EXAMENSARBETE
Skärsläckaren
Ett beslutsunderlag
Sofie Bergström
Brandingenjörsexamen Brandingenjör
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Luleå Tekniska Universitet
Institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser Avdelningen för Byggkonstruktion
Skärsläckaren
– ett beslutsunderlag
Sofie Bergström
Brandingenjörsprogrammet
Institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser
Brandingenjörsprogrammet
Luleå Tekniska Universitet
971 87 Luleå
Sofie Bergström
Skärsläckaren
– ett beslutsunderlag
i
Förord
Detta arbete utgör mitt examensarbete inom brandingenjörsprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet.
Först vill jag tacka avdelningschef Ulf Svärdsudd vid Piteå räddningstjänst, för uppslaget till arbetet och för att jag har fått tillgång till deras interna databas Alarmos där jag har kunnat studera insatsrapporter.
Jag vill tacka Johan Biörsmark, säljare av Cold Cut Cobra, för kontaktuppgifter till vissa räddningstjänster som har skärsläckare och för att han tog sig tid till att svara på mina frågor.
Tack till alla de räddningstjänster som tog sig tid till att svara på den undersökning som genomfördes i arbetet.
Till sist vill jag tacka min handledare Milan Veljkovic, professor vid Luleå Tekniska Universitet, samt min opponent Dmitrij Ramanenka för värdefulla kommentarer om rapportens innehåll och upplägg.
Luleå, juni 2011 Sofie Bergström
ii
Sammanfattning
Skärsläckaren är ett verktyg som kan användas till både håltagning och brandbekämpning.
Utrustningen är tänkt att vara ett komplement till en traditionell rökdykarinsats och därmed inte ersätta rökdykningen. Skärsläckaren ska kunna släcka bränder i det inledande skedet eller kunna minska temperaturen i ett rum så pass mycket att rökdykarparets arbetsmiljö avsevärt förbättras.
Räddningstjänsten i Piteå kommun har funderingar på att köpa in en skärsläckare till stationen i Piteå. Syftet med arbetet är att det ska kunna fungera som ett underlag som kan användas vid beslut om ett eventuellt köp av skärsläckare till räddningstjänsten i Piteå. Frågor rörande funktion, kostnader och hur skärsläckaren används idag kommer att besvaras.
Information om skärsläckaren har inhämtats genom litteratur och från tillverkaren. För att ta reda på om skärsläckaren kan komma till användning i Piteå kommun har insatsrapporter från räddningstjänsten studerats. Insatsrapporter (gällande kategorin: brand i byggnad) från åren 2003-2007 har utgjort grunden för att kunna uppskatta hur många gånger per år som skärsläckaren kan komma till användning. Dessutom har en undersökning genomförts, där ett antal räddningstjänster i Sverige (som har en eller flera skärsläckare) har fått svara på frågor om hur de använder skärsläckaren idag.
Baserat på insatsrapporterna och författarens analys av dessa har skärsläckaren kunnat användas under 14 insatser vid bränder i byggnader under åren 2003-2007. Detta resulterar i cirka tre insatser per år. Denna siffra skulle kunna vara lite högre om alla insatsrapporter hade studerats eftersom att skärsläckaren även kan användas vid andra typer av bränder och vid håltagningar.
Den totala kostnaden för en skärsläckare, utbildning för två anställda som sedan vidareutbildar övrig personal och underhåll under det första året blir cirka 382 000 kronor.
Beakta då att monteringskostnader och moms för skärsläckaren inte är inräknade och inte heller logi och resekostnader till utbildningen.
Skärsläckaren är ett verktyg som kan effektivisera insatserna i kommunen. Det gäller dock att räddningstjänsten i Piteå verkligen satsar på utrustningen och integrerar den i den nuvarande verksamheten. Skärsläckaren ska då placeras på brandstationen i centrala Piteå för att kunna användas på bästa sätt inom Piteå kommun.
iii
Summary
The cutting extinguisher is a tool that can be used both to penetrate different constructions and fighting fires. The equipment is meant to work as a complement to traditional smoke diving.
The cutting extinguisher is supposed to have the power to extinguish fires in the early stage or lower the temperature in a room enough to make the work environment considerably better for the firemen.
The rescue service in the municipality of Piteå is considering an investment in a cutting extinguisher for their fire station in Piteå. The purpose of the report is to provide a basis for a decision on a possible purchase of a cutting extinguisher to the rescue service in Piteå. Issues about function, costs and how the cutting extinguisher is used will be discussed.
Information about the cutting extinguisher has been collected from literature and the manufacturer. Incident reports from the rescue service have been studied to be able to find out if the cutting extinguisher may be of use in the municipality of Piteå. Incident reports (regarding fire in buildings) from year 2003 to 2007 have been the basis for estimating how many times a year the cutting extinguisher may be of use. Furthermore a survey has been done, where a number of rescue services in Sweden (that have one or more cutting extinguishers) have answered questions about their current use of the equipment.
Based on the incident reports and the author’s own analysis of these the cutting extinguisher may have been of use at 14 incidents of fire in buildings during the years 2003-2007. This results in about three incidents a year. This number could be a little higher if all incident reports had been studied, since the cutting extinguisher also can be used at other types of fires and at penetration of constructions.
The total cost for the cutting extinguisher, educating two employees and the yearly maintenance during the first year will be 382 000 Swedish crowns. Note that costs for mounting and value-added tax are not included, neither are the costs for accommodation and travelling to the education site.
The cutting extinguisher can make efforts during an incident more effective in the municipality. It is important for the fire service in Piteå to believe in the equipment and integrate it in the current work activities. The cutting extinguisher should be located at the fire station in the centre of Piteå to be of use in best possible way in the municipality.
iv
Innehållsförteckning
1 Inledning... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte... 1
1.3 Metod... 1
1.4 Avgränsningar ... 2
1.5 Läsanvisningar... 2
2 Piteå kommun... 3
2.1 Räddningstjänsten... 3
3 Brandförlopp ... 5
4 Rökdykning ... 7
4.1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om rök- och kemdykning, AFS 2007:7... 7
4.2 Hälsorisker... 8
5 Skärsläckaren ... 9
5.1 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete med högtrycksstråle, AFS 1994:54 . 9 5.1.1 Hälso- och olycksfallsrisker ... 10
5.2 Funktion... 12
5.2.1 Utrustning... 13
5.2.1.1 Handlansen... 14
5.3 Användningsområden... 14
5.4 Fördelar... 16
5.5 Miljö ... 17
5.6 Säkerhet ... 17
5.6.1 Personlig säkerhet ... 18
5.6.2 Andras säkerhet ... 18
5.7 Underhåll ... 18
5.8 Utbildning... 19
5.9 Kostnader... 20
6 Insatser där skärsläckare hade kunnat användas ... 21
6.1 Larmtyper ... 21
6.2 Studie av insatsrapporter i Piteå kommun ... 21
6.3 Sammanställning av studie ... 22
6.4 Kostnader vattenskada... 22
7 Användandet av skärsläckaren idag ... 23
8 Diskussion ... 26
9 Slutsats ... 29
10 Källförteckning... 30 Appendix A – Insatstider Piteå kommun
Appendix B – Enkätundersökning
Appendix C – Svar på enkätundersökning
v
Teckenförklaring
Förkortningar
BmD Brandman deltid
BmH Brandman heltid
IL Insatsledare heltid
Rvm Räddningsvärnsman
SL Styrkeledare heltid
SLD Styrkeledare deltid
Stf Ställföreträdande
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Räddningstjänsten i Piteå kommun har funderingar på att köpa in en skärsläckare till stationen i Piteå. Denna skärsläckare är i sådana fall tänkt att placeras i en basbil, det vill säga ett större utryckningsfordon.
1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att det ska kunna fungera som ett underlag som kan användas vid beslut om ett eventuellt köp av skärsläckare till räddningstjänsten i Piteå.
Frågeställningarna som ska besvaras i detta arbete är följande:
Hur fungerar skärsläckaren?
Vad bli kostnaderna för inköp och underhåll?
Hur används skärsläckaren idag?
1.3 Metod
Informationen till detta arbete har tagits fram ur den litteratur som finns tillgänglig om skärsläckaren, svenska lagar och föreskrifter. I nuläget finns inte mycket information om skärsläckaren annat än från tillverkaren, så det är där som den mesta av informationen har inhämtats.
För att ta reda på om skärsläckaren kan komma till användning i Piteå kommun har insatsrapporter, från räddningstjänstens egen databas Alarmos, studerats. Insatsrapporter från åren 2003-2007 har utgjort grunden för att kunna uppskatta hur många gånger per år som skärsläckaren kan komma till användning.
Efter kontakt med en säljare på Cold Cut Systems (tillverkare av skärsläckaren) erhölls ett antal kontaktpersoner på räddningstjänster i Sverige. Dessa kontaktpersoner arbetar i kommuner som är av ungefär samma storlek eller mindre än Piteå kommun. De fick sedan svara på ett antal frågor som syftade till att ge en bättre bild av hur användandet av skärsläckaren ser ut i landet idag.
2
1.4 Avgränsningar
Gällande insatsrapporterna som har studerats i räddningstjänstens egen databas Alarmos så har inte alla insatsrapporter varit aktuella. Endast de rapporter som klassificerats som brand i byggnad har använts, då det vid denna typ av larm är störst sannolikhet att skärsläckaren kan komma till användning. Författarens egna kunskaper om skärsläckaren och dess effekt samt informationen i Alarmos har legat till grund för bedömningen om skärsläckaren hade kunnat användas vid en insats eller inte.
Undersökningen som har genomförts har inte skickats ut till alla räddningstjänster i Sverige som har en skärsläckare. Den har endast distribuerats till räddningstjänster som författaren erhållit från tillverkaren CCS Cobra. Vid samtal med kontaktpersonen hos tillverkaren valde denne ut (efter önskemål från författaren) ett antal räddningstjänster som antingen har liknande eller mindre antal invånare än Piteå kommun.
1.5 Läsanvisningar
Efter det inledande kapitlet följer i andra kapitlet information om Piteå kommun samt hur deras räddningstjänst är uppbyggd. I kapitel tre finns en genomgång av brandförloppet.
Kapitel fyra innehåller fakta om vad Arbetsmiljöverkets föreskrifter säger om rökdykning samt om de hälsorisker som förknippas med rökdykning. I det femte kapitlet följer en introduktion till skärsläckaren och även relevant information från Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete med högtrycksstråle. Här går det också att läsa om skärsläckarens funktion, användningsområden, fördelar och hur säkerheten bör beaktas. Underhåll, utbildning och kostnader för skärsläckaren behandlas också. I kapitel sex presenteras antal larm och larmtyper i Piteå kommun samt hur ofta skärsläckaren hade kunnat användas vid dessa larm. Här förs även ett resonemang om kostnader för vattenskador. Kapitel sju innehåller resultatet av den undersökning som räddningstjänster runt om i Sverige har svarat på. Undersökningen handlar om skärsläckaren och hur användandet av den ser ut idag. I åttonde kapitlet följer en diskussion om arbetet och slutsatserna redovisas i kapitel nio.
3
2 Piteå kommun
Piteå kommun ligger i Norrbotten och har en yta på 3087 km2. I början av januari år 2008 uppgick befolkningen till 40 813 invånare (Piteå kommun, 2009b).
2.1 Räddningstjänsten
Räddningstjänsten är belägen i centrala Piteå och består av en heltidskår samt en deltidskår som kallas in vid behov. Heltidskåren har en anspänningstid1 på 90 sekunder och deltidskåren en anspänningstid på åtta minuter. Piteå kommun har även tre räddningsvärn som finns i Norrfjärden, Infjärden och Markbygden. Räddningsvärnen består av minst tio personer, men de har inte beredskapsskyldighet. (Piteå kommun, 2009b) Se Figur 1 för en översiktlig bild av räddningstjänstens nuvarande organisation. I skrivande stund genomgår Piteå räddningstjänst en organisationsförändring som kommer resultera i att det kommer finnas fem skift istället för fyra. Detta innebär att det alltid är ett skift som jobbar dagtid med exempelvis förbyggande arbete eller övningar.
Insatsområdet är stort och därför har Piteå räddningstjänst slutit avtal och överenskommelser om samverkan. Det finns en gränslös samverkan inom kommunerna Piteå, Älvsbyn och Luleå. Gränslös samverkan innebär att närmaste räddningsstyrka alltid larmas oberoende av kommungränsen. Sedan finns det även avtal om samverkan vid trafikolyckor med kommunerna Skellefteå, Arvidsjaur, Älvsbyn och Luleå. Längsta avståndet i kommunen är 100 kilometer i öst-västlig riktning och 60 kilometer i nord-sydlig riktning.
På grund av det stora området varierar insatstiden för invånarna i kommunen. Insatstid är den tid från det att räddningsstyrkan fått larmet till dess att de har påbörjat räddningsarbetet, alltså summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Ungefärligen 69 % av invånarna i kommunen nås med en insatstid som är högst tio minuter. Sedan tar det 10 – 20 minuter att nå ytterligare 23 % av invånarna. Cirka 6 % nås med insatstiden 20 – 30 minuter. Resterande 2
% nås med en insatstid längre än 30 minuter. (Piteå kommun, 2009b) I Appendix 1 och Figur 10 finns en tydlig bild över insatsområdet och insatstiderna.
1 Anspänningstid, den tid från att stationen fått larmet till dess att räddningsstyrkan har lämnat stationen och är på väg mot olycksplatsen (Piteå kommun, 2009b).
4
Figur 1. Organisationsschema för räddningstjänsten i Piteå kommun (Piteå kommun, 2005).
* tjänstgör som räddningsledare i jour
5
3 Brandförlopp
Vid brand i en byggnad eller i ett utrymme kan branden delas upp i fem faser som tillsammans utgör det fullständiga brandförloppet, se Figur 2. Dessa faser är:
1. Antändning
2. Det tidiga brandförloppet 3. Övertändning
4. Den fullt utvecklade rumsbranden 5. Avsvalningsfas
Figur 2. Det fullständiga brandförloppet, (Karlsson & Quintiere, 2000, s. 18).
Enligt Karlsson & Quintiere (2000) kan antändning antingen ske genom till exempel en tändsticka, gnista eller en annan typ av antändningskälla. En brand kan också startas genom spontan antändning, det vill säga när ett ämne eller ett objekt börjar brinna utan att ha utsatts för yttre uppvärmning eller att ha kommit i kontakt med en öppen låga eller en gnista.
Under det tidiga brandförloppet brinner ett eller några föremål, som till exempel en soffa. I detta skede är branden ofta bränslekontrollerad, det vill säga att mängden bränsle i utrymmet styr brandens effektutveckling. Här finns alltså tillräckligt med syre för att bränslet ska kunna förbrännas. (Bengtsson, 2001)
Av branden bildas brandgaser som stiger uppåt och då skapar ett varmt brandgaslager närmast taket, se Figur 3.
Brandgaser är en blandning av varm luft, partiklar, brännbara gaser och obrännbara gaser som bildas vid förbränning. Brandgasernas sammansättning avgörs
bland annat av de rådande förhållandena vid brand. Den Figur 3. Brandgaser bildas och stiger upp mot taket (Bengtsson, 2001, s. 89).
6
kan ändras i samband med brandgasventilation, alltså när brandens tillgång till luft förändras.
Brandgaslagret växer och blir varmare ju mer brandgaser som tillförs. Under denna fas kan människor oftast befinna sig i brandutrymmet utan några större problem och i detta tidiga skede kan branden släckas med till exempel en handbrandsläckare eller en filt. (Svensson, 2006)
Till slut går det inte att vistas i brandutrymmet längre på grund av värme och brandgaser. Branden och brandgaserna avger värmestrålning till omgivningen vilket medför att branden ökar i omfattning, se Figur 4.
När branden har blivit nog stor och omgivande ytor, som till exempel tak, väggar och golv, har värmts upp tillräckligt sker en övertändning, se Figur 5. Då har branden alltså nått tredje fasen. Övertändning är ett
övergångsskede mellan det tidiga brandförloppet och den fullt utvecklade branden. (Svensson, 2006) Temperaturen i utrymmet är oftast över 600°C när
en övertändning sker (Bengtsson, 2001). Under denna fas förändras branden på några sekunder. Från att ha brunnit i endast några föremål omfattar branden nu utrymmets alla föremål och ytor. För att en övertändning ska äga rum måste det finnas nog mycket luft i utrymmet eller att luft tillförs i lagom mängd. Om inte någon av dessa förutsättningar finns så sker ingen övertändning och branden minskar istället snabbt i intensitet och blir
ventilationskontrollerad. (Svensson, 2006) När en brand är ventilationskontrollerad innebär det att effektutvecklingen styrs av syremängden i utrymmet, indirekt menat förekomsten av öppningar och deras storlek (Bengtsson, 2001).
När det väl sker en övertändning så leder den alltid till en fullt utvecklad brand. När en brand är fullt utvecklad står lågor ut genom öppningar och omgivande konstruktioner utsätts för en kraftig värmepåverkan. I denna fas är det stor risk att branden sprider sig till närliggande utrymmen eller byggnader. (Svensson, 2006) En brand som är fullt utvecklad kan pågå under en lång tid, allt beroende på hur stor mängd bränsle som finns i utrymmet. Då är temperaturer på 800-900°C vanliga. Temperaturen håller sig på denna nivå så länge som det finns kvar bränsle i utrymmet och tillgång på syre för förbränning.
Sedan när bränslet börjar ta slut så avtar branden och kommer in i avsvalningsfasen. Denna fas kan pågå under en längre tid och här är det också vanligt att branden återigen blir bränslekontrollerad. Under avsvalningen är det mycket vanligt med glödbränder. (Bengtsson, 2001).
Figur 4. Branden växer och både värmen och volymen brandgaser ökar
(Bengtsson, 2001, s. 89).
Figur 5. Övertändning sker (Bengtsson, 2001, s. 89).
7
4 Rökdykning
Definitionen av rökdykning är enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om rök- och kemdykning2, AFS 2007:7:
”Inträngande i tät brandrök för att rädda liv eller bekämpa brand eller liknande klädd i brandskyddsdräkt3 och med andningsapparat4 på.”
Rökdykning är ett väldigt riskfyllt arbetsmoment för räddningspersonal. De utsätts för både fysiska (som stark hetta, explosioner, vassa föremål, nedstörtande byggnadsdelar och fallrisk eftersom sikten är sämre eller obefintlig) och psykiska risker på grund av bland annat extrem stresspåverkan.
Även om dessa risker kan minskas genom att tillämpa utvändig släckning i ett tidigare skede kommer rökdykning ändå alltid vara en betydande uppgift inom räddningstjänsten. Det finns moment som inte kan genomföras på andra sätt. Detta kan till exempel vara invändig livräddning där personer i det brandutsatta utrymmet behöver bäras ut eller vid eftersläckningsarbeten där personalen måste lyfta ut material.
Den som arbetar som räddningsledare har ett stort arbetsmiljöansvar under en räddningsinsats. Det är därför av stor vikt att denne överväger alla alternativ i det förberedande skedet av räddningsinsatsen innan rökdykning beordras. (CCS AB, 2009).
4.1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om rök- och kemdykning, AFS 2007:7
Syftet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om rök- och kemdykning (AFS 2007:7) är, enligt dess 1§, att förebygga ohälsa och olycksfall i arbete med rök- och kemdykning.
Delar av 5§ lyder som följer:
”Innan en insats påbörjas ska arbetsledaren genomföra en riskbedömning på skade- eller övningsplatsen så att insatsen kan planeras och organiseras så att utrustning, lämplig skyddsklädsel och i övrigt rätt personlig skyddsutrustning kan väljas.
Om riskerna bedöms som stora i förhållande till vad som kan uppnås, ska andra alternativ än rök- och kemdykning väljas. Rök- och kemdykning som redan påbörjats ska då avbrytas.
2 Kemdykning, inträngande i område där luftföroreningar sprids okontrollerat eller i område med syrebrist (oxygenbrist) för att rädda liv, bekämpa utflöde av kemikalier eller liknande klädd i kemskyddsdräkt och med andningsapparat på (AFS 2007:7).
3 Brandskyddsdräkt, särskilda skyddskläder som används vid brandbekämpning (AFS 2007:7).
4 Andningsapparat, personlig skyddsutrustning som skyddar andningsorganen från att exponeras för
luftförorening eller syrebrist (oxygenbrist) genom att ren luft eller syrgas tillförs från gasförråd som användaren bär i flaskpaket på ryggen (AFS 2007:7).
8
Arbetsledaren ska se till att de risker som rök- och kemdykare utsätts för är rimliga i förhållande till vad som kan uppnås med insatsen.”
Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift som tillåts i Sverige samt också en av de mest fysiskt krävande. På grund av detta anser Arbetsmiljöverket att 5§ bör tolkas så att rökdykning först och främst är en livräddande insats. Så långt som det är möjligt menar de också att invändig släckning genom rökdykning bör undvikas och istället bör utvändig brandbekämpning övervägas som ett första alternativ.
För att en räddningsstyrka ska få påbörja en arbetsinsats med rökdykning måste det minst finnas en arbetsledare, en rökdykarledare samt två rökdykare tillgängliga, detta enligt 7§ i samma föreskrift. Bara för att detta är minimikravet så är det inte säkert att det räcker med dessa fyra personer. När det gäller insatser vid brand eller då det finns risk för brand ska rökdykarna ha säker tillgång till släckvatten, enligt 12§. Av de personer nämnda ovan är det ingen av dem som kan ha detta som arbetsuppgift och därför behövs det ytterligare en person som kan ha hand om vattenförsörjningen. Alltså krävs det minst fem personer för att kunna genomföra en rökdykarinsats vid brand.
4.2 Hälsorisker
Rökdykare utsätts för hög värme under en räddningsinsats vid brand. Därför utförs arbetet i kläder som skyddar mot värmen. Dessa kläder försämrar kroppens värmereglering genom att förhindra att svetten avdunstar och dessutom används en andningsutrustning som ger ett ökat andningsarbete och som begränsar den maximala ventilationen.
En människas reaktion på värmen kan visa sig i form av till exempel värmeutmattning eller värmeslag. Brandpersonal kan drabbas av värmeutmattning på grund av vätskebrist. Denna typ är akut och kan även vara ett förstadium till värmeslag, som är den allvarligaste reaktionen på värme. Värmeslag är den reaktion som är mest relevant för rökdykare. Dess kännetecken är att kroppens temperaturregleringssystem slås ut och till följd av detta skadas vävnader. Även mentala och neurologiska funktioner kan störas, hjärta och/eller blodkärl kan kollapsa och medvetslöshet, död eller bestående skador kan bli följden. Om brandpersonal drabbas av värmeslag är det utmattning som är orsaken och då ofta värmeutmattning orsakad av vätskebrist. Under rökdykning producerar kroppen värme som kan vara svår att bli av med på grund av den skyddande klädseln och/eller omgivningens höga temperatur. Kroppen tar även upp värmeenergi från en varm omgivning och detta resulterar i att kroppstemperaturen blir för hög och personalen drabbas av vätskebrist när de svettas. När den centrala kroppstemperaturen är högre än 41°C finns det en risk för att hamna i detta tillstånd.
(Räddningsverket, 1998).
9
5 Skärsläckaren
Skärsläckaren har, enligt Räddningsverket (2002), utvecklats av Räddningsverket (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) på initiativ av Luleå räddningstjänst.
Räddningstjänsten i Luleå ansåg att en ny metod behövdes för håltagning i takkonstruktioner, men även för att kunna riva väggar och fasadmaterial. 1996 startade Räddningsverket ett projekt som syftade till att ta fram en ny håltagningsmetod för säkrare takarbete. En kravspecifikation togs fram i projektgruppen, som bestod av representanter från Räddningsverket och Luleå räddningstjänst. Efter att kraven framställts till intressenter på marknaden visade det sig att endast ett företag kunde klara av de ställda kraven. Detta företag är Cold Cut Systems AB (CCS) som finns i Kungsbacka, Göteborg.
Skärsläckarens funktion har därefter utvecklats från att ha varit en ny metod för håltagning till att bli en banbrytande släckmetod. Numera är målet att den ska fungera som ett komplement till en rökdykarinsats, det vill säga kunna släcka bränder i inledningsskedet eller kunna minska temperaturen i ett rum så pass mycket att arbetsmiljön för rökdykarparet förbättras avsevärt.
De första modellerna placerades på höjdfordon eftersom då var det tänkt att skärsläckaren skulle användas främst till håltagning. Utvecklingen har gått framåt och nu tillverkas mest handlansar som är betydligt mer flexibla än tidigare modeller. Skärsläckaren idag ska huvudsakligen fungera som ett släckverktyg, som inte kräver att en hel räddningsstyrka finns på plats för att påbörja insatsen. (Räddningsverket, 2002)
Enligt Biörsmark (2009) finns det i nuläget cirka 90 skärsläckare i olika applikationer, fördelat på cirka 75 stycken hos räddningstjänster, nio stycken på industrier och 7 stycken på skolor i Sverige. Det finns även skärsläckare i följande länder; Norge, Finland, Danmark, Polen, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien, Spanien, Vitryssland, Libanon, Iran, Sydafrika, Malaysia, Kina, Japan, Australien och Bangladesh.5 De skärsläckare som finns hos räddningstjänsterna i både Sverige och i utlandet är av olika modeller. Det finns korglansar (till stegbil/hävare) och handlansar som antingen finns placerade i en basbil eller i en liten enhet.
5.1 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete med högtrycksstråle,
AFS 1994:54
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete med högtrycksstråle (AFS 1994:54) gäller, enligt dess 1§, för arbete med rengöring, rensning eller skärning som utförs med stationära, transportabla eller mobila högtrycksutrustningar, som har högre sprutvattentryck än 25 bar.
Enligt 3§ ska den som använder högtrycksutrustning väl känna till hälso- och olycksfallsriskerna, lämplig arbetsteknik och skötsel av utrustningen. Paragrafen säger också
5 Johan Biörsmark, säljare Cold Cut Cobra, e-post den 14 december 2009.
10
att den som använder högtrycksutrustning med högre sprutvattentryck än 200 bar ska ha genomgått särskild utbildning och ha tillräcklig färdighet i detta arbete. Det är viktigt att utbildningen leder till att de som ska arbeta med utrustningen har god kunskap om vilken genomslagskraft en högtrycksstråle har och de risker som förknippas med denna. Det är också av betydelse att veta agerandet vid olyckor och störningar och vilka åtgärder som är lämpliga att vidta.
I 8§ tar föreskriften upp vilka skydd som ska bäras vid användning av ett handhållet sprutdon.
Dessa skydd är:
ögonskydd,
fot- och benskydd samt
skyddshjälm och ansiktsskydd om sprutvattentrycket är högre än 200 bar.
Vid val av fot- och benskydd bör sådana skydd som täcker de delar av fötterna och benen som vid normalt arbete kan riskera att träffas av vattenstrålen och som kan motstå genomslag av vattenstrålen under tillräckligt lång tid för att undvika personskada väljas. Fot- och benskyddens förmåga att motstå genomslag av vattenstrålen måste anpassas till trycket och det sprutmunstycke som används, operatörens normala reaktionstid och tiden mellan det att hålldonet släpps och att sprutstrålen inte längre är farlig. Det är av stor vikt att fot- och benskydd som används mot skador av vattenstrålen tas ur bruk och kasseras om de har skadats.
15§ säger att om fel eller onormal funktion, som har betydelse ur skyddssynpunkt, upptäcks ska högtrycksutrustningen direkt tas ur bruk. Den får inte användas igen förrän felet eller funktionsstörningen har reparerats.
Det är av stor vikt att sköta underhållet på högtrycksutrustningar eftersom det ofta är en förutsättning för att de ska fungera som de ska. De delar som ingår i utrustningens säkerhetsfunktioner, till exempel säkerhetsventiler eller komponenter i anslutning till instrument som mäter tryck, temperatur eller flöde, behöver regelbunden tillsyn. Det är därför viktigt att kontrollera säkerhetsfunktionerna före idrifttagandet, efter en förändring eller en reparation av delar i utrustningen som påverkar säkerheten eller när högtrycksutrustningen tas i bruk efter att ha varit stillastående ett tag.
5.1.1 Hälso- och olycksfallsrisker
En högtrycksvattenstråle kan orsaka sårskada om den träffar någon del av kroppen. Ofta blir denna typ av skador allvarliga och svårläkta och följs av en lång sjukskrivning. Den rörelseenergi strålen har när den träffar kroppsdelen avgör hur pass allvarlig skadan blir.
Skadans allvarlighet beror också på vilken del av kroppen som träffas. Ögat är särskilt känsligt. Rörelseenergin hos vattenstrålen påverkas till exempel av munstyckets utformning,
11
vattentrycket, avståndet mellan kroppen och munstycket och egenskaper hos eventuella hinder för strålen, exempelvis kläder. (AFS 1994:54)
Skador på ögat och brännskador kan också uppkomma genom stänk. Användare av ett handhållet sprutdon utsätter sig för störst risk, men andra personer som befinner sig i närheten kan också skadas. Flygande partiklar som har lossnat från det besprutade föremålet kan även de orsaka ögonskador. (AFS 1994:54)
Personen som håller i ett handhållet sprutdon måste vara förberedd på en förändring av reaktionskraften och hålla ett stadigt tag om sprutdonet. Om så inte är fallet kan denne tappa greppet och få ett slag av sprutdonet i exempelvis ansiktet. På grund av detta är ansikts- och tandskador vanliga. Reaktionskraften från högtrycksstrålen kan också medföra ett balansproblem, vilket i sin tur ökar risken för en skada genom fall eller sårskada av vattenstrålen. (AFS 1994:54)
Generellt sett så är sprutstrålen elektriskt ledande och om en spänningssatt anordning träffas av sprutstrålen från ett handhållet sprutdon kan operatören utsättas för strömgenomgång.
Elutrustning kan också skadas mekaniskt av vattenstrålen eller så kan fukt tränga in till ledande delar som sedan kan vara farligt när spänningen sätts på.
Olycksfall kan även hända om en högtrycksstråle träffar och gör hål i anordningar som exempelvis innehåller hetvatten, ånga eller farliga ämnen. (AFS 1994:54)
Det är av stor vikt att avlasta trycket vid till exempel demontering av högtrycksutrustning eller när skydd runt högtryckspumpen tas bort. Görs inte detta kan skador som exempelvis brännskada, sårskada av vattenstråle och skada av stänk eller farligt ämne uppstå.
Vid ovarsam behandling av slangar eller elledningar kan skador uppstå på dessa som direkt eller vid ett annat tillfälle kan orsaka en händelse som leder till personskada.
Som nämnts tidigare är det också viktigt att högtrycksutrustningen kontrolleras och underhålls regelbundet så att fel på till exempel en säkerhetsventil inte kan uppstå. Ett fel på en säkerhetsventil kan leda till att trycket stiger så pass högt att någon del i utrustningen sprängs och då orsakar en personskada. (AFS 1994:54)
12
5.2 Funktion
Skärsläckaren (CCS Cobra) är ett verktyg som är mycket effektivt för håltagning och skärning i olika sorters material som till exempel trä, betong och stål. Skärsläckaren är även ett effektivt släcksystem som kan användas vid brandbekämpning, se Figur 6. Namnet skärsläckare kommer från att vatten tillsammans med ett skärmedel, som kallas abrasiv6, sprutas genom ett speciellt munstycke under så högt tryck (> 250 bar) att det går att skära i alla kända byggnads- och konstruktionsmaterial. (CCS AB, 2004)
I det ögonblick då strålen bryter igenom materialet omvandlas de mikrodroppar, som bildas av det höga vattentrycket (> 250 bar), till ånga och ger då en omedelbar släckeffekt. Detta genombrott sker normalt inom bara några sekunder från dess att skärsläckaren har börjat användas. Samtidigt som strålen bryter igenom så stängs skärmedlet av och endast vatten tillförs branden. (CCS AB, 2009) Vattenflödet från munstycket är 25-50 liter/minut (CCS AB, 2004). Vattnet som finfördelas förbrukar stora mängder värmeenergi under den tid då det förångas av flammor och heta brandgaser. Värmen gör att vattnet expanderar och bildar vattenånga som tränger undan brandgaser. När vattnet omvandlas till ånga expanderar det 1640 gånger. Det vatten som inte förångas hjälper till att släcka genom att kyla ned de varma ytor som producerar brandgaserna.
Eftersom att strålens ingångshål är så pass litet tillförs i princip inget syre, vilket medför att släckeffektiviteten i det brandutsatta utrymmet ökar. Temperaturen sänks snabbare ju mindre öppningen till brandrummet är. Ju mer utrymmet är tillslutet desto lättare inerteras7 gasmassan. Då stannar vattenångan kvar längre i rummet och temperaturen sänks på så sätt mer. (CCS AB, 2009)
Släckprocessen som påbörjas när de små vattendropparna tränger in i det brandutsatta rummet är mycket effektiv och består enligt CCS AB (2009) av fyra olika delar:
nedkylning av gasen i området kring branden,
nedkylning av bränsle och potentiella brandhärdar,
reduktion av syrekoncentrationen,
absorption av värmestrålning.
Kylningen, på grund av vattenförångningen, går snabbare ju mer vätskeyta (många små droppar ger en större effektiv vattenyta) som finns tillgänglig. Kylningen av brandgaserna sker snabbare ju större hastighet dropparna har. (CCS AB, 2009).
6 Abrasiv, ett skärmedel av järn- eller aluminiumoxid (CCS AB, 2009).
7 Inertera, sänka syrekoncentrationen (CCS AB, 2009).
13
Figur 6. Illustration över skärsläckarens funktion (CCS Cobra, 2009).
5.2.1 Utrustning
Skärsläckaren består enligt Försvarets Materielverk, FMV (2005) av nedanstående sju huvuddelar, se Figur 7, vilka i sin tur består av ytterligare beståndsdelar:
drivkälla (ett kraftaggregat i form av en hydraulpump),
vattentank,
vattenpump,
behållare för skärmedel (abrasivkärl),
manöverpanel,
slangvinda,
lans.
Figur 7. Skärsläckarens huvuddelar (FMV, 2005).
14 5.2.1.1 Handlansen
Ett av verktygen som används för skärning och släckning är handlansen. Vid användning blir kraften mot axeln ungefär 15 kilogram. Lansen har en radio som kontrollerar vattenpumpen och abrasivtillförseln. Det större handtaget kontrollerar vattenpumpen och den lilla avtryckaren kontrollerar abrasivet. På handlansen finns också ett skärstöd som ger möjlighet till kontrollerad matning med rätt avstånd till skärobjektet.
Handlansen består enligt CCS AB (2004) av följande delar, se Figur 8:
1. kåpa, 2. radio,
3. handtag: start och stopp av högtryckspump,
4. handtag: öppning och stängning av abrasivcylinder, 5. munstyckshållare och munstycke,
6. index, för kontroll av skärning.
Figur 8. Handlansen (CCS AB, 2004).
5.3 Användningsområden
Skärsläckaren har den förmågan att både kunna penetrera genom många olika typer av material och dessutom ha en mycket bra släck- och kylförmåga. Dessa egenskaper gör att den kan användas istället för många andra tekniker för brandbekämpning.
Baserat på erfarenheter från tidigare insatser har skärsläckaren, enligt Sellius (2007), visat sig vara lämplig att använda vid olika typer av situationer:
då det är riskfyllda förhållanden och viktigt att ge personalen en mycket säkrare arbetsmiljö,
då brandspridningen eller brandeffekten är stor och det är av betydelse att snabbt påbörja släckarbetet,
15
då det är svårt att komma åt vissa utrymmen med traditionell utrustning,
då räddningstjänsten vill minimera vattenskadorna.
Det kan även nämnas att skärsläckaren har begränsad effekt när branden är kraftigt utvecklad eller då det finns stora ytor med glödbrand.
När skärsläckaren används under en insats används en annorlunda teknik. Under själva kylningen (släckningen) vid till exempel en vindsbrand strävar personalen efter att hålla utrymmet så slutet som möjligt. Alltså ska kylning ske innan ventilation av utrymmet påbörjas. Tack vare denna teknik går det att undvika riskfyllda håltagningar, när räddningspersonal exempelvis måste beträda ett tak för att kunna komma åt branden. (Sellius, 2007)
Genom att använda skärsläckaren vid ovanstående typer av situationer kan räddningstjänstpersonalen, enligt Sellius (2007), uppnå följande:
påverka branden genom att dämpa förloppet och på så sätt vinna tid,
förhindra antändning av brandgasansamling,
släcka branden, släcka glödbränder i trossbotten8,
skapa hål för brandgasventilation,
säkra utrymningsvägar om det till exempel skulle brinna i en biograf.
Enligt Räddningsverket (2002) kan skärsläckaren användas vid:
vinds- och källarbränder,
brand i bjälklag och dolda utrymmen,
brand i bostäder,
brand i transportmedel, till exempel flyg, tåg och bussar,
håltagning på gastuber,
håltagning,
håltagning och kylning av backdraft-scenarier (kraftigt underventilerade bränder).
Skärsläckarens kallskärningsmetod kan också användas under räddningsinsatser i explosiva och brandfarliga miljöer eftersom att skärningen sker utan temperaturhöjning. Den kan användas vid till exempel håltagning och läktring från tankfordon, cisterner, fartyg och gasledningar som innehåller brandfarliga eller explosiva ämnen. (CCS AB, 2004).
8 Trossbotten, del i en byggnads bjälklag. Trossbotten är ett brädlag ovanför takpanelen som bär upp isolerande fyllning mellan våningsplanen. (Nationalencyklopedin, 2009a)
16
5.4 Fördelar
En av de största fördelarna med skärsläckaren är att den ökar brandmännens säkerhet och förbättrar deras arbetsmiljö. Detta eftersom att bränderna kan bekämpas från utsidan av en brinnande byggnad eller konstruktion. Därmed minskar också risken för att skadas av hög värmestrålning och/eller brandgasexplosioner9 kan undvikas. Brandmännen behöver dessutom inte, i lika stor utsträckning, gå in i utrymmen som är heta och rökfyllda och där riskera att toxiska och cancerogena ämnen tas upp genom huden/lungorna. Genom att kombinera metoder såsom skärsläckare, värmekamera10 och övertrycksventilation11 ger det större möjligheter för räddningsledaren att välja dessa som alternativ till rökdykning. Dessa släckmetoder kan också skapa tid och förbättra släckeffektiviteten vid många olika insatser.
(CCS AB, 2009)
Skärsläckaren ger även räddningsledaren bättre förutsättningar att börja planera och effektivisera den fortsatta insatsen eftersom att kylning/inertering av brandgaser kan påbörjas i brandens tidiga skede och på så sätt vinna tid. Genom att göra en tidig insats med skärsläckaren kan övertändningar minskas, brandspridningen begränsas och hållas nere tills dess att en rökdykarinsats kan genomföras på ett säkert och effektivt sätt.
Till exempel kan brandmännen med hjälp av en skärsläckare och en värmekamera snabbt påbörja en effektiv insats mot en dold glödbrand. Det går också snabbt och säkert att påbörja punktering och släckning av brand i tankar, cisterner, silos och liknande konstruktioner. Den kan också användas till att släcka bränder i mindre och större fordon såsom personbilar, lastbilar, jordbruksmaskiner, skogsmaskiner och så vidare. Skärsläckaren har även visat sig vara mycket effektiv vid bränder djupt ner i marken där det höga trycket plöjer upp det glödande/brinnande humusskiktet. Detta gör att den går att använda vid brandsläckning av gräs, skog och mark också. (CCS AB, 2009)
Skärsläckaren är mycket skadebegränsande eftersom att övertändning kan förhindras, brandspridningen går att begränsa, dolda utrymmen kan effektivt nås och glödbränder kan bekämpas. Samtidigt som detta görs så minskar vattenskadorna betydligt (de flesta av de små vattendropparna förångas i branden) jämfört med att använda ett vanligt strålrör, till exempel en fogfighter som fullt öppet har ett flöde på cirka 300 liter/minut. Varje år förstörs ekonomiska värden i Sverige för cirka fyra miljarder svenska kronor till följd av bränder.
9 Brandgasexplosion, när oförbrända brandgaser läcker in i utrymmen som angränsar till brandutrymmet kan dessa blandas med luften och skapa en brännbar blandning. Finns då en tändkälla tillgänglig eller att den uppkommer på något annat sätt kan brandgaserna antändas och resultera i mycket stor förödelse. (Bengtsson, 2001)
10 Värmekamera, kamera som utnyttjar den naturliga infrarödstrålningen från föremål vilka sedan avbildas i realtid på en bildskärm (Nationalencyklopedin, 2009b).
11 Övertrycksventilation, innebär att mycket luft tillförs brandrummet, eller den brandcell där branden är, med hjälp av kraftiga fläktar (Svensson, 2006).
17
Vattenskador från brandsläckningen står för mer än 50 % av dessa kostnader. Genom att det från skärsläckaren kommer så små vattendroppar och att släckeffektiviteten är så god kan vattenskadorna reduceras väsentligt.
Skärsläckaren kan vara avgörande för att kunna släcka/kontrollera bränder i dolda utrymmen som till exempel trossbottnar, väggar, kryputrymmen och vindar. Bränderna blir mer lättåtkomliga och belastningen på räddningspersonalen minskar. Ibland kan det till och med vara så att rivningar kan undvikas med stora kostnadsbesparingar som följd.
(CCS AB, 2009)
5.5 Miljö
Framför allt så är det utsläppen via röken och släckvattnet som orsakar de största miljöeffekterna vid bränder. Om till exempel rökgaser sveper in över ett tätbebyggt område kan de utgöra en akut risk. Även miljön kan skadas av partiklarna som finns i röken. Detta genom att vattnet kontamineras eller att miljögifter samlas i grödor vid nedfallet. Är rökgaserna mycket giftiga och det rådande väderförhållandet är sådant att rökgaserna kommer att vara relativt outspädda när de når ett område, är det av stor vikt att branden släcks så snabbt som möjligt. Släckvattnet kan dra med sig flera giftiga ämnen från branden ut i naturen, exempelvis vid bränder i kemikalier eller plaster. Förorenat släckvatten kan orsaka övergödning och/eller syrebrist i vattenmiljöer. Även reningsverk kan störas om kontaminerat släckvatten sprids okontrollerat via avloppsnätet. (Alfredsson & Carlsson, 2009)
Vid en traditionell släckinsats används stora mängder med vatten som sedan riskerar att dra med sig farliga ämnen ner till vattendrag och grundvattnet. Risken för miljöskador minskas vid en tidig insats med skärsläckaren eftersom vattenförbrukningen då är minimal. Genom att använda den tidigt kan branden ofta släckas snabbare och på så sätt sprids även mindre mängder giftiga brand- och rökgaser. (CCS AB, 2009)
5.6 Säkerhet
Då skärsläckaren arbetar med ett så högt tryck som upp till 300 bar och vattnet och abrasivet får en mycket stark skärande effekt finns det flera risker med detta verktyg. Det gäller att operatören av skärsläckaren är mycket varsam i hanteringen eftersom vätske- och abrasivstrålen kan ge allvarliga personskador, även på större avstånd från munstycket. Strålen får definitivt inte riktas mot någon människa eller något föremål som oavsiktligt kan skadas.
Vattenstrålen ska inte heller riktas mot elektriska installationer eller strömförande ledningar eftersom detta kan medföra strömöverföring till lansen. Det är operatörens ansvar att se till att ett säkerhetsområde finns framför skärsläckaren.
På varje arbetsplats bör regler fastställas om vad som ska gälla vid övning och vid skarpa insatser. Operatören av skärsläckaren ska även rätta sig efter de nationella och lokala regler som finns för användningen av högtrycksvattensystem, bland annat den ovan nämnda föreskriften från Arbetarskyddsstyrelsen. Dessutom ska det finnas hanterings- och
18
skyddsföreskrifter i varje fordon som har skärutrustning. All personal som använder utrustningen ska känna till dessa föreskrifter och veta var de finns ifall en uppdatering behövs.
(CCS AB, 2004)
5.6.1 Personlig säkerhet
På handlansen finns det ett så kallat dödmansgrepp och en stoppknapp på radiosändaren vilket gör det lätt att stänga av skärsläckaren. När den har använts färdigt ska munstycket riktas ner mot marken och sedan säkras med stoppknappen.
Det gäller också att operatören och assisterande personal har rätt klädsel och skydd på sig för att undvika skador från vätske- och abrasivstrålen. Enligt
CCS AB (2004) ska följande skyddsklädsel bäras, se Figur 9:
hjälm,
ansiktsvisir eller skyddsglasögon,
handskar,
godkänt skyddsställ eller vanlig larmdräkt,
skyddsskor.
Det finns även anvisningar om skyddsutrustning i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete med högstrycksstråle, se kapitel 5.1.
5.6.2 Andras säkerhet
Säkerhetsavståndet för oskyddad personal är tio meter och för personal som har rätt skyddsutrustning är det fem meter. Personer som står och tittar på ska stå bakom operatören och ha skyddsglasögon på sig.
Finns det risk för att någon person befinner sig exempelvis bakom en dörr i ett brandrum ska hålet göras i överkant på dörren. Detta eftersom att röken och lågorna ifrån branden gör att personen befinner sig nära golvet. (CCS AB, 2004)
5.7 Underhåll
Skötseln av skärsläckaren är, som all annan utrustning, oerhört viktig för att den ska fungera så bra som möjligt vid insatser. Kontroller av utrustningen bör ske regelbundet, både innan och efter användning. Skärsläckaren ska alltid vara redo att användas i skarpa lägen. Alla funktioner, mekaniska och elektriska, bör kontrolleras regelbundet. Detta inkluderar
Figur 9. Skyddsklädsel (CCS AB, 2004).
19
munstycke, slang och kopplingar, högtrycksvattenpump, abrasivkärl och handlans för skärning och släckning. Efter användning ska några moment genomföras, bland annat okulärbesiktiga slangen, spola ren slangen från abrasiv och fylla på abrasivkärlet.
Det är också viktigt att tänka på att skydda skärsläckarsystemet mot frost och köldsprängning. Är det väldigt kallt ute kan systemet förberedas för att klara transporter och uppställning utomhus genom att fylla på frostskyddsvätska. (CCS AB, 2004)
Enligt Biörsmark (2009) bör en löpande vecko- och månadskontroll genomföras. Utöver det bör det utföras en service av leverantören med ett rekommenderat tidsintervall på cirka 12-14 månader. Servicen kan utföras av Cold Cut Systems eller av kunden själv om de anser att de har tillräcklig kunskap.12
5.8 Utbildning
Endast den personal som har genomgått teoretiskt utbildning och genomfört praktisk träning med godkänt resultat får hantera skärsläckaren.
I samarbete med dåvarande Statens räddningsverk (SRV), numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), och Södra Älvsborgs räddningstjänst (SÄRF) har Cold Cut Systems utvecklat en utbildning för skärsläckning och övertrycksventilation. SÄRF är idag Sveriges ledande leverantör av utbildning inom skärsläckning och övertrycksventilation.
De bedriver utbildningen i Borås men kan även ordna kurser på andra orter. Utbildningen fokuserar på metod och säkerhet vid handhavande av utrustningen eftersom att säkerheten vid användandet av en skärsläckare är av största betydelse. (CCS AB, 2009) Enligt Biörsmark (2009) riktar utbildningen sig till både brandmän och befäl. Längden på utbildningen är två till tre dagar beroende på vem den riktar sig till. Teknikutbildningen håller Cold Cut Systems i.
Det är inte så att utbildningen på skärsläckaren endast has hand om av SÄRF, utan om andra räddningstjänster har genomgått en instruktörsutbildning så kan de i sin tur vidareutbilda andra räddningstjänster.13
Övning med skärsläckaren är viktigt för att underhålla kunskaperna som erhållits vid utbildningen. Det är upp till användaren att hålla sin egen personal utbildad. Minst en gång i månaden bör det dock genomföras en repetitionsövning och en genomgång av skärsläckarens funktion.14
Övningen kan bestå av att olika material ska punkteras och att personalen sedan ska genomföra enklare skärövningar. Denna typ av övningar kan sedan varvas med handhavandeövningar, som till exempel påfyllning av skärmedel (abrasiv). (FMV, 2005)
12 Johan Biörsmark, säljare Cold Cut Cobra, e-post den 14 december 2009.
13 Johan Biörsmark, säljare Cold Cut Cobra, e-post den 14 december 2009.
14 Johan Biörsmark, säljare Cold Cut Cobra, e-post den 14 december 2009.
20
5.9 Kostnader
Enligt Biörsmark (2009) behövs det hydraulisk kapacitet, tillgång till vattentanken och plats i bilens skåp, för att kunna utrusta en basbil med en skärsläckare. Tillverkaren har dock möjlighet att lösa även andra typer av montage där de själva ordnar kraftförsörjning till deras pumpar. Denna utrustning som behövs kostar från cirka 275 000 kronor till 450 000 kronor.
Då tillkommer det även monteringskostnader och moms.15
Som nämnts tidigare måste personal som ska använda skärsläckaren även genomgå utbildning. Kostnaden blir cirka 4 800 kronor per person för en tvådagarsutbildning arrangerad av SÄRF. Då tillkommer det även logi och resekostnader.16
Underhållskostnaderna varierar beroende på vad det är för system, men med ett serviceavtal med Cold Cut Systems blir kostnaderna cirka 10 000 kronor per år.17
Med en skärsläckarkostnad på 362 500 kronor, utbildning för två anställda som sedan vidareutbildar övrig personal och årligt underhåll blir den totala kostnaden för skärsläckaren cirka 382 000 kronor under första året. Beakta då att monteringskostnader och moms för skärsläckaren inte är inräknade och inte heller logi och resekostnader till utbildningen.
15 Johan Biörsmark, säljare Cold Cut Cobra, e-post den 14 december 2009.
16 Johan Biörsmark, säljare Cold Cut Cobra, e-post den 14 december 2009.
17 Johan Biörsmark, säljare Cold Cut Cobra, e-post den 14 december 2009.
21
6 Insatser där skärsläckare hade kunnat användas
För att få en blick över hur mycket en skärsläckare kan komma att användas i Piteå kommun har insatsstatistik och insatsrapporter från åren 2003-2007 studerats. Insatsstatistiken har hämtats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och insatsrapporterna från räddningstjänstens program Alarmos.
6.1 Larmtyper
Varje år åker Piteå räddningstjänst på mellan 400 och 500 larm. För att få en bild över vilka typer av larm räddningstjänsten i Piteå rycker ut på har en tabell sammanställts med hjälp av statistik som finns hos MSB. Tabell 1 nedan visar räddningsinsatserna i Piteå kommun under åren 2003-2007.
Tabell 1. Räddningsinsatser i Piteå kommun under åren 2003-2007 (MSB, 2010).
Årtal Antal invånare
Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
Automat- larm ej brand/gas
Trafik- olycka
Utsläpp av farligt
ämne
Drunkning Övrigt Totalt
2007 40 961 67 46 205 71 11 1 40 441
2006 40 943 64 56 205 43 5 4 37 414
2005 40 873 62 60 189 56 4 4 36 411
2004 40 830 51 71 210 62 6 2 54 456
2003 40 662 59 92 194 55 4 7 76 487
6.2 Studie av insatsrapporter i Piteå kommun
Som nämnts tidigare så har inte alla insatsrapporter studerats. Endast de i kategorin brand i byggnad ligger till grund för antalet insatser där skärsläckaren hade kunnat användas, se Tabell 2 nedan.
Det är svårt att göra en bra bedömning över i vilka insatser som skärsläckaren hade varit till nytta eftersom att största delen av insatsrapporterna hade bristande information om läget vid framkomst, själva insatsen eller konsekvenserna av branden. De insatsrapporter som har en mer utförlig beskrivning av själva insatsen är lättare att bedöma och därför är huvuddelen av resultatet nedan också hämtat från dessa rapporter.
Tabell 2. Antalet insatser där skärsläckaren hade kunnat användas (Alarmos, 2009).
Årtal Antal insatser
2007 1
2006 3
2005 7
2004 1
2003 2
22
6.3 Sammanställning av studie
Under åren 2003-2007 ryckte Piteå räddningstjänst ut på i snitt 442 larm varje år, varav då brand i byggnad var 61 stycken (13,7 %) av dessa. Vid studien av insatsrapporterna i Piteå kommun bedömde författaren att skärsläckaren hade kunnat användas vid totalt 14 insatser under samma femårsperiod. Detta resulterar i cirka tre insatser per år (ungefär 5 % av larmkategorin brand i byggnad och 0,7 % av totala antalet larm) där den kunde ha nyttjats.
Här måste det också tas i beaktning att flertalet insatsrapporter under denna period hade bristande information om insatsen och att en bedömning därför inte kunde göras om huruvida en skärsläckare hade kommit till användning eller inte.
Dessutom har endast kategorin brand i byggnad studerats och som nämnts tidigare kan skärsläckaren användas även vid andra typer av bränder eller håltagningar. Därför är det troligt att siffran tre insatser per år hade varit större om alla insatsrapporter hade studerats.
6.4 Kostnader vattenskada
Efter en brand gör försäkringstagaren en anmälan till sitt försäkringsbolag.
Försäkringsbolagen kommer sedan fram till en skadekostnad som de ersätter försäkringstagaren med.
Enligt erfarenhet menar Stridfeldt (2011) att cirka en tredjedel av denna skadekostnad är relaterad till vattenskada orsakad av räddningstjänstens släckvatten.18
Under år 2007 anmäldes 27 352 bränder in till olika försäkringsbolag. Detta är alltså allt från små bränder till totalbränder där hela byggnader har brunnit ner. Den totala skadekostnaden för alla dessa bränder är 4 612 086 000 kronor, vilket sedan resulterar i en genomsnittlig skadekostnad på 168 620 kronor per brand. (Svensk Försäkring, 2011)
Om sedan en tredjedel av denna kostnad är orsakad av släckvattnet blir det en kostnad på 56 206 kronor per brand.
Enligt den studie av insatsrapporter som har genomförts kunde skärsläckaren ha använts vid tre insatser per år i Piteå kommun under åren 2003-2007. Tre insatser per år resulterar i en vattenskadekostnad på 168 620 kronor. Det är främst denna kostnad som kan reduceras om skärsläckaren används istället för ett vanligt strålrör. Kom ihåg att vid alla de bränder som anmälts in till försäkringsbolagen hade det inte varit aktuellt att använda skärsläckaren. Som nämnts tidigare behöver förutsättningarna på skadeplatsen vara de rätta för att skärsläckaren ska komma till sin rätt.
18 Håkan Stridfeldt, kakylator HÖ Allbygg AB, samtal den 16 september 2011.
23
7 Användandet av skärsläckaren idag
Enligt Biörsmark (2009) finns skärsläckaren i nuläget hos cirka 75 räddningstjänster i Sverige.19 För att få en så bra bild som möjligt över hur mycket skärsläckaren används av räddningstjänster i Sverige idag har en enkät skickats ut till ett antal räddningstjänster som använder sig av en skärsläckare vid olika insatser. I denna undersökning deltog räddningstjänster från kommuner som har liknande eller mindre invånarantal än Piteå kommun. Även några andra räddningstjänster som kunde ge bra svar valdes ut av en kontaktperson hos tillverkaren.
Enkäten som skickades ut innehåller åtta frågor relaterade till skärsläckaren, se Appendix B.
Här nedan kommer en sammanställning av svaren på respektive fråga att redovisas. I Appendix C finns svaren på alla frågor i ursprunglig form.
1. När införskaffades er skärsläckare? Med vilket syfte?
De svarande skaffade skärsläckare mellan åren 2000 och 2009, med undantag för en räddningstjänst som skaffade en skärsläckare 1996 endast för håltagning. De svarande räddningstjänsterna skaffade skärsläckaren för att effektivisera brandsläckningen, kunna använda den både offensivt och när det är dags för eftersläckning. Majoriteten av de svarande ville också effektivisera organisationen, då i samband med neddragningar bland personalen.
2. Finns er skärsläckare på en basbil, ett höjdfordon eller på en liten enhet?
Majoriteten av de svarande har sin skärsläckare placerad på en liten enhet, som endast kräver B-körkort. Några av dessa har även möjlighet att koppla skärsläckaren till ett höjdfordon.
Några andra räddningstjänster har skärsläckaren på en basbil, ett höjdfordon eller både och.
3. I vilken omfattning används och har skärsläckaren använts vid räddningsinsatser i er kommun?
Några svarande anger att skärsläckaren larmas vid alla larm som kommer in, medan några andra anger att den larmas ut vid alla bränder i byggnader. Andra svar är att den används då brandhärdarna är dolda, vid containerbränder och mindre bränder utomhus samt vid eftersläckning. En svarande anger att skärsläckaren inte används så ofta.
4. Vid vilka typer av larm använder ni er av skärsläckaren?
Skärsläckaren används vid alla typer av bränder, till exempel containerbränder, markbränder och bränder i byggnader, enligt några svarande. Andra svarar att den används endast vi brand i byggnad. Några svarar också att de använder skärsläckaren vid ventilationsstyrda bränder och när brandhärdarna är svåråtkomliga.
19 Johan Biörsmark, säljare Cold Cut Cobra, e-post den 14 december 2009.
24 5. Hur ofta övar ni med den?
De svarande övar med skärsläckaren allt från minst en, två eller fyra gånger per år till flera tillfällen varje vecka. Andra svarar att de försöker lägga in skärsläckarmoment vid de insatsövningar som äger rum fyra gånger per år, att de använder sig av en egen övningsplats där ett antal stationer med olika övningar finns eller att insatsövningar med inriktning inomhusbrand genomförs på övningsfältet. Någon svarande övar också ”på riktigt” i ett antal rivningshus. En svarande anger att denne inte vet, eftersom att skärsläckarna är placerade på två deltidsstationer.
6. Hur gjorde ni för att etablera användandet av skärsläckaren vid insatser?
Upprättades nya rutiner?
En svarande anger att inga nya rutiner har upprättats. De har istället försökt tänka på att den finns och att brandmännen tar fram den vid brand. Några svarande skriver att de har tydliga säkerhetsrutiner vid användandet av skärsläckaren. En svarande som har upprättat nya säkerhetsrutiner har bestämt att det vid en insats med skärsläckare ska finnas en skärsläckarledare. Ändringar i standardrutiner20 har gjorts hos några svarande.
Andra svarar att de har upprättat styrdokument med målformuleringar eller lagt in skärsläckarenheterna i larmplanerna21 och samövat alla stationer på det nya verktyget. Många svarande har också låtit personal (brandmän, befäl och ledningspersonal) genomgå utbildning om skärsläckaren. Personal har fått prova på olika typer av insatser eller varit med vid framtagandet av fordonet och övningar.
7. Hur var bemötandet av detta bland personalen?
Många svarande anger att det var trögt inledningsvis men blev mer positivt när personalen fått utbildning, erfarenheter och rutin av att använda skärsläckaren. En svarande säger att personalen var negativ i början eftersom att personalneddragningar ägde rum i samband med anskaffandet, men att organisationen nu ser nyttan med skärsläckaren.
Andra svarar att bemötandet bara var positivt, bland annat för att annars hade det kanske varit aktuellt med en nedläggning av avdelningen. Ett annat skäl är att all personal såg möjligheterna med skärsläckaren vid utbildningen. En svarande anger att skärsläckaren har hela tiden setts som ett komplement till de traditionella släckmetoderna. En annan skriver att deras räddningstjänst var bland de första som inledde målstyrning där personalen involverades.
20 Standardrutin innebär att varje person som ingår i räddningsstyrkan har vissa uppgifter som denne automatisk ska utföra utan att invänta order från befäl.
21 Larmplaner finns för att kunna säkerställa att tillräckligt med, och rätt, resurser larmas till en olycka. För att detta ska fungera finns det olika nivåer på larmplaner beroende på vilken typ av olycka det rör sig om. Dessa larmplaner innebär att olika kombinationer av taktiska enheter aktiveras av SOS Alarm i samband med utfrågningen av den som larmar 112.
25
8. Utifrån era erfarenheter av skärsläckaren, vilka är dess fördelar och nackdelar?
Fördelar med skärsläckaren enligt de svarande
Små mängder vatten används vilket endast leder till små eller nästan inga vattenskador.
Dessutom är den snabb att starta upp och smidig att dra fram till brandplatsen. Svarande anser även att det är positivt att skärsläckaren kräver så lite personal, vilket gör att ingripandet kan ske snabbt, samt att den skapar en bättre miljö för rökdykning genom att snabbt sänka temperaturen i brandrummet. Att kyla en brand utifrån brandrummet och med mycket liten tillförsel av syre ger många möjligheter samt mycket god effekt om den används rätt. På så sätt kan släckning påbörjas utan att rökdykarna exponerar sig för den farliga miljön inne i en byggnad.
Något annat positivt är att skärsläckaren kommer åt dolda bränder i exempelvis byggnader.
Skärsläckaren tar både hål (räddningstjänsten slipper borra) och släcker bränder effektivt. Den har ett brett användningsområde om möjligheterna ses. En svarande anser att helhetstanken med skärsläckaren är riktigt bra. Denne tycker att det är optimalt att i princip kunna släcka eller i alla fall kraftigt begränsa en brand utifrån, utan att exponera sig för miljön.
Nackdelar med skärsläckaren enligt de svarande
Många anser att skärsläckaren är en dyr investering och sedan dyr att underhålla, där regelbunden service krävs av Cold Cut Systems (CCS) Cobra. Dessutom krävs det utbildning och mycket övning för att den ska fungera bra.
Några andra nackdelar som nämns är att det verkar vara rätt känslig utrustning, att det finns en frysrisk och att det kan vara bökigt och svårt att fylla på abrasiv.
Det finns stora risker för övrig personal och därför är det viktigt med kommunikation. På grund av det höga trycket kan abrasivet och vattenstrålen skada personal. Detta kan till exempel ske om rökdykare befinner sig inne i en byggnad och då skärning med skärsläckaren samtidigt ska ske från utsidan.
En svarande anger också att det är svårt för styrkeledaren/insatsledaren att ge order om att den ska användas. De känner sig osäkra på skärsläckarens kapacitet och därför blir den kvar i bilen vid brand. Många gånger plockas den fram när de har ”gett upp” om att släcka branden.
26
8 Diskussion
Skärsläckaren är ett verktyg som kan användas till både håltagning och brandbekämpning.
Som nämnts tidigare ska den fungera som ett komplement till en rökdykarinsats, alltså inte ersätta rökdykningen helt. Den ska kunna släcka bränder i det inledande skedet eller kunna minska temperaturen i ett rum så mycket att rökdykarparets arbetsmiljö avsevärt förbättras.
Bland de svarande i undersökningen som har genomförts så nämner även de att detta är en av skärsläckarens fördelar, det vill säga att en bättre miljö för rökdykning kan skapas och att släckning kan påbörjas utan att rökdykarna exponeras för den farliga miljön inne i byggnaden.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om rök- och kemdykning står det i tolkningarna till 5§ att rökdykning först och främst ska ses som en livräddande insats. De skriver även att invändig släckning ska så långt som möjligt undvikas och att utvändig brandbekämpning istället bör övervägas som ett första alternativ. Sedan kan man också ställa sig frågan om hur många insatser som verkligen är rökdykning med syfte livräddning och inte bara klassade som livräddning för att insatsen sker invändigt i den brinnande byggnaden.
Genom att låta rökdykningen endast vara en livräddande insats kan många risker, till exempel värmepåverkan och nedstörtande byggnadsdelar, elimineras för rökdykarparet.
Gäller det inte livräddning så kan ett verktyg som skärsläckaren användas från utsidan istället.
Något man måste tänka på, enligt de svarande i undersökningen, är att det finns risker för övrig personal i och med att abrasivet och vattenstrålen har så högt tryck. De menar också på att det är oerhört viktigt med kommunikation mellan personalen om exempelvis rökdykare befinner sig inne i en byggnad samtidigt som skärning med skärsläckaren ska ske från utsidan.
Användningen av skärsläckaren idag är varierad, om man utgår från undersökningen som har genomförts. Någon använder den inte så mycket, medan andra kommuner larmar ut skärsläckaren på alla typer av larm. Det kan röra sig om larm rörande brand i byggnad, container eller i marken. Den används också vid ventilationsstyrda bränder, då brandhärdarna är svårtåtkomliga samt till eftersläckning. Det finns ett brett användningsområde för skärsläckaren om bara möjligheterna ses.
För att skärsläckaren ska komma till sin rätt och användas på rätt sätt är det av vikt att den är placerad på rätt fordon. Den ska finnas på det utryckningsfordon som larmas först till platsen, men även är på plats först. De flesta svarande i undersökningen har sin skärsläckare placerad på en mindre bil som endast kräver att föraren har B-körkort. Detta resulterar i att denna bil oftast är snabbare framme på olycksplatsen och kan påbörja en första insats. Det är ju i det inledande skedet av en brand som skärsläckaren har störst möjlighet att påverka brandförloppet. Om branden har hunnit sprida sig och blivit fullt utvecklad i flera rum kan skärsläckaren fortfarande användas, men då som en metod ämnad att bromsa brandspridningen. På grund av vattenflödet har den vissa begränsningar när det gäller att kyla ner stora ytor.
