Riskindex EXAMENSARBETE

EXAMENSARBETE

Riskindex

Ett sätt att underlätta tillsynsplanering

Matilda Svensson

2014

Brandingenjörsexamen

Brandingenjör

Luleå tekniska universitet

Riskindex - Ett sätt att underlätta tillsynsplanering

Matilda Svensson

2014

I samarbete med:

Brandingenjör

i

Titel: Riskindex - ett sätt att underlätta tillsynsplanering

Title: Risk index - a way to facilitate inspection planning

Författare: Matilda Svensson

Handledare: Mats Danielsson

Extern Handledare: Sofie Bergström

Brandingenjörprogrammet 2014

Nyckelord: riskindex, tillsyn, räddningstjänst, tillsynsplanering

ii

Förord

Denna rapport är resultatet av mitt examensarbete till brandingenjörsprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och har genomförts i samarbete med räddningstjänsten i Luleå under våren och sommaren 2014.

Jag vill tacka mina handledare Sofie Bergström på räddningstjänsten i Luleå och Mats Danielsson på Luleå Tekniska Universitet för all hjälp jag fått under projektets gång. De har gett mig feedback och varit ett bollplank för mina idéer. Jag vill även tacka Mikael Andersson på räddningstjänsten i Luleå som hjälpt till med framtagandet av riskindexet.

Sedan vill jag också tacka alla som svarade på enkäten som skickades ut och de som ställt upp på intervjuer. Det rör sig om människor på räddningstjänsterna i: Arjeplog, Boden, Eskilstuna, Gästrike, Jönköping, Kiruna, Luleå, Mora, Nyköping, Pajala, Storgöteborg, Strömstad, Åmål, Södertörns brandförsvarsförbund, Storstockholms brandförsvar och räddningstjänsten Syd. Även personal på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, miljökontoret och arbetsmiljöverket i Luleå som ställt upp på intervjuer.

Ett speciellt tack till min vän Tom som läst igenom rapporten och gett feedback på framförallt det svenska språket.

iv

Sammanfattning

Varje år gör räddningstjänsten ett flertal tillsyner på olika objekt runt om i kommunen och i dagsläget bestämmer räddningstjänsten i Luleå varje år vilka objekt som ska få ett platsbesök kommande år. Detta vill de ändra på, eftersom de vill kunna planera några år framåt i tiden. Syftet med denna rapport är att lägga grunden för ett bra, användbart och användarvänligt system där det ska framgå hur ofta objekten behöver tillsyn, jämföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet är att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar så att

riskindexsystemet blir rättvisande.

För att få fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning,

telefonintervjuer hölls med personal på olika tillsynsmyndigheter och en enkät sammanställdes och skickades ut till räddningstjänster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssätt var användbart, då de använde sig av en riskmatris för att

bestämma tidsintervallen på de objekten som genomgår tillsyn.

Enkäten som skickades ut bestod av två delar, i den första delen fick de åtta fall där de svarande skulle ange när nästa tillsyn på objektet borde ske. Den andra delen bestod av ett antal parametrar som skulle betygsättas på en tiogradig skala beroende på hur viktig de ansågs var för bedömningen av hur ofta en tillsyn behövs. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna tyckte det viktigaste var hur väl en verksamhet skötte sitt systematiska brandskyddsarbete praktiskt. Med hjälp av detta kunde ett riskindexsystem tas fram bestående av tre huvudparametrar:

vi

Abstract

The emergency services in Sweden make several inspections on various objects around the

municipalities and currently the emergency services in Luleå municipality determines annually which objects that will have a site visit the following year. The purpose of this report is to provide an efficient system, making it clear how often the objects require inspection. An important part of the work is that all objects will be assessed by the same parameters so that the risk index system becomes fair.

In order to provide a system and relevant parameters, a literature survey was done, complemented by telephone interviews with staff at different regulatory agencies and a questionnaire was sent to different emergency services in Sweden. Especially useful was Södertörn Fire Protection Association work methods. They used a risk matrix to determine the time interval for the objects.

The questionnaire sent to the emergency services in Sweden consist of two parts, the first part had eight cases where they should inform when the next inspection of the object should be performed. The next part consist of a number of parameters and these would rate on a scale from 1-10, depending on how important the inspectors felt it was to be able to assess how often an oversight needed to be performed. The results of the survey showed that the most important thing was how well a business took care of their systematic fire prevention practice.

viii

Innehållsförteckning

1.6.1 Lagen om Skydd mot Olyckor ... 2

1.6.2 Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor ... 4

1.7 Boverkets byggregler ... 6 1.7.1 Verksamhetsklasser ... 6 1.7.2 Byggnadsklasser ... 7 1.7.3 Brandbelastning... 8 1.7.4 Systematiskt Brandskyddsarbete ... 9 2 Metod ... 11 2.1 Intervjuer ... 11 2.2 Enkät ... 12 3 Resultat ... 13 3.1 Intervjuer ... 13 3.1.1 Södertörns brandförsvarsförbund ... 13 3.1.2 Räddningstjänsten Storgöteborg ... 15 3.1.3 Storstockholms brandförsvar ... 15 3.1.4 Räddningstjänsten Syd ... 17 3.1.5 Miljökontoret Luleå ... 17 3.1.6 Arbetsmiljöverket Luleå ... 19

3.1.7 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap ... 19

3.1.8 Övriga ... 19

3.2 Enkät ... 19

3.3 Förslag till riskindex ... 20

3.3.1 Verksamhetsparametrar ... 21 3.3.2 Byggnadsparametrar ... 21 3.3.3 Systematiskt brandskyddsarbete ... 22 3.3.1 Alternativt förslag ... 23 4 Diskussion ... 24 4.1 Intervjusvar ... 24 4.2 Enkätsvar ... 24

4.3 Förslag till riskindex ... 25

4.3.1 Verksamheten ... 25

4.3.2 Byggnaden ... 26

4.3.3 Systematiskt brandskyddsarbete ... 27

ix

4.4 Problem i användandet av systemet ... 28

x

Terminologi

Brandfarliga vätskor

De vätskor som har en flampunkt som är lika med 100°C eller lägre räknas till brandfarliga vätskor. Exempel är bensin, alkohol och eldningsolja (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, b, 2013).

Brandfarliga gaser

Gaser som vid 20°C kan bilda en antändbar gasblandning med luft anses vara brandfarliga gaser, vissa gaser kan befinna sig i vätskefas till exempel gasol (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, c, 2013).

Brandreaktiva varor

I denna grupp tillhör de ämnen som kan orsaka och förvärra en brand om de inte passar under någon av de andra grupperna. Ofta är det ämnen med ett högt energiinnehåll, har oxiderande och

självreaktiva egenskaper och brandfarliga fasta ämnen (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, d, 2013).

Explosiva varor

De explosiva varorna delas in i två undergrupper, explosiva ämnen och blandningar samt explosiva föremål. För att klassas som explosiva ämnen och blandningar så ska gaser med hög temperatur hastighet och tryck bildas av ämnet så det kan skada omgivningen. Ett undantag är pyrotekniska satser som klassas som explosiva ämnen fast de inte framkallar gas. Explosiva föremål innehåller ett eller flera explosiva ämnen eller blandningar. (Persson, 2011)

Skriftlig redogörelse

Skriftlig redogörelse är en sammanfattning av SBA, brandtekniska lösningar, organisatoriska brandskyddsåtgärder och beredskap för brand som vissa verksamheter ska lämna in till

tillsynsförrättaren i kommunen, troligtvis räddningstjänsten. Vilka verksamheter som är skyldiga att lämna in en redogörelse anges i SRVFS 2003:10. Framför allt är det verksamheter som förorsakar stor risk för brand eller när konsekvenserna vid brand är stora.

(Brandskyddsföreningen, c) Stickprovskontroll

När räddningstjänsten gör tillsyner kontrolleras dokumentationen av SBA samt tekniska och organisatoriska brandskyddet hos verksamheterna. Det är först en administrativ del och sedan en rundvandring i verksamheten där det görs stickprovskontroller på delar av brandskyddet för att få en uppfattning om hur det sköts överlag. Under ett tillsynsbesök kan inte alla delar granskas därför väljs bara delar av det ut. (Luleå kommun, b, 2013)

Brandtekniska installationer

xi BBR - Boverkets Byggregler

LBE - Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor LSO - Lagen om skydd mot olyckor

MSB - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap RÄL - Räddningstjänstlagen

1

1 Inledning

Varje år gör räddningstjänsten tillsyn på ett flertal verksamheter i Sveriges kommuner, bland annat på skolor, vårdhem och restauranger. I dagsläget använder sig räddningstjänsten i Luleå av fristerna, det vill säga hur länge sedan det sist gjordes tillsyn på det aktuella objektet, för att välja ut tillsynsobjekten för året. Dessutom kan räddningstjänsten vissa år välja att ha tematillsyn, vilket betyder att de ska göra tillsyner på till exempel alla vårdboenden i kommunen det verksamhetsåret, utöver de objekt de väljer ut på frist. Utöver detta kan de göra tillsyner på objekt där det finns särskilda behov, till exempel efter tips från allmänheten eller genom egna erfarenheter av objektet. Räddningstjänsten i Luleå vill kunna planera sina tillsyner för flera år framåt i tiden, inte bara från år till år, och vill därför införa ett riskindex som stöd vid tillsynsplanering. De vill även kunna jämföra olika objekt, till exempel en industri mot skolor. Aktörer som sköter sitt eget skydd ska även kunna bli premierade genom en längre tillsynsfrist.

1.1 Syfte och mål

Detta arbete syftar till att ta fram ett system, genom attidentifiera olika byggstenar i form av parametrar som bör användas för att kunna göra en bedömning och få fram ett riskindex som räddningstjänsten i Luleå ska använda för att planera sina tillsyner och underlätta arbetet. Det ska framgå av indexet är hur ofta objekten behöver en tillsyn.

Detta riskindex ska vara ett användbart och användarvänligt verktyg. Det ska snabbt bli en naturlig del i det dagliga tillsynsarbetet. En viktig del i arbetet är att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar så att riskindexsystemet blir rättvisande.

1.2 Bakgrund

1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor, LSO, i kraft, vilket innebar en stor förändring för räddningstjänsterna. Räddningstjänstlagen, RÄL, som tillämpades tidigare var detaljstyrd; det fanns fler bestämmelser och när det gällde brandsyn fanns det strikta bestämmelser om vilka objekt som skulle omfattas, samt i vilket intervall brandsynerna skulle ske (Myndigheten för Samhällsskydd och

Beredskap, a, 2012). Till exempel skulle det göras tillsyn på barnstugor vart fjärde år (SRVFS 1993:1 10§). Detta försvann helt när LSO började gälla lagen blev mer målstyrd och brandsyn bytte namn till tillsyn. Det blev nu upp till räddningstjänsterna att själva bestämma vilka objekt som skulle beröras av

tillsynsarbetet, samt tidsintervallet mellan tillsynerna. Detta ändrades för att varje kommun ska få en effektivare tillsynsverksamhet, vilket innebär att det ska bli lättare att planera och genomföra tillsyner enligt varje kommuns specifika behov (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, a, 2012).

1.3 Problemställning

I varje kommun finns flera olika verksamheter som behöver tillsyn enligt olika lagar där två centrala lagar är Lagen om skydd mot olyckor samt Lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE.

Räddningstjänstens uppgift är att kontrollera att verksamheterna har ett skäligt brandskydd och

2

1.4 Frågeställningar

För att kunna ta fram ett index för räddningstjänsten har arbetet utgått från ett antal frågeställningar. Rapporten avser att besvara följande frågor:

 Finns det parametrar som gör att det går att få fram ett riskindex som är rättvisande för olika typer av verksamheter?

 Vilken ansats har räddningstjänsterna runt om i Sverige när det gäller tillsynsplanering?

 Finns erfarenheter från andra tillsynsmyndigheter som kan tillämpas?

1.5 Avgränsningar

Verksamheter och byggnader som berörs av LSO och LBE är många och varje objekt är unikt på sitt sätt. Det finns allt från stora komplex som SSAB till mindre komplexa verksamheter som små

enplansförskolor i Luleå kommun som räddningstjänsten gör tillsyner på. En avgränsning är att objekten som indexet kommer utformas utifrån är den enklare varianten av byggnader och verksamheter. Verksamheter som SSAB och Sunderby sjukhus som har egna säkerhetsarbetare och klassas som komplexa verksamheter kommer inte att tas hänsyn till vid utformningen av indexsystemet. En annan avgränsning är att enbart Sverige har studerats och räddningstjänsterna som valts ut för intervjuer har varit de stora förbunden i Sveriges tre största städer. Andra myndigheter som bedriver tillsyn och har var valts ut är de som har kontor i Luleå.

Ytterligare en avgränsning som har gjorts är att enbart beskriva hur indexsystemet bör vara uppbyggt. Det vill säga att rapporten inte innehåller några överväganden om hur systemet ska passa in i det befintliga datasystem som används på räddningstjänsten idag.

1.6 Juridiskt ramverk

1.6.1 Lagen om Skydd mot Olyckor

När Räddningstjänstlagen blev Lagen om skydd mot olyckor 2004 ändrades lagen och den nya lagen visar mer på vad den enskilda, kommunen och staten har för ansvar och skyldigheter vid olyckor eller begränsa skador till följd av olyckor (Hermelin, Schnell, & Dryselius, 2004). Enligt 1 kap. 1 § LSO ska människors liv och hälsa, miljö och egendom ha ett likvärdigt och tillfredsställande skydd mot olyckor vart än i landet en befinner sig (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredsakp, a, 2012). Andra kapitlet Enskildas skyldigheter i LSO handlar om vad den enskilde har för ansvar för att inte orsaka olyckor samt skydda liv, egendom och miljö. 2 kap. 1 § handlar om att varna och tillkalla hjälp om en upptäcker eller får kännedom om en brand eller olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller miljön och varna dem som är i fara samt tillkalla hjälp vid behov.

2 kap. 2 § LSO lyder enligt följande:

"Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga en brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand." (SFS 2003:778)

Grundläggande är att varje ägare/nyttjanderättsinnehavare har vissa skyldigheter för sina

objekt/verksamheter. Vederbörande ska se till att det finns ett skäligt brandskydd för att förebygga och hindra samt begränsa skadorna av en brand. Räddningstjänsternas uppgift är att kontrollera att

3 "Vid en anläggning där verksamheter innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador.

Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket.

Första och andra stycket gäller även flygplatser som har godkänts enligt 6 kap. 9 § första stycket luftfartslagen (1957:297)"(ibid.)

1.6.1.1 Tillsyn enligt LSO

Staten, Länsstyrelsen och kommunerna arbetar med tillsyner enligt 5 kap. 1-4 §§ Lagen om skydd mot olyckor. De gör tillsyner på objekt som faller under 2 kap. 2 § och 2 kap. 4 § Lagen om skydd mot olyckor. För att använda sin tid och sina resurser på bästa sätt är det bra att ha systematik i arbetet, figur 1 visar hur det kan gå till. Beskrivningen nedan är hämtad från MSB:s handbok Kommunal tillsyn enligt Lagen om skydd mot Olyckor (2012).

Figur 1. Arbetssätt vid tillsyner (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, a, 2012, s. 17).

Inför varje verksamhetsår ska planering av tillsynerna göras, oftast i form av en tillsynsplan. För att kunna använda sina resurser på bästa sätt gäller det att planeringen genomförs systematiskt. När LSO trädde i kraft ändrades styrningen från detalj- till målstyrd och detta för att kommunerna ska kunna arbeta med sin förebyggande verksamhet utifrån sina specifika behov. Det gör att kommunerna kan koncentrera sig på de objekt som ur brandskyddssynpunkt är i störst behov av detta.

Planeringen av tillsyn handlar om att prioritera vilka objekt som är i behov av tillsyn. Dessa väljs ut genom flera steg, en urvalsprocess. Först är det en övergripande inriktning som utgår ifrån riskfaktorer som gäller för brand. Här kontrolleras statistiken för landet upp och en samlad bild av var riskerna är som störst. När information är insamlad och objekt successivt sållats ut, kan en tillsynsplan för det kommande verksamhetsåret fastställas. I planen ska det även framgå hur urvalet genomförts och vad som påverkat prioriteringarna. Målet med alla tillsyner är att verksamheterna i kommunen ska ha ett skäligt brandskydd. Vidare kan tillsynerna samordnas med andra tillsynsmyndigheter samt tillsyn mellan LSO och LBE. Detta underlättar oftast för verksamhetschefen/ägaren/nyttjaren och det räcker med ett besök det året istället för två.

4 Innan besöket är det bra att få en första uppfattning om verksamheten och objektet och göra en

grundläggande kartläggning, så som att ta reda på hur byggnaden ser ut och när den är byggd, för att kunna kolla upp vilka krav BBR ställer på byggnadens brandskydd. Genom att planera upplägget för besöket blir det lättare att komma fram till om byggnaden/verksamhetens brandskydd uppnår en skälig nivå. Det är bra att meddela verksamheten vilka personer som bör närvara och delta vid tillsynsbesöket. Det sista att göra innan besöket är att skaffa sig en uppfattning om vad som ska skyddas. Är det

människors liv och hälsa, miljö, egendom eller en kombination av dessa?

Efter besöket ska en bedömning av tillsynsförrättaren göras om hen tycker att brandskyddet är skäligt eller inte. Först behövs en översyn av allt material för att se om underlaget som samlats in är tillräckligt för att göra bedömningen eller om ytterligare information behöver samlas in, utifall att det skulle saknas information eller finnas osäkerhet kring vissa delar.

Efter att tillsynsförrättaren gjort bedömningen om brandskyddet är skäligt eller inte ska en

tjänsteanteckning skrivas. Denna ska fungera som ett kvitto, samtidigt som eventuella brister bör anges. Om det under besöket framgått att vissa brister åtgärdas frivilligt av ägaren/verksamheten ska det framgå i tjänsteanteckningarna och denna skickas sedan till ägaren och nyttjanderättshavaren. Själva tillsynen är inte färdig innan tillsynsförrättaren sett att eventuella åtgärder är genomförda. Figur 2 ger en bra överblick över hur arbetet efter tillsynen fungerar.

Figur 2. Överblick över efterarbetet vid en tillsyn (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, a, 2012, s. 47)

1.6.2 Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor

Kommunen och räddningstjänsten ansvarar inte enbart för att göra tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, utan gör även tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Det görs enligt 21 § och 24-25 §§ Lagen om brandfarliga och explosiva varor. (SFS 2010:1011)

5 24-25 §§ handlar mer om vilka befogenheter tillsynsmyndigheten har. De har rätt till tillträde överallt under en tillsyn enligt LBE och de har rätt att få upplysningar och handlingar som behövs till tillsynen enligt 24§. 25§ handlar om att tillsynsmyndigheten har rätt att ge förläggande och förbud om lagen inte efterföljs. (ibid.)

1.6.2.1 Tillsyn enligt LBE

Tillsyn enligt LBE kan delas in i två typer, administrativ tillsyn samt detaljtillsyn. Den administrativa tillsynen behandlar hur hanteringen i verksamheten fungerar. Tillstånd, föreståndare, instruktioner och klassningsplan är några exempel på ledord som beskriver den administrativa tillsynen. Den

administrativa tillsynen kan genomföras på ett kontor och behöver inte göras ute i fältet. Skillnaden mellan den administrativ- och detaljtillsynen är att detaljtillsynen måste genomföras på plats för att se hur verksamheterna sköter sig i praktiken. (Persson, 2011)

Tillsynsprocessen går till på ungefär samma sätt som tillsynen enligt Lagen om skydd mot olyckor. De olika momenten är förberedelser, genomförande och uppföljning. När besöket är gjort skrivs

minnesanteckningar och bedömning om objektet följer lagarna görs. Det är bra om en samordnad tillsyn enligt LSO och LBE sker, det vill säga att även om andra myndigheter gör tillsyner på objektet kan det vara bra att samordna detta. (Myndigheten gör Samhällsskydd och Beredskap, e, 2014)

Det som räknas till brandfarliga varor enligt 3 § LBE är:

 Brandfarliga vätskor

 Brandfarliga gaser

 Brandreaktiva varor (SFS 2010:1011) Explosiva varor är enligt 4 § LBE:

 Explosiva ämnen

 Blandningar och föremål som kan framkalla en explosion. (ibid.)

6

Tabell 1. Tillåten mängd som får hanteras utan tillstånd. (Gårsjö & Kjellén, 2013, s. 7)

Hantering Volym (liter) Brandfarliga gaser Extrem brandfarliga eller brandfarliga aerosoler Brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60°C Brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60°C upp till och med 100°C1) Yrkesmässig2) publik

verksamhet _UtomhusInomhus: 2 3)

:60 100 100 10 000 Yrkesmässig icke publik verksamhet, inomhus 250 500 500 10 000 Yrkesmässig icke publik verksamhet, utomhus4) 1 000 3 000 3 000 50 000 Icke yrkesmässig

hantering5) _{Andra gaser: 10} Gasol: 60 100 100 10 000

1) Hit räknas även gasoljor, diesel och lätta eldningsoljor med flampunkt 55-60°C

2) Med yrkesmässig hantering avses alla hantering som inte är privat, t.ex även

föreningar och frivilligorganisation

3) Detta gäller under förutsättning att även förbrukningen sker utomhus 4)Med utomhus avses även nedgrävda cisterner och rörledningar 5) Detta omfattar endast privat hantering

För gaser innebär den tillåtna volymen, volymen på rörledningar eller behållare. För sprejflaskor handlar det om den volym som behållaren är märkt med och för vätskor gäller volymen på vätska i ett rör eller behållare. (Gårsjö & Kjellén, 2013)

1.7 Boverkets byggregler

1.7.1 Verksamhetsklasser

När BBR 19 lanserades 2012 infördes verksamhetsklasser (Vk), vilket innebar att den typ av verksamhet som var inhyst i utrymmet i byggnaden styr vilken klass den tillhör. Detta betyder att det kan finnas flera verksamhetsklasser i samma byggnad. De faktorer som påverkar indelningen är följande:

 i vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter,

 om personerna till största delen kan utrymma på egen hand,

 om personerna kan förväntas vara vakna, samt

 om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. (BFS 2011:26)

7

Tabell 2. Förutsättningar för Verksamhetsklasser.

Verksamhets-klass

Personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter

Personerna kan till största delen utrymma på egen hand Personerna kan förväntas vara vakna Exempel på verksamhet 1 Ja Ja Ja Industri, kontor 2

2A Nej Ja Ja Lokaler < 150 personer

2B Nej Ja Ja Samlingslokaler > 150 personer 2C Nej Ja Ja Samlingslokaler > 150 personer + alkoholservering 3

3A Ja Ja Nej Bostad, familjedaghem

3B Ja Ja Nej Gemensamhetsboende

4 Nej Ja Nej Hotell, korttidsboende

5

5A - Nej Nej Förskolor, fritidshem

5B - Nej Nej Särskilt boende för

personer med vårdbehov

5C - Nej Nej Vårdanläggningar

5D - Nej Nej Fängelser, häkten

6* - - - Pappersindustri,

textilindustri

* Verksamhetsklassen kännetecknas av förhöjd risk för uppkomst av brand eller lokal där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. (Bengtson, Frantzich, Jönsson, & Marberg, 2012, s. 46)

1.7.2 Byggnadsklasser

Enligt kapitel 5:22 Byggnadsklasser i BBR 21 ska byggnader delas in i byggnadsklasser (Br) utifrån skyddsbehov. Bedömningen av detta bör göras på möjliga brandförlopp, byggnadens komplexitet samt potentiella konsekvenser vid en brand. Det finns fyra olika byggnadsklasser; Br0, Br1, Br2 och Br3. Nedan följer förutsättningar för vad som gäller för respektive klass.

Br0 - Mycket stort skyddsbehov:

 17 eller fler våningsplan

 större byggnader i Vk 5D

 samlingslokal ovan eller under markplan  1000 personer om Vk 2B  300 personer om Vk 2C

 en samlingslokal i markplan i Vk 2C om det är fler än 600 personer

 byggnader i Vk 5D Br1 - Stort skyddsbehov

 3 eller fler våningsplan

 2 våningsplan om:

 Vk 4, 5A, 5B eller 5C

8 Br2 - Måttligt skyddsbehov

 Småhus i max 3 plan

 2 våningsplan om:

 fler än två bostadslägenheter och bostads- eller arbetsrum finns i vindsplanet  samlingslokal i Vk 2B eller 2C på markplan

 byggnadsarean är större än 200 m2

och inte delas in i brandsektioner av högst denna storlek genom brandväggar

 1 våningsplan om:

 samlingslokal i Vk 2B eller 2C i eller under bottenvåning  bostäder eller lokaler i Vk 5B eller 5C

Br3 - Litet skyddsbehov

 övriga byggnader som inte klassas som en Br0, 1 eller 2. (BFS 2014:3) 1.7.3 Brandbelastning

Vid en brand frigörs energi och brandbelastning är ett mått på den utvecklade värmeenergin under ett fullständigt brandförlopp. Enheten är MJ/m2 och kan mätas på två olika sätt, antingen är det

omslutningsarean eller golvarenan som räknas. I Boverkets handbok för Brandbelastning (2008) finns tabulerade värden för att bestämma brandbelastningen för permanent och variabel brandbelastning istället för att behöva räkna fram den. Se tabell 3 och 4 för dessa värden. (Boverket, a, 2008)

Tabell 3. Brandbelastningen för allmänna verksamheter (Boverket, a, 2008, s. 14) Verksamhet, allmänt MJ/m2 80% fraktil Bostad 800 Kontor 520 Arkiv 1900 Skola 370 Sjukhus (rum) 360 Hotell (rum) 400 Shoppingcentrum 730 Bibliotek 1800 Teater 370 Biograf 370

Tabell 4. Brandbelastningen för industri verksamheter (Boverket, a, 2008, s. 14) Verksamhet,

industri

MJ/m2 80% fraktil

Lager för brandfarliga vara <150kg/m2 2600 Lager för brandfarliga vara >150kg/m2 23000 Tillverkning/lagring av brännbart material <150kg/m2 1800

Lagring av icke brännbart material 200

Biltillverkning 220

Metallförädling 210

Trä- och plastförädling 420

Metallindustri 420

Tillverkning av elektroniska komponenter 330

Motorpark 270

9 1.7.4 Systematiskt Brandskyddsarbete

2 kap. 2 § Lagen om skydd mot olyckor lyder:

"Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning håll utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand" Med detta menas att ägare eller nyttjanderättshavare bör arbeta kontinuerligt och systematiskt med brandskyddet i byggnaden/anläggningen för att uppfylla kraven, samt att brandskyddet bör

dokumenteras. För att på ett smidigt sätt arbeta med sitt systematiska brandskyddsarbete är det bra att en person i verksamheten blir brandskyddsansvarig och ansvarar för brandskydd och dokumentation (Luleå Kommun, a, 2013). Alla verksamheter behöver inte ha samma omfattande arbete eftersom storlek och typ av verksamhet styr hur det systematiska brandskyddsarbetet bör utvecklas och förändras.

Det systematiska brandskyddsarbetet innebär arbete med förebyggande åtgärder samt insatser som planeras i händelse av brand. Genom att väga byggnadens och verksamhetens brandskyddsåtgärder mot existerande brandrisker går det att göra en bedömning om brandskyddet är tillfredsställande eller ej. (SRVFS 2004:3, 2004). Se figur 3 för arbetsgången för systematiskt brandskyddsarbete.

Figur 3. Arbetsgången för systematiskt brandskyddsarbete. (Hermelin, Schnell, & Dryselius, 2004, s. 80)

10 omfattande för att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga (SRVFS 2004:3, 2004).

I SBA ingår det att arbeta med egenkontroller, det vill säga att fastighetsägaren/nyttjaren kontrollerar de brandtekniska installationerna och ser till att de fungerar och upprätthåller sin standard. Det som behöver kontrolleras är bland annat att brandlarm, utrymningslarm och sprinkler fungerar.

Andersson och Håkansson (2004) har tagit fram en mognadstrappa som kan användas för att bedöma hur långt verksamheterna kommit i arbetet med sitt systematiska brandskydd. Figur 4 visar hur denna trappa ser ut där 1 betecknar det lägsta steget där verksamheten helt saknar insikt om SBA och sju det högsta steget och innebär att verksamheten har "total säkerhet".

11

2 Metod

För att kunna besvara frågeställningarna har datainsamlingen delats in i tre delar. Det första som gjordes var en litteraturstudie, sedan gjordes ett antal intervjuer och avslutningsvis skickades en enkät ut till räddningstjänster runt om i landet som sedan sammanställdes.

I litteraturstudien användes böcker som varit kurslitteratur under brandingenjörsutbildningen och sökdatabaser genom Luleå Tekniska Universitet så som Google Scholar och PRIMO. Mest använda sökord var bland annat; riskindex parametrar, tillsynsplanering, brandsyn, brandtillsyn tidsintervall, tidsintervall tillsyn och mognadstrappa samt dess motsvarighet på engelska.

2.1 Intervjuer

För att få reda på hur andra räddningstjänster runt om i Sverige tänker och planerar

tillsynsverksamheten gjordes telefonintervjuer med de större räddningstjänsterna. De som intervjuades var:

 Räddningstjänsten Storgöteborg

 Räddningstjänsten Syd

 Storstockholms brandförsvar

 Södertörns brandförsvarsförbund

Arbetsmiljöverket och miljökontoret i Luleå kontaktades och intervjuades för att se om de hade något system för att planera tillsynsarbetet. Även här hölls telefonintervjuer och frågorna som ställdes finns i Bilaga A. Tekniska förvaltningen i Luleå kontaktades och fick frågan om de arbetar med

revisionsbaserade frister vid underhåll.

Författarens kontakter användes för att få information från andra räddningstjänster än de som valts ut för intervjuer för att få ett bredare spann, men här hölls ingen form av intervjuer etcetera. Om det hade visat sig att någon av dessa räddningstjänster hade användbart system hade kontakt tagits med rätt personer på den räddningstjänsten och en formell intervju hade hållits.

Innan LSO trädde i kraft hade Statens räddningsverk bestämda brandsynefrister för alla typer av verksamheter i landet. En telefonintervju hölls med personal från enheten brandskydd och brandfarlig vara på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, vara för att få en antydan om vad dessa frister var grundade på när de bestämdes.

12

2.2 Enkät

En webbenkät mejlades ut till ett antal utvalda räddningstjänster i Sverige. Dessa valdes efter geografisk placering och eftersom att hela landet skulle representeras valdes räddningstjänster från Kiruna i norr till räddningstjänsten Syd i söder. En annan viktig punkt i utsållningen var att det skulle vara såväl stora räddningstjänster, såsom förbund och små deltidsstationer. De räddningstjänster som valdes ut var följande:  Arjeplog räddningstjänst  Boden räddningstjänst  Eskilstuna räddningstjänst  Gästrike räddningstjänst  Jönköping räddningstjänst  Kiruna räddningstjänst  Luleå räddningstjänst  Mora räddningstjänst  Nyköping räddningstjänst  Pajala räddningstjänst  Räddningstjänsten Syd  Strömstad räddningstjänst  Södertörns brandförsvarsförbund  Åmål räddningstjänst

Innan enkäterna skickades ut ringde författaren till räddningstjänsterna för att förklara vad arbetet handlade om och ifall de ville ställa upp på att svara på enkäten. Personerna som fick samtalen var räddningschefer eller chefer som hade hand om tillsynsarbetet. När enkäten sedan mejlades ut gick den till personen som tagit emot samtalet och denna vidarebefordrade mejlet till anställda på stationen som arbetar med tillsyn.

Enkäten handlade om vilka parametrar som tillsynsförrättare anser vara viktiga i arbetet med tillsynsarbeten. Först var det åtta olika fall där de skulle bedöma hur ofta ett objekt behövde tillsyn. Informationen de fick var kortfattad och bestod av byggnadens komplexitet, vilken typ av verksamhet som befann sig i byggnaden, samt hur de skötte sitt SBA. Därefter fick de ett antal parametrar som skulle bedömas beroende på hur viktig de olika parametrarna är vid bedömningen av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet. De bedömdes på en skala 1-10, där en etta betyder att den svarande inte tycker att den är viktig medan en tia betyder att den är väldigt viktig.

Enkäten utformades med de två olika delarna för att se hur tillsynsförrättare tänker vid en tillsyn, vad det är de bedömer när de planerar in nästa tillsyns besök på objekten. Med hjälp av de case som enkäten innehöll kunde detta granskas. För att kunna jämföra casen valdes fyra olika

verksamhetsklasser ut och från varje verksamhetsklass valdes två olika typer av verksamheter ut, så lika som möjligt men ändå olika. Detta för att se om det var någon skillnad i bedömningen beroende på verksamhetens typ.

Andra delen som bestod av olika parametrar som respondenterna skulle svara på hur viktig just den parametern var vid bedömning av hur ofta tillsyn behövs i verksamheten var med för att se om parametrarna som var tänkta till systemet ansågs relevanta av tillsynsförrättare och hur de värderade dem jämfört mot varandra. Parametrarna togs fram efter diskussioner mellan handledare och

författare.

13

3 Resultat

3.1 Intervjuer

Detta kapitel beskriver kortfattat hur de stora räddningstjänsterna och de andra myndigheterna i Sverige planerar sina tillsyner. Informationen är hämtad från telefonintervjuerna .

3.1.1 Södertörnsbrandförsvarsförbund

Södertörn brandförsvarsförbund använder sig av riktad och regelbunden tillsyn enligt LSO. Där den riktade tillsynen bedöms efter statistik. De ser i sin riskanalys om en viss typ av objekt, ett geografiskt område och så vidare, har ett stort skadeutfall. Medan den regelbundna tillsynen ska bedömas utan hänsyn till vilken typ av verksamhet eller geografiskt område objektet tillhör. För att göra denna

bedömning använder de sig av ett riskindex. Efter varje tillsyn gör handläggaren en bedömning och med hjälp av tabeller och en riskmatris får de ut en frist när nästa tillsyn på objektet ska göras. Dessa frister läggs in i deras databas och tillsynsplanen tas fram central utifrån dessa bedömningar. (M. Sundbom, telefonintervju 16 april 2014)

De tre bedömningsområdena är fastighetens och verksamhetens risknivå, samt SBA-nivå. Dessa kommer tilldömas var sitt riskindex på en skala 1-5. Utifrån detta kommer SBA-nivån att vägas mot fastighetens och verksamhetens risknivå (som adderas ihop till en risksumma och har en skala på 1-10). (Södertörn, b.)

För att få fram vilket tidsintervall objektet hamnar i används en riskmatris, se figur 5. Om ett objekt har en bra SBA-nivå kommer intervallen bli längre samtidigt som en verksamhet med hög risk och dåligt SBA kommer få ett kortare tidsintervall. För att få en bättre insyn i hur bedömningarna görs, se bilaga B och C.

Figur 5. Riskmatris/diagram för tidsintervall (Södertörns brandförsvarsförbund, a.)

14

Tabell 5. Södertörns brandförsvarsförbunds modell för att bedöma vilken SBA nivå verksamheterna har. (Södertörns Brandförsvarsförbund, b.)

Betyg Beskrivning

1 Objektet saknar i allt väsentligt egna kontrollrutiner och förståelse för brandskyddet. Brister kan vara frekventa vid stickprovskontroll.

2 Objektet har viss egenkontroll och kunskap dock utan att ett egentligt systematiskt brandskyddsarbete har påbörjats. Brister är frekventa vid stickprovskontroll.

3 Objektet har ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete, dock inte komplett eller saknat helt dokumentation.

4 Objektet har ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete och god kunskap om brandskyddet i objektet. Vissa brister i dokumentation kan förekomma, få brister upptäcks vid stickprovskontroll.

5 Toppklass. God kunskap och anläggningens brandskydd. Alla delar i SBA finns, fungerar och är dokumenterade. Få brister upptäcks vid stickprovskontroll.

Indexet grundades utifrån antagandet att den viktigaste punkten var det systematiska brandskyddsarbetet. Om en verksamhet var duktig på att sköta brandskyddet tyckte

brandförsvarsförbundet att det inte var någon idé för dem "att springa" där på tillsyn om de visste att det redan sköttes. Liksom Luleå räddningstjänst var Södertörn brandförsvarsförbund ute efter en enkel lösning för tillsynsarbetet, som inte krävde någon expertis att förstå sig på. En projektgrupp sattes ihop och efter diskussioner hamnade de i riskmatrisen, se figur 5. Förutom att SBA var viktigt, kom gruppen fram till att byggnadens komplexitet spelade roll för hur ofta tillsyn krävdes. En stor byggnad med många verksamheter kräver mer brandskydd än en liten lagerlokal som står själv långt ifrån annan bebyggelse. Även vilken typ av verksamhet som bedrevs i byggnaden ansågs som en viktig del i hur ofta tillsyn borde göras. Figur 6 visar hur viktningen av parametrarna är gjord. (A. Edstam, telefonintervju 20 maj 2014)

Figur 6. Modell för att prioritering av hur tillsyns bedömning ska göras. (Södertörns, b.)

15 3.1.2 Räddningstjänsten Storgöteborg

Tillsynsplaneringen utgår från tre stora huvudpunkter som är följande: tematillsyner, reaktiva tillsyner samt fasta planerade tillsyner, se figur 7 för indelning av antalet tillsyner. (Räddningstjänsten

Storgöteborg)

Figur 7. Fördelning i % av tillsyner planerade i Storgöteborg. (ibid.)

Tematillsynen varierar från år till år, 2014 års tematillsyn kommer göras på hotell, studentboende, korttidsboende och komplexa parkeringsgarage. Det betyder att under 1-2 års tid ska stadens alla objekt som faller in under dessa kategorier ha genomgått en tillsyn. De reaktiva tillsynerna planeras in efter tips från allmänheten eller personal vid räddningstjänsten som exempel. (ibid.)

De fasta planerade tillsynerna, vilka utgör majoriteten av tillsynerna för året grundar sig på ett antal urvalskriterier, bland annat:

 farlig verksamhet

 ny verksamhet

 bedömning av brandskyddet

 skola

 industri

Bedömning av brandskyddet innefattar en viktning mellan olika parametrar utifrån den skriftliga redogörelsen. Verksamheterna får svara på dessa frågor som förs in i ett datorprogram och det resulterar i ett index, en skala på 1-5. En etta är ett lågt värde och en femma det högsta.

Räddningstjänsten Storgöteborg har valt att endast välja ut de verksamheter som får ett index på ett eller två under denna punkt. När en tillsyn är gjord på en verksamhet svarar tillsynsförrättaren på samma frågor och får ut ett index som är grundat på samma sätt som verksamheterna själva och här fås ett svar om verksamheternas självskattning. (ibid.)

Eftersom de använder sig av olika kriterier och resonemang för att välja ut vilka objekt som den fasta tillsynen kommer att omfatta och genom att tema på tillsynerna varierar från år till år medför det att alla objekt kommer beröras på något sätt. (J. Hybring, telefonintervju 28 April 2014)

3.1.3 Storstockholms brandförsvar

16 och det fanns inget system för hur de skulle gå vidare med redogörelserna. De fortsatte att använda de gamla fristerna från brandsynen med den skillnaden att fokus hamnade på den enskildes ansvar och kontrollsystem istället för detaljkontroller. Under årens gång har de arbetat vidare med att få fram ett bra system för att planera sina tillsyner. (L. Grönlund, telefonintervju 23 maj 2014)

Enligt L. Grönlund (personligt meddelande, maj 2014) behöver en tillsyn inte innebära ett platsbesök utan den kan ske på kontoret med hjälp av den skriftliga redogörelsen och detta är något

Storstockholms brandförsvar har arbetat vidare med. Ett krav de har är att de objekt som omfattas av den skriftliga redogörelsen ska prioriteras i samband med tillsyn.

I dagsläget använder sig Storstockholms brandförsvar av riktad och planerad tillsyn. Den riktade tillsynen inkluderar tillsyner på objekt där uppmärksammade brister i brandskyddet rapporterats in av andra myndigheter/allmänheten/egen personal eller där en brand har stora konsekvenser på miljö och hälsa etcetera. Den sker oftast utan stora förberedelser och med kort varsel och behöver inte alltid ske på plats utan kan göras på kontoret. De verksamheter som enligt lagen är skyldiga att upprätta en skriftlig redogörelse samt verksamheter som har tillståndspliktig mängd brandfarliga och explosiva varor tillhör den planerade tillsynen och här är regelbundna platsbesök ett måste. (Storstockholms

brandförsvar)

Efter besöken bestäms tidsfristen till nästa besök, beroende på verksamhetens risk- och skyddsfaktor samt den SBA nivån besöket påvisade att verksamheten hade och bestäms från fall till fall. SSBF har ett fastställt intervall för de olika verksamheterna och kan ses i tabell 6, tillsynerna som faller under riskklass 1 måste ha en tillsyn igen om max tre år. (ibid.)

Tabell 6. SSBF:s fastställda tidsintervall för de olika riskklasserna. (ibid.)

Riskklass Exempel Frist Maxtid mellan

besök

1

 Samlingslokaler för > 600 personer

 Lokaler med serveringstillstånd för > 360 personer

 Hotell o.d. för > 200 gäster eller > 50 rum

 Större anläggningar för vård/omsorg

1-3 år 3 år

2

 Samlingslokaler för 360-600 personer

 Lokaler med serveringstillstånd för 150-360 personer

 Äldreboenden och mindre anläggningar för vård/omsorg

 Skolor för > 600 elever, hotell o.d. för 50- 200 gäster

1-4 år 4 år

3

 Industrier och industrihotell

 Mindre skolor, samlingslokaler och hotell

 Kulturbyggnader och byggnader med särskild risk (enligt SRVFS 2003:10)

1-6 år 6 år

4  Objekt som inte omfattas av krav på skriftlig

redogörelse Riktad tillsyn

17

Tabell 7. Fristerna för verksamheter som hanterar brandfarliga och explosiva varor. (ibid.)

Typ av verksamhet Frist Maxtid mellan besök

Bensinstationer, depåer o.d. 1-3 år 3 år

Industrier o.d. 1-4 år 4 år

Publika lokaler för många människor (>300 personer) 1-2 år 2 år

Mindre publika lokaler, skolor 1-4 år 4 år

Övrigt (t.ex. utomhus, ej tillståndspliktig mängd m.m.) Riktad tillsyn 3.1.4 Räddningstjänsten Syd

Räddningstjänsten Syd har gjort revideringar på de gamla brandsynefristerna och har härifrån fått nya frister som varierar mellan 2-5 år. Bedömningarna grundar sig för det mesta på den skriftliga

redogörelsen, även magkänslan från tillsynsförrättaren väger in hur ofta en verksamhet berörs av tillsyn. Målet för Räddningstjänsten Syd är att genomföra ca 1500-1600 tillsyner/år. (M. Blåder, telefonintervju maj 2014).

3.1.5 Miljökontoret Luleå

Miljökontoret arbetar med att kontrollera att lagar och regler efterföljs. Miljömålen i Sverige styr till stor del miljökontorets arbetsuppgifter(Luleå Kommun, c. 2014). Varje år görs tillsyn av olika verksamheter i kommunen. Det som bestämmer var tillsyn ska göras beror på vilken typ av verksamhet och storleken på objektet, vilket avgör även tidsintervallet. Som exempel används en bensinstation, ju större stationen är och mer bensin som ryms i tankarna desto oftare görs tillsyner. Det finns också en sporadisk tillsyn, som inriktar sig på olika typer av projekt, och som kan liknas räddningstjänsternas tematillsyn. Under hösten varje år planeras nästa års tillsyner och valet av tema för de sporadiska tillsynerna väljs. Det som bestämmer gränserna för vad som är en stor bensinstation är en taxa som kommunförbundet har tagit fram, den grundar sig på en riskbedömning.(M. Mattson, telefonintervju maj 2014)

Efter varje tillsyn skrivs en rapport som skickas till verksamheten efteråt där det står vad som har sagts under tillsynen och vad som har upptäckts. Finns brister skriver miljökontoret ut ett föreläggande om vad som krävs för att bli "godkända" igen. (ibid.)

3.1.5.1 Riskbedömning

Sveriges kommuner och landsting har tagit fram ett dokument som heter "Taxa inom miljöbalkens område - utifrån risk- och erfarenhetsbedömning" där kapitel 4 handlar om hur tillsynsbehov och avgifter för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd tagits fram med risk- och erfarenhetsbedömning. Detta ska underlätta för tillsynsplaneringen och bedömningen görs utifrån verksamhetens

18

Figur 8. Modell för hur riskbedömningen och tillsynsavgift bedöms. (Sveriges kommuner och landsting, 2010, s. 34)

Faktorer som riskbedömningen grundar sig på är följande:

 markförhållande, lokalisering

 kemiska produkter

 tillägg av riskpoäng för verksamheten

Erfarenhetsbedömningen kan göra att en verksamhet får mer eller mindre tillsynstimmar och den kan endast användas efter att ett tillsynsbesök har gjorts. Bedömningen baseras på två checklistor där verksamheten erhåller ett antal erfarenhetspoäng och sedan finns en resultattabell som ger olika resultat beroende på hur bra verksamheten sköter sig i sitt dagliga arbetet. Miljökontoret delar ut premiepoäng till verksamheter som sköter sitt arbete och det resulterar i färre tillsynstimmar. (Sveriges kommuner och landsting, 2010)

19 åt vänster i tabellen om de sköter sitt arbete och att den fått premiepoäng från

erfarenhetsbedömningen. Från matrisen går det nu att avläsa antalet tillsynstimmar per år verksamheten ska ha och på så sätt få ut ett intervall för hur ofta tillsynen bör göras. (ibid.) 3.1.6 Arbetsmiljöverket Luleå

Arbetsmiljöverket gör tillsyner på flera olika verksamheter i landet och varje person har sitt område, personen som intervjuades arbetade på bygg och anläggning avdelningen på arbetsmiljöverket i Luleå kommun. När stora byggprojekt startar behöver de anmäla detta till arbetsmiljöverket och det planeras då in tillsyn på bygget för att se att allt står rätt till. Oftast kommer inspektörerna oanmälda till

arbetsplatserna för att få ut mer av besöket. Tillsynen behöver inte alltid innefatta ett platsbesök utan kan även ske på kontoret. Luleåkontoret räknar med att varje inspektör gör ca 130 inspektioner/år och tillsynerna styrs av vad som händer ute på marknaden. (J. Andersson, telefonintervju maj 2014) 3.1.7 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap

Innan LSO trädde i kraft var det Räddningsverket, numera MSB, som bestämde vilka tillsynsfrister som skulle användas för de olika verksamheterna, dessa angavs i SRVFS 1993:1 10§. A. Lundberg

(telefonintervju, 3 juni 2014) som jobbar på MSB kunde inte svara på frågan om bakgrunden till de gamla fristerna utan han hänvisade vidare till Regeringens proposition 1985/86:170 om

räddningstjänstlagen. Det som var av intresse i propositionen var att regeringen eller den myndighet som regeringen utser bestämmer vilka anläggningar och byggnader som ska falla in under brandsynen. Framför allt gällde det byggnader och anläggningar där risken för brand var stor eller kan orsaka omfattande och stora skador. (Proposition 1985/86:170)

MSB har bestämt vilka gränser som är tillåten mängd att hantera utan tillstånd för brandfarliga och explosiva varor. Dessa gränser fastställdes efter en rimlighetsbedömning, där risken antas växa med mängden. Det gäller inte alltid för brandrisken, utan det är skaderisken som ökar när mängden blir större. Resonemanget har sett olika ut för de olika gränserna, det har varit vilken skada ämnet ger och hur det används. (K. Kjellén, telefonintervju juni 2014)

3.1.8 Övriga

Tekniska förvaltningen arbetar bland annat med att testa brandlarm, utrymningslarm och sprinkler i kommunens lokaler. De har tids bestämda frister hur ofta detta ska göras och arbetar inte systematiskt med differentierade frister/intervall för det tekniska underhållet som styr revisions- eller

utbytesintervallet. (R. Blomberg, telefonintervju augusti 2014)

De övriga räddningstjänsterna som kontaktades använde inget system som skulle komma till användning för denna rapport.

3.2 Enkät

Enkäten mejlades ut till 14 räddningstjänster och från dessa räddningstjänster valde 42 personer att svara på enkäten. Av de 42 personerna som svarade var 13 % kvinnor och resterande 87 % män, åldern varierade mellan 25-62 år och tiden de arbetat med tillsyner varierade mellan tre månader och 23 år. Av svaren på de olika scenariona framgår att ju bättre en verksamhet sköter sitt SBA desto mer sällan krävdes tillsyn på objektet. Vilken typ av verksamhet spelade in till viss del, största skillnaden i svar visades på case 7, som handlade om en fristående tvättstuga i ett lägenhetsområde. Vissa tyckte inte den skulle omfattas av tillsynsarbetet medan andra ansåg att det borde göras en ny tillsyn inom ett år. Annars går det att säga att fristerna varierade mellan 1-4 år för de flesta objekt, vid något enstaka fall tyckte de tillfrågade att fristerna skulle vara upp till sex år.

20

Tabell 8. Medianvärde av hur viktiga parametrarna var enligt respondenterna.

Parameter Medianvärde Spridningsvidd

Praktisk tillämpning av det systematiska brandskyddsarbetet 8 3-10

Max antalet personer som får vistas i byggnaden 8 1-10

Brandtekniska installationer 8 2-10

Verksamhet som hanterar explosiva varor 7,5 3-10

BBR:s verksamhetsklasser 7 1-10

Verksamhet som hanterar brandfarliga varor 7 2-10

Ett väl dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete 7 2-10

Brandbelastning 7 1-10

Byggnadsklass enligt BBR 6 1-10

Antalet anställda i verksamheten 5,5 1-10

Verksamhet som har skiftarbete dygnet runt 5 1-10

Byggnadens area 5 1-8

Vilket år byggnaden uppfördes 4 1-10

Även här framgår att de som svarat på enkäten ansåg att parametern som handlar om det systematiska brandskyddsarbetet är viktigast, framför allt hur det hanteras rent praktiskt. Det dokumenterade SBA-värdet har inte samma vikt. Andra parametrar som värderades vara viktiga var om verksamheterna hanterar brandfarliga eller explosiva varor; vilken typ av verksamhet det är; max antalet personer som får vistas i byggnaden och om det finns några byggnadstekniska installationer. Parametern som ansågs som minst viktig var vilket år byggnaden var uppförd. Överlag går det att avläsa att de parametrar som har med byggnadens utformning att göra bedömdes inte lika viktiga som vad som finns i byggnaden och hur de hanterar säkerhetsfrågan kring brand.

Variationsvidd mellan svaren var stort, nästan i alla parametrar varierade svarsvidden mellan ett och tio. I något enstaka fall, som praktisk tillämpning av SBA och verksamheter som hanterar explosiva varor hade en spridningsvidd på 3-10.

Det fanns möjlighet att kommentera enkäten innan den skickades in, först om de tyckte att det var någon parameter som saknades i frågan ”hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?” och var det om de hade några övriga kommentarer på enkäten. Parametrar som respondenter saknade var bland annat om det fanns flera verksamheter i samma byggnad, hur många intressenter som ingår i objektet (till exempel en ägare, en hyresgäst, flera nyttjanderättshavare, ett antal entreprenörer), om risken finns att personen själv kan förorsaka en brand och personalens betydelse för brandskyddet och vad de har för utbildning och hur ofta de får den. En annan kommentar var att det var svårt att bedöma varje enskild parameter utan att det ofta är en kombination som avgör hur viktigt just den parametern blir, till exempel hög brandbelastning med mycket folk skulle bedömas högre än varje enskild parameter för sig.

Övriga kommentarer var att ett alternativ under bedömningen av de olika fallen skulle ha varit att objektet inte skulle vara tillsynsobjekt. Vissa verksamheter byter ofta ägare och där kan det vara viktigt att ha tätare tillsynsintervall och om en verksamhet har stora brister skulle tillsynerna vara tätare till en början, kanske under ett år, men när de visat att de har ett skäligt brandskydd skulle intervallen bli glesare.

Resultatet från hela enkäten finns i bilaga E.

3.3 Förslag till riskindex

Ovanstående information som kommer från litteraturstudien, intervjuerna och enkäten har bildat underlag till förslaget till riskindexsystemet. Huvudparametrarna har valts till systematiskt

21 intervjupersonerna och respondenterna till enkäten. Boverkets byggregler har varit till stor hjälp för att ta fram underparametrarna och indelningen av dessa i de olika stegen. Dessa grundar sig i hur BBR gör bedömningen för vilket skydd som behövs för olika verksamheter och deras storlek. Intervjusvaren som inte använts till uppbyggnaden av systemet valdes bort på grund av att de inte var relevanta i syftet att bygga upp ett system.

Nedan följer två förslag som är uppbyggda på samma sätt i grunden. Det som skiljer dem åt är att det ena förslaget enbart bedöms med hjälp av poäng medan det andra omvandlas från poäng till betyg innan fristen bestäms. Att det blev två alternativ beror på vad en vill få ut av systemet, är det att få ut en tidsfrist då räcker det med att enbart använda sig av poängen. Vill en få ut mer och kunna jämföra verksamhetens risk som exempel är det bättre att omvandla poängen till betyg eftersom det är lättare att relatera till en skala på 1-5 än 1-25. Luckorna i tabellerna betyder att det den parametern inte kan få det poäng som anges i kolumnen över, detta för att det inte finns fler alternativ eller att respondenterna till enkäten inte värderade parametern lika högt.

För att systemet ska bli rättvist och alla tillsynsförrättare ska kunna bedöma efter samma grunder ansågs att ett poängsystem skulle vara en bra lösning. Genom att göra tabeller där de olika stegen är bestämda värden så kan tillsynsförrättaren gå in i tabellen efter tillsynen och bestämma vilket slutpoäng/betyg de olika huvudparametrarna ger.

3.3.1 Verksamhetsparametrar

För att få betyg på verksamheten används tabell 9 för att få ut poäng.

Tabell 9. Underparametrar och poäng till verksamhetens slutbetyg. Poäng

Underparameter 0 1 2 3 4

Verksamhetsklass 5d, 6 4, 5b, 5c 2c, 3a, 3b, 5a 2a, 2b 1

Brandfarliga varor Enorma (ofantliga) mängder Ja, tillståndspliktig mängd Ja, men ej tillståndspliktig mängd Nej Explosiva varor Enorma (ofantliga) mängder Ja, tillståndspliktig mängd Ja, men ej tillståndspliktig mängd Nej Nattpersonal/verksamhet Ja Nej Maximalt personantal >1001 601-1000 301-600 151-300 0-150

När poängen är bestämda adderas dessa och ett betyg fås ut med hjälp av tabell 10. Maximalt antal poäng en verksamhet kan få är 20. De högre poängen är mindre farliga verksamheter och resulterar i en längre tidsfrist.

Tabell 10. Omvandlingstabell från poäng till betyg.

Betyg Poäng 1 4-7 2 8-11 3 12-14 4 15-17 5 18-20 3.3.2 Byggnadsparametrar

22

Tabell 11. Underparametrar och poäng till byggnadens slutbetyg. Poäng Underparameter 1 2 3 4 Byggnadsklass 0 1 2 3 Bygg år <1946 1947-1986 1987-2010 >2011 Brandbelastning (MJ/m2) >1000 500-1000 200-500 0-200 Brandtekniska installationer Nej

Enbart det som krävs av BBR

Mer än det som krävs enligt BBR men ej hela byggnaden Ja, hela byggnaden Area m2 >5000 1250-5000 0-1250 Flera verksamheter i samma byggnad Ja, flera Vk i samma brandcell Ja, men ej i

samma brandcell Nej

När poängen är bestämda adderas dessa och ett betyg fastställs med hjälp av tabell 12. Liksom här är det byggnader med mindre risk som får högre poäng.

Tabell 12. Omvandlingstabell från poäng till betyg.

Betyg Poäng 1 8-11 2 12-15 3 16-18 4 19-21 5 22-24 3.3.3 Systematiskt brandskyddsarbete

Den tredje parametern är det systematiska brandskyddsarbetet och det delas upp i två olika delar, ett betyg för hur SBA sköts praktiskt i verksamheten och ett betyg för hur väl dokumenterat SBA är. Tabell 13 visar vilka kriterier som ger vilket betyg för hur SBA dokumentationen sköts.

Tabell 13. Betyg och kriterier för hur bra SBA dokumenteras. Betyg Kriterier

1 Ingen dokumentation, dvs pärm och papper saknas

2 Det finns ett system för SBA dokumentation men det saknas papper och inget är i sin ordning 3 Alla papper finns men används inte som det ska

4 Fungerande dokumentation men uppvisar lite brister 5 Ett väl dokumenterat SBA som inte uppvisar några brister

Tabell 14 visar vilka kriterier som ger vilket betyg för hur bra SBA sköts i praktiken.

Tabell 14. Betyg och kriterier för hur bra SBA sköts praktiskt. Betyg Kriterier

1 Stora brister vid stickprovskontroll, personalen saknade utbildning och hade ingen koll på vad som skulle göras vid en brand

2 Uppenbara brister vid stickprovskontroll, personalen hade inte fått någon utbildning men hade någorlunda koll på vad de skulle göra vid en brand

3 Brister vid kontrollen, personalen har fått utbildning och har helt okej koll på vad som ska göras vid en brand

4 Några få brister vid kontroll, personalen hade fått utbildning men ej med jämna mellanrum och hade koll på vad som ska göras vid en brand

23 När alla betyg är bestämda med hjälp av tabellerna ovan adderas de ihop och via tabell 15 omvandlas betygen till en tillsynsfrist, där det lägsta möjliga betyget är 4 och maximalt 20. Ett högre betyg ger en längre frist.

Tabell 15. Tillsynsfristerna som grundar sig efter addering av betygen. Tillsyns frist Summan betyg

1 4-6 2 7-10 3 11-14 4 15-18 6 18-20 3.3.1 Alternativt förslag

Som nämndes ovan är ett alternativt förslag att inte omvandla poängen till betyg, utan poängsättningen från verksamhetens och byggnadens risk, som maximalt är 20 och 24, behålls och adderas ihop.

Det som behöver ändras är att SBA får poäng istället för betyg direkt, de hamnar på en skala mellan 0-4, kriterierna för att få noll poäng är det samma som att få betyg ett. Tabell 16 visar hur detta skulle se ut för hur SBA dokumenteras och tabell 17 hur det sköts praktiskt.

Tabell 16. Poäng och kriterier för hur bra SBA dokumenteras. Poäng Kriterier

0 Ingen dokumentation, dvs pärm och papper saknas

1 Det finns ett system för SBA dokumentation men det saknas papper och inget är i sin ordning 2 Alla papper finns men används inte som det ska

3 Fungerande dokumentation men uppvisar lite brister 4 Ett väl dokumenterat SBA som inte uppvisar några brister

Tabell 17. Poäng och kriterier för hur bra SBA sköts praktiskt. Poäng Kriterier

0 Stora brister vid stickprovskontroll, personalen saknade utbildning och hade ingen koll på vad som skulle göras vid en brand

1 Uppenbara brister vid stickprovskontroll, personalen hade inte fått någon utbildning men hade någorlunda koll på vad de skulle göra vid en brand

2 Brister vid kontrollen, personalen har fått utbildning och har helt okej koll på vad som ska göras vid en brand

3 Några få brister vid kontroll, personalen hade fått utbildning men ej med jämna mellanrum och hade koll på vad som ska göras vid en brand

4 Inga brister vid stickprovskontrollen, personalen utbildas regelbundet och hade koll på vad som skulle göras

När poängsättningen är gjord efter de fyra tabellerna adderas de ihop med ett maximalt värde på 52 poäng. Tabell 18 omvandlar summan av poängen till tidsfristen.

Tabell 18 .Tillsynsfristerna som grundar sig efter addering av poängen. Tillsyns frist Summa poäng

1 12-20

2 21-28

3 29-36

4 37-44

6 45-52

24

4 Diskussion

Syftet med rapporten var att ta fram ett användarvänligt riskindexsystem för att underlätta

tillsynsplanering för räddningstjänsten i Luleå. Ett förslag på hur det systemet kan se ut har tagits fram i denna rapport och med hjälp av poängsättningen och de bestämda stegen ska systemet vara

användarvänligt. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av de olika tillvägagångssätten som beskrivits i metoden och dessa har fungerat bra för att få svar på frågorna. Den frågan som inte kunnat besvaras är "Finns det parametrar som gör att det går att få fram ett riskindex som är rättvisande för olika typer av verksamheter?". Detta för att inte fanns någon forskning och parametrarna som valts till systemet kan bedömas efter det att systemet provats och en utvärdering gjorts och först då kan frågan besvaras om de är rättvisande.

4.1 Intervjusvar

Av de som intervjuades var det Södertörns brandförsvarsförbund, Storstockholms brandförsvar och Miljökontoret som hade någon form av riskbedömning/index att arbeta efter när tillsynerna planerades. Övriga räddningstjänster/förbund valde egna metoder när LSO trädde i kraft. Miljökontorets

riskbedömning som Sveriges kommuner och Landsting tagit fram handlar mer om antalet timmar och kostnad för de olika objekten vilka sedan bestämmer hur ofta objekten behöver tillsyn. Detta system var inget som inte sågs lämpligt att överföras till tillsynsfristen på objekten där räddningstjänsten gör tillsyner på grund av att det blir odynamiskt att jobba med timmar. Storstockholms brandförsvar arbetar delvis efter riskklasser, vilka är förutbestämda och har olika tidsintervall. Riskklass 1 har intervallet 1-3 år, vilket betyder att nästa tillsyn på objektet ska ske om minst ett år men som mest tre år. Riskklass 1 är den lägsta riskklassen och innehåller objekt som stora samlingslokaler och vård-/omsorg anläggningar samt anläggningar med stort skyddsvärde. Anläggningar som tillhör riskklass 3, så som industrier och mindre skolor har tillsynsintervall mellan 1-6 år. Sköter verksamheterna sitt SBA och upprätthåller ett skäligt brandskydd hamnar de i det övre intervallet.

Södertörns brandförsvarsförbunds indexsystem är mer intressant ur vår synvinkel. De använder sig av tre huvudparametrar: SBA, verksamhetens risknivå och fastighetens risknivå. De viktar SBA mot verksamhetens risk adderat med fastighetens risk, i en riskmatris. Alltså bedömer de att SBA väger tyngst. Men deras uppbyggnad att ta fram betygen för de tre huvudparametrarna var något som användes i arbetet.

De större räddningstjänsterna och förbunden valdes ut till telefonintervjuer eftersom de oftast har kommit längre i sin planering då de har fler anställda och fler objekt att göra tillsyner på, varför

metoderna de använder är prövade. De större räddningstjänsterna behöver ett system mer än en små, för fler tillsynsförrättare som ska göra tillsyn på objekten behöver gå efter samma metod, det kan vara olika förrättare som gör tillsyn på ett objekt. Små stationer där det endast finns en tillsynsförrättare kan ha koll på allt i huvudet.

4.2 Enkätsvar

För att kunna få ut ett bra resultat av de åtta olika fallen som enkäten innehöll valdes fyra olika verksamhetsklasser ut och det blev två fall från varje verksamhetsklass. Det som skiljde dem åt varierade mellan byggnadens utformning, hur de skötte sitt SBA och vilken typ av verksamhet (till exempel vandrarhem och hotell från Vk 4). Parametrarna som var med i enkäten valdes ut efter hur relevanta de är i dagens tillsynsarbete.

25 Resultatet från enkäten visar att tillsynsförrättare tänker olika i alla situationer, de är mer eller mindre färgade av olika system. Vissa av respondenterna har bara arbetat några månader med tillsyn och andra har varit med flera år och jobbat med både RÄL och LSO, vilket naturligtvis påverkar resultatet. Om en person har arbetat med tillsyn inom flera organisationer har den flera olika system och fått fler synsätt på hur det går att jobba med planeringen av tillsyner.

Överlag ansåg respondenterna att den viktigaste parametern är hur verksamheterna sköter sitt SBA och minst viktig var när byggnaden uppfördes. Detta var intressant att få reda på och var bra att använda när poängen och underparametrarna skulle bestämmas.

4.3 Förslag till riskindex

Verksamhet, Byggnad och SBA användes som byggstenar i förslagen som angavs i resultatet, detta på grund av att parametrarna som framkom under intervjuerna föll under dessa parametrar och att de diskuterades på första mötet som viktiga.

4.3.1 Verksamheten

Underparametrarna som valdes för verksamhetens betyg var följande: verksamhetsklass enligt BBR, hantering av brandfarliga och explosiva varor, antalet anställda, skiftarbete och maximalt personantal i byggnaden.

I verksamhetsklassen ingår i vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter, om personerna till största delen kan utrymma på egen hand samt om

personerna kan förväntas vara vakna. Detta ingår i hur Boverket delar in olika typer av verksamheter i de olika verksamhetsklasserna, mer om detta står beskrivet i kapitel 1.7.1 Verksamhetsklasser. Verksamhetsklass 5d (fängelse och häkten) och 6 (pappersindustri och textilindustri) hamnade på noll poäng. I ett fängelse eller häkte är personer inlåsta och kan ha svårt att utrymma ifall dörrar och så vidare inte låses upp, därav hamnade den som en av de verksamheter som ansågs vara i mer behov av tillsyn. Det samma gäller anläggningar med förhöjd risk eller ett snabbt brandförlopp som tillhör verksamhetsklass 6.

Ett poäng får verksamheter i Vk 4, 5b och c. Här förväntas personer sova, ha dålig lokalkännedom och vara i behov av hjälp för att utrymma eftersom hotell, vårdanläggningar och äldreboende tillhör dessa verksamhetsklasser. Tillskillnad från Vk 5d och 6 är inte personer inlåsta och den förhöjda risken eller snabbt brandförlopp saknas. Eftersom lokalkännedom är dålig och personer är ofta i behov av hjälp för att utrymma anses det var tillräcklig anledning till att få lite hjälppoäng.

Verksamhetsklass 2c, 3a, 3b och 5a får två poäng. Vk 2c får det på grund av att det är en samlingslokal med alkoholservering som är avsedd för över 150 personer. Här har folk dålig lokalkännedom och är påverkade av alkohol men de förväntas vara vakna och kunna utrymma själva. Bostäder tillhör verksamhetsklass 3, här förväntas människor ha god lokalkännedom men kan sova och statistik (Brandskyddsföreningen, a) visar att det sker flest dödsbränder i bostäder därav anses den vara ett mellanriskobjekt. Dagliga verksamheter så som förskola och fritidshem tillhör Vk 5a, personer kan förväntas sova och behöva ha hjälp att utrymma. Den hamnar över 5b och c, för att även om många av barnen kan gå själva men de behöver bli tillsagda och visade åt vilket håll de ska gå ut.

Tre poäng får verksamhetsklass 2a och b, de hamnar över Vk 2c då det inte förväntas serveras alkohol i dessa lokaler. Annars kan personer förväntas vara vakna och ha dålig lokalkännedom. Kontor och industrier där människor är vakna, har god lokalkännedom och kan förväntas utrymma på egen hand får högsta poängen, en fyra.