För att kunna få ut ett bra resultat av de åtta olika fallen som enkäten innehöll valdes fyra olika verksamhetsklasser ut och det blev två fall från varje verksamhetsklass. Det som skiljde dem åt varierade mellan byggnadens utformning, hur de skötte sitt SBA och vilken typ av verksamhet (till exempel vandrarhem och hotell från Vk 4). Parametrarna som var med i enkäten valdes ut efter hur relevanta de är i dagens tillsynsarbete.
Variationsvidden skiljde mycket mellan alla parametrar, men av medianvärdet framgår att de flesta har svarat någorlunda lika och höga värden. Det är enbart några få personer som värderat vissa parametrar lågt när de flesta andra värderar samma parameter högre.
25 Resultatet från enkäten visar att tillsynsförrättare tänker olika i alla situationer, de är mer eller mindre färgade av olika system. Vissa av respondenterna har bara arbetat några månader med tillsyn och andra har varit med flera år och jobbat med både RÄL och LSO, vilket naturligtvis påverkar resultatet. Om en person har arbetat med tillsyn inom flera organisationer har den flera olika system och fått fler synsätt på hur det går att jobba med planeringen av tillsyner.
Överlag ansåg respondenterna att den viktigaste parametern är hur verksamheterna sköter sitt SBA och minst viktig var när byggnaden uppfördes. Detta var intressant att få reda på och var bra att använda när poängen och underparametrarna skulle bestämmas.
4.3 Förslag till riskindex
Verksamhet, Byggnad och SBA användes som byggstenar i förslagen som angavs i resultatet, detta på grund av att parametrarna som framkom under intervjuerna föll under dessa parametrar och att de diskuterades på första mötet som viktiga.
4.3.1 Verksamheten
Underparametrarna som valdes för verksamhetens betyg var följande: verksamhetsklass enligt BBR, hantering av brandfarliga och explosiva varor, antalet anställda, skiftarbete och maximalt personantal i byggnaden.
I verksamhetsklassen ingår i vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter, om personerna till största delen kan utrymma på egen hand samt om
personerna kan förväntas vara vakna. Detta ingår i hur Boverket delar in olika typer av verksamheter i de olika verksamhetsklasserna, mer om detta står beskrivet i kapitel 1.7.1 Verksamhetsklasser. Verksamhetsklass 5d (fängelse och häkten) och 6 (pappersindustri och textilindustri) hamnade på noll poäng. I ett fängelse eller häkte är personer inlåsta och kan ha svårt att utrymma ifall dörrar och så vidare inte låses upp, därav hamnade den som en av de verksamheter som ansågs vara i mer behov av tillsyn. Det samma gäller anläggningar med förhöjd risk eller ett snabbt brandförlopp som tillhör verksamhetsklass 6.
Ett poäng får verksamheter i Vk 4, 5b och c. Här förväntas personer sova, ha dålig lokalkännedom och vara i behov av hjälp för att utrymma eftersom hotell, vårdanläggningar och äldreboende tillhör dessa verksamhetsklasser. Tillskillnad från Vk 5d och 6 är inte personer inlåsta och den förhöjda risken eller snabbt brandförlopp saknas. Eftersom lokalkännedom är dålig och personer är ofta i behov av hjälp för att utrymma anses det var tillräcklig anledning till att få lite hjälppoäng.
Verksamhetsklass 2c, 3a, 3b och 5a får två poäng. Vk 2c får det på grund av att det är en samlingslokal med alkoholservering som är avsedd för över 150 personer. Här har folk dålig lokalkännedom och är påverkade av alkohol men de förväntas vara vakna och kunna utrymma själva. Bostäder tillhör verksamhetsklass 3, här förväntas människor ha god lokalkännedom men kan sova och statistik (Brandskyddsföreningen, a) visar att det sker flest dödsbränder i bostäder därav anses den vara ett mellanriskobjekt. Dagliga verksamheter så som förskola och fritidshem tillhör Vk 5a, personer kan förväntas sova och behöva ha hjälp att utrymma. Den hamnar över 5b och c, för att även om många av barnen kan gå själva men de behöver bli tillsagda och visade åt vilket håll de ska gå ut.
Tre poäng får verksamhetsklass 2a och b, de hamnar över Vk 2c då det inte förväntas serveras alkohol i dessa lokaler. Annars kan personer förväntas vara vakna och ha dålig lokalkännedom. Kontor och industrier där människor är vakna, har god lokalkännedom och kan förväntas utrymma på egen hand får högsta poängen, en fyra.
Respondenterna i enkäten tyckte att explosiva varor var en viktigare parameter att ta hänsyn till än brandfarliga varor, därav kommer det ges olika poäng för dessa. Dessa två parametrar har tagits med
26 för att de ger en förhöjd risk ur brandsynpunkt. Om en verksamhet inte hanterar något av det får de fyra poäng, medan de övriga tre förslagen får 1-3 poäng för brandfarliga varor och 0-2 för explosiva varor. En verksamhet kan alltså inte få tre poäng om de hanterar explosiva varor. En verksamhet som inte hanterar brandfarliga och explosiva varor får maxpoäng. De tre lägre stegen för parametrarna är: Ja, men ej tillståndspliktig mängd; Ja, tillståndspliktig mängd och Ja, enorma mängder. Just dessa steg har valts för det ökar brandbelastningen att inneha brandfarliga och explosiva varor: när mängden ökar, ökar även risken. Vad som är ”enorma mängder” är upp till tillsynsförrättaren att bedöma, men det ska tas hänsyn till vilken typ av verksamhet det är. Exempelvis är sjukhus ett objekt där ”enorma mängder” innebär väldigt små mängder medan ett lager/industri som ligger utanför centrum kan inneha större mängder. Det betyder att den enorma mängden är större när det inte finns några människor i närheten och mindre när det är mycket människor.
Verksamheter med skiftarbete, där personal arbetar nattetid, kan ge en förhöjd risk för missöden eftersom rubbning av sömnen leder till trötthet, försämrat omdöme och dålig uppmärksamhet
(Arbetsmiljöverket). Den förhöjda risken som det innebär med skiftarbete där personalen ibland arbetar natt och sömnen rubbas blir ett högre riskobjekt därför är denna parameter med i uppbyggnaden av systemet (Åkerstedt, 2001). Svarsalternativen är ja och nej, eftersom det inte finns någonting däremellan.
Maximalt antal personer har en stor betydelse för hur snabbt en byggnad kan utrymmas och hur många som kan komma till skada vid en incident. Gränserna för stegen är bestämda med hjälp av BBR:s
indelning av verksamhetsklasser och byggnadsklasser. Samlingslokaler för högst 150 personer tillhör Vk 2a, därav är det värdet den övre gränsen som ger högst poäng. Nästa gräns på 300 personer är att om verksamhetsklass 2c som ligger ovan/under markplan klassas som en Br0 byggnad om personantalet överstiger 300 personer, liksom gränsen på 600 personer är om Vk2c befinner sig på markplan. Det lägst värdet som ger lägst poäng är om det är en lokal för fler än 1000 personer, det värdet kommer från att en Vk 2b som ligger ovan/under markplan klassas som en Br0 byggnad om personantalet överstiger denna personmängd. (BFS 2014:3)
4.3.2 Byggnaden
Underparametrarna som valdes för byggnadens betyg var följande: byggnadsklass enligt BBR, byggår, brandbelastning, brandtekniska installationer, arean och om det finns flera verksamheter i byggnaden. Precis som verksamhetsklasser har Boverket delat upp byggnadens utformning i olika klasser, Br0-Br3, beroende på vilket skyddsbehov byggnaden har, läs mer i kapitel 1.7.2 Byggnadsklasser. En Br0-byggnad innebär att byggnaden har stort skyddsbehov och en Br3-byggnad har liten skyddsnivå. Därför är
poängen utdelade efter dessa klasser eftersom det redan är naturligt indelat av Boverket. Byggnadsåret värderades lägst i enkäten men ses ändå som tillräcklig viktig för att vara med som underparameter. Detta för att lagarna förändrats under årens lopp och byggnadskraven har blivit hårdare. Stegen för varje poäng är bestämda efter när det skett stora förändringar i bygglagen. Den senaste ändringen skedde i maj 2011 och därför är den satt till att alla byggnader som är uppförda efter detta årtal får fyra poäng. (Boverket, b, 2014)
Brandbelastningen har betydelse för hur mycket energi som frigörs vid en brand, det vill säga hur mycket material som kan brinna inne i lokalen. I Boverkets handbok om Brandbelastning (2008) finns tabulerade värden för olika verksamheters brandbelastning och utifrån en granskning av dessa är gränserna för varje hjälppoäng satta. Väldigt små lokaler, vilket inte står med i listan, lär inte uppgå i 200 MJ/m2 och därför får den vara det övre värdet som ger maximal poäng. Brandbelastningen i en bostad är 800 MJ/m2 och ett biblioteks brandbelastning är 1800 MJ/m2, det betyder att den gränsen för att få noll hjälppoäng är en lokal däremellan. För att få alla tabulerade värden se tabell 3 och 4 i kapitel 1.7.3 Brandbelastning.
27 Brandtekniska installationer gör så att en byggnad är mer säker ur brandsynpunkt och för vissa
verksamheter är dessa ett krav enligt BBR. Att en byggnad inte har några brandtekniska installationer ger lägsta poäng. Om hela byggnaden har någon form av brandteknisk installation ger det högsta poäng. De andra två poängstegen är att byggnaden/verksamheten installerat det som krävs av BBR.
Byggnadens area påverkar hur många människor som ryms och hur mycket material som får plats, därför påverkar den utrymningssäkerheten och brandbelastningen och finns med som underparameter till byggnadens risk. Uppdelningen över vilka areor som ger de olika poängen är bestämda efter BBR 21:s gränser för brandsektioneringar av stora byggnader, det betyder hur stor en brandcell kan vara för att kunna skydda mot omfattande brandspridning.
Flera verksamheter som ligger i samma byggnad ökar brandbelastningen och säkerheten. Den ena verksamheten kan inte påverka hur de andra arbetar med sitt brandskydd. Finns det bara en
verksamhet i byggnaden får den tre poäng. Rör det sig om fler men ligger i olika brandceller får den två poäng medan om det ligger flera verksamheter i samma brandcell får den ett poäng. Att
verksamheterna ligger i samma brandcell ökar risken för brandspridning mellan verksamheterna. 4.3.3 Systematiskt brandskyddsarbete
Eftersom enkäten visade att det var olika viktigt hur verksamheten sköter sitt SBA praktiskt och hur det dokumenteras finns det två olika betyg. Detta borde underlätta för tillsynsförrättaren eftersom vissa verksamheter sköter sitt SBA praktiskt men inte dokumentationen eller tvärtom och uppdelningen gör det möjligt att välja olika betyg för detta. Skulle de vara i samma betygskala skulle det vara svårt att bedöma vart på skalan verksamheten skulle hamna och vilket betyg det skulle resultera i. Ett av målen/syftet var att systemet skulle vara lätt uppbyggt och hanterligt, genom att göra två olika betyg blir det lättare att skilja dessa åt. Det är upp till tillsynsförrättaren att ha en uppfattning om vad som är bra och dåligt inom SBA.
4.3.4 Principer för poängsättning
Verksamhetens risk har en skala med fem poäng som är grundade på olika kriterier medan byggnaden enbart har en skala med fyra. Detta för att respondenterna i enkäten tyckte att parametrar som
tillhörde verksamheten var viktigare än byggnadens parametrar. Så byggnadens risk har snällare gränser än verksamheten och lättare får högre poäng.
Skillnaden mellan alternativen är att i det första alternativet används betyg och det blir ett steg mer i processen, det andra är bara uppbyggt på poäng. Olikheten mellan betyg och poäng är att
omvandlingen från betyg till frist har fyra steg mellan varje tidsintervall medan poäng till frist har tio steg mellan varje intervall. Annars är uppbyggnaden av systemen identisk. Omvandlingen från
betyg/poäng till tillsynsintervall har skett med jämnt antal steg, max poängen/-betyget har delats med fem (antalet tidssteg) och så många steg är det i varje intervall. Har det varit ojämnt har det varit mindre tidssteg på de längre fristerna.
Tidsintervallerna som valdes var 1-4 och 6 år. Sköter verksamheten sitt SBA och dessa risker i verksamheten och byggnaden är låga ska den ha möjlighet till ett längre tidsintervall, därav att det längsta intervallet är 6 år. Är däremot riskerna högre eller att SBA inte sköts lika bra ska fristerna vara kortare. En verksamhet med högre risker men ändå har ett bra SBA kanske inte kan få det längsta intervallet på grund av riskerna men genom att använda intervallerna 1-4 år.
28