En webbenkät mejlades ut till ett antal utvalda räddningstjänster i Sverige. Dessa valdes efter geografisk placering och eftersom att hela landet skulle representeras valdes räddningstjänster från Kiruna i norr till räddningstjänsten Syd i söder. En annan viktig punkt i utsållningen var att det skulle vara såväl stora räddningstjänster, såsom förbund och små deltidsstationer. De räddningstjänster som valdes ut var följande: Arjeplog räddningstjänst Boden räddningstjänst Eskilstuna räddningstjänst Gästrike räddningstjänst Jönköping räddningstjänst Kiruna räddningstjänst Luleå räddningstjänst Mora räddningstjänst Nyköping räddningstjänst Pajala räddningstjänst Räddningstjänsten Syd Strömstad räddningstjänst Södertörns brandförsvarsförbund Åmål räddningstjänst
Innan enkäterna skickades ut ringde författaren till räddningstjänsterna för att förklara vad arbetet handlade om och ifall de ville ställa upp på att svara på enkäten. Personerna som fick samtalen var räddningschefer eller chefer som hade hand om tillsynsarbetet. När enkäten sedan mejlades ut gick den till personen som tagit emot samtalet och denna vidarebefordrade mejlet till anställda på stationen som arbetar med tillsyn.
Enkäten handlade om vilka parametrar som tillsynsförrättare anser vara viktiga i arbetet med tillsynsarbeten. Först var det åtta olika fall där de skulle bedöma hur ofta ett objekt behövde tillsyn. Informationen de fick var kortfattad och bestod av byggnadens komplexitet, vilken typ av verksamhet som befann sig i byggnaden, samt hur de skötte sitt SBA. Därefter fick de ett antal parametrar som skulle bedömas beroende på hur viktig de olika parametrarna är vid bedömningen av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet. De bedömdes på en skala 1-10, där en etta betyder att den svarande inte tycker att den är viktig medan en tia betyder att den är väldigt viktig.
Enkäten utformades med de två olika delarna för att se hur tillsynsförrättare tänker vid en tillsyn, vad det är de bedömer när de planerar in nästa tillsyns besök på objekten. Med hjälp av de case som enkäten innehöll kunde detta granskas. För att kunna jämföra casen valdes fyra olika
verksamhetsklasser ut och från varje verksamhetsklass valdes två olika typer av verksamheter ut, så lika som möjligt men ändå olika. Detta för att se om det var någon skillnad i bedömningen beroende på verksamhetens typ.
Andra delen som bestod av olika parametrar som respondenterna skulle svara på hur viktig just den parametern var vid bedömning av hur ofta tillsyn behövs i verksamheten var med för att se om parametrarna som var tänkta till systemet ansågs relevanta av tillsynsförrättare och hur de värderade dem jämfört mot varandra. Parametrarna togs fram efter diskussioner mellan handledare och
författare.
13
3 Resultat
3.1 Intervjuer
Detta kapitel beskriver kortfattat hur de stora räddningstjänsterna och de andra myndigheterna i Sverige planerar sina tillsyner. Informationen är hämtad från telefonintervjuerna .
3.1.1 Södertörnsbrandförsvarsförbund
Södertörn brandförsvarsförbund använder sig av riktad och regelbunden tillsyn enligt LSO. Där den riktade tillsynen bedöms efter statistik. De ser i sin riskanalys om en viss typ av objekt, ett geografiskt område och så vidare, har ett stort skadeutfall. Medan den regelbundna tillsynen ska bedömas utan hänsyn till vilken typ av verksamhet eller geografiskt område objektet tillhör. För att göra denna
bedömning använder de sig av ett riskindex. Efter varje tillsyn gör handläggaren en bedömning och med hjälp av tabeller och en riskmatris får de ut en frist när nästa tillsyn på objektet ska göras. Dessa frister läggs in i deras databas och tillsynsplanen tas fram central utifrån dessa bedömningar. (M. Sundbom, telefonintervju 16 april 2014)
De tre bedömningsområdena är fastighetens och verksamhetens risknivå, samt SBA-nivå. Dessa kommer tilldömas var sitt riskindex på en skala 1-5. Utifrån detta kommer SBA-nivån att vägas mot fastighetens och verksamhetens risknivå (som adderas ihop till en risksumma och har en skala på 1-10). (Södertörn, b.)
För att få fram vilket tidsintervall objektet hamnar i används en riskmatris, se figur 5. Om ett objekt har en bra SBA-nivå kommer intervallen bli längre samtidigt som en verksamhet med hög risk och dåligt SBA kommer få ett kortare tidsintervall. För att få en bättre insyn i hur bedömningarna görs, se bilaga B och C.
Figur 5. Riskmatris/diagram för tidsintervall (Södertörns brandförsvarsförbund, a.)
Södertörns brandförsvarsförbund använder sig av en fem gradig skala för att bedöma vilken nivå verksamheterna har på sitt SBA, (se tabell 5). Betyg 1 är det lägsta betyget och betyder att SBA saknas i verksamheten och betyg 5 är det högsta betyget där SBA fungerar utmärkt i verksamheten.
14
Tabell 5. Södertörns brandförsvarsförbunds modell för att bedöma vilken SBA nivå verksamheterna har. (Södertörns Brandförsvarsförbund, b.)
Betyg Beskrivning
1 Objektet saknar i allt väsentligt egna kontrollrutiner och förståelse för brandskyddet. Brister kan vara frekventa vid stickprovskontroll.
2 Objektet har viss egenkontroll och kunskap dock utan att ett egentligt systematiskt brandskyddsarbete har påbörjats. Brister är frekventa vid stickprovskontroll.
3 Objektet har ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete, dock inte komplett eller saknat helt dokumentation.
4 Objektet har ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete och god kunskap om brandskyddet i objektet. Vissa brister i dokumentation kan förekomma, få brister upptäcks vid stickprovskontroll.
5 Toppklass. God kunskap och anläggningens brandskydd. Alla delar i SBA finns, fungerar och är dokumenterade. Få brister upptäcks vid stickprovskontroll.
Indexet grundades utifrån antagandet att den viktigaste punkten var det systematiska brandskyddsarbetet. Om en verksamhet var duktig på att sköta brandskyddet tyckte
brandförsvarsförbundet att det inte var någon idé för dem "att springa" där på tillsyn om de visste att det redan sköttes. Liksom Luleå räddningstjänst var Södertörn brandförsvarsförbund ute efter en enkel lösning för tillsynsarbetet, som inte krävde någon expertis att förstå sig på. En projektgrupp sattes ihop och efter diskussioner hamnade de i riskmatrisen, se figur 5. Förutom att SBA var viktigt, kom gruppen fram till att byggnadens komplexitet spelade roll för hur ofta tillsyn krävdes. En stor byggnad med många verksamheter kräver mer brandskydd än en liten lagerlokal som står själv långt ifrån annan bebyggelse. Även vilken typ av verksamhet som bedrevs i byggnaden ansågs som en viktig del i hur ofta tillsyn borde göras. Figur 6 visar hur viktningen av parametrarna är gjord. (A. Edstam, telefonintervju 20 maj 2014)
Figur 6. Modell för att prioritering av hur tillsyns bedömning ska göras. (Södertörns, b.)
Kriterierna för betygsättningen är framtagna av projektgruppen som har lång arbetslivserfarenhet av tillsynsarbete. Ett säkert antagande de gjorde vid bestämmande av fristzonerna i matrisen var att om en skötte sitt SBA, oberoende av verksamhet och byggnad, skulle tillsynsfristen var stor. Samma gällde även om det var ett objekt med en liten risksumma. Att fristerna sattes till ett, två och fyra år har med RÄL att göra, det är samma intervall på fristerna. Svagheten de har sett i systemet under årens lopp är att de inte riktigt vet vilka objekt som i grunden ska utvärderas med detta system. Det är på den punkten de befinner sig i dagsläget. (A. Edstam, telefonintervju 20 maj 2014)
15 3.1.2 Räddningstjänsten Storgöteborg
Tillsynsplaneringen utgår från tre stora huvudpunkter som är följande: tematillsyner, reaktiva tillsyner samt fasta planerade tillsyner, se figur 7 för indelning av antalet tillsyner. (Räddningstjänsten
Storgöteborg)
Figur 7. Fördelning i % av tillsyner planerade i Storgöteborg. (ibid.)
Tematillsynen varierar från år till år, 2014 års tematillsyn kommer göras på hotell, studentboende, korttidsboende och komplexa parkeringsgarage. Det betyder att under 1-2 års tid ska stadens alla objekt som faller in under dessa kategorier ha genomgått en tillsyn. De reaktiva tillsynerna planeras in efter tips från allmänheten eller personal vid räddningstjänsten som exempel. (ibid.)
De fasta planerade tillsynerna, vilka utgör majoriteten av tillsynerna för året grundar sig på ett antal urvalskriterier, bland annat:
farlig verksamhet ny verksamhet
bedömning av brandskyddet skola
industri
Bedömning av brandskyddet innefattar en viktning mellan olika parametrar utifrån den skriftliga redogörelsen. Verksamheterna får svara på dessa frågor som förs in i ett datorprogram och det resulterar i ett index, en skala på 1-5. En etta är ett lågt värde och en femma det högsta.
Räddningstjänsten Storgöteborg har valt att endast välja ut de verksamheter som får ett index på ett eller två under denna punkt. När en tillsyn är gjord på en verksamhet svarar tillsynsförrättaren på samma frågor och får ut ett index som är grundat på samma sätt som verksamheterna själva och här fås ett svar om verksamheternas självskattning. (ibid.)
Eftersom de använder sig av olika kriterier och resonemang för att välja ut vilka objekt som den fasta tillsynen kommer att omfatta och genom att tema på tillsynerna varierar från år till år medför det att alla objekt kommer beröras på något sätt. (J. Hybring, telefonintervju 28 April 2014)
3.1.3 Storstockholms brandförsvar
Storstockholms brandförsvar (SSBF) bildades 2009 och består av tio kommuner i Stockholmsområdet (Storstockholms brandförsvar). Innan dess var det mindre förbund där Stockholm brandförsvar var ett av dem. 2004, när LSO trädde i kraft, tog Stockholm brandförsvar beslutet om att alla verksamheter skulle skicka in en skriftlig redogörelse varje år. Det resulterade i att det blev alldeles för mycket papper
16 och det fanns inget system för hur de skulle gå vidare med redogörelserna. De fortsatte att använda de gamla fristerna från brandsynen med den skillnaden att fokus hamnade på den enskildes ansvar och kontrollsystem istället för detaljkontroller. Under årens gång har de arbetat vidare med att få fram ett bra system för att planera sina tillsyner. (L. Grönlund, telefonintervju 23 maj 2014)
Enligt L. Grönlund (personligt meddelande, maj 2014) behöver en tillsyn inte innebära ett platsbesök utan den kan ske på kontoret med hjälp av den skriftliga redogörelsen och detta är något
Storstockholms brandförsvar har arbetat vidare med. Ett krav de har är att de objekt som omfattas av den skriftliga redogörelsen ska prioriteras i samband med tillsyn.
I dagsläget använder sig Storstockholms brandförsvar av riktad och planerad tillsyn. Den riktade tillsynen inkluderar tillsyner på objekt där uppmärksammade brister i brandskyddet rapporterats in av andra myndigheter/allmänheten/egen personal eller där en brand har stora konsekvenser på miljö och hälsa etcetera. Den sker oftast utan stora förberedelser och med kort varsel och behöver inte alltid ske på plats utan kan göras på kontoret. De verksamheter som enligt lagen är skyldiga att upprätta en skriftlig redogörelse samt verksamheter som har tillståndspliktig mängd brandfarliga och explosiva varor tillhör den planerade tillsynen och här är regelbundna platsbesök ett måste. (Storstockholms
brandförsvar)
Efter besöken bestäms tidsfristen till nästa besök, beroende på verksamhetens risk- och skyddsfaktor samt den SBA nivån besöket påvisade att verksamheten hade och bestäms från fall till fall. SSBF har ett fastställt intervall för de olika verksamheterna och kan ses i tabell 6, tillsynerna som faller under riskklass 1 måste ha en tillsyn igen om max tre år. (ibid.)
Tabell 6. SSBF:s fastställda tidsintervall för de olika riskklasserna. (ibid.)
Riskklass Exempel Frist Maxtid mellan
besök
1
Samlingslokaler för > 600 personer
Lokaler med serveringstillstånd för > 360 personer
Hotell o.d. för > 200 gäster eller > 50 rum
Större anläggningar för vård/omsorg
1-3 år 3 år
2
Samlingslokaler för 360-600 personer Lokaler med serveringstillstånd för 150-360
personer
Äldreboenden och mindre anläggningar för vård/omsorg
Skolor för > 600 elever, hotell o.d. för 50- 200
gäster
1-4 år 4 år
3
Industrier och industrihotell
Mindre skolor, samlingslokaler och hotell
Kulturbyggnader och byggnader med särskild risk (enligt SRVFS 2003:10)
1-6 år 6 år
4 Objekt som inte omfattas av krav på skriftlig
redogörelse Riktad tillsyn
17
Tabell 7. Fristerna för verksamheter som hanterar brandfarliga och explosiva varor. (ibid.)
Typ av verksamhet Frist Maxtid mellan besök
Bensinstationer, depåer o.d. 1-3 år 3 år
Industrier o.d. 1-4 år 4 år
Publika lokaler för många människor (>300 personer) 1-2 år 2 år
Mindre publika lokaler, skolor 1-4 år 4 år
Övrigt (t.ex. utomhus, ej tillståndspliktig mängd m.m.) Riktad tillsyn 3.1.4 Räddningstjänsten Syd
Räddningstjänsten Syd har gjort revideringar på de gamla brandsynefristerna och har härifrån fått nya frister som varierar mellan 2-5 år. Bedömningarna grundar sig för det mesta på den skriftliga
redogörelsen, även magkänslan från tillsynsförrättaren väger in hur ofta en verksamhet berörs av tillsyn. Målet för Räddningstjänsten Syd är att genomföra ca 1500-1600 tillsyner/år. (M. Blåder, telefonintervju maj 2014).
3.1.5 Miljökontoret Luleå
Miljökontoret arbetar med att kontrollera att lagar och regler efterföljs. Miljömålen i Sverige styr till stor del miljökontorets arbetsuppgifter(Luleå Kommun, c. 2014). Varje år görs tillsyn av olika verksamheter i kommunen. Det som bestämmer var tillsyn ska göras beror på vilken typ av verksamhet och storleken på objektet, vilket avgör även tidsintervallet. Som exempel används en bensinstation, ju större stationen är och mer bensin som ryms i tankarna desto oftare görs tillsyner. Det finns också en sporadisk tillsyn, som inriktar sig på olika typer av projekt, och som kan liknas räddningstjänsternas tematillsyn. Under hösten varje år planeras nästa års tillsyner och valet av tema för de sporadiska tillsynerna väljs. Det som bestämmer gränserna för vad som är en stor bensinstation är en taxa som kommunförbundet har tagit fram, den grundar sig på en riskbedömning.(M. Mattson, telefonintervju maj 2014)
Efter varje tillsyn skrivs en rapport som skickas till verksamheten efteråt där det står vad som har sagts under tillsynen och vad som har upptäckts. Finns brister skriver miljökontoret ut ett föreläggande om vad som krävs för att bli "godkända" igen. (ibid.)
3.1.5.1 Riskbedömning
Sveriges kommuner och landsting har tagit fram ett dokument som heter "Taxa inom miljöbalkens område - utifrån risk- och erfarenhetsbedömning" där kapitel 4 handlar om hur tillsynsbehov och avgifter för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd tagits fram med risk- och erfarenhetsbedömning. Detta ska underlätta för tillsynsplaneringen och bedömningen görs utifrån verksamhetens
förutsättningar och inte enbart på branschtillhörighet som det tidigare har gjorts. Bedömningen görs för att få ut ett tillsynsintervall för verksamheterna men dessa grundar sig i antalet tillsynstimmar per år, som exempel att en verksamhet får ut ett värde på fem timmar/år betyder det att det inte kommer göras tillsyn varje år, troligtvis blir det vartannat eller vart tredje år. Om däremot verksamheten får tillsynstid på 40 timmar/år resulterar det i ungefär tre besök/år. Figur 8 visar modellen över hur bedömningen går till. (ibid.)
18
Figur 8. Modell för hur riskbedömningen och tillsynsavgift bedöms. (Sveriges kommuner och landsting, 2010, s. 34)
Faktorer som riskbedömningen grundar sig på är följande:
markförhållande, lokalisering kemiska produkter
tillägg av riskpoäng för verksamheten
Erfarenhetsbedömningen kan göra att en verksamhet får mer eller mindre tillsynstimmar och den kan endast användas efter att ett tillsynsbesök har gjorts. Bedömningen baseras på två checklistor där verksamheten erhåller ett antal erfarenhetspoäng och sedan finns en resultattabell som ger olika resultat beroende på hur bra verksamheten sköter sig i sitt dagliga arbetet. Miljökontoret delar ut premiepoäng till verksamheter som sköter sitt arbete och det resulterar i färre tillsynstimmar. (Sveriges kommuner och landsting, 2010)
Branschtillhörigheten anger vilken avgiftsklass verksamheten hamnar inom, dessa finns tabellerade i rapporten från Sveriges kommuner och landsting, och sedan får varje verksamhet riskpoäng från riskbedömningen som görs enskilt för varje verksamhet. Det finns 33 stycken avgiftsklasser och sex stycken riskkolumner, som är baserade på riskpoängen. Varje verksamhet startar i riskkolumn 0 men kan förflyttas åt höger eller vänster beroende på hur de sköter sitt dagliga arbete. Verksamheten flyttas
19 åt vänster i tabellen om de sköter sitt arbete och att den fått premiepoäng från
erfarenhetsbedömningen. Från matrisen går det nu att avläsa antalet tillsynstimmar per år verksamheten ska ha och på så sätt få ut ett intervall för hur ofta tillsynen bör göras. (ibid.) 3.1.6 Arbetsmiljöverket Luleå
Arbetsmiljöverket gör tillsyner på flera olika verksamheter i landet och varje person har sitt område, personen som intervjuades arbetade på bygg och anläggning avdelningen på arbetsmiljöverket i Luleå kommun. När stora byggprojekt startar behöver de anmäla detta till arbetsmiljöverket och det planeras då in tillsyn på bygget för att se att allt står rätt till. Oftast kommer inspektörerna oanmälda till
arbetsplatserna för att få ut mer av besöket. Tillsynen behöver inte alltid innefatta ett platsbesök utan kan även ske på kontoret. Luleåkontoret räknar med att varje inspektör gör ca 130 inspektioner/år och tillsynerna styrs av vad som händer ute på marknaden. (J. Andersson, telefonintervju maj 2014) 3.1.7 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap
Innan LSO trädde i kraft var det Räddningsverket, numera MSB, som bestämde vilka tillsynsfrister som skulle användas för de olika verksamheterna, dessa angavs i SRVFS 1993:1 10§. A. Lundberg
(telefonintervju, 3 juni 2014) som jobbar på MSB kunde inte svara på frågan om bakgrunden till de gamla fristerna utan han hänvisade vidare till Regeringens proposition 1985/86:170 om
räddningstjänstlagen. Det som var av intresse i propositionen var att regeringen eller den myndighet som regeringen utser bestämmer vilka anläggningar och byggnader som ska falla in under brandsynen. Framför allt gällde det byggnader och anläggningar där risken för brand var stor eller kan orsaka omfattande och stora skador. (Proposition 1985/86:170)
MSB har bestämt vilka gränser som är tillåten mängd att hantera utan tillstånd för brandfarliga och explosiva varor. Dessa gränser fastställdes efter en rimlighetsbedömning, där risken antas växa med mängden. Det gäller inte alltid för brandrisken, utan det är skaderisken som ökar när mängden blir större. Resonemanget har sett olika ut för de olika gränserna, det har varit vilken skada ämnet ger och hur det används. (K. Kjellén, telefonintervju juni 2014)
3.1.8 Övriga
Tekniska förvaltningen arbetar bland annat med att testa brandlarm, utrymningslarm och sprinkler i kommunens lokaler. De har tids bestämda frister hur ofta detta ska göras och arbetar inte systematiskt med differentierade frister/intervall för det tekniska underhållet som styr revisions- eller
utbytesintervallet. (R. Blomberg, telefonintervju augusti 2014)
De övriga räddningstjänsterna som kontaktades använde inget system som skulle komma till användning för denna rapport.
3.2 Enkät
Enkäten mejlades ut till 14 räddningstjänster och från dessa räddningstjänster valde 42 personer att svara på enkäten. Av de 42 personerna som svarade var 13 % kvinnor och resterande 87 % män, åldern varierade mellan 25-62 år och tiden de arbetat med tillsyner varierade mellan tre månader och 23 år. Av svaren på de olika scenariona framgår att ju bättre en verksamhet sköter sitt SBA desto mer sällan krävdes tillsyn på objektet. Vilken typ av verksamhet spelade in till viss del, största skillnaden i svar visades på case 7, som handlade om en fristående tvättstuga i ett lägenhetsområde. Vissa tyckte inte den skulle omfattas av tillsynsarbetet medan andra ansåg att det borde göras en ny tillsyn inom ett år. Annars går det att säga att fristerna varierade mellan 1-4 år för de flesta objekt, vid något enstaka fall tyckte de tillfrågade att fristerna skulle vara upp till sex år.
Nästa del i enkäten var att bedöma hur viktig varje parameter var vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet, se tabell 8 för sammanställning av resultatet.
20
Tabell 8. Medianvärde av hur viktiga parametrarna var enligt respondenterna.
Parameter Medianvärde Spridningsvidd
Praktisk tillämpning av det systematiska brandskyddsarbetet 8 3-10
Max antalet personer som får vistas i byggnaden 8 1-10
Brandtekniska installationer 8 2-10
Verksamhet som hanterar explosiva varor 7,5 3-10
BBR:s verksamhetsklasser 7 1-10
Verksamhet som hanterar brandfarliga varor 7 2-10
Ett väl dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete 7 2-10
Brandbelastning 7 1-10
Byggnadsklass enligt BBR 6 1-10
Antalet anställda i verksamheten 5,5 1-10
Verksamhet som har skiftarbete dygnet runt 5 1-10
Byggnadens area 5 1-8
Vilket år byggnaden uppfördes 4 1-10
Även här framgår att de som svarat på enkäten ansåg att parametern som handlar om det systematiska brandskyddsarbetet är viktigast, framför allt hur det hanteras rent praktiskt. Det dokumenterade SBA-värdet har inte samma vikt. Andra parametrar som värderades vara viktiga var om verksamheterna hanterar brandfarliga eller explosiva varor; vilken typ av verksamhet det är; max antalet personer som får vistas i byggnaden och om det finns några byggnadstekniska installationer. Parametern som ansågs som minst viktig var vilket år byggnaden var uppförd. Överlag går det att avläsa att de parametrar som har med byggnadens utformning att göra bedömdes inte lika viktiga som vad som finns i byggnaden och