Motion
Jämställt försörjningsstöd
Ekonomiskt övertag är effektivt för den som vill utöva makt över sin partner. Trots detta är det fortfarande vanligt i många kommuner att försörjningsstöd till par betalas ut till en av parterna, oftast männen. Det gör att kvinnorna hamnar i ekonomiskt underläge.
Våld i nära relationer är en vardag som många kvinnor lever i. Ett sätt att minska
kvinnors utsatthet och öka möjligheterna för kvinnor att lämna destruktiva relationer är att stärka kvinnors ekonomiska självständighet, och då kan även försörjningsstöd vara en av faktorerna.
Att få tillgång till sina egna pengar är också viktigt för de kvinnor som nyligen kommit till Sverige. Vi vet att det i många kulturer är mannen som av tradition har hand om
ekonomin. För att stärka nyanlända kvinnors position i samhället är det centralt att de har tillgång till egen ekonomisk trygghet, därför kan det här initiativet stärka både jämställdhet och integration samt vara en del av vårt Agenda 2030 arbete och social hållbarhet.
Att inte ha bestämmanderätt över sin egen ekonomi är något som försvårar kvinnors möjligheter att ta makten över sitt eget liv. För oss i Centerpartiet är det en
grundläggande värdering att öka människors frihet på olika sätt, ett av dem är att ha makt över sina egna tillgångar.
I vår kommun är det de sökande parterna som själva avgör hur de vill ha stödet utbetalt.
Via vår e-tjänst är det inte heller möjligt att ange att stödet ska delas mellan fler parter, utan det går med automatik till den huvudsökande enligt de uppgifter jag fått. Det måste gå att lösa via teknisk utveckling.
Ett antal kommuner har uppmärksammat denna fråga och ändrat sina rutiner, och fler är på gång. Vi vill i enlighet med dem att försörjningsstödet alltid ska betalas ut till båda parter i äktenskap eller samboförhållande som ett led i att säkerställa att båda parter har möjlighet till ekonomisk makt.
Därför yrkar jag på att:
Strängnäs kommun beslutar att försörjningsstöd alltid ska betalas ut till båda parter i äktenskap eller samboförhållande, med krav att båda gör ansökan.
Strängnäs 2020-11-11
Mia Nerby
För Centerkvinnorna
Vänsterpartiet Strängnäs Kommunfullmäktige 23 november 2020
Interpellation - Betongmur eller insyn och ansvar?
Frågor till Kommunstyrelsens ordförande
Jag har som privatperson och som politiker samt med uttalat politiskt uppdrag som gruppledare försökt att, inför nämndmöten och inför arbete med flerårsplan, motioner m.m, få tag i information som jag vet finns inom kommunen. Det har gällt allt från de typ hemliga nämndhandlingarna hos Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden till
konsultrapporter samt uppenbara arbetsmaterial (som nämndernas inspel i budgetdialogerna). Hos en del nämnder och KS avdelningar går det ofta smidigt.
Svaret har dock i många fall varit att handlingarna antingen inte är allmän handling eller inte offentlig. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden svarade en gång att de inte kunde lämna ut handlingar på e-post för att de innehöll personuppgifter, i ett fall var handlingen en offentlig remiss från Länsstyrelsen (som hade skickats till kommunen med e-post).
Jag har även bett om att handlingarna läggs på en yta på intranätet så att jag kan läsa dem där. Svaret även nu i dessa tider har ändå varit att de som är offentlig handling kan skrivas ut mot avgift eller läsas på plats i kommunhuset.
Allt detta är lagligt korrekt. Allmän handling måste inte lämnas ut. Det finns restriktioner att skicka med e-post. Myndigheten har rätt att ta betalt för papperskopior.
Det är däremot inte serviceinriktat och det underlättar inte oppositionens arbete i
kommunstyrelsen, nämnder och fullmäktige. Kommunen får lämna ut arbetsmaterial om det inte bryter mot någon annan lag, dvs göra det offentlig. Kommunen får skicka
handlingar på e-post så länge man undviker särskilt känsliga personuppgifter.
Vi får höra att vi har ett gemensamt ansvar i kommunstyrelsen, att förvaltningen jobbar för kommunen och inte majoriteten, men när det kommer till självständigt inhämtande av information så är det allt för ofta tvärstopp. Hur ska vi ta det ansvar som revisionen säger att vi har när vi inte ens kan få tag i grundmaterialet? Ska vi bara tänka
majoritetens tankar och då ofta utan majoritetens dolda underlag? Tillit går åt båda hållen.
Jag har därför några frågor:
1. Hur ofta och hur sker utbildning i offentlighetsprincipen? Trycker ni på att syftet är öppenhet och insyn, samt att det gynnar kommunen och demokratin?
2. Är du villig att ge ledamöterna i kommunstyrelsen tillgång till arbetsmaterial och andra icke-offentliga handlingar, när det exempelvis kan ske genom lagring på intranätet så att handlingen varken fastställs eller blir offentlig?
David Aronsson
Vänsterpartiet Strängnäs
