Meddelandeärenden till kommunstyrelsen 2021-10-01 Förslag till beslut

(1)

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Erica Thorsén 0152-33 12 62

Kommunstyrelsen

Meddelandeärenden till kommunstyrelsen 2021-10-01

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att

1. lägga föreliggande meddelanden till handlingarna.

Beskrivning av ärendet

Kommunstyrelsen har att lägga bifogade meddelanden till handlingarna.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

B-protokoll Överförmyndarnämnden 2021-08-24, framsida Protokoll Överförmyndarnämnden 2021-08-24, framsida

Protokoll, Överförmyndarnämndens sammanträdesprotokoll 2021-08-24 Protokollsutdrag, TFN § 66, 2021-08-24, Nytt avtal med kommunjägare Protokollsutdrag, TFN § 67, 2021-08-24, Förstudie om biogas

Protokollsutdrag, BUN §111, 2021-08-24, Riktlinjer för resursfördelningen för barn- och utbildningsnämnden

Styrdokument, Riktlinjer för resursfördelning för barn- och utbildningsnämnden, beslutad, 2021-06-18

Jennie Enström Erica Thorsén

Kanslichef Kommunsekreterare

(2)

(3)

(4)

Utses att justera

Leif Andersson

Justeringens plats

och tid

Måndagen den 30 augusti, Värjan

Paragrafer

39-46

Underskrifter

...

Sekreterare

Therese Wengland

...

Ordförande

Gunilla Ternert

...

Justerande

Leif Andersson

Anslag/Bevis

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och

sammanträdesdatum

Överförmyndarnämnden 2021-08-24

Anslaget sätts upp

2021-08-30

Anslaget tas ner

2021-09-16

Förvaringsplats för

protokollet

Socialförvaltningen, administration och ledning

Underskrift

...

Utdragsbestyrkande Beslutande

Gunilla Ternert (M), ordförande

Maj-Britt Magnusson (S), vice ordförande Anne-Cathrine Kaup (SD)

Leif Andersson (S) Bengt Karlsson (M)

Ersättare

Erik Wallenberg (L)

Ulf Norström (V)

Övriga närvarande

Hanna Sipovic, enhetschef

Therese Wengland, nämndsekreterare

Madeleine Sackemark, utvecklare

Elena Arkhipova, handläggare

(5)

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

§ 39 Protokolljustering Beslut

Leif Andersson (S) utses att justera protokollet

_____

(6)

Sekretessärenden som beslutas av nämnd i august 2021

Beslut i följande ärenden protokollförs i separat B-protokoll:

S1. Avslag anmälan om behov av god man, akt 7335

S2. Ansökan om utdömande av nytt förhöjt vite, ej inkommen årsräkning 2019, akt 6430

S3. Ansökan om utdömande av förhöjt vite avseende sluträkning för perioden 2020- 01-01 - 2020-02-19

S4. Vitesföreläggande att inkomma med sluträkning för perioden 2020-01-01 - 2020- 05-31

S5. Avslag anmälan om behov av förvaltare, akt 7198

_____

(7)

ÖFNES/2021:31

§ 41 Workshop internkontrollplanen 2022

Överförmyndarnämnden bereder nämndens internkontrollplan för 2021 genom en workshop ledd av enhetschef Hanna Sipovic och utvecklare Madeleine Sackemark.

Beslut om preliminär verksamhetsplan 2022 fattas vid nämndens sammanträde den 12 oktober 2021.

_____

(8)

Svar på remiss från kommunstyrelsen - Plan för

allvarliga och extraordinära händelser (KSKF/2021:8) Beslut

Nämnden godkänner yttrandet och överlämnar det till kommunstyrelsen.

Sammanfattning

Överförmyndarnämnden har ombetts att yttra sig om förslaget om plan för allvarliga och extraordinära händelser. Nämnden ställer sig positiv till att planen har upprättats men saknar tydliga beskrivningar för vad som förväntas av nämndens krisberedskap och handlande i händelser.

Ärendebeskrivning

Överförmyndarnämnden ställer sig övervägande positiv till planens delar om allvarliga och extraordinära händelser i de lägen som händelsen är av större art.

Däremot ser överförmyndarnämnden att det saknas en del beskrivningar och tydliggöranden vad som gäller för händelser som ska hanteras av nämndens

förvaltning och förväntningar på förvaltningars agerande. Erfarenheten är att det vid en händelse ofta berör flera nämnders verksamheter och samordning av flera

förvaltningars händelsearbete behöver därför göras. Frågan är då om det är händelsens karaktär eller samordningsbehov som är avgörande för om det bedöms som en

allvarlig händelse.

Vidare är det otydligt hur de olika nivåerna av händelser bedöms och vem som gör bedömningen. Nivåerna skulle behöva definieras ytterligare och möjligen saknas beskrivning om katastroftillstånd. När väl bedömningen är gjord, är det även otydligt hur organiseringen, samordningen och ledningen ska ske kring arbetet.

Överförmyndarnämnden ser inte alltid behovet av att samordningsansvaret ligger hos kommunledningskontoret. Beroende på vem som har ledningsansvaret vid en

händelse bör det finnas ett uttalat mandat för denna att leda, styra och fördela arbetet i syfte att flera nämnder ska kunna samgå i arbetet.

Det vore hjälpsamt för läsaren om skillnaden förklarades kring krisberedskap som

beskrivs i planen och uppdraget för POSOM, alternativt hänvisa läsaren vidare till

aktuella dokument.

(9)

Begreppet samhällsstörning behöver definieras. En fråga nämnden har är om en samhällsstörning alltid ska ha inträffat, för att krisberedskapen ska aktualiseras, eller om det är så att ett proaktivt arbete även kan ske för att motverka att en

samhällsstörning uppstår. Ett exempel kan vara att ett område i kommunen är extra utsatt och därmed får funktioner svårt att utföra sina uppdrag. Det kan vara att ett gäng vandaliserar och påkallar uppmärksamhet och skapar otrygghet i området och på så sätt bidrar till att medborgare inte vågar besöka en viss verksamhet eller att personal känner otrygghet. Detta kan vara lägen då inget ännu har skett som kan polisanmälas men som kan påverka verksamheters funktionalitet och på längre sikt medborgares demokratiska rättigheter, om inget görs för att förhindra utvecklingen.

Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation

Om ovanstående förtydliganden inte görs är risken att nämndens arbete inte sker effektivt och samordnat med andra förvaltningar i situationer som ofta kräver det.

Beslutet skickas till:

Kommunstyrelsen

(10)

Överförmyndarnämndens yttrande över revidering av Plan för tillgänglighet för personer med

funktionsnedsättning Beslut

Nämnden godkänner yttrandet och överlämnar det till kommunstyrelsen.

Ärendebeskrivning

Överförmyndarnämnden har fått möjlighet att yttra sig över revidering av Plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Yttrandet ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 22 september 2021. Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017–2021 antogs av

kommunfullmäktige i februari 2017. Denna plan har reviderats och föreslås nu gälla 2022–2025. Skälet till revideringen är anpassning till ny lagstiftning och aktuella styrdokument i kommunen. Planen innehåller förslag till målsättning för tillgänglighetsarbetet som omfattar hela kommunkoncernen.

Yttrande

Överförmyndarnämnden ställer sig positiva till föreslagen revidering av Plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Nämnden anser att planen är tydlig och täcker in de behov som finns.

Beslutet skickas till:

Kommunstyrelsen

(11)

ÖFNES/2021:2

§ 44 Verksamhetsuppföljning till nämnden i augusti

Enhetschef Hanna Sipovic redogör för nämndens ekonomiska utfall fram till juli, samt redovisar statistik från januari till augusti 2021.

_____

(12)

§ 45 Anmälan av delegationsbeslut till augustinämnden 2021

Förslag till beslut

1. Ordförandebeslut, Överförmyndarnämnden den 25 augusti 2021 ändrar sammanträdesdatum till 24 augusti, från 18 juni 2021 anmäls och läggs till handlingarna.

2. Ordförandebeslut, Avslag på ansökan om uttag för lån akt 7144, från 18 juni 2021 anmäls och läggs till handlingarna.

3. Ordförandebeslut, Yttrande angående överklagat arvodesbeslut, mål nr Ä 1866-21, från 18 juni 2021 anmäls och läggs till handlingarna.

4. Delegationsbeslut, Avslag på begäran av utlämnande av allmänna handlingar, från 12 juli 2021 anmäls och läggs till handlingarna

5. Ordförandebeslut, Avstående av arv från annat land, från 15 juli 2021 anmäls och läggs till handlingarna

6. Efter anmälan läggs delegationsrapporten angående personalärenden, daterad den 24 augusti 2021, vilken redovisar beslut i enlighet med

överförmyndarnämndens delegationsordning, till handlingarna.

Ärendebeskrivning

Enligt 6 kap. 39 § Kommunallagen får en nämnd uppdra ordförande att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.

Den 18:e juni beslutade ordförande Gunilla Ternert (M) att ändra datum för överförmyndarnämndens augustisammanträde från den 25:e augusti till den 24:e augusti.

Den 18 juni beslutade ordförande Gunilla Ternert (M) att avslå ansökan om uttag för lån akt 7144.

Den 18:e juni beslutade ordförande Gunilla Ternert (M) att yttra sig angående

överklagat arvodesbeslut i målnummer Ä 1866-21

(13)

Den 15 juli beslutade ordförande Gunilla Ternert (M) att bevilja avstående av arv från annat land.

Enligt överförmyndarnämndens delegationsordning enligt punkt 7.1 får

förvaltningschef ta delegationsbeslut gällande beslut i fråga om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild eller myndighet

Den 12 juli togs delegationsbeslut av tillförordnad förvaltningschef Lena Söderqvist Määttä gällande avslag på begäran av utlämnande av allmänna handlingar

Delegationsbeslut gällande personalärenden som skett under perioden 2021-05-18- 2021-06-09 är:

- Delegationsbeslut - personalärenden, punkt 12.2 – Beslut om inrättande av tillsvidarebefattning daterat

- Delegationsbeslut – personalärenden, punkt 12.3 – Beslut om inrättande av visstidsbefattning upp till 12 månader inom eget ansvarsområde.

- Delegationsbeslut – personalärenden, punkt 12.3.1 - Beslut om att tillsätta personal till inrättad befattning.

Handlingarna finns tillgängliga på nämndens kansli

_____

(14)

§ 46 Rapporter och meddelande till nämnden i augusti 2021

Förslag till beslut

Rapporter och meddelanden till nämnden i januari 2021 läggs till handlingarna efter överförmyndarnämndens godkännande

Muntliga rapporter

• Enhetschef Hanna Sipovic ger nämnden en muntlig lägesrapport från kontoret.

Skriftliga rapporter

• Kommunfullmäktiges beslut 2021-05-20 § 83 - Delårsrapport 1 år 2021 för Eskilstuna kommunkoncern (ÖFNES/2020:1)

• Bilaga A till kommunfullmäktiges beslut 2021-05-20, § 83, Delårsrapport 1 år 2021 för Eskilstuna kommunkoncern, yrkande om trygghetspaket för

Eskilstuna (ÖFNES/2021:1)

• Delårsrapport 1 2021 Eskilstuna kommunkoncern (ÖFNES/2021:1)

• Kommunfullmäktiges beslut 2021-05-20 § 84 - Förlängt anställningsstopp för administrativa tjänster (ÖFNES/2021:1)

• Kommunfullmäktiges beslut 2021-06-23 § 103 - Revidering av nämndernas budgetramar år 2021 (ÖFNES/2021:1)

• Kommunfullmäktiges beslut 2021-06-23 § 104 - Inriktningspunkter år 2022 med investeringsbudget för Eskilstuna kommun (ÖFNES/2021:1)

• Kommunfullmäktiges beslut 2021-06-23 § 106 - Sammanträdesplan år 2022 för kommunfullmäktige (ÖFNES/2021:27 )

• Kommunfullmäktiges beslut 2021-06-23 § 110 - Riktlinjer för informationssäkerhet (ÖFNES/2020:49)

• Beslutsdokument för att fastställa anvisningar för informationssäkerhet (ÖFNES:2021:30)

• Anvisningar informationssäkerhet A – D (ÖFNES/2021:30)

(15)

• Kommunfullmäktiges beslut 2021-06-23 § 111 - Plan för bostadsförsörjning

• Kommunfullmäktiges beslut 2021-06-23 § 112 - Riktlinjer för bostadsanskaffning

• Kommunfullmäktiges beslut 2021-06-23 § 113 - Inriktningsbeslut för genomförande av utvecklingsplanen för Fröslunda, Lagersberg, och Råbergstorp

• Länsstyrelsens granskning av Överförmyndarnämnden för Eskilstuna och Strängnäs år 2020

_____

(16)

Beslut

Teknik- och fritidsnämnden beslutar

1. om nytt avtal mellan parterna Strängnäs kommun och den privatperson som tar uppdrag som kommunjägare. De största förändringarna i nya avtalet är:

a) justerad skälig ersättning från dagens rörliga ersättning till att även innefatta fast ersättning,

b) krav på årliga skjutprov,

c) medlemskap i jaktorganisation (försäkring), d) statligt jaktkort är löst för innevarande år samt e) tillgång till erfaren eftersökshund.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir teknik- och fritidsnämndens beslut.

Bakgrund

Det är jaktlagen (Jaktlag 1987:259) som styr all jakt på vilt. Även i

jaktförordningen (Jaktförordningen 1987:905) finns regler som jägaren ska följa.

Beslut om skyddsjakt är ett undantag från bestämmelserna i jaktlagen om att alla vilda däggdjur och fåglar är fredade. Det är i regel länsstyrelsen som fattar beslut om skyddsjakt. Om skyddsjakt är nödvändig för att skydda människors hälsa kan kommunen fatta beslut om det.

Det är fastighetsägarens ansvar att bedöma och ta till åtgärder mot djur som kan orsaka skada eller sprida smitta på egendomen. Det kan exempelvis röra sig om grävlingar under huset som underminerar huset eller skabbrävar som sprider smitta och också utgör ett stort lidande för den drabbade räven.

I kommunens fall gäller detta fastigheter som är ”kommunal mark inom tätbebyggt område”.

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

(17)

Avtal bifogat.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutet skickas för kännedom till KS/KF

MSN

(18)

Beslut

Teknik- och fritidsnämnden beslutar att

1. låta göra en förstudie avseende Strängnäs egen potential av cirkulära flöden av organiska avfallsfraktioner från hushåll och storhushåll som innefattar:

a) Beskrivning av i Strängnäs förekommande aktuella flöden, volymer och behandling av; matavfall, trädgårdsavfall, latrin från enskilda avlopp samt avloppsslam från avloppsreningsverk.

b) Omvärldsbevakning avseende vilka regler som styr idag och resonemang kring kommande regelförändringar/vad är på gång.

c) Några jämförande exempel i Sverige samt några exempel i andra nordiska länder.

d) Förslag till fortsättning som kan inkluderas i kommande revidering av Avfallsplanen.

Förstudien ska vara klar till årsskiftet och då kunna beskriva dagens flöden av organiskt material från hushåll och storhushåll i Strängnäs kommun och om Strängnäs hantering idag är förenligt brand annat med Sveriges, av Regeringen antagna, etappmål avseende framförallt Avfall och Matsvinn samt Begränsad klimatpåverkan. Förstudien ska även beskriva en omvärldsbild med fokus på Sverige samt föreslå nästa steg framåt för Strängnäs kommun att öka cirkulära flödet.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir teknik- och fritidsnämndens beslut.

Bakgrund

Enligt EU s avfallstrappa (EU s avfallsbehandlingsprioritering) är förbränning ett alternativ som ska komma efter alternativ såsom minimera uppkomst av avfall (första trappsteget), återanvända (andra trappsteget) och materialåtervinna (tredje trappsteget).

Etappmålen identifierar en önskad samhällsomställning. De är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Etappmålen anger inte önskade tillstånd för miljön, de läggs fast i miljökvalitetsmålen med preciseringar.

(19)

Begränsad klimatpåverkan och inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling och luftföroreningar:

Avfall

Ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall.

Senast år 2023 ska minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara.

Minskat matsvinn

Matsvinnet ska minska mätt i mängd livsmedelsavfall.

Matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.

Begränsad klimatpåverkan Utsläpp av växthusgaser till år 2020.

Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som mekanismen för ren utveckling (CDM).

Utsläpp av växthusgaser till år 2030

Växthusgasutsläppen i Sverige i ESR-sektorn, de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för utsläppsrätter, bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst åtta procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.

Växthusgasutsläppen i Sverige i ESR-sektorn, de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för utsläppsrätter, bör senast år 2040 vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst två procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

(20)

Uppfyllelse av mål

Beslutet ger förutsättningar att visa hur väl Strängnäs kommun idag uppfyller EUs avfallstrappa samt Sveriges etappmål framförallt avseende Avfall, Matsvinn och Begränsad klimatpåverkan samt vilken potential som finns att öka andelen cirkulerande organiskt material utan att öka vare sig klimat- och energipåverkan eller den långsiktiga samhällsekonomin negativt.

Uppföljning

Förstudien kommer presenteras efter årsskiftet.

Beslutet skickas för kännedom till KS/KF

MSN SEVAB

(21)

Riktlinjer för resursfördelning för barn- och utbildningsnämnden

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. anta riktlinjer för resursfördelning för barn- och utbildningsnämnden, daterad den 2021-06-18.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut.

Beskrivning av ärendet

Barn- och utbildningsnämnden vill genom en riktlinje styra fördelningen av nämndens tilldelade resurser och därmed uttrycka kommunens ställningstagande i det som regleras i lag och förordning. Riktlinjen utgör därmed förutsättningar för förvaltningens arbete med resursfördelningen. Riktlinjen kompletteras med aktuella volymer och belopp i barn- och utbildningsnämndens årliga beslut om budget och resursfördelning.

Ett par förändringar från nu gällande styrdokument föreslås. En första är att strukturdelen ska utvärderas efter varje läsår, och att utvärderingen ska ingå som underlag i barn- och utbildningsnämndens budgetberedning. En andra

förändring är att summan av de individuella besluten av tilläggsbelopp ska ingå som underlag i barn- och utbildningsnämndens budgetberedning.

Ett par tillägg föreslås också under kommungemensamma kostnader. Ett är hemkommunansvaret. Att dessa kostnader är kommungemensamma framgår redan av Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens

verksamhetsområde 2021. Här är det hemkommunens skolpliktsansvar som bör tydliggöras, det vill säga att hemkommunen behöver utrymme och kapacitet för att kunna erbjuda inflyttande elever skolplats.

Det andra tillägget är central barn- och elevhälsa. En del av det arbete som centrala barn- och elevhälsan utför är extern myndighetsutövning och en del av centrala barn- och elevhälsan bör därmed ligga under kommungemensamma kostnader.

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

(22)

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen för kännedom Kommunfullmäktige för kännedom

(23)

Myndighet: Barn- och utbildningsnämnden

Diarienummer: BUN/2021:306-003

Ersätter: BUN/2020:160-003

Gäller för: Barn- och utbildningsnämnden

Gäller fr o m: 2021-09-01

Uppföljning: Årligen i samband med beslut om Flerårsplan

Riktlinjer för resursfördelning för barn- och utbildningsnämnden

Denna riktlinje syftar till att styra fördelningen av barn- och

utbildningsnämndens tilldelade resurser och uttrycker kommunens

ställningstagande i det som regleras i lag och förordning. Riktlinjen utgör därmed förutsättningen för förvaltningens arbete med resursfördelningen.

Kommunen ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov¹. Det innebär att kommunen förutom att agera huvudman för den kommunalt drivna verksamheten också behöver ta reda på förutsättningar och behov hos de fristående huvudmännen.

En grundläggande förutsättning som rör varje skolform är att utbildningen ska vara likvärdig². Det innebär bland annat att utbildningen ska vara kompen- serande och uppväga skillnader i barns och elevers bakgrund och förutsätt- ningar³. Viktigt att notera är att likvärdighet inte innebär likformigt eller lika resurser till alla.

Resursfördelning är ett medel för att nå målet att alla barn och elever ska få tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet⁴. Det betyder att

resursfördelningen ska vara anpassad till barns och elevers olika behov och förutsättningar⁵.

Riktlinjen kompletteras med aktuella volymer och belopp i barn- och

utbildningsnämndens årliga beslut om budget och resursfördelning. Beslut om resursfördelning utgör också grund för beslut om bidragsbelopp till de fristående huvudmännen.

1 Skollagen (2010:800) 2 kap. 8b §

2 Skollagen (2010:800) 1 kap. 9 §

3 Skollagen (2010:800) 3 kap. 2 §

4 Skollagen (2010:800) 1 kap. 8 §

5 Rapport 391 Kommunernas resursfördelning till grundskolor. Skolverket 2013

(24)

Övergripande principer

1. En enhet som enbart erhåller grunddelen i grundbeloppet ska kunna bedriva en verksamhet med de krav som författningarna ställer.

Grunddelen i grundbeloppet ska ge enheter förutsättningar att leda och stimulera barn och elever att utvecklas så långt som möjligt

2. Modellen ska vara transparent.

Resursfördelningsmodell

Resursfördelningsmodellen ska bestå av grundbelopp, tilläggsbelopp, och en del för kommungemensamma kostnader.

kommungemensamma kostnader tilläggsbelopp

strukturdel grundbelopp

grunddel

Grundbeloppet ska bestå av en grunddel som fördelas utifrån logiken bidrag på lika villkor⁶ och en strukturdel som fördelas utifrån en kompensatorisk logik.

Grunddelen i bidraget till en fristående huvudman ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten.

Strukturdelen ska kompensera för barns och elevers olika förutsättningar och behov, och ge enheter möjlighet att kompensera för faktorer som skolan inte kan påverka. Strukturdelen ska fördelas utifrån socioekonomisk viktning.

Strukturdelen ska utvärderas efter varje läsår för att se i vilken utsträckning det kompensatoriska uppdraget uppnåtts. Utvärderingen ska ingå som underlag i barn- och utbildningsnämndens budgetberedning.

Tilläggsbelopp

Tilläggsbelopp ska lämnas till barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd, och för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning eller som deltar i lovskola⁷.

6 Prop. 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor.

7 Skollagen (2010:800) 8 kap. 23 §, 9 kap. 21 §, 10 kap. 39 §, 11 kap. 38 §, 14 kap. 17 §, 16 kap. 54 §, 19 kap. 47 §

(25)

Tilläggsbelopp ska avse kostnader för extraordinära stödinsatser som går väsentligt utöver vad som ersätts genom grundbelopp.

Fristående huvudmän ska inkomma med ansökan utifrån individuellt kartlagda behov för att kunna bedömas.

Kommunala enheter ska hantera elevers stödbehov i dialog med centrala barn- och elevhälsan.

Individuella beslut om tilläggsbelopp ska fattas inför varje läsår och omfatta hela läsåret. Undantag gäller uppkomna behov under läsåret. Summan av de

individuella besluten ska ingå som underlag i barn- och utbildningsnämndens budgetberedning.

Kommungemensamma kostnader

Denna del av resursfördelningen ska täcka kostnader som åligger kommunen enligt lag och förordning, utöver grund- och tilläggsbelopp, samt andra

prioriteringar som barn- och utbildningsnämnden valt att göra. Denna del ska omfatta kostnader för

 pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid

 familjecentral och öppen förskola

 resursskola

 vuxenutbildning

 skolskjutsar, resebidrag och inackorderingsstöd

 ungdomsmottagning

 nämnd och förvaltning

 hemkommunansvar

 central barn- och elevhälsa

Fördelningen av dessa medel ska ske via anslag.

Kompensation

Kompensation vid underskott i kommunal verksamhet ska betalas ut när nämndens årsrapport fastställts.