysiska aktiviteten i uppdraget att kompensera för det som brister i hemmen, likaväl som kompensation för språk eller matematik är självklart. Denna medvetenhet beskrivs i relation till uppfattningen om hur lätt det är att bara använda fysisk aktivitet när det uppstår mellanrum i förskolans vardag. Förskolläraren beskriver också intentionen av att mer medvetet planera för fysisk aktivitet som passar alla barn.

Det borde vara lika självklart att tänka kring att alla barn inte har samma förutsättningar kring fysiska aktiviteter i hemmet, som det är att tänka kring språkliga, matematiska eller digitala för att utvecklas allsidigt. (Förskollärare, urvalsområde 1)

Det är lätt att det blir samma barn som väljer fysiska aktiviteter, och mycket undervisning inom detta område upplever jag sker spontant (…). (Förskollärare, urvalsområde 1)

4.3 Sammanfattning av resultat

Sammanfattningsvis skiljer sig förskollärarnas resonemang i medvetenhet och utförlighet gällande hur förskolan kan kompensera barns lek, lärande och utveckling kopplat till hur de planerar för fysisk aktivitet. För urvalsområde 1, socioekonomiskt utsatt område, beskriver förskolläraren, innehållsrikt och medvetet hur dem arbetar för att skapa bästa förutsättningar för alla barn att leka, lära och utvecklas utifrån deras förutsättningar. Dem tar tillvara på den mångfald av individer som berikande i undervisningen och lyfter barn som kompetenta.

Båda urvalsområdena lyfter dokumentationsarbete och hur sammansättningar av mindre grupper är en tillgång för undervisningen, där de tar hänsyn till vilka barn som inspirerar, motiverar och samarbetar på ett sätt där de utmanar varandra på ett positivt sätt. Dokumentationsarbetet är något dem beskriver i olika grad när det kommer till medvetenhet och utförlighet, men sammansättning av mindre barngrupper vid planering av fysiska aktiviteter är en aspekt som dem beskriver likvärdigt när det kommer till medvetenhet och utförlighet. Det kompensatoriska uppdraget tas hänsyn till där dem beskriver mångfalden som berikande i samspelet.

5 Diskussion

I diskussionsavsnittet presenteras en diskussion kring val av metod samt en analys kring utfallet av metoden kopplat till olika begränsningar av undersökningsmaterialet. Metoddiskussionen följs av en resultatdiskussion där resultatet har analyserats och ställts i relation till teoretiska ramverk och diskuteras utifrån tidigare forskning. Avslutningsvis presenteras en konklusion utifrån studiens fynd samt förslag till vidare forskning utifrån dessa.

5.1 Metoddiskussion

5.1.1 Kvalitativ studie

Eftersom tar utgångspunkt som en kvalitativ studie blev kvalitativ enkät som undersökningsmaterial relevant då empirin består av text och insamlande av ord. Genom att använda en kvalitativ enkät som undersökningsmaterial kunde transkribering av inspelat material undvikas då arbetet behövde besparas tid efter svårigheter att få logik i syfte och frågeställningar samt att få tag i respondenter. Detta kan liknas det som Kihlström (2007) beskriver som fördelaktigt med intervju via frågeformulär. Nackdelen menar hon således är att texterna saknar de verbala svarens effekter där respondenternas känslor förmedlas genom talets frekvens och amplitud. Detta riskerar att begränsa tolkningen ur ett holistiskt perspektiv.

Att hitta respondenter till undersökningen var sannerligen komplex med hänsyn till Covid-19 och de begränsningar som det innebar i val av undersökningsinstrument. Särskilt med tanke på att undersökningens kriterier gällande skilda socioekonomiska förutsättningar begränsade urvalet ytterligare. Omständigheterna och dess restriktioner kring att bland annat avstå interaktion med så många människor som möjligt, vilka respektfullt och självklart har tagits hänsyn till såväl för respondenterna som till forskaren, hade avsevärt inflytande på metoden för studien. Intentionen var från början att få möjlighet att triangulera (Kihlström 2007) genom att både observera och dokumentera, men framförallt att intervjua förskollärare i realtid. Detta i syfte att skapa så hög validitet och reliabilitet i resultaten. En dialog med handledaren för studien fördes kring alternativ av metod vilket också drog ut på tiden. Valet föll till sist på att skicka en kvalitativ enkät till samtliga förskollärare på två olika förskolor för att dels spara tid, men för att också få så utförliga svar som möjligt. Metoden visade sig vara till nackdel för studien eftersom det fanns en enkelhet för respondenterna i att avböja medverkan eftersom det, personligen, inte behövdes ett muntligt eller skriftligt svar för sin medverkan.

uppdraget i förskolan genom planering av fysisk aktivitet. Eftersom fler responderat från urvalsområde 2 är detta värdefullt att ha vetskap om då det har påverkat studiens resultat. En faktor som påverkat resultatets tillförlitlighet, men också som bidragit till värdefull reflektion kring varför det skiljer sig i utförlighet och engagemang att delta i studien.

5.1.2 Hermeneutik

Vid bearbetning och tolkning av empiri, som samlats in utifrån den kvalitativa enkäten där förskollärarna själva har beskrivit sina upplevelser, kom hermeneutik och den hermeneutiska spiralen (Gadamer 1997) att fungera som inspiration i processen att få nya insikter av fenomenet som har undersökts. Den har alltså inte använts som en renodlad metod utan delar av ansatsen har varit till hjälp vid bearbetning av empirin.

Framförallt har förförståelsen som Gadamer (1997) lyfter vairt betydelsefull att bli medveten kring. Alltså den förförståelse som finns kring den fysiska aktiviteten och dess betydelse för varje individ, men framförallt för barn. Som aktiv instruktör och inspiratör på en av Kalmars största gymkedjor samt det helhetsperspektivet kring fysisk aktivitet och dess innebörd för människas välbefinnande i sin helhet har präglat den nyfikenhet som ämnet för studien avser. Ett förhållningssätt av intersubjektivitet har varit nödvändigt att vidta. Det vill säga medvetenheten kring att förförståelsen tillsammans med de olika teorierna har varit värdefulla i syfte att förhindra att färga analyseringen. Detta menar också Allwood och Erikson (2017) kan vara komplext när empirin ska granskas utifrån en hermeneutisk ansats.

5.2 Resultatdiskussion

Studien gör inte anspråk på någon faktisk sanning, utan undersöker förskollärares resonemang kring det kompensatoriska uppdraget i förskolan och hur detta kommer till uttryck för barns möjlighet till fysisk aktivitet. Växelvis sker en diskussion mellan analys genom teoretiska perspektiv och tidigare forskning utifrån tema medvetenhet och utförlighet.

5.2.1 Undervisningen

Även imitation och reproduktion (Williams 2006; Bjervås 2003) är något förskollärare från urvalsområde 1, medvetet, skapar förutsättningar för i utbildningen i syfte att appropriera fysisk kunskap när de uppmuntrar barnen att hjälpa varandra i olika situationer. Barn får imitera och reproducera varandra när dem uppmuntras att hjälpas åt att ta sig ann hinder på skogspromenaden. Detta tolkas framträda genom att förskollärare för urvalsområde 1 ser barns behov av motorisk stimulering där de är medvetna kring den vuxnes betydelse att handleda, scaffolding i verksamheten. Vilket är positivt då tidigare forskning visar på att genom tidiga insatser som kompenserar för det som inte erbjuds i hemmet ökar möjligheten för jämlikhet (Belsky et. al 2007). 5.2.2 Kompensatoriska uppdraget

Respondenten från urvalsområde 1 lyfter, återkommande, förbättringsmöjligheter och utvecklingspotential kopplat till de rika erbjudanden som redan finns tillgängliga för varje barn att leka, lära och utvecklas genom fysisk aktivitet. I syfte att få syn på barns proximala utvecklingszon där relevant scaffolding kan erbjudas, beskriver förskollärare för urvalsområde 1 att de för dialog och samarbetar med hemmen. Detta samarbete menar dem också är värdefullt för att involvera vårdnadshavarna i deras barns vardag, vilket dem visar medvetenhet kring som Skolverket (2018) styrker som väsentligt.

Att samarbeta med vårdnadshavare är något som tidigare forskning också visar på har positiv inverkan, eftersom vårdnadshavares livssituation påverkar delaktigheten i sitt barns utbildning (Rapp 2020). Vårdnadshavare som befinner sig i socioekonomisk utsatthet, enligt forskning (Lawrence 2007; Balkfors, Lundgren & Kristensson 2016) förknippas med lägre engagemang i barns fritidsaktiviteter och fysiska aktivitet. I resultatet går det att se att förskollärare försöker involverar vårdnadshavare i förskolans vardag. Bland annat för att få syn på hur de kan skapa förutsättningar för fysisk aktivitet för de barn som vistas i verksamheten. Förskollärare för urvalsområde 1 visar på förmågan att kompensera för att erbjuda barn fysisk aktivitet i förskolan genom samarbete med hemmet. Detta då dem ofta reflekterar kring hur dem kan bli bättre på att planera fysisk aktivitet som passar alla barn genom att aktivt involvera vårdnadshavare i barnens vardag.

För urvalsområde 2 kan det tolkas som att vårdnadshavare är aktivt delaktiga i sina barns vardag i förskolan, vilken forskning styrker är rimligt (Venetsanou & Kambas 2010). Detta genom att tolka att förskollärarnas samarbete med vårdnadshavarna inte beskrivs i samma utförlighet som för urvalsområde 1. Något som stärker tolkningen är också antydan kring barns autonomi. En tolkning som framträder för urvalsområde 2 är barns autonomi när förskollärare beskriver den spontana leken och hur dem ”hoppar in i leken” när dem ser att scaffolding av en vuxen är nödvändig. Den spontana leken beskrivs i högre utsträckning än den planerade aktiviteten när förskollärarna i urvalsområde 2 resonerar kring fysisk aktivitet och det kompensatoriska uppdraget.

urvalsområde 2, har skapat förutsättningar för barnen att vara autonoma och känna kompetens i att själva leka, lära och utvecklas genom fysisk aktivitet. Dessa barn kan sannolikt, ur ett sociokulturellt perspektiv, tänkas stimuleras på ett mer ändamålsenligt sätt även i hemmen. Imitation och reproduktion av vårdnadshavares scaffolding iscensätts i förskolans praktik mellan barnen.

För urvalsområde 1 framträder istället en tolkning av den vuxne, förskolläraren, som förebild där deras kunskap, agerande och medvetenhet är viktiga aspekter när det kommer till fysisk aktivitet. Detta styrks av tidigare forskning i diskursen kring lärarens roll som viktig (Lander et. al 2016) särskilt när det saknas en förebild ifrån hemmet. I empirin beskrivs hur förskollärare utmanar barnen fysiskt på skogspromenaderna, genom uppmuntran där den motoriska förmågan utvecklas vilket enligt forskning (Lubans et. al 2010 Beck et. al 2016) är betydelsefullt. Där kompenseras hemmen i högre utsträckning eftersom behovet i högre utsträckning tolkas framträda.

5.2.3 Fysisk aktivitet, en självklarhet?

Förskollärare i urvalsområde 1 lyfter att fysisk aktivitet likväl som språk och matematik bör ses som en självklar del i det kompensatoriska uppdraget. För urvalsområde 2 beskrivs, av flertalet förskollärare, att de varken vill eller kan plocka bort fysisk aktivitet eftersom förskollärare har ansvar för att erbjuda detta utifrån styrdokumenten. En tolkning är att resonemangen säger ganska mycket, indirekt, om vilka förväntningar som ligger på de olika ämnena i läroplanen. Språk, matematik, naturvetenskap etcetera tolkas prioriteras framför fysisk aktivitet när det kompensatoriska uppdraget diskuteras. Förskollärare för urvalsområde 1 är utförliga och lägger dessutom en betoning i att fysisk aktivitet bör vara självklar istället för att hamna i ett mellanrum i förskolans vardag. Förskollärare för urvalsområde 1 visar på den medvetenheten som studier (Lubans et. al 2010; Beck et. al 2016) visar att fysisk aktivitet och kognitiv utveckling har. Särskilt när konsekvenser beskrivs i relation med hjärnans utveckling. Reflektionerna som förskollärare från urvalsområde 1 har, kan tolkas kompensera goda förutsättningar för barn att utvecklas utifrån det som tidigare forskning visar är grundläggande för barnets utveckling av goda hälsovanor (Beck et. al 2016; Kantomaa et.al 2013).

För urvalsområde 2 tolkas flertalet förskollärare lägga vikten vid styrdokumenten än vilka konsekvenser barns utveckling kan få om fysisk aktivitet begränsas. Samtidigt vittnar dem om barns upprymdhet, glädje och lekfullhet när de leker och är fysiskt aktiva vilka dem uppmuntrar vilka beskrivs på utförliga sätt. Barns behov av fysisk aktivitet kan tolkas tillfredsställas på ett ändamålsenligt sätt genom hemmen för urvalsområde 2. Vilket inte synliggör samma behov i av uppmärksamhet i planering av verksamhetens undervisning som för urvalsområde 1. Detta menar också forskning när de beskriver vårdnadshavares delaktighet och engagemang i sina barns vardag (Venetsanou & Kambas 2010).

5.2.4 Interaktionseffekt

urvalsområdena resonerar kring fysisk aktivitet applicerat på det kompensatoriska uppdraget. Som nämnt tidigare tolkas förskollärares resonemang för urvalsområde 1 innehålla utförliga och innehållsrika resonemang med hänsyn till den medvetenhet kring konsekvenserna fysisk aktivitet får för barns utveckling. Även när det resoneras kring vad och hur i undervisningens innehåll och form där de arbetar genom att reflektera kring vad verksamheten kan förbättra. För urvalsområde 2 kan resultatet tolkas som att vårdnadshavare är delaktiga i högre utsträckning vilket gör att barn är mer autonoma när det kommer till fysisk aktivitet. Att tyda genom förskollärares resonemang för urvalsområde 2 är att de inte reflekterar i samma utsträckning över deras roll i planering av fysisk aktivitet som urvalsområde 1 gör. Detta för att det kan tänkas skilja i vilken utsträckning barnen har behov av motorisk stimulans för utveckling. Olika undervisningsformer erbjuds för att få likvärdig utbildning. Förskolan ska ge goda förutsättningar för barn att leka, lära och utvecklas (Williams, Sheridan & Pramling Samuelson 2019) vilket blir synligt vid tolkning av resultatet. Skillnaden mellan de olika urvalsområdena är intressanta att studera utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv eftersom det kompensatoriska uppdraget handlar om likvärdig utbildning (Vetenskapsrådet 2015). När tolkning av empirin görs utifrån förskollärares resonemang kring förskolans kompensatoriska uppdrag och fysisk aktivitet synliggörs skillnader. Reflektion kring behovet av fysisk aktivitet är inte lika självklar mellan områdena vilket kan tolkas som en interaktionseffekt. Utifrån Hacking (1999) kan det tolkas som att klyftorna, ur ett samhälleligt perspektiv, riskerar att förstärkas kring idén av människor i olika socioekonomisk. Något som forskning menar kan få konsekvenser ur ett livsförloppsperspektiv (Folkhälsomyndigheten 2020; Rapp 2020). Men eftersom forskning (Vetenskapsrådet 2015; Castelli & Valley 2007) menar att sociala konstruktioner är förändringsbara kan det utifrån förskollärarnas resonemang skapas en vision som är möjlig att uppnå med hänsyn till de tolkningsbara intentioner som förskollärarna har. Förskolans processkvalitet kan tolkas vara en förutsättning för varje barns möjligheter att leka lära och utvecklas jämlikt och för en jämlik hälsa.

5.3 Konklusion

Studien har behandlat huruvida förskollärare resonerar kring det kompensatoriska uppdraget i förskolan. Den har behandlat hur det kan komma till uttryck för barns möjlighet att utvecklas motoriskt ändamålsenligt, genom att erbjuda fysisk aktivitet, oavsett socioekonomiska förutsättningar. Resultatet visar att förskollärare tar tillvara på det kompensatoriska uppdraget och skapar jämlikhet i utbildningen genom att lika betyder olika förutsättningar och olika didaktiska val genom planering av undervisning och miljö. Det blir tydligt att förskollärare från socioekonomiskt utsatta områden behöver tänka mer kring det kompensatoriska uppdraget med tanke på deras ständiga metareflektion kring hur dem kan utveckla verksamheten ytterligare. Resonemangen präglasav utförlighet och medvetenhet vilket också förstärker konklusionen.

vilken utsträckning förskollärare behöver samarbetar med hemmen. Särskilt lyfter området för socioekonomisk utsatthet detta på ett medvetet och utförligt sätt, i syfte att involvera vårdnadshavarna verksamheten. Detta för att skapa en helhetsbild av barnets behov och inkludera vårdnadshavare i barnets vardag för jämlikhet. Därigenom kan de också få inspiration och verktyg att kunna förbättra undervisningen och utbildningen för progression mot jämlikhet. För socioekonomiskt starka områden tolkas förskollärare i mindre utsträckning behöva anstränga sig för att involvera vårdnadshavare i sina barns vardag i förskolan då dessa redan tolkas vara angelägna om att engagera sig och vara delaktiga.

Men. Vilken förväntansbild finns kring barn beroende av det uppväxtvillkor denne växer upp i? Och hur återspeglas dessa olika ansträngningar av att involvera vårdnadshavare i verksamheten, på barnen? Om fysisk aktivitet planeras genom medvetenhet och utförlighet i syfte att skapa och upprätthålla rörelseglädje genom scaffolding, imitation och reproduktion samt proximal utvecklingszon på ett lika medvetet och utförligt sätt som vid planering av andra ämnesområden. Då kan barns möjligheter till god hälsa och levnadsstandard tänkas bli jämlika på lång sikt med förväntansbilden att bemästra och klara av en uppgift oavsett tillgång av resurser. Något som i sin tur, får konsekvenser för vilken utbildning och akademiska studier som förväntas antas senare i livet. Vidare får detta konsekvenser för den ekonomiska statusen vilket i sin tur påverkar hälsan.

Idén kring interaktionseffekter är väsentligt att reflektera över vid planering av fysiska aktiviteter eftersom förskolan ska kompensera för hemmen, inte förstärka klyftan mellan barn i socioekonomiskt olika positioner. Barn väljer inte i vilka förhållanden de växer upp i, men påverkas av dess faktorer. Kanske är det i slutänden en organisationsfråga där förskolan är väsentlig för varje barn att få möjlighet till fysisk aktivitet?

6 Vidare forskning

Utifrån studiens tunna empiri vilka begränsades avsevärt kopplat till Covid-19 blir ämnet som helhet en studie att ta vidare. När pandemin lugnat sig finns möjligheter att göra en liknande studie som har högre validitet där fysiska intervjuer och observationer kan göras möjliga.

Vidare kan observationerna ställas i relation till det beskrivningar som framförts i denna studie. Kopplat till detta också intressant att jämföra om antalet respondenter mellan områdena då också skiljer sig likt denna studies asymmetriska respons.

7 Referenslista

Allwod, C M & Erikson M G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori. För psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur AB. Balkfors, A. Lundgren, O & Kristensson, M. (2016). Arbete för jämlik hälsa i Sverige nationellt, regionalt och lokalt. Nordisk välfärdsforskning. Vol. 1, 65-74

https://doi.org/10.18261/issn.2464-4161-2016-01-07

Belsky, J. Bell, B. Bradley, R H. Stallard, N. Stewart-Brown, S L. (2007). Socioeconomic risk, parenting during the preschool years and child health age 6 years. European journal of public health. Vol 17 Nr 5, 508-513.

https://doi.org/10.1093/eurpub/ckl261

Bjervås, L. (2003). Det kompetenta barnet. I E, Johansson & I, Pramling

Samuelsson (red.) Förskolan – barns första skola! Lund: Studentlitteratur AB. (Kap 3).

Björkdahl Ordell, S. (2016). Etik. I J, Dimenäs (red.) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1 utg.). Stockholm: Liber AB. (Kap.2).

Case, A. Paxson, C & Vogl, T. (2007). Socioeconomic status and health in

childhood: A comment on Chen, Martin and Matthews, “Socioeconomic status and health: do gradients differ within childhood and adolescence?” (62:9, 2006, 2161- 2170). Social science & medicine. Vol 64 Nr 4, 757-761.

https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2006.10.025

Castelli, D M & Valley, J A. (2007). The relationship of physical fitness and motor competence to physical activity. Journal of teaching in physical education. Vol 26 Nr 4, 358-374.

http://proxy.lnu.se/login?url=https://www-proquest- com.proxy.lnu.se/scholarly-journals/chapter-3-relationship-physical-fitness-motor/docview/622062809/se-2?accountid=14827

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2020.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9fd952e9014642249164352cd5 a3eb50/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2020.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2020). Utveckling av barns och ungas hälsa.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/barn-och-unga/utveckling-av-barns-och-ungas-halsa/