Figur 1 och 2
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, a. (2012). Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor sid. 17. Karlstad: Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap.
32 Figur 3
Hermelin, J., Schnell, G., & Dryselius, H. (2004). Lagen om Skydd mot olyckor - beskrivningar och kommentarer sid 80. Stockholm: Brandskyddsföreningens Service AB.
Figur 4
Andersson, S., & Håkansson, P. (2004). Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor - förslag till strukturerat arbetssätt sid 73. Lund: Brandteknik, Lunds tekniska högskola.
Figur 5
Södertörns Brandförsvarsförbund, a. (Opublicerad rapport). Tillsynsplan 2014. Stockholm Figur 6
Södertörns Brandförsvarsförbund, b. (Opublicerad rapport). Värdering av Objekt. Stockholm Figur 7
Räddningstjänsten Storgöteborg (Opublicerad rapport). Tillsynsplan 2014. Göteborg. Figur 8
Sveriges kommuner och landsting. (2010). Taxa inom miljöbalekns område sid 34. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
6.4 Intervjuer
Andersson, J. (den 16 05 2014) Personal Arbetsmiljöverket Luleå (M. Svensson intervjuare) Blomberg, R. (den 18 08 2014) Personal Tekniska förvaltningen Luleå (M. Svensson intervjuare) Blåder, M. (den 05 05 2014) Brandinspektör Räddningstjänsten Syd. (M. Svensson intervjuare)
Edstam, A. (den 20 05 2014) Vice Brandchef Södertörn Brandförsvarsförbund. (M. Svensson intervjuare) Ericsson, B. (den 16 05 2014) Kommunförbundet Norrbotten (M. Svensson intervjuare)
Grönlund, L. (den 23 05 2014) Metodansvarig-Tillsyn Storstockholms Brandförsvar (M. Svensson intervjuare)
Hybring, J. (den 28 04 2014)Delprocessledare Tillsyn, Räddningstjänsten Storgöteborg. (M. Svensson intervjuare)
Kjellén, K. (den 03 06 2014) Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (M. Svensson intervjuare) Lundberg, A. (den 03 06 2014) Brandingenjör Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (M.
Svensson intervjuare)
Mattson, M. (den 16 05 2014) Personal Miljökontoret Luleå (M. Svensson intervjuare)
Sundbom, M. (den 16 04 2014) Brandingenjör Södertörn Brandförsvarsförbund. (M. Svensson intervjuare)
33
7 Bilagor
Bilaga A - Intervjufrågor
Grundfrågorna som ställdes under intervjuerna till räddningstjänsterna var följande:
2004 började LSO att gälla och det blev mer upp till kommunerna själva att planera och bestämma vilka tidsintervall man ville ha för sina tillsynsobjekt, även vilka objekt som skulle göra tillsynerna på. Hur började ni planera era tillsyner?
Använder ni idag samma system som ni gjorde 2004 eller har ni ändrat er tillsynsplanering?
Om ni har ändrat något, vad och varför? Tycker ni att det fungerar bra?
Om inte, vad fungerar mindre bra? Vad skulle krävas för att det ska fungera bättre? Har ni funderat något på om det finns ett sätt att underlätta tillsynsplaneringen?
Om ja, vad? Varför?
Vilka parametrar tycker ni är viktiga när man ska planera tillsyner?
Har ni något samarbete med andra tillsynsmyndigheter så som miljökontoret? Arbetsmiljöverket, stadsbyggnadskontoret? Om, hur fungerar det samarbetet?
Under litteraturstudien erhölls informationen om att Södertörn Brandförsvar använde en form av riskindexsystem för att planera sina tillsyner därför ställdes en del andra frågor till dem och det blev två stycken intervjuer med olika personer då person 1 inte hade full koll på hur systemet gjordes.
2004 började LSO att gälla och det blev mer upp till kommunerna själva att planera och bestämma vilka tidsintervall man ville ha för sina tillsynsobjekt, även vilka objekt som skulle göra tillsynerna på. Jag läste i rapporten Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor - Förslag till strukturerat arbetssätt (examensarbete från Lund) att ni hade börjat arbete med att planera era tillsyner i samband med detta. Ni använde er av ett riskindexsystem, där
bedömningsområdena var verksamhet, byggnad och SBA. Hur gjorde ni urvalet av dessa bedömningsområden?
Utöver detta hade ni att varje bedömningsområde hade 7 bedömningsgrunder, vad var det för några? Hur bestämdes dessa?
Använder ni idag samma system som ni gjorde 2004 eller har ni ändrat er tillsynsplanering?
Om ni har ändrat något, vad och varför?
Tycker ni att det fungerar bra?
Om inte, vad fungerar mindre bra? Vad skulle krävas för att det ska fungera bättre?
Har ni funderat något på om det finns ett sätt att underlätta tillsynsplaneringen? Om ja, vad? Varför?
Vilka parametrar tycker ni är viktiga när man ska planera tillsyner?
När ni får ut ert index, bestämmer det då inom vilken frist objekten behöver tillsyn?
Hur gjordes viktningen mellan verksamhetens och byggnadens risk samt SBA? Varför adderades Vk och Br ihop?
Hur har de olika nivåerna i SBA-arbetet valts ut?
Riskmatrisen, där man får ut fristen för tillsyn, hur formades den?
Hur fungerar arbetet med systemet bakom kulisserna?
Har ni gjort någon utvärdering av systemet? Om ja, hur gjordes den? Vad fick ni ut av den?
Är det okej att jag har era dokument som bilagor i examensarbetet? Arbetsmiljöverket och Miljökontoret fick en tredje variant av frågor.
34
Jag antar att ni använder datorer nu för tiden, har ni ett särskilt program där ni rapporterar in
efter ni varit på en tillsyn?
Har ni bestämda frister eller varierar detta beroende på hur "objekten" sköter sig?
Använder ni någon form av riskindex för att välja ut objekt och få fram frister för hur ofta tillsyn
behövs?
Om ja, vad använder ni er av för bedömningssystem då? Vilka olika parametrar får avgöra detta? Hur är detta riskindexsystemet uppbyggt?
35
Bilaga B - Södertörn
Södertörns brandförsvarsförbund
PM
Värdering av objekt
Nr: 602
Datum: 2006-02-07
Bakgrund
I samband med att Räddningstjänstlagen ersattes av Lag om skydd mot olyckor (LSO)
förändrades förutsättningarna för tillsyn. Tidigare bestämde Räddningsverket genom en
föreskrift vilka objekt och hur ofta vi skulle göra brandsyn, vi som kommun kunde endast
bestämma att vi ville göra det oftare än vad som föreskrivits. Idag säger LSO endast att
kommunen ska bedriva tillsyn, och därför har vi ett behov av att skapa ett system för hur vi
ska prioritera tillsyn i framtiden.
Sbff kommer att bedriva två typer av tillsyn enligt LSO samt Lag om brandfarliga och
explosiva varor (LBE), riktad tillsyn samt regelbunden tillsyn
Riktad tillsyn
Den riktade tillsynen innebär att fokus läggs på ett geografiskt område, typ av objekt etc där
vi i vår riskanalys har sett ett stort skadeutfall. Exempel på detta kan vara ”äldreboende” där
vi sett att dessa är överrepresenterade när det gäller skadade och döda i samband med brand.
Den riktade tillsynen beslutas centralt och presenteras i verksamhetsplanen och behandlas inte
vidare i detta dokument.
Regelbunden tillsyn
Utöver den riktade tillsynen ska Sbff bedriva en bred tillsynsverksamhet i samhället oaktat
vilken bransch eller område en anläggning tillhör. För att kunna veta var vår tillsyn gör mest
nytta kommer vi att använda en riskbedömning. Tanken är sedan att vi oftare ska göra tillsyn
på anläggningar med hög risk än de med låg risk. Objekt bedöms av handläggare och sedan
tas en tillsynsplan fram centralt baserat på de värden som handläggarna har angett. Hur
bedömning ska ske ges i detta dokument.
Allmänt behov av att uppdatera data
Vi har vid flera tillfällen insett att informationen i Alarmos inte är korrekt när det gäller våra
objekt. Det kan vara allt från typ av verksamhet, koordinater, adresser mm som kan vara
felaktiga. Detta gör att det är svårt att använda informationen när vi vill göra analyser för att
bättre förstå vår riskbild. Därför ska felaktigheter rättas när alla objekt i alla fall kommer att
gås igenom, se följande stycken.
Södertörns brandförsvarsförbund
Box 563 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737 136 25 Haninge Fax: 08-721 22 23 info@sbff.se
36
Syfte
Syftet med detta PM är vara ett underlag för Sbffs handläggare när bedömning av
objekt ska göras.
Prioriteringsmodell för regelbunden tillsyn
För att kunna bedöma var tillsyn gör mest nytta ska varje objekt i Alarmos få tre betyg.
1. Risknivå fastighet
2. Risknivå verksamhet
3. SBA-nivå
Bild: Inringade fält anger var betygen ska anges för objektet i Alarmos.
Betygen dokumenteras i Alarmos på fliken som heter ”Tillsyn (LSO)” i en femgradig
skala där 1 är lägst och 5 är högst. Med dessa värden angivna kan vi sedan besluta
om vilka objekt vi ska göra tillsyn på i år, nästa år o s v. Exakt var nivån för
exempelvis ”tillsyn i år och nästa tillsyn om senast två år” kommer att ligga vet vi
inte idag, det kan inte fastställas förrän alla objekt är bedömda. Metoder för att få
fram data för att kunna göra en bedömning är att läsa skriftliga redogörelser, använda
egen kunskap om objektet sedan tidigare, samt vid behov skaffa fram ny information
genom telefonsamtal eller t o m besök. Observera att informationen inte behöver vara
100% korrekt, det är tillåtet att göra en bedömning som till viss del bygger på
antaganden. Betygen kommer sedan uppdateras vid varje tillsynsbesök och
därigenom rättas till.
37
Bild: Tankemodell för prioritering av tillsyn. Kraft ska läggas där byggandens
och verksamhetens risk inte balanseras av ett väl fungerande systematiskt
brandskyddsarbete.
Risknivå fastighet
Med detta betyg ska det anges hur känslig byggnaden är brandtekniskt. Exempel på
faktorer som kan ge en hög risknivå för en byggnad är mycket stora brandceller,
underjordsanläggningar och anläggningar med avancerade brandtekniska system
(ställer högre krav på kontroll än enkelt brandskydd). Lågt betyg (1) betyder låg
risknivå och högt betyg (5) betyder hög risknivå. Se bilaga 1 för mer hjälp att
bedöma risknivå.
Betyg Beskrivning
1 Mycket enkel mindre byggnad utan aktiva brandtekniska installationer, ex villa
2 Begränsad byggnad med vissa brandtekniska installationer, ex 1-plans förskola
3 Större enklare byggnad, ex stor gymnasieskola
4 Större komplex byggnad, ex Heron City
5 Mycket stor och komplex byggnad med aktiva brandtekniska system, ex
Huddinge sjukhus
Risknivå verksamhet
Betyget för risknivå verksamhet anger om verksamheten i sig innebär några särskilda
risker. Riskerna kan bestå i att olyckor har större sannolikhet att inträffa (t ex vid
hantering av brandfarlig vara) eller att konsekvenserna av en olycka blir stora (t ex
vid sovande personer). Denna sammanvägning gör att det är svårt att göra en exakt
lista nedan för betygen. Se bilaga
2 för mer hjälp att bedöma risknivå verksamhet. Lågt betyg (1) betyder låg risknivå
och högt betyg (5) betyder hög risknivå.
Betyg Beskrivning
1 Inga riskverkamheter. Ex förskola med endast dagverksamhet.
2 Vissa risker. Ex restaurang med 100 platser,
3 Större varuhus/butik, Ica MAXI
4 Ex verkstad med brandfarlig vara större mängder och hög brandbelastning,
större hotell.
5 Väldigt många människor, sovande, kan inte utrymma själva/extremt
brandfarlig större industrier
38
SBA-nivå
Med SBA-nivå menas hur framgångsrikt objektet har varit i att bedriva ett eget
systematiskt brandskyddsarbete, d v s hur man tar hand om de risker som finns.
Dåligt eget SBA ger ett lågt betyg (1) medan ett väl utvecklat system ger ett högt
betyg (5). Betygsgränserna ges i nedanstående tabell.
Betyg Beskrivning
1 Objektet saknar i allt väsentligt egna kontrollrutiner och förståelse för
brandskyddet. Brister kan vara frekventa vid stickprovskontroll.
2 Objektet har viss egenkontroll och kunskap, dock utan att ett egentligt
systematiskt brandskyddsarbete har påbörjats. Brister är frekventa vid
stickprovskontroll.
3 Objektet ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete, dock inte komplett
eller saknar helt dokumentation.
4 Objektet har ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete och god
kunskap om brandskyddet i objektet. Vissa brister i dokumentation kan
förekomma, få brister upptäcks vid stickprovskontroll.
5 Toppklass. God kunskap och anläggningens brandskydd. Alla delar i SBA
finns, fungerar och är dokumenterade. Få brister upptäcks vid
39
Uppdatering av data i Alarmosmodul Förebyggande
Utöver att rätta felaktig data måste det säkerställas att viss data alltid är inskriven. I
bilaga 3 finns skärmdumpar över vad som ska fyllas i.
Uppdatering av risk-, skydds- och insatsdata
40
Bilaga 1- Hjälp för att bedöma risknivå byggnad
Som hjälp för att bedöma risknivå fastighet (1-5) kan nedanstående tabell användas.
Observera att objekt kan få 0 (noll) hjälppoäng i en bedömningsgrund, t ex en
byggnad med 1 våning. Summera de hjälppoäng ett objekt får, denna summa kan
sedan översättas till ett
betyg för risknivå byggnad. Betyget sätts på objektet i Alarmos.
Tabell: Hjälppoäng för att bedöma fastigheten
Bedömningsgrund Kriterier för hjälppoängsättning
Antal hjälppoäng
1 2 3
Våningsantal 2 - 4 5 - 8 > 8 våningar
Antal källarvåningar
med verksamhet
1 2 > 2
Byggår 1980-1995 1969 - 1979 Tidigare än 1969
Byggnads- eller
lokalyta (m
2)
600 – 5 000 5 000 –
10 000
> 10 000
Brandskydd som
bygger på aktiva
system (sprinkler,
brandgasventilation,
brandlarm)
Vissa delar av
anläggningen
Delar av
anläggningen
Hela anläggningen
eller för
personsäkerhet
Förlängd insatstid > 10 minuter > 20 minuter > 30 minuter
Tabell: Översättningstabell från hjälppoäng till betyg för risknivå fastighet
Hjälppoäng Motsvarande betyg
0-4 1
5-7 2
8-10 3
11-13 4
14-18 5
Exempel:
Fristående förskola, 1-planshus om 400 kvadratmeter, byggnadsår 1974,
brandlarm med utrymningslarm placerat i centrala Södertälje.
0 p för våningsantal
0 p för källarvåningar
2 p för byggår
0 p för byggnadsyta
3 p för aktiva system för personsäkerhet
0 p för insatstid mindre än 10 minuter
41
Bilaga 2- Hjälp för att bedöma risknivå verksamhet
Som hjälp för att bedöma risknivå verksamhet (1-5) kan nedanstående tabell
användas. Observera att objekt kan få 0 (noll) hjälppoäng i en bedömningsgrund, t ex
en byggnad med 1 våning. Summera de hjälppoäng ett objekt får, denna summa kan
sedan översättas till ett
betyg för risknivå byggnad. Betyget sätts på objektet i Alarmos.
Tabell: Hjälppoäng för att bedöma verksamheten
Bedömningsgrund Kriterier för riskpoängsättning
Antal riskpoäng
1 2 3
Personantal 150 - 300 300 - 600 > 600
Lokalkännedom Utnyttjas
regelbundet vid
vissa tillfällen av
externa besökare
Stor andel externa
besökare eller
publika delar
Nej (publika
lokaler)
Brandfarlig vara eller
annan
kemikaliehantering
Tillståndspliktig
mängd
Omfattande
hantering
Mycket omfattande
hantering
Brandbelastning
(MJ/m2)
Medel, 200-400 Hög, 400-600 Mycket hög, >600
Hetarbeten Regelbundet/
mindre omfattning
Ofta/måttlig
omfattning
Dagligen/stor
omfattning
Människor som inte
kan utrymma själva
Ja, ett mindre antal Ja, många Ja, dom flesta
Sovande människor Ja, ett mindre antal Ja, många Ja, dom flesta
Tabell: Översättningstabell från hjälppoäng till betyg för risknivå verksamhet
Hjälppoäng Motsvarande betyg
0-2 1
3-5 2
6-8 3
9-11 4
12-21 5
Exempel:
Hotell med 200 bäddar. Ingen brandfarlig vara hanteras.
1 p för personantal
3 p för publik lokal
0 p för brandfarlig vara
1 p för brandbelastning
0 p hetarbeten
1 p för människor som inte kan utrymma själva (de flesta hotellgäster kan utrymma själva)
3 p för sovande människor
42
Bilaga 3
44
Dokumentets historia
Upprättad/ reviderad: 2006-02-07 Upprättad/ reviderad av: AEKontrollerad av 1: Kontrollerad av 2: Godkänd av: AE
45
Bilaga C - Södertörn
Södertörns brandförsvarsförbund
Instruktion
Tillsynsplan 2014
Nr I 601 Datum 2013-12-23Bakgrund
Södertörns brandförsvarsförbund har ansvar att utföra tillsyn i medlemskommunerna enligt två lagstiftningar, lag om skydd mot olyckor (LSO) samt lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Lagstiftningen lämnar det fritt för oss som kommunens tillsynsmyndighet att välja vilka objekt som ska tillsynas samt på vilket sätt detta ska ske. I och med lagändring i
”nya” LBE så är vi som kommun ansvarig även för tillstånd och tillsyn av explosiva varor. Detta dokument anger inriktning för tillsynen 2014 samt vilka objekt som ska tillsynas.
Inriktning
Tillsynen 2014 är uppdelad i två delar, planerad respektive riktad tillsyn. Syfte och genomförande av dessa redovisas nedan. Sedan ett par år tillbaka har vi haft ett likartat system/arbetssätt i förbundet för att genomföra tillsyner och under 2014 så kommer en ny version av detta att sjösättas. Starten av nya ”tillsynskoncept 2.0” är planerad till senast 2014-
03-01, tillsynsarbetet för 2014 kan dock utan bekymmer påbörjas redan i januari enligt nu
gällande modell. Alla årets tillsyner kan med fördel bokas tidigt då detta annars riskerar bli ett hinder för att hinna klart.
Planerad (regelbunden) tillsyn
Den planerade tillsynen syftar till att på bred front kontrollera och stötta enskilda anläggningars SBA-arbete. Baserat på den kunskap vi har om respektive tillsynsobjekt avgörs hur ofta vi ska göra tillsyn. Intervallerna är baserade på de tre betygen för ”Risknivå verksamhet”, ”Risknivå fastighet” samt anläggningens ”SBA-nivå”. För att förenkla hanteringen har de båda riskvärdena summerats. Denna summa tillsammans med vilken nivå SBA-arbetet ligger på ger intervall enligt figur 1 nedan. Figuren visar t ex att ett objekt med dåligt SBA-arbete ska vara föremål för tillsyn oftare än en anläggning med gott brandskydd. Intervallerna i Alarmos justerades 2013-12-20.
Södertörns brandförsvarsförbund
Box 563 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737
46 Figur 1: intervall beroende av risksumma och SBA-nivå.
Totalt har ca 1100 tillsyner lagts ut för 2014. Eftersom några medarbetare är i färd med att gå i pension samt att det tillkommit verksamheter under året kommer det att omfördelas samt delas ut några nya objekt i månadsskiftet december-januari. Objekt som förväntas utföras av ett skift är samtliga tilldelade respektive skifts styrkeledare. Det är upp till hen att fördela dessa vidare inom sin grupp till lämpliga individer. Arbetslistor för respektive handläggare tas enklast fram i modulen ”Statistik ur Alarmos” som nås från huvudmenyns ”Rapporter” och klicka sedan vidare via ”Access databaser” – ”Alreader.
Inventering
På grund av att dagens tillsynsregister till stora delar är en rest av tidigare brandsyneregister saknas verksamheter som vi borde göra tillsyner hos, samtidigt som registret innehåller verksamheter som inte nödvändigtvis ska omfattas av våra planerade tillsyner. Med
anledning av detta så startades ett inventeringsarbete under 2013 som syftar till att vi ska få ett register som bättre speglar verkligheten. Arbetet kommer att slutföras under 2014 vilket kommer ge förändringar i vårt register.
Riktade insatser
Utöver den regelbundna tillsynen som rullar på varje år gör vi riktade tillsynsinsatser inom områden som är särskilt prioriterade av någon anledning. Till förra årets tillsynsplan infördes så kallad ”händelsebaserad tillsyn” och även fast idén var bra så fick detta inte något brett genomslag. I de fall vi anser att vi gör bäst nytta genom att genomföra en händelsebaserad tillsyn så kan vi göra det men det finns ingen målbild eller nyckeltal på hur många som bör genomföras. Som tidigare år så genomför vi tematiska tillsyner vid
julhandel och fyrverkeriförsäljning innan nyåret. Under 2014 kommer vi ha tre typer av riktade insatser:
47 1. Händelsebaserad tillsyn: Det är upp till oss alla medarbetare att initiera detta
när vi anser att det bästa sättet för att öka säkerheten är genom en ”extra” tillsyn.
Exempel kan vara brister som upptäcks vid insats.
En händelsebaserad tillsyn ska registreras på precis samma sätt som en planerad tillsyn förutom att kryssrutan som anger att det är just en händelsebaserad tillsyn ska kryssas i. I Alarmos kallas den ”Händelseorienterad” och kryssrutan
markeras i tillsynsfönstret – ”Registrering Tillsyn”. Arbetsgången är i övrigt precis som vanligt och tillsynen kan debiteras. En ny verksamhet skapas i Alarmos om
det behöv s.
En händelsebaserad insats ska även registreras i aktivitetsregistreringen så att den kan följas upp i samband med verksamhetsuppföljning.
2. Julkampanj: Andra halvan av november och december ska vi vara synliga i julhandeln för att identifiera brister och lämna goda budskap med syfte att uppnå ett tryggt och säkert julfirande inklusive mellandagsrea.
3. Fyrverkerier: I samband med att försäljning av fyrverkerier innan nyåret ska vi genomföra tillsyner på dessa försäljningsställen på ett liknande sätt som under 2014.
Uppdrag
1. Gå igenom årets arbetslista, gärna gemensamt per station för att undanröja mindre lyckad fördelning mellan handläggare. Medarbetare som slutat och nya som kommer till gör att listorna kan komma att justeras under året. Varje justering kommer att kommuniceras med berörda handläggare. Vår strävan är att vi ska sammanföra objekt som ligger geografiskt nära, har samma fastighetsägare, tillhör samma förvaltningsområde etc till samma
handläggare. Varje handläggare äger själv rätt och uppmanas att byta objekt med annan för att uppnå detta. Vidare vill vi uppmana till att samla objekt och göra gemensam tillsyn på dem i de fall det är lämpligt, t ex samma bostadsbolag som har flera adresser i samma område.
2. Genomför de tillsyner som finns tilldelade. Försök att få en jämn belastning över året. 31 maj ska hälften av de tilldelade tillsynerna vara färdiga, och senast 15 november ska de regelbundna tillsynerna vara genomförda för att frigöra kapacitet till en lyckad julkampanj. Bokning av tillsyner görs med fördel tidigt. Glöm inte
att uppdatera databasen avseende riskbedömning, anläggningens SBA-arbete mm i samband med tillsyn, se checklista sista sidan.
3. Varje enskild handläggare har utöver ovan rätt att genomföra tillsyn där han/hon bedömer att det finns ett behov, t ex uppföljning av ett ärende, tips om oegentligheter etc.
4. Tillsynen ska ha fokus på anläggningens egna ansvar att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Det system för SBA som anläggningen har byggt upp ska granskas och värderas. Vidare ska
48 Inriktningen på systemtillsyn hindrar inte att detaljfrågor i brandskyddet
hanteras, dock kan det vara pedagogiskt att se t ex en trasig branddörr som